David Erixon Hematologen Sundsvalls sjukhus

Relevanta dokument
Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kronisk lymfatisk leukemi, KLL Regional lägesbeskrivning i VGR före införandet av standardiserat vårdförlopp

Klinisk handläggning av lymfom. Daniel Molin, docent, överläkare Sektionen för onkologi, BOT Augusti 2016

Lågmaligna lymfom

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen.

Emma Ölander Överläkare Hematologen i Sundsvall

Maligna lymfom Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion

Information till primärvården. Standardiserat vårdförlopp Skelett- och mjukdelssarkom

KRONISK LYMFATISK LEUKEMI Skillnad mellan KLL och lymfom?

Översikt malign hematologi. Lena von Bahr SVK Blodsjukdomar

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Maligna lymfom. Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Innehåll. Sjukdom med många ansikten 5. Lymfsystemet 7. Sjukdomstecken 8. Vad är cancer? 9. Undersökningsmetoder 11. Indelning i stadier 16

Maligna lymfom inkl. kronisk lymfatisk leukemi (KLL)

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta äggstockscancer

Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi

Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi

Innehåll. Förord. Inledning. 1 Maligna lymfom Vad är lymfom? Vad är orsaken till lymfom? 2 Diagnos Symtom vid maligna lymfom Så ställs diagnosen

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Maligna lymfom inklusive kronisk lymfatisk leukemi (KLL) Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Maligna lymfom inkl. kronisk lymfatisk leukemi (KLL) Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Ingångsvärden

Ett faktamaterial om kronisk lymfatisk leukemi (KLL)

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

TILL DIG MED HUDMELANOM

NATIONELL SATSNING FÖR KORTARTE VÄNTETIDER I CANCERVÅRDEN 2017 ÅR TRE AV FYRA

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL?

Obligatoriska SVF-koder inom VLL, februari 2017

Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson

Primära maligna hjärntumörer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Waldenströms makroglobulinemi 5 Orsaken okänd. 2 Diagnos 6 Symtom Så ställs diagnosen

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund SR

Styrdokument. Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Version: 1.2

LYMFOM / KLL. Maria Ljungqvist Specialistläkare Hematologiskt Centrum, Karolinska, Solna

Kodningsvägledning standardiserat vårdförlopp för primära maligna hjärntumörer för nationell uppföljning av SVF

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Langerhans. Cell-Histiocytos

Standardiserade vårdförlopp för cancer

Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi

Testikelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Tarmcancer en okänd sjukdom

Akut leukemi Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Diffust storcelligt B-cellslymfom och aggressiva T-cellslymfom

Utvecklingskraft Cancer

TNM-klassifikation och stadieindelning

Lymfkörtlar utredning och diagnostik. Katarina Uttervall Hematologiskt Centrum Huddinge

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Behandling av prostatacancer

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården

Tänk SVF! Primärvårdens viktiga roll i införandet av standardiserade vårdförlopp i cancervården xx-xx

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone)

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION

Denna rutin gäller för patienter som avslutas i SVF-flödet fram till och med mars 2018

2002 Gick jag till läkaren och gjorde en läkarundersökning och tog prover som vanligt, och då upptäckte man att mitt PSA. prov visade 30>, blev

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Maligna Lymfom & KLL Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp

Aktiespararna Jönköping 15 mars 2016 Michael Oredsson, VD

TUBERKULOS Information till patienter och närstående

Karolina Fischerström Tuberkulos. Förekomst och sjukdomsfakta

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

P A T I E N T D A G B O K M P N

Om Diagnostiskt Centrum i Sverige

Standardiserat vårdförlopp SVF gallvägscancer - gallblåsecancer gallgångscancer

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Om bröstcancer. Varför uppstår bröstcancer? MIN DIAGNOS

Om bröstcancer. Varför uppstår bröstcancer? MIN DIAGNOS

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Årsstämma 12 maj 2016 Michael Oredsson, VD

Vad är ett standariserat vårdförlopp?

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Innehåll. Förord. Inledning. 1 Maligna lymfom Vad är lymfom? Vad är orsaken till lymfom? 2 Diagnos Symtom vid maligna lymfom Så ställs diagnosen

Struma. Förstorad sköldkörtel

MALIGNA LYMFOM BLODCANCERFÖRBUNDET FÖR KUNSKAP & LIVSKRAFT

Tillämpningar Standardiserade Vårdförlopp SVF

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide

Hudcancer: Basalcellscancer

Lathund för handläggning av malignt melanom/dysplastisk naevus i Uppsala-Örebroregionen reviderad

LÄR KÄNNA HemoCue WBC DIFF

Du ska få cytostatika

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Behandlingsguide för patienter

regiongavleborg.se Per Fessé, Cancersamordnare

Lärandekonferens 1/12

Tillämpningar Standardiserade Vårdförlopp SVF

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Peniscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Din guide till YERVOY Patientbroschyr

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Kronisk Myeloisk Leukemi

Livmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Transkript:

2018-09-01 David Erixon Hematologen Sundsvalls sjukhus

Lymfom är cancersjukdom som utgår från celler/vävnader/organ som är involverade i kroppens immunförsvar. Vanligast är det lymfkörtlar, mjälte och benmärg men kan även drabba kroppens andra organ som magtarmkanal, skelett, hud mm Cancer innebär okontrollerad celldelning och tillväxt av celler. Lymfom kan utgå från olika celltyper i immunförsvaret med skiftande egenskaper och växtsätt som ger väldigt varierande förlopp. Cirka 2300 st personer insjuknar med Lymfom varje år i Sverige, motsvarar cirka 4 % av alla cancersjukdomar. Lymfom är något vanligare hos män än kvinnor. Trenden är möjligen att antalet personer som insjuknar med Lymfom ökar sakta.

Fullständig kunskap till varför Lymfom uppkommer saknas. Däremot vet vi om vissa riskfaktorer till uppkomst av Lymfom: Hög ålder Vissa virusinfektioner (EBV, HIV m fl) Inflammatoriska sjukdomar (Reumatologiska sjukdomar som Sjögrens sjukdom m fl.) Behandling med immunhämmande läkemedel som till exempel används till organtransplanterade Vissa bakterier (H. Pylori magsårsbakterien ) Exponering för kemikalier, lösningsmedel Ärftlighet

Lymfom ger upphov till en rad olika symtom utifrån lokalisation samt spridning. Förstorad lymfkörtel, mjälte eller halsmandel Allmänna symtom som trötthet, feber, nattsvettningar, viktnedgång Påverkad blodbild med blodbrist, låga blodplättar och infektionskänslighet Smärta Klåda Symtom beroende på Lymfomets lokalisation

Lymfom delas in i olika grupper baserat på typ av immunceller (B-celler, T-celler, NK celler m fl). Lymfom delar in i olika grupper beroende på deras kliniska förlopp Hodgkins Lymfom (5 st undervarianter) Non Hodgkins Lymfom (40 st varianter) Högmaligna Lymfom (aggressiva - snabbväxande) Lågmaligna Lymfom (indolenta långsamväxande)

Infektioner (Virusinfektioner, Harpest m fl) Andra cancersjukdomar som spridit sig till lymfkörtlar Sarkoidos Andra inflammatoriska sjukdomar

Utredningen sker oftast via oss på hematologen men Lymfom kan även upptäckas i samdand med annan utredning via andra kliniker. Diagnosen Lymfom ställs med mikroskopisk undersökning av ett vävnadsprov. Ofta behövs en ytlig lymfkörtel opereras bort för att få ett vävnadsprov. Om ingen ytlig lymfkörtel finns kan man ta prov med instrument med nål för att få ett vävnadsprov (biopsi). Vävnadsprovet snittas och färgas för att kunna analyseras med hjälp av mikroskop. Även genetiska och cellulära uttryck används för att bestämma diagnosen. I utredningen igår även läkarundersökning, blodprover samt röntgenundersökning (skiktröntgen alternativ isotop-skiktröntgen sk PET-CT). Ofta ingår även ett benmärgsprov och vid vissa fall även prov på ryggmärgsvätska.

Stadium I Begränsad till en stadieregion Stadium II Engagerar två eller fler regioner men på samma sida av mellangärdet Stadium III Engagerar regioner på båda sidor av mellangärdet Stadium IV Lymfomväxt till icke lymfatisk organ såsom benmärg, lunga, lever. Stadieindelningen kan avgöra vilken typ av behandling som blir aktuell

Prognosen vid Lymfom beror på flera faktorer Vilken typ av Lymfom och uttryck av prognostiska markörer Utbredning av lymfom Ålder Samsjuklighet

SVF för lymfom infördes 2016 och reviderades 2017 då även Kronisk Lymfatisk Leukemi (KLL) inkluderades i vårdförloppet. De standardiserade vårdförloppen ska förkorta tiden mellan välgrundad misstanke om cancer till start av första behandling. De beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras inom en viss cancerdiagnos, samt vilka tidsgränser som gäller dels för hela förloppet, dels för de olika utredningsstegen. Behandling kan vara läkemedel, strålning, exspektans eller lindrande behandling. Maximal ledtid för läkemedel är 18 dagar vid lymfom och 22 dagar vid KLL. För strålning är maximal ledtid 26 dagar och för aktiv exspektans 16 dagar.

Välgrundad misstanke föreligger vid ett eller flera av följande: en eller flera förstorade lymfkörtlar, minst 1,5 cm i största diameter vid klinisk undersökning, utan annan förklaring* palpabel mjälte, utan annan förklaring lymfocytos i differentialräkning (> 10 x 109/L) misstanke om lymfom vid bilddiagnostik i samband med annan utredning misstanke om lymfom vid biopsi i samband med annan utredning.

Individuell vårdplan Kontaktsjuksköterska på hematologmottagningen Onsdagar 7-16