Energieffektiv framställning av betong baserad på krossballast. Björn Lagerblad H-E Gram Mikael Westerholm André Horta. MinBas-dagen 2009 SGU-Uppsala

Relevanta dokument
finmaterial från kross vid optimal betongtillverkning

Helkrossad betongballast proportionering och användning i betongproduktion Björn Lagerblad, CBI Betonginstitutet

Energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial

Arbetbarhet och reologi hos betong med krossprodukter

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:17

Verktyg baserat på betong betraktad som partiklar > 0,125 mm och mikrobruk

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:16 Mineral Ballast Sten

Hans-Erik Gram

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:14 Mineral Ballast Sten

SLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast

Sammanfattning. Uppnådda huvudresultat

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:13 Mineral Ballast Sten

Övergång till helkrossballast

Bergkrossmaterial som ballast i Betong

Småskalig provtagning av berg för att kvantifiera lämpligheten för bergkross som betongballast

Uthållig produktion av finkorniga produkter från bergmaterial

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:19 Mineral Ballast Sten

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:7 Mineral Ballast Sten

Labtester på injekteringsbruk

Hans-Erik Gram Björn Lagerblad Hans-Erik Gram

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:18 Mineral Ballast Sten

Sammanfattning. Uppnådda huvudresultat ÅRSRAPPORT Utfört arbete

SLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6a. Krympning hos betong med krossand

Projekt. Avdelning/Institution CBI Betonginstitutet

Vilka krav ställer vi (betongtillverkare) på cement- och ballastleverantörerna för att tillverka betong med helkrossad ballast?

Bergkross i betong Krossat berg ersätter naturgrus

Bindemedlens inverkan på betongens uttorkning

Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong

Optimal partikelfördelning för förbättrad reologi hos betong med krossballast

Provning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix

Influence of different types of fine aggregate on concrete composition

Uthållig Produktion av Finkorniga Produkter från Bergmaterial. Erik Hulthén, Produkt- och produktionsutveckling

CONCRETE MIX DESIGN Ett nordiskt betongproportioneringsprogram

KROSSAD BETONG SOM BALLAST

Ballastkarakterisering Olika ballasters inverkan på betong

En jämförande studie

EXAMENSARBETE. Karakterisering av bergkross till betong. Ludvig Dahlgren Civilingenjörsexamen Väg- och vattenbyggnadsteknik

Den nya betongen? Erfarenheter från cementtillverkare

Sprutbetong. Tommy Ellison. Kraftindustrins Betongdag

Inverkan av flisig krossballast på betong. Influence of flaky crushed aggregate on concrete AMER HALABI TOR GRIMLUND

Betong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet

Betong med bergkrossmaterial - Kornformens inverkan på det färska brukets reologi. Helena Andersson & Karoline Wiklund

ÅTERVUNNEN BETONG SOM BALLAST I NY BETONG EXPERIMENTELL STUDIE OM PARTIKELGRADERING, ARBETBARHET OCH TRYCKHÅLLFASTHET

Krossteknik - Optimering - Klasseringsteknik

INTRODUKTION. Anläggningsjordar Cementbundna produkter Funktionella ballastprodukter Fillerprodukter

Utveckling av konstruktionsbetong till kassunerna i 2BMA

Betong och armeringsteknik

Inverkan av delmaterialens variationer på betongens egenskaper

EXAMENSARBETE. Användning av gråberg från Zinkgruvan som ballast till sprutbetong. Carl Adamsson 2014

Klimartsmart Betong - Egenskaper & användning. Ingemar Löfgren FoU chef Thomas Concrete Group

Betong med lägre klimatpåverkan

snabbare lättare enastående

Utvecklingsprogrammet MinBaS

Bascement TEKNISK BESKRIVNING

Betongbyggnadsdagen med Betonggala är på Grand Hotell, Stockholm den 29 september

Lättballastbetong med skumglas som lättballast

Provning av undervattensbetong med antiutvaskningsmedel Rescon T

Utprovning av nytt betongproportioneringsprogram. anpassat för krossballast

TÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING

Laboratorieanalyser av filler

ASR problematik i Sverige

Ackrediteringens omfattning

Prognostisering av risker för alkalisilikareaktion (ASR) i vattenkraftskonstruktioner. Materialgruppen, CBI Betonginstitutet

Strålning från bergmaterial. Cecilia Jelinek och Thomas Eliasson

Vittrings- och korrosionsproblem vid hantering av matavfall,

Seminarium 1: Krympning

Presentation MinBaS dagen

Bilaga 1. Materialundersökning och redovisning av undersökningsresultat. K:\81_2\810582\Rapport\SBUF-rapport\Bilagor\Bilaga 1.doc

AD dagen Regelverk ballastmaterial. Klas Hermelin Trafikverket

Seminarium 1 Hållbar betong i bruksskedet Moderator: Peter Utgenannt CBI Betonginstitutet

EPCC Hur man praktiskt kan gå tillväga. Mikael Westerholm Cementa AB

Optimering av betong med Byggcement (CEM II) till håldäcksproduktion

Ringanalyser. Metodgruppens Ringanalysgrupp. Deltagare: Senaste möte: Metoddagen Håkan Arvidsson & Andreas Waldemarson

CEMENTBASERAD BERGSINJEKTERING

DELAMINERING I BETONGGOLV

Avnötningstest för Herkulit strö

DOSERINGSRÅD MERIT 5000

Fogar för biltrafikerade ytor med markplattor av natursten

Asfaltdag Erik Malmqvist. Vad är vidhäftning? Hur löste man vidhäftningsproblematiken förr? Skador till följd av dålig vidhäftning

KBS Bentonitsymposiet i Oskarshamn

Alkalisilika reaktioner i betong med krossballast

METODDAGEN. 14 mars Implementering av Europastandard och CE-märkning för ballast. Hur fungerar det med nya CEN-standarderna?

RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium

Av: Karl Öhman Datum: Telefon: Erfarenhetsåterföring av halvvarma massor SBUF projekt 12269

Avnötningstest för. Lithurin I & Lithurin II Special

EXAMENSARBETE. Laboratoriepackning och materialseparationsförsök på ett krossat filtermaterial. Carolina Westdahl 2013

ASFALTDAGARNA Viktiga egenskaper hos bergmaterial. Indelning av bergarter. BERGMATERIAL Historik, produktionsteknik, material, framtiden

Brandsäkring / Brandsikring ved brug af plastfibre

Allmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik

CBI:s informationsdag Betong och bergmaterial i innovationskedjan

Försöksmetod för automatisering av kvalitetssäkring av SKB

MinBaS Innovation - VINNOVA. MinBaS dagen 2015

Ersättning av naturgrus med krossat berg i betong

ID: DIREKT TOLKNING AV BORRKÄRNOR FÖR BEDÖMNING AV BERGMATERIALETS ANVÄNDNINGSOMRÅDE. - Pilotstudie. Erik Andersson & Sofia Öjerborn

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Avslutat Tidplan, förväntade delrapporter Årsrapport 2007, 2008, 2009, 2010 slutrapport

Materialdata för betong SKANSKA-K6516P

EXAMENSARBETE. Självkompakterande betong. Mattias Sundén. Högskoleexamen Bygg och anläggning

Ackrediteringens omfattning för Vattenfall Research & Development AB, Betongprovning

Transkript:

Energieffektiv framställning av betong baserad på krossballast Björn Lagerblad H-E Gram Mikael Westerholm André Horta

Cement och miljö Krossat berg är mera kantigt och flakigt än naturballast Betong blir mera styv och trögflytande För att kompensera för detta måste man tillföra mera vatten För att behålla styrkan måste då även cementhalten öka Cirka 5 % av all till atmosfären tillförd koldioxid kommer från cementtillverkning Konsekvensen av krossat berg som ballast blir att cementförbrukningen ökar vilket i sig är ett miljöproblem

Vad kan man göra För att minska cementåtgången måste man lära sig att klassificera krossballast på ett sådant sätt att man kan göra en cementoptimal betong Man måste lära sig att välja rätt berg och/eller att processa berg på ett sådant sätt att man kan få en cementoptimal betong

Analysmetodik Beskrivning Arbetbarhet/reologi Ställföreträdande tester Bergartsklassificering Tunnslip Petrografi Tunnslip kornform Röntgendiff Mineralogi. Mikrobruk Bruksreologi Krossgrus -2 mm Sandekvivalent Lasersiktkurva Vanlig siktkurva Betongförsök Packningsgrad BET-yta

Passerande [%] Passerande [%] Variation <2mm: Vanlig sikt, Mineralogi, Lasersikt, Kornform % 8% 6% 4% 2% % 9 8 7 6 5 4 3 2 1 N1 N3 K32 K33 K3 K31 K38 K39 K28 K35 K34 K45 K24 K47 K46 K44 K29 K26 K27 K25 K52 K4-2 K41-2 K4-3 K51 K53 K54 K55-1 K55 K59 K48 K6-1 K58 K57 K56 K4-1 K41-1 K6.1.1, 1 2 5 -, 2 5 mm 1 1 Sikt [mm] K1 K2 K3 K4 K5 K6 K7 K8 K9 K1 K11 K12 K13 K14 K15 K16 N1 P r o v Glimmer Kvarts Fältspat Hornblände Pyroxen Övriga Mafisk Salisk 9 8 7 6 5 4 3 2 1 N1 (265 m2/kg) N2 (3845 m2/kg) N3 (2343 m2/kg) K24 (1671 m2/kg) K25 (3735 m2/kg) K26 (597 m2/kg) K27 (133 m2/kg) K28 (191 m2/kg) K29 ( m2/kg) K3 (157 m2/kg) K31 (995 m2/kg) K32 (3224 m2/kg) K33 (1593 m2/kg) K34 (547 m2/kg) K35 (699 m2/kg) K36-1 (1587 m2/kg) K36-2 (1624 m2/kg) K36-3 (1438 m2/kg) K37-1 (1582 m2/kg) K37-2 (1539 m2/kg) K37-3 (1472 m2/kg) K38 (289 m2/kg) K39 (1623 m2/kg) K4-1 (1541 m2/kg) K4-2 (1279 m2/kg) K4-3 (1648 m2/kg) K41-1 (917 m2/kg) K41-2 (1174 m2/kg) K42-1 (231 m2/kg) K42-2 (88 m2/kg) K43-1 (2464 m2/kg) K43-2 (171 m2/kg) K44 (1174 m2/kg) K45 (754 m2/kg) K46 (1132 m2/kg) K47 (1792 m2/kg) K48 212 m2/kg K49-1 (124 m2/kg) K49-2 (1741 m2/kg) K5-1 (585 m2/kg) K5-2 (442 m2/kg) K51 (1181 m2/kg) K52 (2233 m2/kg) K53 (23 m2/kg) K54 (498 m2/kg) K55 (182 m2/kg) K55-1 (193 m2/kg) K56 (969 m2/kg) K57 (1448 m2/kg) K58 (151 m2/kg) K59 (1619 m2/kg) K6 (737 m2/kg) K6-1 (579 m2/kg).1 1 1 Kornstorlek [µm] N1 C1 (Bra) C7 (Dålig)

2 1,5,25,125,75 <,75 Yield stress [Pa] % Passing 4 Optimal gradering -2 mm material Grading Curves % 8% 6% 4% 2% Grading 1 Grading 2 Grading 3 Grading 4 3 25 2 Grading effect on rheology K5 K49 K43 % Sieve [mm] 15 5 o Grading 1 o Grading 2 o Grading 3 o Grading 4 2 4 6 8 Plastic viscosity [Pa.s]

Flytgränsspänning [Pa] Effekt av gradering (/2 mm) på betongreologi 8 7 6 5 4 Grading Mix 1 Grading Mix 2 Grading Mix 3 Grading Mix 4 /2 Rikssten /8 Rikssten + 8/16 Vendels 35 kg byggcement Vct,57 Konstant flytmedelsdos (SP) Kross K23 3 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Plastisk viskositet [Pa s]

Yield stress [Pa] Effekt av gradering 4 3 Reference vs original grading Natural Aggregate Original Grading Reference Grading 2 2 4 6 8 1 Plastic viscosity [Pa.s]

Yield Stress [Pa] Yield stress [Pa] Effekt av superplasticerare Effect of SP - Original Grading Effect of SP - Grading 2 4 4 Natural aggregate No SP No SP 2ml SP 3 2 ml SP 3 Natural aggregate 2 2 2 4 6 8 1 2 4 6 Plastic viscosity [Pa.s] Plastic viscosity [Pa.s]

Yield Stress [Pa] Yield Stress [Pa] K2 - Byggcement Reduction K23 - Byggcement Reduction 3, 4, 25, 2, 15, No Red. 5% Red. 1% Red. 15% Red. 35, 3, 25, 2, No Red. 1% Red., 5,, - Gd. 1 - Gd. 2 - Gd. 3 - Gd. 4, 2, 4, 6, 8, 1, Plastic Viskosity [Pa.s] Byggcement Vct = Konst. (,57) 15,, 5,, - Gd. 1 - Gd. 2 - Gd. 3 - Gd. 4, 2, 4, 6, 8, 1, Plastic Viskosity [Pa.s] Byggcement Vct = Konst. (,57)

Sättmått [mm] Blandning av bra och mindre bra ballast. Mätning som sättmått. Högt värde är bättre Sättmått - 7% /2 mm och 3 % 2/4 mm 16 14 12 Inget flymedel Flytmedel ~3g per kg cement 8 6 4 2 K5 - /4 mm K5 - /2 mm K57 - /2 mm K57 - /4 mm K57-2/4 mm K5-2/4 mm

Ökning till /8 mm betong -2mm fraktion P. Viskositet Flytgränsspänning Sättmått K2 (Bra) 14,6 165 24 K57 (Dålig) 12,8 621 115 Tillsats av 12 g flytmedel -2mm fraktion P. Viskositet Flytgränsspänning Sättmått K2 9,2 57 255 K57 21,5 345 21

Tryckhållfasthet [MPa] 5 Tryckhållfasthet med cementreduction/16 mm betong 4 27 kg cement 14 kg filler 184 kg vatten vct =,68 SP 2,4 g/kg cem 3 2 31 kg cement 211 kg water vct =,68 SP,8 g/kg cem 29 kg ocement 51 kg filler 197 kg vatten vct =,68 SP 1,6 g/kg cem 29 kg cement 17,2 kg filler 211 kg vatten vct=,73 SP 1,4 g/kg cem 27 kg cement 34,4 kg filler 211 kg vatten vct =,78 SP,9 g/kg cem 1 w/c const. water constant 5 1 15 2 25 3 35 4 45 Cement reduktion [kg/m3] Cement ersatt med filler med konstant MinBas-dagen mängd 29 SGU-Uppsala vatten och med konstant vct

Slutsatser Välj rätt bergart (lite glimmer) Optimera /2 mm med siktning eller vindsikt Om flisig så kubisera (bergartsberoende) Om fillern bra använd flytmedel Om fillern dålig minska mängden genom tvättning eller vindsikt Ingen leromvandling Optimera recept