Klimatanpassnings process

Relevanta dokument
Klimatrelaterad RSA Skyfall & Mälaren

Plan för Stockholms stads klimatanpassningsarbete

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Klimatanpassning Maj 2018

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun

Anvisningar för nämnder och styrelsers riskoch ledningsanalyser

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Strategi för hantering av samhällsstörningar

Yttrande över remiss av Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholm stad

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Handlingsplan för Samhällsstörning

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

Kris och beredskapsplan för Kyrkogårdsnämnden.

Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Ja /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat

Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Revidering av säkerhetspolicy för Stockholms stad

Säkerhetspolicy i Linköpings kommun

KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN

0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag

FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

10. Säkerhetspolicy och riktlinjer för säkerhetsarbetet i Västerviks kommunkoncern Dnr 2016/

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013

Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE

PM 2013: RVI (Dnr /2013)

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Övergripande planer, strategier etc

Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun

Strategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap

Verksamhetsrapport. Kommunens säkerhetsarbete 2014

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE , 8

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad - remissvar till kommunstyrelsen

Yttrande över remiss av Stockholms stads program för alkohol-, narkotika-, dopning och tobakspolitiken

Plan för extraordinära händelser Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap

För ett tryggare och säkrare Stockholm, Stockholms stads trygghets- och säkerhetsprogram

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan

Remiss angående säkerhetspolicy med tillhörande riktlinjer

1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser

Nr 199. Handlingsplan för extraordinära händelser till och med 2014 (KSN )

Klimatanpassningsplan

NORA KOMMUN KOMMUNREVISORERNA

Förslag till Stockholms stads program för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken

Styrdokument för krisberedskap

Revidering av säkerhetspolicy för Stockholms stad Minoritetsåterremiss från kommunfullmäktige den 21 januari 2008

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Stadsledningskontorets system för intern kontroll

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan

Lotta Andersson. Redskap för klimatanpassning

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum

God kvalitet genom nyfikenhet och lärande

Regional Samordnings funktion (RSF)

Konsekvensutredning för föreskrift om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser

Styrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun

Program för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck

Årsplan för säkerhetsarbetet 2015

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

Dnr: KRISKOMMUNIKATIONSPLAN

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen , 240

Reglemente för krisledningsnämnden i Bräcke kommun

Program för krisberedskap

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

För frågor om enkäten eller om uppföljningen, kontakta Helen Kasström eller Linda Perminger på MSB Säkerhetschef

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen. Tomas Ahlberg

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum

Övergripande kommunal ledningsplan

och planeringsavdelningen VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Kommunens risk- och sårbarhetsarbete

Riktlinjer för lokalt utvecklingsarbete i Stockholms stad September 2015

Handlingsprogram Krisberedskap

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;

Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Kommunal krishantering

Transkript:

Klimatanpassnings process stockholm.se

December 2015 Dnr:303-945/2014 Utgivare: Stadsledningskontoret Kontaktperson: Linda Persson

3 (6) Stadens klimatanpassningsprocess Kommunfullmäktige har i samband beslut om Budget 2016 fastslagit att stadens klimatanpassningsarbete skall vara processinriktat. Syftet med processen är att metodiskt identifiera de mest överhängande klimatrelaterade sårbarheterna, utforma effektiva åtgärder och skyndsamt genomföra dessa och därmed bidra till att skapa en klimatsmart stad. Processen innebär att stadens klimatanpassning görs löpande med avrapporteringar av sårbarheter samt förslag till åtgärder och ansvarfördelning. Stadens klimatanpassningsprocess kan därför anses innefatta ett flertal klimatanpassningsplaner. Processen innefattar fyra steg med två föreberedande moment; riskoch sårbarhetsanalys samt åtgärds- och kostnadsbedömning. Processen syftar till att öka medvetenheten och höja den gemensamma kunskapen kring vad ett klimat i förändring kan få för konsekvenser. Därefter följer det praktiska genomförandet och med avslutande uppföljning. en skall inte ses som en isolerad företeelse utan en integrerad del i stadens verksamhet och styrdokument. Processen lyfter fram aspekter av ett klimat i förändring som måste beaktas, både på kort och längre sikt och spänner över både krishantering och förebyggande sårbarhetsreducering. Kommunstyrelsen har det samlade ansvaret för strategiskt klimatarbete och är processansvarig. Processen vilar på den expertkompetens som finns i stadens verksamheter och arbetet skall göras stadsövergripande.

4 (6) Risk- och sårbarhetsanalys Risk- och sårbarhetsanalyser utgör utgångspunkten för stadens klimatanpassningsprocess och svarar på frågan vilka oönskade konsekvenser ett klimat i förändring kan leda till för staden och hur sårbar staden är i förhållande till dem. Ytterst regleras stadens RSAprocess av Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, som i sin tur utgör en bärande del i "Trygghets- och säkerhetsprogram för Stockholms stad 2013 2016", fastställt av kommunfullmäktige april 2013. RSA-arbetet leds av kommunstyrelsen och följer stadens etablerade kriteriemodell för att analysera olika klimathändelsers påverkan på människors hälsa, egendom, miljö och samhällets.

5 (6) Konsekvens Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Människa Försumbar personskada (fysisk eller psykisk) Mindre allvarlig Allvarlig personskada personskada (fysisk eller (fysisk eller psykisk) psykisk) Mycket allvarlig personskada (fysisk eller Flertalet dödsfall psykisk) med bestående men/enstaka dödsfall Miljö Försumbar skada på luft, Allvarlig skada på luft, Mycket allvarlig skada på Permanent skada på luft, Mindre allvarlig skada på mark eller sjö mark eller sjö luft, mark eller sjö mark eller sjö luft, mark eller sjö Försumbar Hög Mycket hög Oförsvarbar Låg återställningskostnad återställningskostnad i tid återställningskostnad i tid återställningskostnad i tid återställningskostnad i tid i tid Egendom Försumbar skada på egendom eller näringsverksamhet Allvarlig skada på Mindre allvarlig skada på egendom eller egendom eller näringsverksamhet näringsverksamhet Mycket allvarlig skada på Permanent skada på egendom eller egendom eller näringsverksamhet näringsverksamhet Försumbar Hög Mycket hög Oförsvarbar Låg återställningskostnad återställningskostnad i tid återställningskostnad i tid återställningskostnad i tid återställningskostnad i tid i tid Samhällets/ stadens Försumbar påverkan på samhällets/stadens Mindre allvarlig påverkan på samhällets/stadens Förvaltnings- eller bolagschef engageras Allvarlig påverkan på samhällets/stadens SLK engageras Mycket allvarlig påverkan Omfattande påverkan på på samhällets/stadens samhällets/stadens Regionalt stöd krävs Nationellt stöd krävs Stadens kriteriemodell för RSA. Klimatrelaterad RSA görs med fördel stadsövergripande med flera kompetenser från olika delar av staden. Resultaten av klimatrelaterad RSA förankras i stadens riskhanteringsråd som sedan rapporteras till länsstyrelsen. Riskhanteringsrådet ges möjlighet att prioritera bland de risker och sårbarheter som har identifierats och som behöver åtgärdas.

6 (6) Åtgärds- och kostnadsbedömning I huvudsak syftar arbetet i detta steg till att utarbeta förslag till åtgärder för de sårbarheter som identifieras. Åtgärderna klargör vad som skall uträttas, vem som bär ansvaret för åtgärden samt en bedömning av de kostnader som åtgärden förväntas leda till. Dessa kostnader kan ställas mot alternativkostnader för återställande av skada, t.ex en översvämning. Klimatanpassningsåtgärder kan vara förebyggande eller skadeavhjälpande. Tidsaspekten för åtgärden skall vägas in, om den skall ske omedelbart eller på längre sikt. Åtgärder kan till exempel behöva genomföras i en särskild ordning för att få bästa effekt. Åtgärds- och kostnadsbedömningen skall göras på underlag av berörda nämnder och bolagsstyrelser under ledning av kommunstyrelsen. Förslag till klimatanpassningsåtgärder förankras vid behov i en stadsövergripande styrgrupp. Föreslagna åtgärder kan inarbetas i verksamhetsplaner eller bli föremål för särskilda budgetuppdrag/projekt. Verksamhetsintegrering och uppföljning Kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett klimatsmart Stockholm innefattar verksamhetsområdesmålet Stockholm har en hållbar mark- och vattenanvändning. Det målet speglas i förslaget till nytt miljöprogram för Stockholms stad för perioden 2016-2019 och specificeras i delmål 3.1 Sårbarheter i stadsmiljön till följd av ett klimat i förändring ska förebyggas. Samtliga berörda nämnder och bolagsstyrelser skall bryta ner verksamhetsområdesmål och delmål i respektive verksamhetsplan. Därmed säkerställs att klimatanpassningsarbetet inarbetas i verksamhetsutövningen och följs upp. En förutsättning för att verksamheterna ska nå goda resultat och måluppfyllelse utgörs av att de har tillgång till kunskapsunderlag om vilka sårbarheter staden står inför och vilka åtgärder som är lämpliga, vilket tillgodoses av processens inledande delar.