PROGNOS FÖR LÖKBLADMÖGEL PÅ ÖLAND 1999 AV ANN-SOFI FORSBERG,PROVEGETA-VÄXTSKYDDSRÅDGIVNING,SMÅSKOLEVÄGEN 38, 224 67 LUND Prognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år Arbetet med att behovsanpassa bekämpningen av bladmögel i lök fortsätter på Öland. Genom att fortlöpande analysera prognosarbetet kan eventuella brister i systemet snabbt upptäckas så att åtgärder och vidareutveckling sker. Under 1999 utgick varningar om bladmögelrisk och bekämpningsstart tidigare än normalt, angreppen i fält startade också tidigare än normalt. Rätt utförd bekämpning efter prognosens riskvarningar hejdade angreppen. Prognosarbetet är ett sammansatt system som utgår från prognosmodellen med dess beräkningar av riskperioder. Förutsättningen för beräkningarna är de väderdata som mäts av de automatiska klimatstationerna. Dessutom krävs en snabb och dagsktuell informationsöverföring, både av väderdata och av information rörande bladmögelrisk ut till odlarna. Arbetet med prognoserna måste fortlöpande analyseras och förbättringar göras. Om något brister måste man analysera den felande länken. Det finns många steg på vägen där problem kan uppstå. Prognossystemet är som en kedja med många delar som ska fogas samman till en slutprodukt. I kedjan ingår: väderdata från klimatstationerna insamling av data prognosmodellen lökens utvecklingsstadium odlingsintensitet sjukdomsintensitet riskbedömning preparat information ut till odlarna användarens tolkning och bekämpningsstrategi Får vi fel input genom att klimatstationerna mäter fel eller inte avläser de parametrar som är önskvärda, ja då blir slutresultatet osäkert eller felaktigt. Slutprodukten ska vara ett driftsäkert prognossystem. Klimatstationerna Hardi Metpole och Metos var placerade intill varandra för jämförande studier. Klimatstationerna förmedlar rådata De väderstationer som finns på den svenska marknaden kommer från två olika företag. Det österrikiska Pessl Instruments Ltd med sina Metos stationer samt det danska företaget Hardi International med sitt Mepole spjut. 38
I grönsaks- och fruktodlingar har man under cirka 10 år använt Metos med gott resultat. Hardi Metpole kom in i grönsaksodlingen förra året och är ännu ej fullt utvärderat. Förmodligen kommer nu också andra företag att ta sig in på marknaden, närmast till hands ligger Adcon Telemetry från Österrike. Kraven på väderstationerna är att de ska ha en enkel, driftssäker och trådlös långdistans överföring av data. De ska vara flexibla, kunna mäta alla efterfrågade parametrar, göra täta avläsningar, ha hög prestanda på sensorerna, vara lättskötta samt driftssäkra. De uppmätta registreringarna av temperatur, fuktighet och bladväta skall också överensstämma med verkligheten. Anläggningarnas mätsensorer bör därför fortlöpande kalibreras under säsongen. I år har vi haft ovanligt många problem med Metos-apparaterna på Öland, förmodligen på grund av ålderssvaghet. Luckor i datainsamlingen har uppstått vilket försvårat beräkningarna. Nedan följer en jämförelse mellan Metos och Metpole, vilka varit placerade jämsides i ett lökfält hos Johan Janzon i Kastlösa. Metos har en bladvätesensor placerad i beståndshöjd som registrerar vått respektive torrt. Metpole har en ytfuktighetssensor placerad i toppen av spjutet vilken mäter från 0-100%. Vi har, på basis av förra årets resultat, satt bladvätegränsen vid 30%. Justeringar bli dock aktuella efter årets resultat. Metpole mäter temperatur och relativ luftfuktighet på både 1,5 och 0,2 meter, Metos endast på 1,5 meter. Figur 1. Grafisk utskrift från Metpole. Relativa fuktigheten på 1,5 respektive 0,2 meter (övre, mörka markeringen) samt nederbörd. Kommentar till figur 1: Med Metpole kommer relativa luftfuktigheten på 1,5 meter inte över de kritiska 93%, vilket utgör gränsvärdet för svampens möjlighet att bilda sporer. Tittar vi på motsvarande värde på 0,2 meters höjd, nere i beståndet, uppnås dock detta den 13-16 juni. Nederbörden som registrerats av Metpole avspeglade inte verkligheten eftersom det inte föll något regn den 11.6. Däremot registrerades små regnmängder, 3x0,2mm, den 13.6 av Metos vilket inte uppmättes av Metpole. Dessa små nederbördsmängder förhindrar sporbildning och infektion. Riskperioder uteblir. Registreras inte denna nederbörd så kommer riskperiod att registreras. Figur 2. Antal timmar med bladväta enligt Metos (nederst) och ytfuktighet i procent enligt Metpole. Bladväta =30 respektive 50% ytfuktighet är markerat. Kommentar till figur 2. Frånvaron av bladväta och de låga värdena på relativ luftfuktighet, registrerade med Metpole, 10-12 juni, innebar att riskperioder ej räknades fram. Metos registrerade under denna tid bladväta och riskperioder beräknades inträffa 10, 11 och 12 juni, nederbörden den 13 juni förhindrade infektion. Metpole som ej registrerat nederbörd den 13 juni uppnådde en riskperiod vid ytfukt 30%. Den 14, 15 och 16 juni beräknades riskperioder med båda stationerna och vid ytfukt på både 30 och 50%. 39
Beräkningar och riskperioder För att sporer ska bildas krävs hög luftfuktighet (>93%) och/eller bladväta under natten, lagom temperatur samt frånvaro av nederbörd. För att sporerna ska kunna gro och ge upphov till infektion, s.k. riskperiod, krävs ytterligare en bladväteperiod. Denna kan infalla antingen på förmiddagen eller till natten, allt under förutsättning att ingen nederbörd faller. Höga temperaturer kan innebära att svampens utveckling stoppar upp. Det är således i gränsområdena (> 90% relativ luftfuktighet, 0,2-0,4 mm regn, >26 o C) som klimatstationerna visar sin tillförlitlighet och antingen indikerar att en riskperiod inträffat eller att det inte gjort så se figur 2. Tabell 1. Antal beräknade riskperioder med klimatstationerna Metos respektive Metpole under 1999 Riskperiod Metos Metpole Bladväta/r.h. >93% Bladväta=30% ytfukt Bladväta=50% ytfukt Sporulering + inf. 23 29 15 Enbart sporulering 10 6 8 Möjlig riskperiod 9 0* 0* * sämre precision i avläsningar med Metpol Lökplantans utveckling avgör infektionsrisken När är det då aktuellt att börja ta riskperioderna på allvar och låta dem ligga till grund för bekämpningsinsatserna? Detta är en stor och viktig fråga som dels beror på mängden smittomaterial som finns i området dels på utvecklingen hos lökplantorna. Vid Institutet för entomologi och patologi för grönsaker i Piazenca i Italien (pers. P Battilani) har man visat att utvecklingsstadiet hos plantorna är en väsentlig parameter. Minst sju utvecklade blad skall finnas på lökplantorna innan dessa är mottagliga för svampangrepp. Detta utvecklingsstadium (enl. Rey, Stahl, Antonin & Neury) kallat F innebär att 7:e bladet har utvecklats men ännu ej uppnått full längd, det första bladet har vissnat och det andra är på gång att vissna. Först vid detta stadium är riskperioderna aktuella att ta hänsyn till vid bekämpningsstrategin. Under sommaren följdes utvecklingen i lökförsöken på Torslunda försöksstation samt i enstaka fält. Tabell 2. Antal blad vid olika datum, uppmätt i sättlök, Torslunda 1999 Sort 31.5 7.6 14.6 23.6 Sturon liten 3,5 4-5 5,5 6 Sturon stor 5,5 5-6 6-7 7-8 Setton och centurion - - 6 - Tabell 3. Antal blad och bladlängd frölök vid olika datum, Torslunda 1999 15.6 29.6 9.7 21.7 Antal blad 3-3,5 5-6 7-8 9 Bladlängd 20-25 cm 35-40 cm 45-58 cm 55-60 cm LÖKBLADMÖGELSITUATIONEN 1999 På Torslunda sågs de första bladmögelangreppen på salladslöken i köksträdgården på försöksstationen den 13 juli. Några dagar senare den19 juli, fanns små angrepp på såväl sättlök som frölök. Av detta kan vi sluta oss till att plantorna infekterats under perioden 4, 6-7 eller 9-10 juli (se figur 4). I efterhand fick vi också information om att bladmögel observerats vid midsommartid, i fält söder om Kastlösa, i samband med första bladmögelbekämpningen. Denna lök var således tidigare utvecklad än sättlöken på Torslunda och bör ha haft 7 blad cirka 5 juni. 40
Eva Gustavsson och Sofia Pettersson noterar planthöjd och bladantal på lökplantorna kontinuerligt under säsongen. Minst sju utvecklade blad ska finnas på lökplantorna innan de är mottagliga för svampangrepp enligt italienska forskningsresultat. Riskperioder bekämpning angrepp Första rekommendation om bekämpning i sättlöksodlingarna utgick veckan före midsommar. På södra Öland uppmanades till bekämpning 17-20 juni. Vissa odlare avvaktade dock ytterligare några dagar innan bekämpning gjordes. I dessa fält observerades de första bladmögelfläckarna redan vid midsommar, i vissa fall samtidigt som första bekämpningen gjordes. Då svampen etablerats ordentligt innan åtgärder skedde kunde angreppen inte stoppas upp helt. Trots allt dröjde det cirka en månad innan angrepp upptäcktes i sådd lök, men då var sjukdomen å andra sidan ganska vanlig och etablerade sig snabbt i odlingarna. Den tidiga smittan, det extremt gynnsamma vädret samt de svaga kurativt verkande preparaten förklarar angreppen. datum 4 8 12 16 20 24 28 2 6 10 14 18 22 26 30 3 7 juni juli augusti bekämpning utförd i : Figur. 3 Kastlösa 1999. Riskperioder 1.6-10.8 Bekämpningen i sättlök påbörjades den 17 juni med förnyade behandlingar sättlök sådd lök den 1 och 12 juli. I fält med extremt tidiga angrepp kan infektion ha skett 10-12 juni eller snarare 14-19 juni om bekämpning ej gjorts förrän 24 juni. Frölöken började behandlas den 5 juli med nya behandlingar den 16 och 27 juli samt 4 augusti. Bladmögel visade sig i fältet den 19 juli, efter Ridomil behandling stoppades angreppet. 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 2 4 6 8 10 juni juli augusti bekämpning utförd i : Figur 4. Torslunda 1999. Riskperioder 1.6-10.8 sättlök sådd lök Sättlöksförsöken började behandlas den 18 juni och ny behandling den 3 juli. De första angreppen sågs den 19 juli, infektionen kan ha skett i skarven mellan behandlingarna dvs 1 juli men kan också skett senare 9-10 eller 12 juli. Frölöksförsöken behandlades först gången den 7 juli och angrepp sågs den 19 juli. Ny bekämpning den 20 juli och ytterliggare en den 28 juli. Infektion kan ha skett precis före bekämpningsstart, 4 eller 6 juli. 41
Informationskanalerna snabba och dagsaktuella Eftersom bekämpningarna måste sättas in kort tid efter en riskperiod inträffat krävs snabb och aktuell information ut till odlarna. Från Torslunda försöksstation har meddelande gått ut två gånger per vecka med information om infektionsrisker, spridningsmöjligheter och anmodan om bekämpningsstart. Resultatet av "prognosen" hänger samman med informationskanalerna och snabbheten i informationsöverföringen. Väderdata ska kunna överföras enkelt och snabbt, prognosberäkningarna ska därefter ske snabbt så att informationen sedan effektivt kan distribueras till odlarna. När dagsaktuella in- och utgående meddelande och prognoser kan ställas till odlarnas förfogande kan bekämpningsinsatserna preciseras och bekämpningarna avvakta till "rätt" dag. Tolkningen av prognoserna och kunskap om preparatens verkningssätt krävs också för att få ut mesta möjliga av informationen. Informationskanaler ska också finnas för inrapportering av sjukdomsläget dvs. när angreppen börjar, utvecklingen och spridningen av sjukdomen i fält och den vidare spridningen i området. På åtminstone de ställe där väderstationer finns stationerade ska obehandlade s.k. nollrutor finnas där sjukdomsstarten noga följs upp. Årets bladmögelangrepp har också visat hur viktigt det är att följa lökens utveckling och koppla ihop riskperioderna med lökens mottaglighet för infektion. Mer tid behöver ägnas åt inventering av lökfälten så att tidigt utvecklad lök uppmärksammas vilket i sin tur bör ligga till grund för handfast information om behandlingsstart. TACK Denna undersökning var finansierad av Delegationen för Forskning och Rådgivning, FoR. REFERENSER Rey, Stahl, Antonin, Neury. 1974?. Stades repères de l oignon de semis. Rev. Suisse de vit., arb., hort., xx:101-104. 42