ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING

2005 Årsredovisning

INNEHÅLL 1 Året som gått 2 Kort om Rottneros 4 VD har ordet 6 Rottnerosaktien 8 Affärsidé, mål och strategier 10 Marknad och produkter 16 Koncernens enheter 19 Personal 20 Råvaruförsörjningen 22 Miljö 26 Möjligheter och risker 30 Innehållsförteckning ekonomisk redovisning 31 Förvaltningsberättelse med ekonomisk översikt 37 Resultaträkningar koncernen 38 Balansräkningar koncernen 40 Förändringar i eget kapital koncernen 41 Kassafl ödesanalys koncernen 42 Resultaträkningar moderbolaget 43 Balansräkningar moderbolaget 44 Förändringar i eget kapital moderbolaget 45 Kassafl ödesanalys moderbolaget 46 Tilläggsupplysningar och noter 59 Revisionsberättelse 60 Sexårsöversikt 61 Bolagsstyrning 64 Styrelse och revisorer 66 Ledande befattningshavare 68 Ordlista Adresser Omslagsfoto: Lars Karlsson, driftledare vid Utansjö Bruk visar upp massa som ännu ej är torkad. Denna sida: Genom att mäta vedstapelns höjd räknas vedvolymen fram. Alla värden uttrycks i svenska kronor. Miljoner kronor förkortas MSEK och miljarder kronor förkortas MDR. Miljoner dollar förkortas MUSD. Sifferuppgifter inom parentes avser 2004 eller motsvarande period föregående år, om inte annat uppges. Data om marknader och konkurrenssituation är Rottneros egna bedömningar, om en specifi k källa inte anges. Resultatsiffrorna avseende 2004 har räknats om med hänsyn till IFRS.

ÅRET SOM GÅTT Rottneros Årsredovisning 2005 1 2005 i korthet Resultatet efter fi nansnetto uppgick till 103 ( 121) MSEK. Under första kvartalet upphörde verksamheten vid sågverket Rockhammar Timber liksom produktionen av magnefi tmassa vid Utansjö Bruk i enlighet med det beslut som togs under hösten 2004. Under andra kvartalet inleddes produktionen vid den nya CTMP-anläggningen vid Utansjö Bruk. Investeringen som uppgår till cirka 300 MSEK, är den största någonsin i koncernens historia vid sidan av förvärv. Anläggningen invigdes av kung Carl XVI Gustaf den 5 oktober. Under året har Rottneroskoncernen etablerat en ny försäljningsorganisation som innebär att all orderhantering och fakturering från de fyra svenska och den spanska massafabriken samordnas under det gemensamma varumärket Rottneros. Det genomsnittliga kapacitetsutnyttjandet i koncernen låg för fjärde året i rad över 90 procent. Vid Rottneros Bruk, Rockhammars Bruk och Rottneros Miranda slogs nya produktionsrekord under 2005. ROTTNEROS I SIFFROR 2005 Kvarvarande verksamheter 2005 Totalt 2004 Kvarvarande verksamheter 2004 Totalt 2003 2002 2001 2000 Nettoomsättning, MSEK 2 411 2 429 2 272 2 356 2 380 2 494 2 741 3 385 Resultat efter fi nansnetto, MSEK -141-103 -38-121 115 86 235 892 Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK 234 234 283 283 193 244 183 85 Medeltal anställda 800 804 807 835 857 860 878 890 Relationstal, % Soliditet 58 58 65 65 73 72 73 72 Avkastning på sysselsatt kapital neg neg neg neg 7 5 12 52 Avkastning på eget kapital neg neg neg neg 5 3 8 40 Kronor/aktie Resultat efter skatt -0,50-0,35-0,16-0,50 0,47 0,29 0,76 3,12 Utdelning 0,10 0,10* 0,20 0,20 0,30 0,30 0,35 0,50 *) Föreslagen utdelning. KVARTALSDATA KONCERNEN (MSEK) Inklusive avvecklade verksamheter 2005 2004 2003 IV III II I IV III II I IV III II I Nettoomsättning 607 641 596 585 535 583 623 615 571 587 582 640 Rörelseresultat före avskrivningar 17-24 43 12-31 18 110 12 94 43 57 45 Avskrivningar -34-37 -34-33 -31-125 -33-34 -34-27 -27-29 Rörelseresultat -17-61 9-21 -62-107 77-22 60 16 30 16 Finansnetto -4-4 -2-3 -3-2 -2 1-7 -1 Resultat efter fi nansiella poster -21-65 7-24 -65-107 75-24 61 16 23 15 Skatt 17 20-6 9 16 33-22 3-13 -5-5 -7 Resultat efter skatt -4-45 1-15 -49-74 54-22 48 11 18 8 Produktion massa, tusen ton 176,9 163,2 157,1 151,1 163,0 155,0 171,4 167,4 166,7 155,6 163,5 153,3 Leveranser massa, tusen ton 165,8 175,7 162,9 162,3 149,3 149,0 157,2 169,5 157,3 160,7 149,4 173,7 Produktion sågade trävaror, tusen m 3 1,3 6,8 7,2 13,9 13,5 12,4 10,7 12,3 10,5 Leveranser sågade trävaror, tusen m 3 10,3 9,5 13,4 12,5 11,3 10,2 10,5 11,6 10,3

2 Rottneros Årsredovisning 2005 KORT OM ROTTNEROS Detta är Rottneros Ljushet, renhet och styrka mäts i ett prov av blekt sulfatmassa ECF, som produceras vid Vallviks Bruk. Resultaten redovisas i produktrapporter för varje leverans. Rottneros med anor ända tillbaks till 1600-talet är en världsledande ointegrerad och kundanpassad leverantör av högkvalitativa pappersmassor. Rottneros producerar avsalumassa, det vill säga pappersmassa som säljs på den öppna marknaden, till skillnad mot massa som produceras vid fabriker med integrerad produktion. Rottneros har en sammanlagd produktionskapacitet på cirka 700 000 ton massa per år vid fyra bruk i Sverige och ett i Spanien, vilket gör koncernen till en av världens större leverantörer av avsalumassa. Rottneros är en av världens största producenter av massakvaliteten CTMP, en metod som utvecklades vid Rockhammars Bruk 1974. Bolaget är världsledande på mekanisk pappersmassa för avsalu samt en betydande leverantör av övriga kvaliteter. Genom ständig produktutveckling, hög leveranssäkerhet, teknisk support och service anpassar sig Rottneros till krävande kunders behov. FINANSIELL SÄKRINGSSTRATEGI Rottneroskoncernen är starkt beroende av massapriserna och kursen på USD. En förändring av massapriset med 50 USD påverkar resultatet efter fi nansnetto på årsbasis med 260 MSEK medan en förändring av USD-kursen med 50 öre påverkar årsresultatet med 155 MSEK. För att utjämna effekten av dessa faktorer arbetar koncernen med en aktiv fi nansiell säkringsstrategi som sedan den infördes år 2000 har påverkat resultatet positivt med närmare 500 MSEK.

KORT OM ROTTNEROS Rottneros Årsredovisning 2005 3 KONCERNENS PRODUKTER, procent av försäljningen Sulfatmassa 55% CTMP 20% Slipmassa 19% Sulfitmassa 3% Sågade trävaror/verksamheter under avveckling 1% Ved 2% ROTTNEROS GLOBALA MARKNADSANDELAR FÖR AVSALUMASSA 2005 Slipmassa, 73 % CTMP, 8 % Sulfatmassa, 1 % KONCERNENS TILLVERKNINGSENHETER Kort om... Massatyper Tillverkningskapacitet Antal anställda Rottneros Bruk Rockhammars Bruk Utansjö Bruk Vallviks Bruk Rottneros Miranda Ligger i Värmland och tillverkar mekanisk pappersmassa. Slog produktionsrekord under 2005. Ligger i Bergslagen (Västmanland). Var 1974 först i världen med att producera CTMP-massa. Slog produktionsrekord under 2005. Ligger i Ångermanland. Invigde ny CTMP-anlägging under våren 2005. Ligger i Hälsingland. Bruket som tillverkar sulfatmassa slog fl era månader produktionsrekord under 2005. Ligger i norra Spanien. Använder eukalyptus som råvara och slog produktionsrekord under 2005. Slipmassa CTMP 145 000 ton 167 CTMP 60 000 ton 70 Slipmassa CTMP 159 000 ton 159 Långfi brig sulfat 194 000 ton 196 Kortfi brig sulfat 149 000 ton 164 ROTTNEROS NISCHER Produktnischer Rekommenderad massa ur sortimentet LWC/ULWC Tunna tryckpapper Slipmassa (gran) Slipmassa (gran och asp) Träfritt / Nästan träfritt bulkigt papper Nästan träfritt bestruket papper Etikettpapper Mjukpapper Kartong Vätskekartong Lateximpregnerad kartong Papper för transformatorer och kablar Filter CTMP, slipmassa (gran och asp) CTMP, slipmassa (asp) Slipmassa (gran) CTMP Slipmassa, CTMP CTMP Långfi bersulfatmassa Oblekt långfi bersulfatmassa Långfi bersulfatmassa, CTMP

4 Rottneros Årsredovisning 2005 VD HAR ORDET Bra utgångsläge trots svagt år Under 2005 gick allt som vi själva kunde påverka bra. Vi satte återigen fl era produktions- och leveransrekord, fabrikerna gick bra med få oplanerade stopp och genom den nya tillverkningslinjen vid Utansjö Bruk befäste vi vår världsledande position som producent av massatypen CTMP. Ändå blev 2005 resultatmässigt ytterligare ett svagt år för Rottneroskoncernen, mycket på grund av yttre omständigheter. Resultatet, en förlust efter finansnetto på 103 MSEK, är otillfredsställande. De främsta orsakerna är att marknaden och därmed massapriserna inte utvecklades så som vi och övriga i branschen förväntat. På kostnadssidan utvecklades energipriserna på ett ogynnsamt sätt. Därtill skapade stormen Gudrun i början av året obalans på råvarumarknaden under en stor del av året. Om massakonjunkturcykeln hade utvecklats enligt traditionellt mönster skulle 2005 ha blivit ett starkt år. Att så inte blev fallet beror på att de senaste årens kapacitetstillskott i främst Sydamerika, har orsakat överkapacitet på världsmarknaden i kombination med att efterfrågan på papper visserligen har stigit, men inte med samma styrka som normalt då högkonjunktur råder. Detta ledde till att 2005 blev det femte förlorade året i följd för massaindustrin. Om man blickar framåt tyder allt på att den globala efterfrågan på papper kommer att fortsätta att stiga i stadig takt, samtidigt som kapacitetsutbyggnadstakten mattas, vilket så småningom kommer att leda till en bättre balans mellan utbud och efterfrågan och därmed en lägre prispress. GLOBALA KOSTNADSÖKNINGAR Skogsindustrin i Västeuropa och Nordamerika har drabbats av fortsatta kostnadsökningar genom dyrare ved och kemikalier samt högre energi- och fraktkostnader, till stor del beroende på höjda oljepriser. Så länge kostnadsbilden är ungefär densamma för en stor del av branschen är det en situation som vi är vana att bemästra. Vad som är betydligt svårare att hantera är att de elpriser som den svenska industrin betalar har stigit mer än viktiga konkurrentländers, och att det för närvarande inte finns något som tyder på att situationen kommer att förändras. En dellösning av problemet är att vi tillsammans med ett antal energiintensiva svenska företag genom nybildade BasEl kommer att verka för att öka tillgången på energi, bland annat genom import av elenergi från Ryssland. Men detta är inte tillräckligt. Det kommer dessutom att krävas en svensk energipolitik som ger konkurrenskraftiga energipriser för att den svenska elintensiva basindustrin ska kunna värna om sin konkurrenskraft. Dessa försvårande faktorer, som i värsta fall förstärks även under 2006, ställer stora krav på hur vi i ledningen driver koncernen. De kostnadsökningar för energi, främst el, som vi drabbas av måste ovillkorligen kompenseras genom kostnadsbesparingar. Detta har resulterat i att vi i februari 2006 presenterade ett besparingsprogram på 100 MSEK, vilket bland annat innebär att antalet medarbetare kommer att reduceras med cirka 70 befattningar. Det kostnadsmedvetande som under åren har genomsyrat koncernen måste förstärkas och vi ska genom ett effektivt ledarskap upprätthålla vår höga produktivitet. FRAMTIDSPROGRAMMET GAV RESULTAT Under 2005 avslutades det framtidsprogram som inleddes år 2000. Det innehöll bland annat en bred kund- och marknadssatsning, fokusering på nischer, strategisk riskminimering och kompetensutveckling. Marknadssatsningen i kombination med nischstrategin har lett till att vi har funnit nya kunder och marknader samtidigt som vi har fördjupat relationerna med många befintliga kunder. En ökande del av produktionen säljs genom långa kontrakt medan en allt mindre del säljs över spotmarknaden. Det är resultatet av att vi under flera år har arbetat långsiktigt och systematiskt med teknisk marknadsföring och samarbete med kunderna inom de utvalda nischerna. Den strategiska riskminimeringen, det vill säga säkringsstrategin, har varit framgångsrik. Sedan vi började arbeta med finansiella säkringar av i första hand USD, pappersmassa, och el år 2000, har utfallet av dessa bidragit positivt till resultatet med knappt en halv miljard. Under 2005 förbättrades resultatet med cirka 40 MSEK genom finansiell säkring av USD och energi i förhållande till om vi hade arbetat helt utan säkringar. BRA POSITION Även om vi har ett mellanår bakom oss har vi på flera sätt en bra position gentemot den övriga branschen. Givet att dagens valutasituation inte förändras kraftigt har vi ett bättre kostnadsläge och därmed bättre uthållighet än många av våra konkurrenter som till väsentlig del finns i Kanada. Därtill har vi en soliditet på 58 procent vilket ger oss en god finansiell uthållighet som i kombination med fokus på kostnadseffektivitet ger oss goda möjligheter att övervintra under en för massaindustrin svag period om ytterligare en sådan kommer.

VD HAR ORDET Rottneros Årsredovisning 2005 5 Det kommer dessutom att krävas en svensk energipolitik som ger konkurrenskraftiga energipriser för att den svenska elintensiva basindustrin ska kunna värna om sin konkurrenskraft. Även investeringsmässigt och tekniskt ligger vi mycket bra till. Sedan 2001 har vi investerat sammanlagt 1 138 MSEK varav cirka 600 MSEK avser åtgärder som syftar till att hålla våra anläggningar i topptrim och att höja produktiviteten. Den nya CTMP-anläggningen i Utansjö, som invigdes av kung Carl XVI Gustaf i oktober, är nu intrimmad och körs med full kapacitet. Investeringen, som i slutändan kommer att stanna på cirka 300 MSEK är den största i koncernens historia, bortsett från förvärv. LEDARUTVECKLING I FOKUS Mot bakgrund av att koncernen står inför ett generationsskifte har ledar- och personalutveckling varit en viktig del av framtidsprogrammet. Vi har under flera år satsat mycket på utbildning inom det så kallade R-plusprogrammet. Det innebär att alla chefer med personalansvar har gått igenom en bred ledarutveckling. För att ta tillvara den unika kunskap och erfarenhet som finns hos de medarbetare som har arbetat i våra bruk i många år och som är på väg att gå i pension, har vi ett rekryteringsprogram som innebär att de hinner arbeta parallellt med nya medarbetare under en tid innan de lämnar företaget. Vi har även startat ett ettårigt traineeprogram för civilingenjörer under 2005 som en bas för rekrytering av framtida chefer och specialister. INTEGRATION FRAMÅT Inför framtiden överväger vi aktivt olika möjligheter att med begränsade kapitalinsatser integrera framåt utan att konkurrera med nuvarande massakunder. Ett lyckat projekt är produktion av miljövänliga livsmedelsförpackningar av massafibrer. Under ett par år har vi drivit detta som ett utvecklingsprojekt tillsammans med Gunnar Dafgård AB, som är Nordens största leverantör av färdiglagad mat till hushåll och storkök. Förpackningarna produceras vid Rottneros Bruk. Projektet har varit så framgångsrikt att vi nu har beslutat oss för att låta det övergå från utvecklingsstadiet till att bilda basen för en ny verksamhetsgren vid sidan om massaproduktionen. Detta kommer på sikt att öka vår riskspridning in i en bransch som är mindre konjunkturkänslig än massaindustrin. Förpackningarna, som tillverkas i en i massabruket integrerad produktionslinje ger god ekonomi och håller en jämn och hög kvalitet. Produkterna kombinerar vår unika kompetens inom massaproduktion med ny teknik från Asien, vilket ger låga tillverkningskostnader för förpackningsmaskinerna. Vi planerar även att investera i och öka vår egen el- och energiproduktion eftersom det ger stabila kassaflöden även vid lågkonjunktur. BRA UTGÅNGSLÄGE FÖR 2006 Även om vi resultatmässigt har ett par svaga år bakom oss har vi ett bra utgångsläge för framtiden. Vi har genom de kraftfulla strukturåtgärderna avseende sågverket Rockhammar Timber och magnefittillverkningen i Utansjö, som vidtogs under slutet av 2004 och 2005, eliminerat två stora förlustkällor. Våra anläggningar är i god kondition och vi har en medarbetarstab med en unik kompetens att driva våra anläggningar på ett kostnadseffektivt sätt med hög tillgänglighet och vars förtjänst det är att 2005 blev ett mycket bra år avseende produktion och försäljning. När marknaden väl vänder kommer vi att kunna agera med full kraft och effektivitet redan från första dagen. Upplands Väsby i februari 2006 Lars Blecko, Koncernchef och verkställande direktör

6 Rottneros Årsredovisning 2005 ROTTNEROSAKTIEN 164 miljoner aktier bytte ägare Rottnerosaktien är sedan november 1987 noterad på Stockholmsbörsens O-lista och ingår i attract40-listan där de mest omsatta bolagen på O-listan återfinns. Rottneros börsvärde var vid utgången av året knappt 1,3 MDR. Vid årsskiftet hade Rottneros 22 803 (24 981) aktieägare. Utländska aktieägares ägarandel i Rottneros uppgick till 9,7 (16,2) procent av kapitalet. KURSUTVECKLING Under 2005 sjönk Rottneros aktiekurs med 9,3 (12,3) procent från 7,50 till 6,80 SEK. Börsen som helhet mätt med Affärsvärldens Generalindex steg med 32,6 (17,5) procent medan Affärsvärldens skogsindex steg med 5,6 (-0,8) procent. AKTIENS OMSÄTTNING Under 2005 bytte sammanlagt 164 miljoner aktier till ett värde av 1,2 MDR kronor ägare. Det motsvarar en omsättningshastighet av aktiestocken under året på 91 (76) procent. Den totala omsättningshastigheten på börsens O-lista uppgick under året till 87 (82) procent. I genomsnitt gjordes varje dag 127 avslut i Rottneros aktie. En börspost uppgår till 1 000 aktier. AKTIEKAPITAL OCH ÅTERKÖP AV EGNA AKTIER Aktiekapitalet uppgick vid utgången av året till 94,2 MSEK fördelat på 180 212 464 aktier. Alla aktier ger samma rösträtt och andel i bolagets kapital och vinst. Styrelsen har bemyndigande från årsstämman (f d bolagsstämman) att fram till nästa stämma återköpa egna aktier så att bolaget maximalt äger 10 procent av antalet utestående aktier. Under 2005 gjordes inga återköp av egna aktier. Som ett resultat av tidigare genomförda återköp ägde Rottneros vid utgången av 2005 sammanlagt 8,2 miljoner aktier i det egna bolaget vilket motsvarar 4,4 procent av antalet utestående aktier. Syftet med återköpen är dels att optimera bolagets kapitalstruktur, dels att skapa möjligheter att använda egna aktier som likvid vid eventuella framtida förvärv. Styrelsen kommer att föreslå årsstämman att delegera till styrelsen att besluta om att överlåta egna aktier för att finansiera strategiska investeringar eller förvärv och att delegeringen ska avse tiden fram till årsstämman 2007. UTDELNINGSPOLITIK Utdelningen till aktieägarna är anpassad till Rottneros resultatnivå, finansiella ställning och framtida utvecklingsmöjligheter. Målsättningen är att utdelningen under en konjunkturcykel ska uppgå till cirka 25 procent av det ackumulerade resultatet efter skatt. Detta innebär att de sämre åren i en konjunkturcykel måste vägas in i helheten när man bedömer ett enskilt års utdelning. För verksamhetsåret 2005 föreslår styrelsen en utdelning på 0,10 (0,20) SEK per aktie. Detta motsvarar en direktavkastning på 1,5 (2,6) procent baserat på slutkursen för året. ROTTNEROSAKTIENS UTVECKLING 1994 2005

ROTTNEROSAKTIEN Rottneros Årsredovisning 2005 7 ÄGARSTRUKTUR PER 2005 12 31 Aktieägare Antal aktier Procent av kapitalet Nemus Holding AB 51 366 484 27,3 SEB Fonder 4 400 000 2,3 Yield 2 782 000 1,5 Hållsten Bertil 2 000 000 1,1 SHB Kunddepå 1 748 000 0,9 SEB Private Bank SA 1 647 300 0,9 Goldman Sachs International 1 541 500 0,8 SIS Sega Intersettle AG 1 375 900 0,7 Stiftelsen för strategisk forskning 1 300 000 0,7 Vårdalstiftelsen 1 300 000 0,7 Summa 10 största 69 461 184 36,9 Rottneros AB (egna aktier från återköp) 8 219 641 4,4 Övriga aktieägare 110 751 280 58,7 Totalt 188 432 105 100,0 Geografi sk fördelning av ägandet Sverige 170 186 146 90,3 Övriga Norden 2 558 203 1,4 Övriga Europa (exkl. Norden) 13 308 400 7,1 USA 1 024 570 0,5 Övriga världen 1 354 786 0,7 Totalt 188 432 105 100,0 AKTIEFÖRDELNING PER 2005 12 31 Antal aktier Antal aktieägare Procentandel av aktiekapitalet 1 500 8 153 1,0 501 1 000 5 051 2,5 1 001 5 000 6 413 9,2 5 001 10 000 1 676 7,5 10 001 15 000 389 2,8 15 001 20 000 363 3,7 20 001 758 73,3 Totalt 22 803 100,0 Källa: VPC Analys ANALYTIKER SOM FÖLJER ROTTNEROSAKTIEN Alfred Berg Linus Larsson Enskilda Securities Richard Nilsson Handelsbanken Capital Markets Olof Grenmark Swedbank Per Andersson Fördelning av ägandet mellan ägarkategorier Svenska juridiska personer 92 441 913 49,0 Svenska privatpersoner 77 744 233 41,3 Utländska fysiska och juridiska personer 18 245 959 9,7 Totalt 188 432 105 100,0 Källa: VPC 1, 6) AKTIEDATA 2005 Kvarvarande verksamheter 2005 Totalt 2004 Kvarvarande verksamheter 2004 Totalt 2003 2002 2001 2000 Aktier vid periodens ingång 2) Antal 180 212 180 212 180 722 180 722 182 980 188 399 209 332 209 332 Återköpta egna aktier 2) Antal 510 510 2 258 5 419 20 933 Aktier vid periodens utgång 2) Antal 180 212 180 212 180 212 180 212 180 722 182 980 188 399 209 332 Genomsnittligt antal aktier 2) Antal 180 212 180 212 180 392 180 392 181 422 187 709 204 099 209 332 Rörelseresultat/aktie SEK -0,72-0,50-0,19-0,64 0,67 0,31 1,00 4,34 Resultat efter fi nansnetto/aktie SEK -0,78-0,57-0,21-0,67 0,64 0,46 1,15 4,26 Resultat efter skatt/aktie SEK -0,50-0,35-0,24-0,50 0,47 0,29 0,76 3,12 Rörelsens kassafl öde/aktie 3) SEK -2,39-2,28-0,44-0,41-0,23-0,13 0,50 4,28 Eget kapital/aktie SEK 8,45 8,45 9,28 9,28 9,50 9,33 9,40 9,07 Utdelning 4) SEK 0,10 0,10 0,20 0,20 0,30 0,30 0,35 0,50 Utdelning/eget kapital/aktie % 1,2 1,2 2,2 2,2 3,2 3,2 3,7 5,5 Börskurs vid periodens slut SEK 6,80 6,80 7,55 7,55 8,55 7,45 9,85 7,70 Börskurs/eget kapital/aktie ggr 0,8 0,8 0,8 0,8 0,9 0,8 1,0 0,8 P/E-tal/aktie ggr neg neg neg neg 18,3 25,3 13,0 2,5 Direktavkastning 5) % 1,5 1,5 2,6 2,6 3,5 4,0 3,6 6,5 1) Det fi nns inga program som medför utspädning. 2) Antal aktier anges i tusental. 3) Kassafl öde efter normala investeringar men exkl strategiska investeringar. 4) Föreslagen utdelning. 5) Direktavkastning beräknas i förhållande till börskursen vid årets slut. 6) År 2000 t o m 2003 har inte räknats om med hänsyn till övergången till IFRS. Justering skulle behöva göras med avseende på IAS 39.

8 Rottneros Årsredovisning 2005 AFFÄRSIDÉ, MÅL OCH STRATEGIER Mervärde genom ny kunskap Rottneros övergripande mål är att ge konkurrenskraftig avkastning åt aktieägarna över en konjunkturcykel. Under den senaste konjunkturcykeln (2000 2005) har närmare 40 procent av det ackumulerade resultatet efter skatt delats ut. För att lyckas med denna uppgift måste koncernen skapa mervärde åt kunderna, vara en attraktiv arbetsgivare och därmed ta ett samhällsansvar. Mervärde åt kunderna skapar Rottneros genom att tillhandahålla nytt kunnande om massaapplikationer som kan stärka deras position på sina respektive marknader. Detta förstärks genom Rottneros nischstrategi som innebär ett fördjupat långsiktigt samarbete med kunder inom områden där Rottneros har spetskompetens. Denna kompetens kan avse såväl produkter som applikationer. AFFÄRSIDÉ Rottneros affärsidé är att vara en oberoende och flexibel leverantör av högkvalitativ, kundanpassad pappersmassa. Denna affärsidé bygger på de framgångsfaktorer som styrelse och ledning identifierat, nämligen att vara ett kundbehovsstyrt, nischinriktat och renodlat företag med effektiv produktion. Genom ständig produktutveckling, hög leveranssäkerhet, tekniskt stöd och service anpassar Rottneros utbudet till krävande kunders behov. Affärsidén ligger till grund för det framtidsprogram som började genomföras under 2000. Den framtida färdriktningen präglas av specialisering, nischtänkande och kundorientering. Betydande resurser har satsats på produktutveckling, produktion, logistik, marknadsföring och IT för högre lönsamhet över konjunkturcykeln. Denna satsning har kompletterats med ett ledar- och kompetensutvecklingsprogram som pågår fortlöpande och som skapar förutsättningar för gemensamma värderingar och en resultatorienterad helhetssyn. MÅL OCH STRATEGIER Koncernledningen har ett antal övergripande mål för den operativa verksamheten, som tillsammans ska leda till en konkurrenskraftig avkastning på aktieägarnas kapital och att aktiens kursutveckling blir mindre volatil. Under 2001 2003 och de tre första kvartalen 2004 var kursen betydligt stabilare än under tidigare lågkonjunkturer och förändrades i takt med index. Målen förutsätter att konjunkturen följer ett normalt cykliskt mönster, vilket inte har varit fallet under 2005. Rottneros ska vara en renodlad, kundfokuserad massaproducent som är världsledande på mekanisk avsalumassa. Koncernens nischstrategi innebär att minst hälften av försäljningen sker i lönsamma och växande nischer av marknaden och resten går till ett begränsat antal långsiktiga kunder. Strategin började tillämpas under 2001. Rottneros ska sträva efter minskade svängningar i resultatet över en konjunkturcykel samt att undvika ett negativt resultat. AFFÄRSIDÉ: Rottneros är en oberoende och flexibel leverantör av kundanpassade, högkvalitativa massor. Genom ständig produktutveckling, hög leveranssäkerhet, teknisk support och service anpassar Rottneros sitt utbud till krävande kunders behov. VISION: Rottneros ska uppfattas som marknadens ledande alternativ för att möta krävande massakunders behov. Detta ska i sin tur leda till en stabil lönsamhet över en konjunkturcykel.

AFFÄRSIDÉ, MÅL OCH STRATEGIER Rottneros Årsredovisning 2005 9 Jörgen Wasberg arbetar som operatör vid fiberlinjen i Vallvik.

10 Rottneros Årsredovisning 2005 MARKNAD OCH PRODUKTER Prover tas regelbundet under tillverkningsprocessen för uppföljning av miljövärden och massakvalitet. Från vänster Marko Lehtonen, driftsoperatör, Anna Burholm, miljöingenjör och Leonard Karlsson, driftsoperatörer. En global aktör med tydligt nischfokus Rottneroskoncernen är en global aktör på marknaden för avsalumassa. I Rottneros sortiment ingår mekaniska och kemiska massor från både kort- och långfi brig ved. Ett av Rottneros tillväxtområden är den mekaniska massakvaliteten CTMP, där koncernen tillhör de ledande producenterna i världen. Avsalumassa är massa som produceras, torkas, emballeras, och skeppas för att säljas på marknaden, i motsats till den avsevärt större volymen massa, som produceras vid fabriker med integrerad pappersproduktion. Rottneros strategi är att producera och marknadsföra massor inom olika nischområden. I denna strategi ingår att erbjuda kunderna den pappersmassa eller den kombination av pappersmassor som så kostnads- och resurseffektivt som möjligt uppfyller kraven på kundens slutprodukt. Världsmarknaden för avsalumassa uppgick under 2005 till cirka 41 miljoner ton vilket är oförändrat jämfört med 2004. Den totala massaproduktionen i världen var 2005 cirka 190 miljoner ton, vilket även det är oförändrat jämfört med 2004. Marknaden för kortfibriga massor var relativt positiv under 2005, beroende på bra balans mellan utbud och efterfrågan medan marknaden för långfibrig massa var svagare, till stor del beroende på att det tillkom kapacitet som rubbade balansen. Utvecklingen av massaimporten till Kina, som var den ojämförligt snabbast växande marknaden under 2004, var fortsatt positiv under 2005 om än på en betydligt lägre nivå. Under 2005 ökade den kinesiska massaimporten med 1 procent jämfört med 27 procent under 2004. Importen av blekt, långfibrig kemisk massa fortsatte att öka med cirka 420 000 ton eller 17 procent medan importen av blekt kortfibrig kemisk massa minskade kraftigt med cirka 369 000 ton eller 12 procent. Den minskade importen av kortfibrig massa var ett resultat av att det under året startats flera nya massabruk i Kina, bland annat världens största som ligger på ön Hainan. Inga kända investeringsplaner för ny kapacitet i Kina finns idag vilket i kombination med brist på inhemsk skogsråvara förväntas ligga till grund för en fortsatt positiv utveckling av massaimporten. Långfibrig kemisk massa MARKNADEN Marknaden för långfibrig kemisk massa, som Rottneros tillverkar i Vallvik, påverkades av att ny kapacitet tillkom under slutet av 2004 och 2005. Det innebär att den obalans mellan efterfrågan och produktion som rådde under större delen av 2004 har bestått under 2005 med en fortsatt svag marknad som följd. Totalt producerades 20 miljoner ton blekt långfibrig kemisk massa under 2005, vilket motsvarar 55 procent av den totala marknaden för blekt kemisk avsalumassa. De största producenterna på avsalumarknaden för långfibrig kemisk massa är Weyerhauser (USA), Södra Skogsägarna (Sverige), International Paper (USA), Arauco (Chile) samt Mercer International (USA/Kanada). Året inleddes med en prisnivå i Europa för NBSK på 630 USD per ton som steg till 645 USD under första kvartalet.

MARKNAD OCH PRODUKTER Rottneros Årsredovisning 2005 11 Under tredje kvartalet sjönk priset till cirka 580 USD per ton, för att under det fjärde kvartalet återhämta sig något till 600 USD vid årets slut. Genomsnittspriset var 611 USD. PRODUKTER OCH APPLIKATIONER Den enda långfibriga kemiska massakvalitet som Rottneros tillverkar är sulfatmassa sedan produktionen av magnefitmassa upphörde i början av 2005. Massan produceras av tall samt gran och tillverkas i tre olika kvaliteter. Den i särklass största andelen utgörs av ECF-massa (Elemental Chlorine Free) som används till framför allt skrivoch tryckpapper. Vid Vallvik tillverkas även oblekt massa, UKP, med mycket hög renhet som gör att den kan användas för kabelpapper och transformatorer. Ett flerårigt utvecklingsprojekt har lett till att Vallviks oblekta massa idag har en renhet som gör den godkänd för mycket krävande papperskvaliteter. Bruket är därför kvalitetsmässigt ledande inom detta segment. I och med utgången av 2005 upphörde produktionen av TCF-massa (Totally Chlorine Free) på grund av minskad efterfrågan. Vallviks massor är flingtorkade. Massorna är därför speciellt lämpliga för filter och absorberande produkter som ingår i de utvalda nischområdena. De används också till skriv- och tryckpapper. TILLVERKNINGSPROCESSEN Tillverkningsprocessen är densamma för långfibrig och kortfibrig kemisk pappersmassa. Det innebär att veden kokas med kemikalier vid hög temperatur. I denna process löses ungefär hälften av vedråvaran ut i kokvätskan, främst genom att det lignin som binder vedfibrerna frigörs. Den återstående hälften, som består av cellulosafibrer, blir pappersmassa. Normalt bleks massan för att kunna användas i skriv- och tryckpapper eller andra produkter som kräver hög ljushet. Den hälft av vedråvaran, främst ligninet, som inte blir pappersmassa går till energiåtervinning. Denna återvinningsprocess gör att skogsindustrin är samhällets största användare av biobränsle och en av de största producenterna av el framställd av biobränsle, så kallad grön el. FRAMTIDEN Att Rottneroskoncernen har upphört med produktion av magnefitmassa och TCF-massa beror på att dessa produkters efterfrågan och därmed lönsamheten har sjunkit. I ställer satsar koncernen på att fortsätta utveckla Vallviks blekta (ECF) och oblekta (UKP) massa för att ytterligare stärka de valda nischerna. Vidare satsar koncernen på utveckling av CTMP, även detta inom nischstrategin (se sidan 13). Under de kommande åren tillkommer ingen ny kapacitet KONCERNENS PRODUKTER, procent av försäljningen Sulfatmassa 55% CTMP 20% Slipmassa 19% Sulfitmassa 3% Sågade trävaror/verksamheter under avveckling 1% Ved 2% av betydelse, varför marknaden återigen förväntas bli mer balanserad. Kortfibrig kemisk massa MARKNADEN Marknaden för kortfibrig kemisk massa som Rottneros tillverkar vid bruket i Miranda i Spanien har varit stabilare under 2005 än 2004. Under 2004 tillkom stora volymer avsalumassa från Sydamerika. Visserligen har kapacitet tillkommit även under 2005 men det har i första hand varit i integrerade massabruk. Totalt producerades 16 miljoner ton blekt kortfibrig kemisk massa under 2005, vilket motsvarar 45 procent av den totala marknaden för blekt kemisk avsalumassa. De största producenterna på avsalumarknaden för kortfibrig kemisk massa är Aracruz, VCP (Brasilien), Arauco (Chile) och Ence (Spanien). Under 2005 har marknaden för kortfibrig kemisk massa präglats av en stark efterfrågan, vilket har resulterat i en starkare prisutveckling än för den långfibriga kemiska massan. Priset vid årets början var i Europa 550 USD som steg inför sommaren till 600 USD, för att vid årets slut vara 590 USD. Genomsnittspriset för året var cirka 580 USD, att jämföra med ett genomsnittspris under 2004 på 520 USD per ton. PRODUKTER OCH APPLIKATIONER Råvaran vid produktion av kortfibermassa utgörs av eukalyptus globulus som ger en mycket stark kortfibrig massa.

12 Rottneros Årsredovisning 2005 MARKNAD OCH PRODUKTER Utbudet av eukalyptusmassa kommer att fortsätta öka även under kommande år. Under 2005 tillkom drygt 1,5 miljoner ton kapacitet och under 2006 förväntas ytterligare cirka 1 miljon ton tillkomma i framför allt Sydamerika. En stor del av dessa volymer är avsedda för avsalumarknaden. Dessa volymer kommer framför allt säljas till den växande asiatiska marknaden. Massan är ECF-blekt. Den används till skriv- och tryckpapper för att ge god tryckyta och till tissue för att ge mjukhet. TILLVERKNINGSPROCESSEN Tillverkningsprocessen för kortfibrig kemisk massa är den samma som för långfibrig (se sidan 11). FRAMTIDEN Bruket i Miranda tillverkar en eukalyptusmassa som kännetecknas av god styrka jämfört med andra konkurrentmassor. Försäljningsarbetet är därför inriktat på att sälja Mirandas massor för tillverkning av produkter där såväl styrka som formation och ljushet krävs, till exempel högkvalitativ kartong. Mekanisk massa MARKNADEN 2005 var leveransmässigt ett bra år för mekaniska massor som koncernen tillverkar vid bruken i Rottneros, Rockhammar och Utansjö. Marknaden uppgick till 2,7 miljoner ton jämfört med 2,6 miljoner ton under 2004 vilket motsvarar en ökning med 4 procent. Under året tillkom ny kapacitet bland annat genom den nya CTMP-linjen vid Utansjö Bruk samt i Finland. De nya finska volymerna är dock i huvudsak avsedda för integrerad produktion. Efterfrågan på mekaniska massor och i första hand CTMP producerad av asp, var fortsatt god under 2005. Det förklaras dels av de tekniska egenskaperna som bland annat bidrar till hög bulk och opacitet hos de papper som produceras, dels på att massan är kostnadseffektiv. Även efterfrågan på Rottneros mest globala produkt, slipmassa var god. De största producenterna på avsalumarknaden för mekaniska massor är de kanadensiska företagen Tembec och Millar Western. För Rottneros mekaniska massakvaliteter var prisbilden under året stabil med god efterfrågan på samtliga kvaliteter. ROTTNEROS MASSATYPER OCH KVALITETER Massatyp Vedslag Blekning Typ av blekning Användningsområden MEKANISK MASSA Slipmassa Gran Oblekt/blekt TCF Skriv- och tryckpapper, LWC/ULWC, kartong Asp Blekt TCF Skriv- och tryckpapper, fi npapper CTMP Gran Oblekt/blekt TCF Skriv- och tryckpapper, kartong, tissue Asp Blekt TCF Skriv- och tryckpapper, fi npapper Tall Oblekt/blekt TCF Kartong, fi lter KEMISK MASSA Långfi bersulfatmassa Tall / gran Blekt ECF Finpapper, skriv- och tryckpapper LWC/ULWC, kartong, tissue, fi lter Oblekt Filter, elektriska tillämpningar, absorberande produkter Eukalyptussulfatmassa Eukalyptus Blekt ECF Finpapper, tissue, skriv- och tryckpapper

MARKNAD OCH PRODUKTER Rottneros Årsredovisning 2005 13 Kaj-Ove Olsson tar massaprov från torkad och balad massa i Vallvik. PRODUKTER OCH APPLIKATIONER CTMP ett tillväxtområde CTMP är en förkortning av Chemi-Thermo-Mechanical Pulp, och är en mekanisk massa där veden fått en mild förbehandling med kemikalier vid förhöjd temperatur. Efter förbehandlingen mals veden i form av flis i en skivkvarn. CTMP, där Rottneros är pionjärer, är ett av koncernens tillväxtområden. Rottneroskoncernen har tre linjer för CTMP, vid Rockhammars Bruk och Rottneros Bruk samt den nya linjen vid Utansjö Bruk som togs i bruk vid månadsskiftet mars/april 2005. Den totala produktionsvolymen är 215 000 ton per år, vilket innebär att Rottneros är en av världens största producenter av CTMP. Vedråvara vid produktion av CTMP är asp, gran och tall som ger olika massakvaliteter. Gran ger en starkare massa än asp, medan aspmassan är väsentligt ljusare. CTMP tillverkas i ett antal olika kvaliteter utvecklade för olika användningsområden. Granmassorna tillverkas både oblekta och blekta till olika ljushetsnivåer medan aspmassorna enbart produceras med höga ljusheter. Samtliga massor är TCF-blekta. Skriv- och tryckpapper utgör dominerande användningsområden. För till exempel vätskekartong tillverkas en speciell massakvalitet som bygger på en blandning av gran och tall. Inom Rottneros nischstrategi fortsätter utvecklingen av speciella CTMP-kvaliteter för nya användningsområden. Under året har en blekt långfibrig CTMP-kvalitet för filter utvecklats. Utansjö Bruk har i den nya CTMP-linjen under året koncentrerat tillverkningen till aspkvaliteter för tryck-

14 Rottneros Årsredovisning 2005 MARKNAD OCH PRODUKTER papper. Koncernen har genom Utansjölinjen kunnat komplettera CTMP-sortimentet med en kvalitet av aspmassa som är speciellt avsedd för bestruket finpapper. Slipmassa Rottneros är världens största tillverkare av slipmassa för avsalumarknaden med gran som den dominerande råvaran. Dock har Rottneros även utvecklat en slipmassakvalitet baserad på aspved vid fabriken i Utansjö. Aspslipmassan har mycket hög ljushet medan granslipmassan i gengäld är något starkare. Rottneros tillverkar ett antal slipmassakvaliteter speciellt anpassade för att användas till olika tryckpapperstyper. Granslipmassorna produceras dels oblekta, dels blekta till olika ljushetsnivåer medan aspslipmassan enbart tillverkas med hög ljushet. Massorna bleks med peroxid och är därmed TCF-blekta. Det huvudsakliga användningsområdet för slipmassa är tryckpapper. Kartong är ett annat viktigt användningsområde. Aspslipmassan används även till såväl obestruket som bestruket finpapper. Detta är ett krävande användningsområde där aspslipmassan ersätter en del av den kemiska massan för att ge opacitet vid produktion av tunna papper. TILLVERKNINGSPROCESSEN Vid framställning av slipmassa liksom vid tillverkning av CTMP används stora mängder elektrisk energi, främst för mekanisk fiberseparering, som sker med stora slipstenar eller kvarnar. Vedutnyttjandet är mycket högt, mellan 88 och 95 procent, varför slipmassa liksom CTMP benämns högutbytesmassor. FRAMTIDEN Det finns en tydlig trend i marknaden att använda mer högutbytesmassor för att få funktionella produkter med hög bulk. Mycket tyder på att användandet av mekaniska massor kommer att öka. Kapaciteten i världen ökar för både CTMP och slipmassa även om världsproduktionen av slipmassa ännu är betydligt större inkluderande både avsalumassa och integrerad massa. Under 2006 tillkommer ny tillverkningskapacitet för mekaniska massor, bland annat startas en CTMPfabrik i Estland. MASSAMARKNADEN Världsmarknaden för avsalumassa uppgick under 2005 till cirka 41 miljoner ton, vilket är oförändrat jämfört med 2004. Marknaden för blekt kemisk massa uppgick till 36 miljoner ton, varav 20 miljoner ton eller 55 procent var långfi brig blekt kemisk massa, och 16 miljoner ton eller 45 procent kortfi brig blekt kemisk massa. Återstående 5 miljoner ton utgjordes av oblekt kemisk massa och mekaniska massor. Världslagren av massa var vid årets ingång 3,17 miljoner ton och hade vid årets slut stigit till 3,24 miljoner ton. De två viktigaste marknaderna för avsalumassa är Västeuropa och Nordamerika. Leveranserna till Västeuropa minskade för helåret med 1,9 procent och nådde 15,0 miljoner ton. Leveranserna till den nordamerikanska marknaden ökade kraftigt med 9,5 procent till 7,38 miljoner ton delvis på grund av att kapacitet som tidigare varit integrerad omvandlades till avsalumassa. Den kinesiska importen ökade inte nämnvärt under 2005 på grund av start av en ny inhemsk massafabrik med en kapacitet på 1 miljon årston. Den genomsnittliga ökningen på samtliga marknader var 0,4 procent. Under året minskade prisskillnaden mellan långfi brig och kortfi brig kemisk massa markant i Europa från cirka 80 USD vid årets början till cirka 10 USD vid årets slut, vilket är en historiskt liten prisdifferens.

MARKNAD OCH PRODUKTER Rottneros Årsredovisning 2005 15 Ove Tengström och Tommy Sjöberg som är operatör respektive driftsingenjör vid Vallviks Bruk kontrollerar massa som har passerat tvättpressarna.

16 Rottneros Årsredovisning 2005 KONCERNENS ENHETER Massabruk i Sverige och Spanien Rottneroskoncernen består av fyra massabruk i Sverige och ett i Spanien, vedförsörjningsorganisationer i Lettland och Portugal samt marknadsbolag i Tyskland och Belgien. De producerande enheterna är Rottneros Bruk, Rockhammars Bruk, Vallviks Bruk, Utansjö Bruk samt massabruket i Miranda i norra Spanien. Massafabrikerna uppträder gentemot marknaden med gemensam profi l under varumärket Rottneros. ROTTNEROS ROCKHAMMAR AB Rottneros Rockhammar AB utgörs av de två bruken i värmländska Rottneros och Rockhammar i Bergslagen. Rottneros Bruk Vid Rottneros Bruk tillverkas slipmassa och CTMP (Chemi-Thermo-Mechanical Pulp). Bägge processerna är mekaniska. Den årliga tillverkningskapaciteten uppgår till 145 000 ton. En av de kvaliteter som produceras vid Rottneros Bruk är CTMP av asp, en massa med hög ljushet vilket gör den speciellt lämplig för produktion av bulkiga skriv- och tryckpapper. Detta område är en av de nischer som ingår i Rottneros strategiska satsningsområden. Kapacitetsutnyttjandet var under 2005 i genomsnitt 101 procent (98) för slipmassa och 98 procent (91) för CTMP. Bruket drevs under 2005 med dygnet-runt-drift. Produktionen gick enligt plan med endast ett planerat driftstopp. Under året har produktiviteten varit i fokus vid Rottneros Bruk. En ny målstyrd fabriksorganisation har etablerats som innebär att alla funktioner har haft årsmål som har definierats och följts upp kvartalsvis. Detta arbetssätt kommer under 2006 att utvidgas till att omfatta alla arbetslag. Parallellt har ett omfattande produktivitetsprojekt, R150, drivits med målet att komma upp i en dygnsproduktion motsvarande 150 000 årston vilket uppnåddes stabilt från slutet av september. Detta motsvarar en produktivitetshöjning med 10 procent. Produktionsrekord uppnåddes i augusti, oktober och november samt på årsbasis med 144 000 ton. Under året har ett förprojekt genomförts för stegvis kapacitetshöjning i fabriken, för att skapa förutsättningar för en successivt fortsatt produktivitetshöjning. I början av 2005 lämnade Rottneros Bruk in en ansökan om förnyat generellt miljötillstånd till miljödomstolen. En sådan ansökan görs med 10 15 års mellanrum. Ansökan avser en kapacitet på 200 000 ton/år med rätt att anlägga en fastbränslepanna. Miljödomen, som var positiv för Rottneros Bruk, kom i början av februari 2006. Under 2006 kommer fokus att vara på tillverkningskostnader och kvalitet. Vidare har ett speciellt projekt för virkeslogistik inletts. Rockhammars Bruk Vid massafabriken i Rockhammar produceras CTMP. Rockhammars Bruk var 1974 först i världen med att producera pappersmassa med denna mekaniska processteknik. Fabriken har en tillverkningskapacitet på 60 000 ton massa per år. Produktionen under 2005 låg på i genomsnitt 99 procent (95) av den totala produktionskapaciteten. Totalt producerades 59 300 ton vilket är nytt rekord. En av Rockhammars specialprodukter är en CTMPmassa baserad på tall och gran för användning i kartong, vilket är ett av Rottneros nischområden. Produktionen sker med dygnet-runt-drift. Under 2005 fick Rockhammars Bruk miljötillstånd för en tillfällig ökning av produktionen med 10 procent till 66 000 ton per år under en treårsperiod från och med 2006. För att kunna producera den nya volymen har tillgängligheten förbättrats och kapaciteten höjts genom investeringar i barkpannan och barktorken. Efter investeringarna i pannan som genomfördes i juni har tillgängligheten ökat med 2 3 procentenheter. Investeringarna i barktorken genomfördes i november och medför att sekundärvärmen nyttjas effektivt samt att torrhalten på bränslet ökar. En ökad torrhalt på bränslet är en förutsättning för att klara värmebehovet när produktionen ökar till 66 000 ton per år. UTANSJÖ BRUK Vid Utansjö Bruk, norr om Härnösand, tillverkas slipmassa och CTMP-massa. Både slipmassor och CTMP används huvudsakligen till bestrukna och obestrukna skriv- och tryckpapper. Huvuddelen av produktionen bleks. Produktionen sker i dygnet-runt-drift. Den totala kapaciteten uppgår till 159 000 ton. Den viktigaste händelsen under året har varit att en ny CTMP-linje har byggts och ersatt den under början av året nedlagda magnefitlinjen. Genom att stora delar av magnefitlinjen kunde återanvändas blev investeringen, som uppgår till cirka 300 MSEK ytterst kostnadseffektiv. CTMP-linjen har en årlig kapacitet på cirka 80 000 ton. Den togs planenligt i drift i månadsskiftet mars/april och har därför inte körts med full kapacitet under helåret 2005. Under 2005 har igångkörning och intrimning av anläggningen medfört

KONCERNENS ENHETER Rottneros Årsredovisning 2005 17 produktionsstörningar och högre kostnader än normalt. Kapacitetsutnyttjandet under året var för slipmassa 76 procent (82). Vid årets slut hade den nya CTMP-linjen uppnått ett kapacitetsutnyttjande på 80 procent. CTMP-projektet var den helt dominerande investeringen under 2005 och är nu i huvudsak avslutad. Projektet har bland annat omfattat en helt ny raffinöravdelning i en ny byggnad. Den befintliga vedavdelningen, blekeriet, massatorken och balningsutrustningen har återanvänts med relativt begränsade ombyggnadsinsatser. Genom nedläggning av magnefittillverkningen har förutsättningarna för produktionen av mottryckskraft upphört vilket innebär att all elkraft köps från det externa kraftnätet. I och med övergången från magnefit till CTMP har Utansjös totala kraftbehov ökat från cirka 200 GWh/år till cirka 350 GWh/år. Bruket har fått preliminära utsläppsvillkor för den nya verksamheten vilket innebär en oförändrad utsläppsnivå under en prövotid på tre år. I den nedlagda magnefitlinjens lokaler har ett externt företag som tillverkar kemikalier till bland annat massaindustrin etablerat sig. VALLVIKS BRUK Vallviks Bruk, strax söder om Söderhamn, tillverkar långfibrig sulfatmassa av två kvaliteter: helblekt sulfatmassa ECF (Elemental Chlorine Free) och oblekt sulfatmassa UKP (Unbleached Kraft Pulp). Fabriken har en total produktionskapacitet på 194 000 ton per år. Fabriken har dygnet-runt-drift och har tillstånd att producera 220 000 ton massa per år. Produktionen under året uppgick till 195 000 ton. Två månadsrekord slogs på 18 640 ton i mars och 18 829 ton i juli. Hög produktionstillgänglighet har varit en av de centrala målsättningarna för verksamheten. Den satsning på nya användningsområden utöver finpapper som inleddes för ett tiotal år sedan har varit fortsatt framgångsrikt under 2005. I inledningsskedet avsåg satsningen främst filterområdet och impregnerad board men under senare år har bland annat papperskvaliteter för elektriska applikationer och greaseproof tillkommit. Ursprungligen gällde detta främst kvaliteterna TCF och ECF, men även UKP har utvecklats för samma områden vilket har resulterat i en ökning av leveransvolymen från 31 200 ton under 2004 till 33 000 ton under 2005. Under året har UKP-massan vidareutvecklats med mycket lågt metallinnehåll för att användas i speciella elektriska tillämpningar. Produkten klassas idag av kunderna på marknaden som den kvalitetsmässigt bästa i världen inom detta användningsområde. 2004 tog styrelsen ett beslut att koncentrera Vallviks Bruks produktion av pappersmassa till den blekta produkten ECF samt UKP vilket ledde till att TCF-produktionen upphörde vid utgången av 2005. Skälen till förändringen ROTTNEROS MASSABRUK Anställda Kapacitetsutnyttjande Leveranser av massa Produktionskapacitet per kvalitet, ton procent tusen ton Mekanisk massa Kemisk massa Medelantal Totalt per massakvalitet 2000 2005 Slipmassa CTMP Långfi brig sulfat Kortfi brig sulfat Rottneros Bruk 167 99 % Slipmassa 101 % CTMP 98 % 70 000 75 000 Rockhammars Bruk 70 99 % 60 000 Utansjö Bruk 159 71 % Slipmassa 76 % CTMP 65 % 79 000 80 000 Vallviks Bruk 196 97 % 194 000 Rottneros Miranda 164 100 % 149 000

18 Rottneros Årsredovisning 2005 KONCERNENS ENHETER Utloppet från barktrumman vid barkning av gran- Carina Andersson arbetar i det nya kontrollrummet Kung Carl XVI Gustaf, koncernchefen Lars Blecko massaved vid Rottneros Bruk. som styr både slip- och CTMP-processen vid och styrelseordförande Bengt Nordin vid invig- Utansjö Bruk. ningen av CTMP-linjen vid Utansjö Bruk. är dels en strävan att koncentrera produktionen till färre huvudprodukter, dels att efterfrågan på TCF-massa har minskat kraftigt under de senaste åren. Under 2001 inleddes ett investeringsprogram i processinterna åtgärder som bland annat syftar till att ytterligare förbättra den yttre miljön vid Vallvik. Programmet, som innebär en investering på 115 MSEK, är nu inne i slutfasen och har resulterat i att utsläppen till vatten har minskat. Arbetet under 2005 har främst fokuserats på kompletteringar och intrimningar av de stora ombyggnader som påbörjades 2003. Investeringarna under året, som uppgår till totalt 34 MSEK, har utöver processinterna åtgärder främst utgjorts av byte av innandöme i indunstningens andra slutkoncentrator, fortsatt byte av befintliga operatörstationer och styrsystem till nya, installation av ny bufferttank för metanol som ska förbrännas i mesaugnen och installation av nytt natriumbisulfitsystem som ersättare för det gamla svaveldioxidsystem. Under året har ett förprojekt inletts för att öka elproduktionen i fabriken. Detta görs parallellt med PFE-programmet (program för energieffektivisering). Elproduktion under året var 115 GWh vilket är nytt rekord. ROTTNEROS MIRANDA Rottneroskoncernens enda tillverkningsenhet utanför Sverige är massafabriken Rottneros Miranda i norra Spanien. Där tillverkas eukalyptusmassa genom sulfatmassaprocessen. Produktionskapaciteten uppgår till cirka 149 000 ton. Bruket har dygnet-runt-drift. Mirandafabrikens produkter sälj främst i Spanien, Frankrike och Italien. Den största enskilda kunden är en global producent av mjukpapper och hygienartiklar. I samband med övertagandet 1999 genomförde Rottneros betydande miljö- och produktivitetsförbättringar. Fabriken i Miranda uppnådde under 2005 ett kapacitetsutnyttjande på 100 (95) procent vilket är nytt rekord. Bruket slog även nytt produktionsrekord under 2005. Under 2005 togs ett system för hantering av illaluktande gaser från kokare och indunstning i drift. Detta medför en reduktion av svavelutsläppen från fabriken. Under året har ett projekt för att optimera reningen av processvatten innan det lämnar fabriken startats. SIA ROTTNEROS BALTIC OCH ROTTNEROS MADEIRAS De svenska bruken importerar en del av sin råvara från i huvudsak Lettland via det egna dotterbolaget SIA Rottneros Baltic. Import till den spanska fabriken i Miranda sker från dotterbolaget Rottneros Madeiras i Portugal. SIA Rottneros Baltic är en strategisk del i Rottneroskoncernens råvaruförsörjning, bland annat därför att en stor del av den för Rottneros allt viktigare aspveden importeras från Lettland. Bolaget bidrar också till anskaffningen av vedråvara från övriga Baltikum, Ryssland och Vitryssland. Det är en styrka att Rottneros har personal som pratar flytande ryska. De lettiska och portugisiska verksamheterna försörjde under 2005 de svenska och spanska bruken till 22 procent. Den ved som Rottneros inte har behov av säljs till externa kunder. Virket i Lettland köps in via ett antal terminaler där mätning och lagring sker innan det skeppas till Sverige. För att försäkra att råvaran håller utlovad kvalitet samarbetar företaget med den svenska virkesmätningsorganisationen, VMF. Leveranserna från SIA Rottneros Baltic är i högsta grad en logistisk operation där volymerna integreras med övriga leveranser i ett jämnt flöde till respektive fabrik. Under 2005 exporterade bolaget cirka 390 000 kubikmeter virke i 143 fartygslaster.