#4/2014 STOCKHOLM. Richard Gerver: Optimist? Javisst!

NOMINERAD TILL SVENSKA PUBLISHINGPRISET 2014 LÄRA #4/2014 STOCKHOLM Richard Gerver: Optimist? Javisst! Dubbla lärare vände trenden Minskat matsvinn och mer vegetariskt Succé för engelska i F-klassen Bildläraren som aldrig har haft tråkigt

soya.se

INSPIRATION OCH INFORMATION FRÅN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLMS STAD STOCKHOLM #4/2014 Vinnare av Svenska Publishingpriset 2009, 2011 och 2013. FOTO: ROBERT BLOMBÄCK LÄRA Stockholm ges ut av utbildnings förvaltningen i Stockholms stad och utkommer med fem nummer per år. Adress: LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F. Chefredaktör: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@ stockholm.se. Redaktör, projektledare: Tomas Bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@stockholm.se. Medverkande skribenter: Katarina Bjärvall, Pontus Dahlman, Agneta Berghamre Heins, Magnus Jacobsson, Helene Lumholdt, Pernilla Rönnlid, Monika Sidén, Ann Turlock, Annebritt Ullén och Ingela Ösgård. Ansvarig utgivare: Anders Carstorp. Grafisk form: b-e-r-g.se Tryck: Östertälje Tryckeri AB, Stockholm, 2014. ISSN 1654-7330. Upplaga: 15 900 exemplar. För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på info.utbildning@stockholm.se. 22 Det ligger en stilla och svårförklarlig lycka i den kreativa processen, säger bildläraren Sten Canevall på Lillholmsskolan i Skärholmen, som aldrig har haft tråkigt på jobbet. Och hans elever har fått ställa ut på både Nationalmuseum och Slottet. ILLUSTRATION: WOO / MIA NILSSON FOTO: BJÖRN TESCH FOTO: ROBERT BLOMBÄCK 8 17 28 Att kasta mat tär på resurser och miljö. Genom en ny satsning har åtta grundskolor kunnat minska sitt matsvinn med 23 procent. På Ålstensskolan får förskoleeleverna lära engelska på ett lustfyllt sätt. Terese Cannehag Berglund kommer på besök som mrs Potter. Jenny Stanser är engagerad i sociala medier. Vi följde med rektorn på Blommensbergsskolan i Gröndal under en dag på jobbet. Omslag: Föreläsaren och skolrådgivaren Richard Gerver fotograferad av Robert Blombäck. DESSUTOM... Dubbelt upp på Smedshagsskolan 4 Filosofiska samtal hör hemma i skolan 9 Krönika: Jag har aldrig älskat mitt arbete 10 Han vill uppgradera praktisk kunskap 11 Harleen Cheema, 13, satsar högt 16 Sverige tillhör toppländerna 19 Enkät: Fem medarbetare om nya läsåret 21 Pausprojekt ger bättre arbetsmiljö 26 Hallå där, Per Falk 26 Satsning på kultur för unga 30 Brevet av Ann Hellenius 31 Nämnd & Nytt 32

PEDAGOGISK UTVECKLING Amina Karlström och Julia Trygg har en klass ihop. Sedan Smedshagsskolan i Hässelby började satsa på tvålärarskap har resultaten skjutit i höjden. Dubbla lärare vände trenden TEXT: INGELA ÖSGÅRD FOTO: BJÖRN TESCH 4 LÄRA #4/2014

PEDAGOGISK UTVECKLING Svenskundervisning i årskurs 4. Som ensam lärare fastnar man lätt i egna tankar. Jag tror att man blir en bättre pedagog genom utbytet med varandra, säger Julia Trygg. Tidigare drogs Smedshags skolan med dåligt rykte. I dag har skolan lyckats höja resultaten dramatiskt. Förklaringen är hårt arbete med de pedagogiska frågorna och två lärare i varje klass. Jag vågar påstå att hos oss faller inga elever med särskilda behov igenom. Det fastslår Anna Lindqvist, biträdande rektor samt lärare i engelska och textilslöjd. Tillsammans med Wivan Lindberg, även hon biträdande rektor, försöker hon hitta förklaringar till att Smedshagsskolan har lyckats så bra. De enas om att systemet med två lärare i varje klass har haft en stor betydelse. Klasserna blir visserligen större, upp till 40 elever, men samtidigt kan vi dela in klassen efter elevernas behov. Det kan innebära att den ena läraren ibland får undervisa en rätt stor grupp, medan den andra tar hand om några få elever som just då behöver extra stöd, berättar Wivan Lindberg. Hon konstaterar att systemet kostar lite mer, eftersom skolan annars räknar med att det ska gå 20 elever per lärare. Men det finansierar vi med hjälp av det socioekonomiska stödet som skolan har rätt till. Det är baserat på sådant som föräldrarnas inkomst och utbildningsnivå. Ambitionen är att para ihop lärarna i de lägre klasserna så att den ena har behörighet i svenska/so och den andra i matematik/ NO. I ämnesundervisningen i årskurserna 6 9 ska det helst vara två behöriga lärare i samma ämne, men om det inte går är det bara den behöriga läraren som får sätta betyg. Amina Karlström är från och med i höst lärare och mentor för årskurs 4 tillsammans med Julia Trygg. De båda hade klassen tillsammans redan förra året. I år har de 27 elever, men det kan komma till fler. Det är en stor vinst för eleverna att alltid ha ämneskompetenta lärare utan att behöva byta lärare, säger Amina Karlström som själv är utbildad med inriktning mot svenska/so medan hennes kollega har inriktningen matematik/no. Hon ser bara fördelar med tvålärarsystemet: Vi planerar tillsammans och kan sitta och spåna och ha utbyte av varandras >> FLER NÅR MÅLEN Andelen elever på Smedshagsskolan som nådde målen i alla ämnen har ökat från 56 procent år 2011 till 71 procent år 2013. Under samma period ökade skolans genomsnittliga meritvärde från 176,4 till 204,9. Andelen elever som blev behöriga till gymnasieskolan har ökat från 66 procent år 2011 till 86 procent år 2013. 5 LÄRA #4/2014

PEDAGOGISK UTVECKLING Vi planerar tillsammans och kan sitta och spåna och ha utbyte av varandras idéer. >> idéer. Vi arbetar i helkass hela tiden, men tack vare bra lokaler kan vi göra gruppindelningar och jobba var för sig med olika elever. Och om någon av lärarna är sjuk eller måste vabba flyter skolarbetet ändå på. Stressen över att behöva vara hemma blir inte lika stor. Vi har ju planerat undervisningen tillsammans och behöver inte känna att en okänd person måste gå in i klassen. En stor del av framgångsreceptet på skolan är också ett hårt och långvarigt arbete med de pedagogiska frågorna. Vi har arbetat systematiskt med bedömning och betyg och haft fokus på läsning och språk, och på läxhjälp, säger Anna Lindqvist. Hon berättar att läsåret numera är indelat i sex boxar med olika teman: demokrati, hälsa, miljö, internationalisering, entreprenörskap och öppet tema. Inför varje ny box går lärarna, med hjälp av matriser, igenom vilka färdigheter och kunskapsmål som gäller för att eleverna ska få de olika betygen. I ungefär sex veckor arbetar alla klasser med samma tema och därefter följs varje elevs arbete upp; ingen tillåts falla igenom. Allt dokumenteras och hur eleverna ligger till i olika ämnen blir tydligt både för dem själva och för lärarna. Sedan systemet infördes har skolan inte bytt rubriker på boxarna, däremot kan de placeras i olika ordning under läsåret. Att Smedshagsskolan sedan sju år har en helt ny skolbyggnad bidrar säkert också till de goda resultaten. Wivan Lindberg berättar att skolan tidigare höll till i baracker. >> 6 LÄRA #4/2014

PEDAGOGISK UTVECKLING >> Det var ingen värdig skola. I åtta år fick vi kämpa för en ny skola och vi hann skriva om den pedagogiska planen fyra gånger. I dag kan hon visa runt i väl genomtänkta utrymmen, där lärarna har fått vara med och påverka hur skolan ska fungera. Smedshagsskolan är enparallellig och ska kunna rymma 400 elever i de tio klassrummen. F 5-klasserna och 6 9-klasserna håller till i var sin del av byggnaden. Till varje klassrum hör tre grupprum och alla lärare har en egen arbetsplats. Klassrummen har också en visningsmonter ut mot korridoren där eleverna kan ställa ut sina arbeten och visa vad de för tillfället håller på med. Skolans hjärta är samlingslokalen som ligger lättillgängligt mitt i byggnaden med högt i tak. Den påminner om aulan i en 50-talsskola, men i modern tappning. Eleverna kan både sitta på stolar närmast scenen och stå längs balkongräckena en våning upp. Rektor har också fått igenom sitt önskemål om en öppen spis. Den är centralt placerad i rummet och flitigt använd under kalla årstider. Eka empati, kommunikationsförmåga, ansvar är ett samlingsnamn för Smedshagsskolans värdegrundsarbete. Den dag LÄRA Systemet med tvålärarskap finansieras med skolans socioekonomiska stöd, säger Wivan Lindberg, biträdande rektor. FOTO: MARC FEMENIA Stockholm är på besök visas information om arbetet med att skapa en trygg och snygg skola som ger studiero på skärmar runtom i skolan. Här är vi alla rädda om skolan, betonar Wivan Lindberg. Ingen får gå med ytterskor inomhus och lärarna får inte ta med sig kaffekoppar till sina arbetsplatser. Fika får vi göra i personalrummet. Jeanette Höglund har just börjat i nian och går sitt sista år på Smedshagsskolan. För två år sedan bytte hon skola. Det blev en väldigt stor skillnad att komma hit. På min förra skola var det mycket bråkigare och ingen brydde sig. Här får man stöd av lärarna och vi reder ut bråken på ett helt annat sätt. Samhällskunskap, idrott och bild är Jeanette Höglunds favoritämnen. Hon tycker att matematik är okej men naturvetenskap är svårt. Samtidigt har hon höga mål och gillar att det är enkelt att med hjälp av skolans lokala pedagogiska planering, LPP, se vad som krävs för att höja betygen i de olika ämnena. Hon har också tagit chansen som finns med läxhjälp i matematik av studenter från KTH två gånger i veckan. Jag vill ha upp mina poäng i matte, svenska och SO och komma in på något gymnasium där jag kan läsa juridik, säger Jeanette Höglund som gärna vill bli advokat. Nu känns det som om vi finns till för eleverna på ett annat sätt, säger Julia Trygg, här tillsammans med Jones Salimzadeh. Hennes klasskamrat Hampus Lundin har gått på Smedshagsskolan sedan sexårsstarten. Han har dyslexi och för några år sedan tyckte han inte att han fick tillräcklig hjälp. Men han fångades upp av skolans kurator som intervjuade honom om hans svårigheter och nu känner han att han får det stöd han behöver. Jag har svårt för matte och då känns det väldigt bra att kunna vara i en liten grupp ibland där läraren har tid att hjälpa mig på ett bra sätt. Då kan jag få mattetalen upplästa för mig om jag tycker att det behövs, förklarar han. Hampus Lundins mål är att bli godkänd i matematik och när han har gått ut skolan vill han gärna ägna sig åt något som har med IT att göra. För skolan som helhet fortsätter nu arbetet med att utveckla tvålärarskapet. Vi behöver komma vidare med det och tanken är att vi ska titta på andra skolor som också har infört systemet, berättar Wivan Lindberg som är inne på sitt 35:e år på Smedshagsskolan. Skolutveckling är något som ständigt pågår. n 7 LÄRA #4/2014

SKOLMÅLTIDER Minskat svinn och mer vegetariskt Att kasta mat tär på resurser och miljö, oavsett om det sker i samband med till - lagning eller servering Åtta grund - skolor deltog i utbildnings förvaltningens pilotprojekt för att minska matsvinnet och lyckades få ned sina kostnader med 23 procent. Samtidigt ökade andelen ekologisk mat. ILLUSTRATION: WOO / MIA NILSSON Målet var att minska kostnaderna för matsvinn med tio procent, men de åtta skolorna fick ned kostnaderna med mer än dubbelt så mycket. Under samma period kunde en större andel av kostnaderna för skolmåltider läggas på ekologisk mat, från i genomsnitt 18 procent till 28 procent av inköpskostnaderna. Stadens mål är att 25 procent av kostnaderna för skolmåltiderna ska gå till ekologiska livsmedel. På Akalla grundskola där Tobias Häggstrand är kökschef fortsätter matsvinnet att minska även efter att projektet avslutats. Att den här satsningen blivit en succé hos oss beror på att vi fått med oss hela skolan, ledningen och framför allt pedagogerna som kan föra kunskaperna vidare till eleverna, säger Tobias Häggstrand. Han medverkade vid termins upptakten för ledning och lärare och har även träffat eleverna i årskurs 6 9 klassvis. Mitt budskap var då ät upp den mat du tagit, och så pratade jag om vikten av att äta miljömärkt mat. Klassrummen är elevernas naturliga miljö för att ta till SÅ MINSKAR VI MATSVINNET Involvera och engagera pedagogerna. Informera eleverna i klassrummen i matsalen äter man. Om du är pedagog, fråga kökschefen hur du kan bidra. sig kunskap, i matsalen ska de i lugn och ro kunna koncentrera sig på att äta upp och självklart ta mer om de vill. Det räckte med tio minuter i varje klass, sedan har pedagogerna tagit upp frågorna i sina olika ämnen, säger Tobias Häggstrand. I de skolor som lyckats bäst i projektet har engagerade pedagoger vävt in frågor om matsvinn och resurshushållning i ämnen som matematik, samhällskunskap och hemkunskap. Som ensam kökschef är det svårare. Det är positivt när kollegerna är engagerade och man kan motivera varandra, säger Linn-Linn Thun, kostchef på utbildningsförvaltningen. Nu ska fler skolor i staden få kunskaper för att minska matsvinnet. Under hösten startar ett större projekt på ytterligare 25 skolor. Samtidigt, och i samklang med syftet att hushålla med skolornas och omvärldens resurser, är tanken att alla elevers skolmat i större utsträckning ska bli vegetarisk. För detta behövs kunskaper. Därför kommer kockar och kökschefer i de 84 tillagningsköken att utbildas i vegetarisk matlagning. Medarbetarna i de 59 mottagningsköken kommer att få utbildning i hur man åstadkommer attraktiva salladsbord. Svinnprojektet pågick från maj 2013 till februari 2014 på Akalla grundskola, Askebyskolan, Enskede skola, Hedvig Eleonora skola, Kristinebergsskolan, Loviselundsskolan, Nytorpsskolan och Sandåkraskolan. n ANNEBRITT ULLÉN 8 LÄRA #4/2014

SKOLANS VÄRDEGRUND FOTO: ROBERT BLOMBÄCK drivkraften är helt enkelt att det är roligt att prata filosofiskt, både för samtalsledaren och för barnen. Och att det är viktigt. Liza Haglund menar att barn ofta inte får sina tankar tillräckligt utmanade. De har ofta politiskt korrekta åsikter som de har tillägnat sig hemma eller i skolan. Som att mobbning är dåligt. Men varför är det dåligt? För att den som blir mobbad blir ledsen. Men vad är problemet med det, ledsen kan man ju bli bara av att gå till tandläkaren? Filosofiska samtal kan hållas i alla ämnen men med olika perspektiv, säger Liza Haglund. Våga utmana elevernas tankar! Kan det vara bäst att inte få bestämma själv? Är det rätt att stjäla ibland? Och när börjar egentligen kvällen? Lärarutbildaren Liza Haglund lär elever och lärare att samtala filosofiskt för att rusta eleverna att ta hand om världen. Ta dagens filosofistund medan du diskar, står det på en lapp över vasken i köket på Institutionen för kultur och lärande vid Södertörns högskola där Liza Haglund undervisar. Förut stod det Diska eller dö, säger hon. Tonen ska vara trevlig, precis som i de filosofiska samtal med barn som Liza Haglund leder på Södra Teatern när hon inte utbildar lärarstudenter här eller skriver filosofiböcker för barn. När Liza Haglund själv var barn var hon inte särskilt filosofisk och hon visste inte att filosofiska frågor kunde diskuteras på allvar. Hon hade lätt för sig i skolan men hon hade tråkigt, och när hon till slut, efter 30, började studera filosofi på universitetet öppnades en ny värld. Fortfarande kan hon tänka på hur mycket mer motiverad hon skulle ha blivit i skolan om hon hade utmanats med filosofiska frågeställningar där. Filosofins förmåga att fördjupa kunskapen är en drivkraft till hennes engagemang. Men den mest grund läggande Att samtala filosofiskt är att alltid tänka och prata ett steg längre, runt nästa hörn. Liza Haglund menar att den förmågan är central för demokratin. Elever som tror att läraren eller föräldrarna alltid har rätt riskerar att växa upp till medborgare som lyder vilken ledare som helst. Det är ju barnen som ska ta hand om världen i framtiden vi kommer inte ens att vara där för att hjälpa dem. Så vi vill få dem att tänka att det kan vara så att mamma och pappa har rätt för att det de säger är rätt, inte för att de är mamma och pappa. Och att ibland har de fel. I handboken Att slippa tänka själv (2014), som Liza Haglund är en av redaktörerna för, finns en modell för hur de filosofiska samtalen kan föras i skolan. Samtalsledaren introducerar en utgångspunkt, till exempel en liten berättelse som slutar med ett filosofiskt dilemma kanske om hur invånarna i en fiskeby bör hushålla med fisken i sjön. Eleverna får formulera var sin fråga utifrån vad de hört och sedan röstar de fram vilken fråga de ska samtala om. Tankepauser behövs mellan momenten och efter varje pass. Att välja utgångspunkt för samtalet är en balansgång. Eleverna blir mest intellektuellt stimulerade av sådant de aldrig har tänkt på. Samtidigt är det viktigt att anknyta till deras verklighet. Då kan de gå i gång på politisk filosofi utan att de vet att det är det de gör, säger Liza Haglund. Hon har nyligen, i Riksteaterns regi, lett samtal och handlett samtalsledare i ett projekt där 200 högstadieklasser 5 000 elever i Sörmland och Västmanland fick se pjäsen Den goda människan >> 9 LÄRA #4/2014

KRÖNIKA >> i Sezuan av Bertolt Brecht och sedan samtala om den under en lektion. Lärarna som satt och lyssnade på eleverna ryckte till: Va!? Vad är det de säger? Det kommer så mycket djupsinnigheter! Och detta trots att varje klass bara fick ett enda samtal. Det finns annars mycket att vinna på att hålla en serie samtal. Då kan gruppen gå från ett läge där tryggheten etableras, genom att alla tankar får vara lika mycket värda, till ett större djup där tankar och värderingar prövas och ibland visar sig ohållbara. Filosofiska samtal kan hållas i alla ämnen men med olika perspektiv, menar Liza Haglund. I matematik lutar samtalen ofta åt logik medan de existentiella frågorna kanske platsar bäst i religionskunskapen. Viktigt i alla ämnen är att skilja ut samtalen från den övriga under visningen så att eleverna vet när de förväntas ta till sig ämnes kunskaper och när det är fritt fram att filosofera. Fast helt fritt är det aldrig. Det finns regler. Man får inte avbryta, himla med ögonen eller komma med syrliga kommentarer. Jag trimmar mina samtalsledare så att de har sina deltagare i ett järngrepp, annars kan det leda till kränkningar. En särskild utmaning är ståndpunkter som strider mot värdegrunden. Alla lärares skräckscenario är att eleverna kommer fram till att romer inte ska få vara i Sverige, säger Liza Haglund. Men hon betonar att man inte förändrar någons värderingar i grunden genom att säga: Så där får du inte tycka. I stället är det viktigt att bygga den trygghet som är en förutsättning för att deltagarna ska våga ifrågasätta sina värderingar. Vill man behålla elevernas vilja att diskutera ska man ha väldigt högt i tak. Men vi visar också eleverna respekt när vi ifrågasätter vad de säger. Som vuxen måste man använda sin tillgång till fakta, säger Liza Haglund. n KATARINA BJÄRVALL Boken Att slippa tänka själv filosofiska samtal som undersökande gemenskaper i skolan utkom i år på Gidlunds förlag. SIGNERAT: MAGNUS JACOBSSON Jag har aldrig älskat mitt arbete Tack, Magnus, för att du alltid brydde dig när jag var jobbig. En före detta elev, vi kan kalla honom Ali, har precis tagit studenten med fina betyg från samhällsprogrammet med ekonomisk inriktning och söker nu upp mig på sin gamla högstadieskola i Farsta. Ali överräcker en dubbel Paradisask och tillägger: Tack för att du aldrig gav upp! Jag har funderat mycket på det där med att aldrig ge upp och hur viktigt det är att vi lärare fortsätter att tillrättavisa, handleda och berömma alla elever som vi har ansvar för. Har vi stångat våra pannor blodiga ett otal gånger är det bara att stånga vidare, ända tills eleven slutar nian, tar studenten eller på annat sätt lämnar vårt ansvarsområde. Varför ska vi då göra detta? Jo, framför allt för att det ger bäst resultat. Under mina elva år som lärare på högstadiet och gymnasiet har jag sett att många av de så kallade hopplösa fallen i själva verket inte var fullt så hopplösa, och enligt min beprövade erfarenhet har det rätt ofta att göra just med att man aldrig gav upp. Men ibland bär det tyvärr inte frukt förrän långt efteråt. Jag kan villigt erkänna att när Ali slutade nian var han långt ifrån någon mönsterelev och jag saknade honom inte nämnvärt när nästa läsår började. Hur ska vi då orka stånga vidare? Här hänvisar en del till att vi lärare måste vara sanna humanister som älskar att arbeta med barn och ungdomar, att vi måste ha en kärlek till lärarjobbet. Detta tycker jag är fel sätt att se på vårt uppdrag. Det är inte därför vi inte ska ge upp, utan för att vi helt enkelt är ålagda att fortsätta. Som jag har tolkat styrdoku menten för skolan är det solklart att vi faktiskt har betalt för att aldrig ge upp, det är helt enkelt en del av vårt jobb. Med denna mer tjänstemannamässiga syn på läraruppdraget blir det även lättare att fortsätta hjälpa de elever som verkligen behöver stöd och att orka fortsätta bemöta elever korrekt även om de varit otrevliga mot allt och alla en hel termin, och arbeta för att eleverna ska klara studierna trots att de ännu en gång inte lämnat in uppgiften i tid. Gör man i stället detta arbete på grund av känslor som kärlek till jobbet riskerar man att bli väldigt besviken när eleverna bryter överenskommelser. I förlängningen kan det leda till att man slutar bryr sig alltså ger upp. Det är en av anledningarna till att jag har svårt för när skoldebattörer talar om vikten av att få lärarna att känna kärlek till skolan. Ett i raden av dessa exempel stod att läsa på DN:s ledarsida den 18 juni i år under rubriken Släck inte lärarens kärlek. Artikeln avslutas med orden: Jag misstänker trots allt att de flesta eller alla lärare någon gång under sin utbildning eller sin karriär känt den kärleken. Varje gång den tillåts slockna, tillfälligt eller permanent, är det en tragedi värdig Shakespeare som utspelas i det lilla. Jag har aldrig känt någon kärlek till mitt arbete, det gör jag till min fru, mina barn och möjligtvis till AIK. Däremot kan jag känna mig professionell och yrkesstolt när jag utför ett bra arbete som jag är ålagd att göra och som dessutom resulterar i en dubbel Paradisask. MAGNUS JACOBSSON PÅ BERNADOTTEGYMNASIET ÄR ÅRETS GYMNASIELÄRARE I STOCK HOLMS STAD 10 LÄRA #4/2014

SAMTALET Praktisk kunskap fortsatt viktig Gymnasieskolans yrkesprogram lockar allt färre. Utbildningsvetaren Lázaro Moreno Herrera menar att elevernas motivation måste väckas tidigt. Skolan borde visa upp fler förebilder från olika yrken och låta alla ämnen bli mer praktiskt förankrade. TEXT: KATARINA BJÄRVALL FOTO: ULRICA ZWENGER Lázaro Moreno Herrera är professor i utbildningsvetenskap med inriktning mot praktiska ämnen. Hans arbetsplats ligger i ett av kontorskomplexen på Stockholms universitet. Under kärnverksamheten i dessa byggnader forskningen och undervisningen finns en grundstruktur som bärs upp av professionella praktiker: de kör tunnelbanan hit och de ansar de prunkande planteringarna, de lagar maten på restaurangerna och de reparerar hissarna upp till mötesrummet där vi slår oss ner. På motsvarande sätt ser det ut även i resten av verkligheten det är praktiska yrkesarbetare som får infrastruktur och skola, omsorg och vård att fungera. Mot den fonden är det inte märkligt att Lázaro Moreno Herrera är så starkt engagerad i yrkesutbildningar och deras roll. Lázaro Moreno Herrera är född på Kuba och har följt en vindlande väg hit. Som lärarutbildare i västligaste delen av ön i början av 90- talet började han studera de så kallade polytekniska utbildningarnas historia. Polyteknisk bildning syftade i det forna Sovjetblocket på studier som skulle överbrygga klyftan mellan teoretisk kunskap och praktisk användning. Av en slump snubblade han över det svenska skolämnet slöjd, så som det hade exporterats till Kuba från det anrika slöjdseminariet i Nääs i Västergötland runt det förra sekelskiftet. Han besökte Nääs, men när han ville fördjupa sina studier i en doktorsavhandling föll valet inte på Sverige utan på Finland där slöjd har högre akademisk status än i Sverige. 1998 lade han fram sin avhandling Cuban Sloyd an Evolutional Approach vid Åbo Akademi. Efter en mellanlandning vid Örebro universitet kom han till Stockholm 2011 och leder nu en forskargrupp på 14 personer som alla studerar olika aspekter av yrkesutbildning. Själv är han inriktad på det som kallas tidig yrkesutbildning och handlar om hur elever redan i grundskolan ska motiveras för praktiska utbildningar. Vid sidan av det forskar han också om hur yrkesutbildning fungerar i olika länder. Det råder brist på yrkeskunnig personal inom flera praktiska branscher i Sverige, till exempel många hantverks- och industriyrken och vård och omsorg. Gymnasiets yrkesprogram lockar också allt färre sökande. Hur kommer det sig? >> 11 LÄRA #4/2014

SAMTALET >> Vi måste bland annat titta på vad som händer tidigt under skolgången. När börjar vi motivera elever för den här typen av yrken? Om man först i årskurs 9 börjar tala om för eleverna att elektriker är ett bra jobb så är det extremt svårt att motivera dem. De har fått höra i nio år hur viktig den teoretiska förståelsen är. Det finns fortfarande en stark dikotomi där kunskap förutsätts vara antingen teoretisk eller praktisk och där den teoretiska ger högre lön och status. Det är något som vi verkligen borde diskutera hur vi på ett tidigt stadium i skolsystemet värderar dessa olika former av kunskap. Det stämmer ju inte heller alltid. En rörmokare tjänar till exempel mer än många akademiker. Precis. Men det är inget budskap som förmedlas av skolan. Där råder fortfarande ett synsätt där praktisk kunskap inte riktigt räknas. Och det är särskilt sorgligt eftersom Sverige är uppfinnarnas och kreatörernas land. För det här är ett land där problem lösning har varit en del av kulturen. Du vet att det var svenskar som uppfann både skiftnyckeln och fyren. Och Spotify... Ja, de som låg bakom sådana innovationer blev ofta trötta på skolan och började gräva här och leka där. Spotifys grundare Daniel >> 12 LÄRA #4/2014

SAMTALET >> Ek startade eget företag när han var 14. Han började plugga på KTH men hoppade av. Och lite research skulle ge oss fler exempel på begåvade uppfinnare som inte har avslutat sin teoretiska utbildning. Men inte alla praktiska yrkesarbetare är lika högavlönande som IT-entreprenörerna. Många vård- och omsorgsjobb är lågbetalda. Det är väl i grunden en klassfråga och också ett skäl till att ungdomar inte gärna väljer de yrkena? Ja, det saknas tillräcklig stimulans inom vissa sektorer, framför allt vården. Lönerna borde höjas inom yrken som samhället verkligen behöver, men det handlar också om hur arbetet är organiserat. Och det gäller även vissa andra branscher med särskilt hårda arbetsvillkor, som byggbranschen. Löneskillnaderna mellan mansdominerade och kvinnodominerade yrkesarbeten, vilken roll spelar de? Genusaspekter av yrkesarbete är ett område som behöver utforskas mer. Och inte bara när det gäller löneskillnader utan också utifrån arbetets innehåll. Vad är det som gör att ett yrke blir mans- eller kvinnodominerat? Har du något svar på det? Där finns förstås traditioner som har att göra med kön och yrkesroller. Men även här kommer utbildningen in hur hanterar vi genus frågan i skolan? Hur lyfter vi fram den i till exempel slöjden? Den teoretiska metod som måste användas här är intersektionalitet, alltså att granska hur genus, etnicitet, klass och andra aspekter samverkar. För när man ska förklara ett yrkes eller en utbildnings status handlar det sällan om till exempel enbart kön. En flicka kanske har en viss etnisk bakgrund och kommer från ett bostadsområde där den socioekonomiska bakgrunden ser ut på ett visst sätt vilket yrke intresserar henne och varför, vilka möjligheter har hon jämfört med dem som lever andra sorters liv? Och om vi vill minska arbetslösheten, hur ska vi då tänka kring dessa faktorer? Vilken potential har olika yrken att bidra till det? Det finns ett politiskt samförstånd kring fokuset på högre utbildning. Har det bidragit till att praktiska yrken har tappat status? Om fokuset är traditionell universitetsutbildning så kan det stå i motsättning till värdet av praktisk kompetens. Men gränserna mellan teori och praktik behöver inte vara så fasta. En del yrkesutbildningar på gymnasiet kan leda till högre utbildning fordonsteknik kan till exempel lägga grunden för ingenjörsstudier. I framtiden bör univer Där är den tyska modellen intressant. Tre intressenter samarbetar, nämligen det offentliga utbildningssystemet, näringslivet och facket. sitets- och högskoleutbildning knytas mer till vilken kompetens som behövs i samhället. Och utvecklingen är på väg ditåt, med till exempel arbetsplatslärande inom vissa högskoleutbildningar. Du nämnde slöjd och det ämnet har du intresserat dig särskilt för i din forskning. Varifrån kommer ditt intresse? Praktisk utbildning är mycket viktig på Kuba. Den historiska bakgrunden går tillbaka till filosofen och författaren José Martí, som var en nyckelfigur i kampen för självständighet i slutet av 1800-talet. Han var väldigt kritisk mot den teoretiska utbildning som elever fick då. Han menade att skolorna skulle vara mer som workshoppar, där barn fick möjlighet att prova på olika saker och där det alltid fanns en trädgård där de kunde odla. Samtidigt ville amerikanerna, som ockuperade Kuba på den tiden, anpassa skolan för att förbereda arbetskraften för industriarbete. Nääs-systemet och den svenska slöjdtraditionen var redan väldigt populära i USA. Så amerikanerna tog fem svenska slöjdlärare från Nääs till Kuba 1901 och det var de som införde undervisning i hantverk på Kuba. En av dem, Aron Heidengren, skrev en lärarhandledning i slöjdämnet, Manual de Sloyd Cubano. Vad var det som var speciellt med den svenska slöjden? Den slöjd som lärdes ut i Nääs var inte bara inriktad på hantverksskicklighet utan också på personlig utveckling. I och med industrialiseringen av Sverige hade hantverkskunnande och andra viktiga värden börjat gå förlorade. I stället för att tälja en sked kunde man gå till affären och köpa en, så det fanns en oro för att den sortens kunskaper skulle falla i >> 13 LÄRA #4/2014

SAMTALET >> glömska och därför startades först slöjdskolan för pojkar i Nääs 1872 och sedan ett slöjdseminarium för slöjdlärare 1875. Och slöjdskolan finns kvar? Javisst, de ger kurser och de har ett hantverksgymnasium. Jag har varit där många gånger och ska snart dit igen för att hålla ett föredrag under rubriken Swedish Sloyd the Most Well-kept Secret in Pedagogics. Är slöjd ett ämne i kubanska skolor i dag? Det finns ett ämne som heter manuell utbildning och som är obligatoriskt i grund skolan. Medan det svenska skolämnet slöjd är inriktat på estetiska och praktiska aspekter, ska manuell utbildning utveckla förmågor som är värdefulla i arbetslivet. Det är i linje med en av de grundläggande idéerna under revolutionen som handlar om att utbildning ska tillfredsställa landets behov. Det är också det polytekniken går ut på att vara länken mellan skolan och samhället särskilt när det gäller utvecklingen av industri- och servicesektorerna. Vad kan svenska yrkesutbildningar lära av det? Hur behöver vårt skolsystem förändras? Man kan presentera lyckade förebilder inom olika yrken. Här finns ju killen som lärde sig hur man sätter ihop träbitar till möbler och byggde upp Ikea. Och hur är det att jobba som bilmekaniker eller rörmokare? Handlar det bara om att laga det som är trasigt eller finns det andra utmaningar? Hur kan man utvecklas i sådana jobb? Skolans praktiska ämnen kan användas för att göra eleverna mer hemmastadda inom sådana yrken. En fråga är vilka ämnen som är särskilt motiverande. Slöjd är ett av dem, men Det handlar inte om elevernas motivation utan om hur undervisningen är konstruerad. En bra lärare motiverar eleverna. även teknik, hemkunskap och natur kunskap. Fysik till exempel när det handlar om elektricitet så kan man passa på att presentera elektrikeryrket och berätta om vad det innebär praktiskt att jobba med elektricitet och varför det yrket behövs i samhället. Och teknik borde kanske vara ett obligatoriskt ämne i grundskolan. Finns det andra skolämnen som behöver läggas till? Nej, det är viktigare att ha en mer holistisk syn och utnyttja de skolämnen vi har i dag. Och praon! Eleverna ska inte bara skickas ut på en arbetsplats en vecka eller två utan praktiken måste följas upp. Vad lärde ni er? Hur känner ni inför det här yrket? Är det ett yrke där det råder arbetslöshet eller är det en bransch som behöver mer folk? Vilken roll spelar yrkeslärarnas kompetens? Den måste höjas. I dag har lärare i gymnasiets yrkesämnen kortare utbildning än lärare i teoretiska ämnen. Det måste ändras så att utbildningen blir forskningsbaserad, som andra lärarutbildningar. Både forskning och erfarenhet måste räknas, inte bara det ena. Är det förändringar på gång i den riktningen? Det finns en ökad medvetenhet. Björklund har en del bra tankar. Ett snabbspår i form av en kortare yrkesutbildning på ett eller två år är ingen dum idé, även om det är problematiskt att helt frånta elever chansen till mer teoretiska studier. Socialdemokraterna och LO har föreslagit att branschföreträdare ska få vara med och utforma yrkesutbildningarna, att fler yrkeslärare ska utbildas och att yrkes programmen ska bli högskoleförberedande. Det där sista, är det en bra idé? Så var det ju tidigare, och då var det svårt att motivera eleverna för de teoretiska ämnen. Om det görs annorlunda är det bra. Problemet tidigare var att teorin var åtskild från praktiken. Ett exempel är ämnet svenska. En elev som är intresserad av problemlösning blir uttråkad av att läsa klassiker och försöka förstå grammatik utifrån dem. Vad skulle hända om svenskläraren utgick från en teknisk manual i stället? Det skulle motivera eleven mer. Och sådana möjligheter finns i nästan alla ämnen. Ta matematik och fysik där borde eleverna få lära sig mer om astronauten Christer Fuglesang. Hur kom han dit han kom, vilka matematiska beräkningar behövdes för att få upp rymdfärjan, vilka av fysikens principer låg bakom det? Så egentligen handlar det inte om elevernas motivation utan om hur under visningen >> 14 LÄRA #4/2014