S.Ehrenmalm. Berätt.omÅland. (s*h*kt-t%a f



Relevanta dokument
Nordencrantz, Anders. Om wäxel-coursen. =(Rubr.)= =Anon.= (Stockholm, tryckt uti kongl. tryckeriet 1761.). Stockholm 1761

,l5~29e Vill Ni vara vänlig att räkna upp hur. många kostymer *Ni har för närvarande

Sverige. Kungl. Maj:t. Förordning huru medh tobaks handelen skal blifwa hållit. [Stockholm] : [Kongl. tryckeriet] 1641

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.

Vila vid denna källa (epistel nr 82)

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

AV Sven Rydstrand. Ur Hällungen 1963

Uppsala Summer Heat Blues

Till Dig. 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. pianoarrangemang Jonas Franke-Blom. Blåeld musik

Upphandling av terapitjänster som beviljas som medicinsk rehabilitering genom servicesedelmodellen

äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät?

Swensk författnings-samling Nº 31. Lag om Rikets Mynt.

Sverige. Magistraten i Stockholm Sverige. Överståthållaren

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_

Kongl. Maj:ts Nådige Placat, Angående Tobaksplanteringen här i Riket. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren den 29. Februari Sverige. Kungl.

Thegerström, Robert. Katalog öfver Robert Thegerströms retrospektiva utställning, Stockholm, nov Stockholm 1911

Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad.

Det militära ackordssystemet

M edlem sblad för H allsbergsn aturskyddsförening N r2 1999

NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER

Förhistoriska bebyggelser antydda genom kemisk analys Arrhenius, Olof Fornvännen Ingår i:

Nordiska museets julgransplundring 2006

Fröding, Gustaf. Morgondröm : Gustaf Frödings kärleksdikt : fullständig : beslagtagen och frikänd / Gustaf Fröding. Stockholm : B. Alm (distr.

Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ.

Åsen Nytt J U L - S P E C I A L. J u l e t i d

Pengar, tid och ett gott liv 2015

Böner på vissa högtidsdagar

Wester-Norrlands KD-Wdöme

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

ANVÄNDNING AV SERVICESEDLAR FÖR ÖPPNA REHABILITERINGSTJÄNSTER FÖR FRONTVETERANER OCH I HANDIKAPPSERVICELAGEN AVSEDD PERSONLIG ASSISTANS

Nr Mot. 1974:

RÄTTA SVAREN I FET STIL

Makrillfisket. Vilhelm von Wright

Spara denna tidning Gäller hela våren och sommaren 2009! 189

C.A. Norling. Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898

Innehåll E IV c: Kopparbergs län (W)

Nr659. l. Hustruns släktnamn bör kunna användas såsom makarnas gemensamma. Mot. 1971:659 7

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: 1817/ /55.

J A Flintbergs beskrivning av Köping Renskrift B Lundström Sida 1

DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg -

From A CHORUS LINE. For SATB* and Piano with Optional Instrumental Accompaniment. Duration: ca. 2: 15 AKT TVÅ! ... I El>maj7 A

Resa den 6 juni 2010 till Hofsnäs, Torpa och Limmared.

General von Döbelns avskedstal till de finska trupperna i Umeå (RA/Biographica von Döbeln)

ASTRIDS VISOR Från Lönneberga till de sju haven Arrangemang: ANNA BERGENDAHL

ÄRADE LÄRARE OCH ELEVER. skol- och studiegrupper, som personligen

Fram med basfiolen (epistel nr 7)

jz j k k k k k k k kjz j k k j j k k k k j j

INLEDNING. Föregångare:

TRÄFFAS SÄKRAST KL. 2 3.

Följande instrument förekommer i originaluppsättningen av musikalen:

Kongl. Maj:ts Förnyade Hammar-Smeds- Ordning. Den 26 Junii 1766

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN

Synpunkter på förslag till Detaljplan för Ås 3:1, Ås 1:13 m.fl. Beteckning: DNR TN 177/

Fiskars avdelning pä Finlands Mässas 50-àrs jubileumsmässa.

Herren behöver dem. Av: Johannes Djerf

U tvecklingen av olika socialt förebyggande och "mellanvårdande"

Sverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? Innehållsförteckning. All data avser år 2004

Olika talesätt, liknelser och uttryck

; "Äbö^anvargenattEn^s^^^^^S^-

Konsul Viktor Peterson patronen på Hästö

rffilftlf rru.nf r-- Press release Försäljningen fortsatte att utvecklas positivt inom Äsia Pacific-regionen.

A RW I D. Igenom. Wäster-Norrland. Til. Åsehle Lappmark. Anstäld. Med en Geographisk Charta aftagen wid samma tilfälle.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n i me d le ms k o nt o r et.

:373. Motion. av han Svanström och Bengt Bengtsson om psykiska skador i samband med rån

Kongl. Maj:ts Nådiga Förklaring Öfwer 6. Cap. 5.. Miszgernings-Balken; Gifwen å Rikssalen i Örebro den 15 October Sverige. Kungl.

DEN FINSKA KOLONISATIONEN I DALARNA - EN ESSÄ I ÄMNET SKOGSHISTORIA AV

Försäljningsunderlag. Piteå Rosvik 29:1. Avd 11, S1

Den öde ön. Bearbetad av Ingemar Wiklund - Originalförfattare okänd.

GLÄNS ÖVER SJÖ OCH STRAND

Skyarna tjockna (epistel nr 21)

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013,

Brandförsäkring för Fyrby Norrgård 1841 avskriven av Robert Kronqvist

Stenfotens wärde (anm: att sten icke finnes i närheten af Fristad) 60

Västsvenska Handelskammaren

Avigajl. 1 Sam 25:6b-11

!!! A.&!>B!"3!CDEFGGH! A.&!61+!FGGCEFGG=IJ=! K.%(+45&(,!K/.,%'5!L,%%,&))*.!

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35)

någon skulle föreslå, att ur våra räkningar utesluta tecknet "j/, så att man t. ex. skulle skriva lösningen av

Ålderdomshemmet Marthabo.

Vägmätningar för milstolpar Nordin, Stefan Fornvännen 86, Ingår i: samla.raa.

SNI + NA + TE = sant. Anna Lodén, anna.loden@umea.se, Dragonskolan, Umeå Helen Forsgren, helen@oedu.se, Örnsköldsvik. Forsgren, Örnsköldsviks

Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen.

Registreringsprogram. kontrolluppgifter

ber få hör a EDER åsikt i följande frågor: N? 0011

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken

Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring. Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

Kvarnby by på 1700 talet

Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010

Hallå där Malin Odenstedt Lindhe, projektledare!

CARL MIKAEL BELLMAN JAKOB WALLENBERG

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER

Han har tidigare hjälp mig som praktikant och fungerar bra, duktig och vill lära sig.

TRANSKRIPTION AV DET SWEDENBORGSKA SKÖLDEBREVET

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

I{IQra Västra 1{9r1{~gata 3. ly it"ij" ',:' '-: ':' )', Kontorstid Lördagar 9-4. Andra tider efter öfverenskommelse.

Kompletteringsutbildning på svenska

Transkript:

S.Ehrenmalm Berätt.omÅland (s*h*ktt%a f

Förste Artikeln. Berättelse om Åland. AZlanö bestar af fkta Öar, och gränsat "+\ med si» rcdstra sida til den arm af Östersjön, som sträcker sig til Bottniska wlken, och är frän del) yttersta skargård, som fallas Signilfkår, fyra mil til men* sto Mallen, eller Grisfelhamns PostContoir. Pä östra sidan skiljer äter Sjön Skifte Seland frän Finsta Landet, uxpä det trängaste ställe en half Strenst Mil. Pä norra sidan är Bottniska wifen.och pä den fö* bra Öster Sjön i början af Finska, wiken. Den delen afvetza Öar, som kallas Fasta Älanö, utgör en landsträcka ifrän, Nordwäst fil Syd,ost eller ifrän Getha Bärgen i Finftrfims Socken, til Granboda By i Lemland» Socken, af f mil i läng, den, och i bredden»frän Sydwäst til Nordost, eller ifrän Torps By i Hammarlands Socken til Långbergsöda By i Saitwik» Socken, 4 mil. Fasta landet innehåller fet Socknar och Moderkyrkor samt fyra Capeljer,ljtr<ar* af 3:ne lifroäl äro genom wattudrag, stil' da ifrän Upsocknarne.

104 (Karne rjesiä November l?8l. af 2:ne Socknar, Fflgl* och lium!isige, samt tre Gapeljer.? Uppä fasta Landet äro3:ne Kungsgärdar, Caftelholm, Haga och Gre!«dv, tilsammans ib% mantal, fem Säterier 6, gräl* sehemman iså mantal, och hela Äland fammantaget 721 Krono och katte, alt gammalt mantal. Hwilka fistnämba i Iordeboksoch Mantalsränta tilförene utgjort jutufende trehundrade fjuttio twä R.dal 4 : 6 r:st. 8p^cie. Caftelholrns lott, som af Birger denyngre stall mata upbygdt, bestar nu, utom Krono,kvtagaxinz.huset, af förfallna murar cd). ruiner. Man > och Ladugarden, är ph. ett annat ställe å nyi.' anlagd af nu tvärande Innehafwaren för nägra är sedan, och har en ganska wacker 6w3tion. Intil'1654 oo\ efter Konung Gustal Adolplu död, dä $1<jnD underlades Hbo HbfdingedKme, styrdes det af egen tätgällare, den stösta Stellan kvlörner. Uti äldre tider under förlä ning til enfftlde, den st&ste llvar Flemming, hwars förläning, genom Konung GuKas den i:stas Bref, dawradtupfaia & 19 Martii 1537, blisi» wit äterkallav, säwida samma Län ejkunde umbäras frän Stockholms lott. 1561 förläntts Caftelholm med $(cm& äter Konung Gunak ben i:staö Gemäl Drottning Catharina, och Utbyttes 1603 fmot Drottningholm, 167I

FZrste Artikeln. 105 1671 war Konung Carl den X!, med Drottningen, 2.ne Prinsetzor och jf at, pä Elgjagt imand. 1630 blef Mand ytterligare förlänt Konung Carl Xi:s Gemäl, Drottning Clirioa Eleonora. Ingen tad är ä detta land. Konung Gustaf den!:s efterlemnada Gemäl, Drottning Catharina, stall warit sinnad wid Flä Ka By anlägga en tad, fom ocksä är det lämpeligaste stället pä fasta Landet. Konung Guftaf den 11! har, i grund af RiksenS tänders underdämga tiistyrtande af är 1770, faststält, at en Köping borde inrättas. Sedan är 1762 hälles ärlig marknad Wid Iomala By. Af älber har Mand warit en Kungs* Park och Djurgärd för ( (gar; men sedan detza högdjur, genom förra Rosta invallon, iblifwit förstöra, sä är Mand, genom Relolution pä Allmogens enstildta beswär wid 1762 ärs Riksdag, stäldt i likhet med de öfriga Finsta Provincer. 171? blef en FredsCongrells, imel* lan wensta och Ryska Flenipotendaire!"liniftrarne Gärti. sch ref Gfterman, i Läfä By pä Mand hällen. Se afgjorde Fredswilkoren uphörde likwäl med Konung Carl den Xll:s död..ingen annw militarist "Froupe finnes' pä Mand än igöordinairebätsmän, hwiltt med fördubblingen utgöra ett antal af 279 51 3 Män,

io5 (Tlovembcr 1781 Män, som i orten eitzafwa hwarken Kfwerellcr Under befäl. Säteri bestar, utom Prästerskapet och en Schola, af en Häradshöfding, en Kronofogde, Kronooch Iägeribetjening, en Lands* Fältskär, och nu, genom Kongl. Maj:ts egen nädiga wärdnad, sedan förledet åt, en Pro Vincial X^edicu5, Genom be i sednare 40 är förrättade Ref och kattläggningar, är Landet, ifrän 7211 mantal Krono och Skatte, förmedlabt til 455 N mantal, och ifrän 7372 R:bal. 4 fj. 6 rst., til 5247 R:bal. 22. 7 rst. Ränta; ywarigenom Kongl Maj:t och Kronan sslebes förlorat 2551 mantal, fårat 2124 R:bal. 29 @. 11 tst. Iorbebo?soch Mantalsränta. Näringssängen bestä i åkerbruk, Fiske, Ladugärds/skötsel och Wedförsälgning til Stockholm. )nga Bärgwerk. Ett ilfwer Malmsirek pä ett litet kär i 8aitwilc«Socken, sbren löper intil jöstranden, sä swag och liten och Grufwqn fä wattusjuk, nt pen af fordna arbetare mast öfwergifwas. Ärliga utsädet i hela Mand är 3777 Tunnor 21 kappar geometriskt, Kongsgärdar, Säterier, Frälseoch Präsiegärdar inberäknade. Enligt detta arets Mantalslängd be (lär folknumern af l 1302 personer, hwaraf 6251 ära Mantalsstrefne och fullärige. Up

Förste Artikeln. 107 Uppä hwart arbetsfört eller mantals* strifwet Hjon blifwer fäledes 20 kappar' är* ligt utsäde. Om fyra dubbelt ängs,land däremot tages, som pä denna ort lär ma* ra ben ungefärliga förhällningen, sä hat hwart mmtalstrifwtt Hjon ärligen at störda och bärga 3 Tunne4 kappeland, och säledes mindre än i England, hwarest pä hmar mantalsstrifwen person räknas 34 Fisket och Skogen, jämteallmogens Seg ersätter bock tilfullo denna Tunnas jord i lationz frihet, brist. ärlig bärgning Åkerbruket har i sednare är ansenligt tiltagit, och i samma, män i förbättring ökt sig, som Fisket förswunnit; hwilket likmål i fordna tider warit detta Saab* hufwudnäringsfäng. Ängsstötsten idkas här, som af All* mogen annorstädes i Riket De mängfaldiga gräsforter och wäxter, som pryda ängarne och kraftiga betet, utmärka, at jorden är god och frucktbäranbe. Den kan, utan hjelp af främmande höslag, brifwas genom odling och bruk til bästa wäxt. Folkets mer än manligt muntra och glättiga lynne, skulle ej eller göra ett fädant företaganbe fwärt, blott be meb Seg* lation och gille ej woro fä mycket fo lö* satte. Ladugärds ' ssötslen idkas i Mand bättre och med mer sparsamhet, än på be Festa orter i Riket. Fem Schäferier A 4 ' af

108 ttlovembe..731. af äckta och utwalbt Fätslag, och ett litet tuteri af en Hingst och åtta Stod. fogarne bestä af Gran och Tall, nä* got Björk och AU Pä detta land finnas cd alla wilba Träbstag, fom i Swerige ech Flnlanb fäs, utom Bokträd; hwilket dewiser ortens lyckliga natur och egenskap. Fyra enblabiga HusbehoftSägqwarnar, en enda fiattlagb. WattuMjölqwarnar äro här ej, utom vägra fä smä sqwaltor. Wäberqwarnar brukas allmänt, nästan af hraar äbo. Meb ungefärligen 80 Putor, imellan 40 a 50 famnars brägt, pä klink bygba, utom dtstiöigakajutbätar, drifwer Allmogen endast sin hanbel pä Stockholm, och lata äfwen frackta sina Fartyg, at föra Web och Bräder frän Björneborgs och Nylänbsta kärgärben. Med hatar kan ibland nägot utbyte of falt Fist emot Spanmäl i Finland och wid Mälaren ske. Exporter frän Mand, bestä uti med, strömming,' salt och torr fist, ost, smör, ull, stälspack ochhudar, sjöfogel, fjäder, fasel och ägg, nägra fä utter, lo och räfstinn, saltkött, kreatur, Hästar, fär, hö, Kro* nans Afradsoch Tionde spanmäl, som ärligen til Heliingfon; transporteras. Sällan någon annan panmäl. Nyland* Frackter frän Björneborg och ssa stärgärden, bätlega och stjutsningar för

Förste Artikeln. 109 för resande Pästwägen, gör ocksä nägon inkomst. Importer ärs spanmäl, salt, tobak, bränwin, hästar frän Finlanb, tjära, lin, hampa, järn, stal, spik, silkesbukar, domullslärfter, yllekläben, miner, ipecerier, färgor, krut, bly, nägot Apothequeswaror panmäl gör en betydelig be(, fom af uträkningen Fit. A bestyrkes Ut. B utwisar HandelsBalancen, Landets ärliga inkomst och utgift, samlat» af närmesta underrättelser, som af en Private, utan Embetsmyndighet, kunnat fäs Däraf finnes, atnär panmälsinför (Ten ej är större, än fädan som han altib och i bästa ärswärter nödwänbigt mäste mara; sä är ärligen öfwerwigten ända ej mer än 11503 R:bal. 36 g. 7. rst 8pecie; och säledes flera goda är fordras, at ersätta ett ärs förlust. Om ej Landet genom ytterligare upoblingar och äkerbrutets utwibgande kan hjelpas; fä är fara wärdt, at allmän fattigdom wid första mitzwärtär förestär; håist denna öfwerwigt ej tilfaller andra af Allmogen, än dem fom hafwa stor Skog och drägliga Fisken, hmil* tet Fit. C bestyrker, Hela Landets export import är bäruti delt efter mantalen, och pä hwart och ett Hemman särskilt, och för ifrigt alla be utgifter oklerverade, som föl* la hwar Hemmansäbo ät. «s

110 November 173»^ Ärliga utsädet öfroerhela Landet, 3777 Tunnor. 21 kappar, och mantalen sammanslagna 484, när de delas pä hela Folk* numern, fom bestar af 11302 personer, fä blifwer ph hwart och ett mantal 233 person at föda. Om pä hwar person 6f* wer hufwud ej räknas mer än 1 T:a 24 K:r ärligen, fom i anseende til mindre stgäng för Barn och älderstegne, i det närmesta kan bära sig, hälst ärter och jordfruckt ej kommit i räkning; fä medtager folkets föda, pä 2887 Tunnor 14 kappar när, hela ärswärten efter 6: te kornet räknad. Utaf Landets import är ej annat fördt pä Allmogens eller Hemmansäboernasräkning, än hwad som hörer fil deras närings* fäng, rätta och manliga lefnabssätt. Ej eller är Kyrko,Arastegärdsoch Wäga< byggnader i räkningen uptagne, som meb Allmogens egna bagswerken utgöras; men Räntebagswerken, som efter Markgäng likvideras, och äro en stadgad ärlig utstyld, mäste hafwai utbetalning sitt rum* Hemmanens olika godhet och tilhörig* heter gör, at denne Cabule ej kan inträffa pä hwart och ett särstildt, i synnerhet htoad siste och stog angär Det har ej eller warit afsickten, utan blott at wisa til* siandet l det hela. Och däraf finnes, at om ej 8eg!2tion«.. friheten skulle öka 3»roa% narnes inkomst, fä kunde större delen Hemman, ehuru de njutit förmedling, ej bära sina utgifter, utan nödwänbigt räka i bästa

Förste Artikeln. 111 sta ärswärt i skuld, endera hos Kronan el* ler Private. Och at alt, hwad Allmogen utgiswer i Rättegängskostnader och exnaut* gifter, fom ej här kunnat uptagas, men torde likwäl wara af betydlighet, störter bem i fattigdom, och med det samma gör Kongl Majtts och Kronans förlust. Af Uit. D finnes, at Kongl. Maj:ts och Krom:.s inkomst ochrena behållning af Äland är 13156 R.bal. 19 st. 3 rst Näppeligen lär uti hela Kongl. Maj:ts Rike någon Frovince finnas, som, i jämnfö.relse af storlek och upodlad jord med denna ön, gifwer ssik askomst,' och knappt nog ett få. muntert, rörigt och willigt folk. Det, och at "Franlporten är Wig och lätt, gör, at utstylden utan twäng går ut; ehuru den medtager större delen af Landets behållning och öfwerwigt i borsta är. Måntro man härifrän likwäl ej kunde leba en allmän beskattningsprincipe i Riket? Jag tror, at seban, hwab til utsäde, folks och kreaturs föda af ett mantals jord, efter orternas olika frucktbarhet och tvärt, afgar; fä skulle det i ond och god tid kunna bära sig, om Aboen, til sitt folks löningar och StabSmannawarors köp, behäller 2:ne delar af fpanmsl och vikualier, fom tunna försäljas; men af salt Fisk, som i anseende til. not, falt, båtar, käril och. folk, fordrar större kostnad, i:be delar, och blifwer Kronans Ränta. Wed, fom reften i anse, ende til» fräckt och förfel är kostsam, torde ock

112 November i?bi.' ock en nionde del i Räntan mata nog. Seglation,.friheten torde ock kunna komma t beräkning BenMning pä Hemman och borde dä förfwinna, och blott jord anad dem, som pä Landet mistas och ej äro jordbrukare, ofredstider unbantagne. 3 famma män, fom folk* numem til* tager, är at förmoda, det Landtmanna rö> relfen utwibgar sig af sig fjelf, och sälebes denna principe ej hindra, utan snarare bidraga til follöpningen och upodlingar; i synnerhet, dä en fädan ränta fördindes wid»vist besittningstid, fom i det minsta bör wara 25 är utan förhögning. ä fäkre grunder torde ocksä härwid kunna förestrifwas, få at egennyttan, wid Aplication härof, i det närmesta kunde ftrekommas; ätminstone ej lända Kongl. Maj:t om til exempel, och Kronan til staba. ony feban nogaste bestrifning om hmar och en orts ärliga utsäbe, öfriga rörelse och folknumer blifwit upgifwen, hufwublumman för hela orten determinerades i perfeblar ef* ter Iorbebokswärbi, grunbad i Ortens tätta afkastning Den Summan skulle feber* mera pä Hemmanen repareeras, efter hwart och ett Hemmans gobhet. Och inga anbra fiattläggningsmän än Lanbshöfbingen eller detz Ombub, Landtmätare, Krono»fogbe och Härabsbokhällare. Möjeligheten här* af, feban refning ä all Kronans jord f6* tegätt, föreställer jag mig, at denna berättelse om Alatio tan gifwa anledning til. Wid

' Fsrste Artikeln. 113 Wid Iordeboks förändringen i Åland böra Räntorna utfättas i fäbana waror, fom til Kongl. Hofhällningen och lottsstaten öro nödwänbiga och nu annorstäbes efter hwart och köpas, ett Hemmans natur och egcnstap. Hwad Landet producerar, finnes of denna berättelse. cailelnolm, den 28 April 1787. Författade af Sam. Ehrenmalm. ll.it. A»

114 November 1731. Lit. A. Spanmåls Inkomst och Afgång i Åland. Inkomst/ Spän >äl. Afgäng. Spann Hl. 3.r I^K.r 3777 Tunnor 21 kap:rs ärligt utsäbe efter 6tc Kornet i ond och gob tid, som ganffa högt taget, gör ärlig wäj't «ieister i > Summa 25053. T:r K:r lttsabe * Kronans U! ' 3777 2' rads Spänmät. ««1029. 21. Jämtebehållen Tionbe, som ärligen exporteras 268. 2, 22665. 30. golknummern! pa Äland ut ', gör 11302 Versoner, en Tunna 24 k:r pä person ofwer hufwud räknade 1tig föda tat» '9778. 16. Hwad t manlig stat för fultwäxt kan. genom felar, minbre ätgängfor barn och ötberstegna ersättas, hatst åttfä» det och jordfruetter ej t räkning Wtf mit uptagne. Tit kreatur I0O; 30. J 28. ummc. l 25053. 28.

Lit. B. Ålands HandelsBalance. Exporter och Inkomst. 2000 T.r salt Strömming, 2 2 3J;b.,6 tz. 100 %'.t fatta Gäddor, it och Bråten, k 6 R:d... 30 H:r små Torsk, å 7 3f:fc. =. «120 T:r kätspäck a 8 R.b. = 100 :r salt Sött, å 7 R.b. 1297' T:r 23 kapp. Kronans Afrabsoch TtondeSpanmäl, å 2 R:b 16. tz. 300 Litzp. Torr giff, å 32.' 1200 kisjp. Ost, år 1 R:b.»6 h.» Spe ie. R:d. I 4666. 600. 2 10. 800. 700. b. 32. 3228. 200. S 1600. 1200 Li p. Smör, å 1 R:b. 16 t}. «100 Litzp. Talg, å 1 R:b. 32 tz. =. 50 T:r Nötter, å 1 9t":b. 32. 1600. 250 Pärmar >&, å 15 R:d.,66. 32. 83. 6. =. 12000 Famnar Web, bättre och sämre, 3750. i» 1 R:b. 16 jj. i 16000. Hästar, Kreatur, gör och Fläsk Färsk Fisk! 2420. *s med egna umpar och Fiskköpare, för j 1000. s kölhubar, finn och batterier» = Frackter, Skjuts 200.! s och Bätlega, som är af lanbets inkomster...,. 1200. ; Fogel, Fjäder, &gg och Fasel Ull,.«. 500.' 100. t tätens afiöning ifrån Sltto Landtränteri och enskildas rörelse, som ej! meb landets afkomft har gemenskap 700. s Summa! 39524. 32. I rit. z ' I '6 ' '!.! 1 I! Importer och Utgift* Speicie, 2387 T:r 30 kappar panmät, a 2 R:b.,16 f,. t.. 968 T.r alt a i R:b. 40 h. 242 gift. Tobak, utom Ijroab af Ortens wäxt fäs, a 2 R:b..:::»0476 kannor Bränwin, som gör ungefärligen 2 kannor pä broar Man 16 jj. talsssrifwen person årligen, a 4 rst. 180 T:r Tjära, a 3 R:b.... 750 gistp. Hampa, a 1 R:ö.. 500 gisw. Lin, a 1 R;b.,6 f. ' 100 kep:b Järn, a 7 R:d. «6 kepid tal, a 19 U:d *» Win til Kyrkor och Private, for = Specerier, Caffe och ocker itkesdukar, Mötztyg och Bomullstärfter. :, ' ' Klädes tillverkning och färgning samt.. Apotequeswaror >. ' 300. ' Krut Och Bly. 1004 I< ' 50. 1 50.. l' Sontant i Krono = utffylder, som efter! 1780 ars Debet frän gandet utgå,! utom Spanmäl, Hö, Halm och Gärfte, som lefwereras in natura = 11004. 46. 1 1. dfwerwigt i Handel = r_,1503. 36. 7 6. Summa 39524.132.! 6. nya. Färgor för A.* s! R.d. 557' '774 484. I i. rit. 41. x 32. 3564. 36. 540. 750. 666. 32. 700. 1,4. 600. 1000. 1 «. ' ' < I 750.! x I e

Lit. C. Ett Hemmans årliga Inkomst och Utgift i Åland, uträknad efter totale Summan af Hemman, Åkerjord, Export, Import, Folknummer och utskylder, Inkomst. i :cie. Kf 7 3:r 26 kappars årligt utsäde ef 1 ter kornet, 46 T:r 28 kapp: a 2 R:d.,6 st. T:n «= 4 T:r Strömming, a 2 R:d. t6 h., gistp. Smör och Ost, a 1 9l:b.,6. 1 2 m:kr torr Fisk alt Fisk»*'»«Hudar och skinn Nötter alt Kött «,«. * ' 4 m:kr Talg <.. «, Pärm Hö,Ränteyöet inberäknabt 20 Famnar Web, a 1 «R:b.»6 (j.» Färsk Fisk ' '. ' * ' ' ' Frackter, Skjuts och Båtlega * Fogel, Fjäber, Fäset och Agg hästar, Kreatur,. Får och Fläsk «5 * Ull Skälspäck *»«*»«Slögbe, förtjenst genom gegobagswer bränneri samt Rantebagswerken, 1 ten Kalt och Tegel som in natur» l utgöras Vrist, som genom Segelresor endast l tan förtjenas. *«***«* i 1 R:b. I t 109. 9. * t.! 6. t 1. '5. 26. 2. 2. >. 5. ;h 18. 16.»9 32. 32. 20. 16. 8. 21. 32. 3 23. 1. rst. i. 4. i = l \ 3! 5' 2 7 I.»3'. 4. 8. 12.,9. I. Summa: 204. 15. 3. Utgift. årligen utsädet pä Mantalet? T:r 26 t:r, a 2 R:b. 16 si. T.n > 1780 års Ränta, Afrad och Tionde, Präste rättigheter och anbra utstyrbe* i panmäl, Bätsmanslön och underhäll, samt Mantalspenningar och Beroiltning efter närlagba uträkning... 23 ichalf Person pa Mantalet i föba, 1 T.a 24 fir panmäl hwarbera årligen, 41 T:r 4 t:r, a 2 R:b. 16 si. Tunnan. Nio Arbets hjon pä Mantalet, ester totale Summan af MantalSstrifna son 3 R:d. e 10 m.fr Tobak personer, i lön och kläder, broar per..,.. 2 T:r Salt <» 21 fatmor Bränwin på Mantalet, a 16 si. 4 rst. «3:8dels Tunna Tjära, a 3 &:b. $:«1 1.hälft Litzp. Hampa, a 1 jjfo&.. 1 gisip. gin»» 4 gijjp. Järn, a 16 si. to rst. «tät och Spik»»**«. Specerier för»«silkesdukar, Mitztyg och Bomulls lärfter Klädens tillverkning och färgntng Färgor = = =...«Krut och Bly = = = '«Prästerätttgbeter i Fiffcct) SmörTionde Hanbtwerfare och Gärningsmän. Apotheques =waror» i 5p.:cie. "i R.b." I.M 'rst. '8. i". 40. 26. 11. 95. 46. = 27. 3. I.. 1:1 7. > X 5 v * 1. 1 l. I. Summa 1 204. * p 32. i ' 7 6. 24. 16. '9 4. 11. 4. 6. 26. 29. 10. 6. 32. 32. I 6. TT 4. 9 n:

' Kronans Inkomst. Afrads Gpanmål. Tionde Spanmal. Dtn öfriqa delen af Nt<ima. n?»räntan efter förwand ting * >" * * MantalsPenningar och Bewillning. >»* *,<* I I ' ' Spän! Afrad. Nr 1 k:r t Lit.D. SummarisktExtractöfwerKongl. M aj:ts och Kronans Inkomster i Åland, M. Efter 1780 äts Tionde. Markysn^r* T:r k:r 5[:». I f. 6. jrst ro. > ' 2839. 25.! 2s!. 432. 23 z 1099. 40. samt hwad däraf til åtskilliga Staters Aflöningar åtgått, År 1780. 40.] o,. ~'r HH 7 5. 1. I I 1! C01itH.tt 9» J PenHtia.at. «, HM 3, :ciei»»."1 R:d. "i 2839.! 26. frst. 10. 1099.I 40. 2. i ' 1 7554. 7 5 j 3450. 39 5 i 3.50. 39 >?. 2. i ' i 1 1 i : 3»mm» 1 117. 6il. 432J»3«' 1 11493 26. 5 3450.< 39. $ 17 i c». 14944. Utgift. Spa, imcu/ " Tionbe. T r I fr Efter Ma' 1780 års fgång. sttlttetnedeponera»turknnbtranteriet i Abo T:r hr R.b. h. rst. R:d. Anordnad och inbelt Afrabs Oftiga Räntor efterforwand Spanmål ling ciericiet innehafwer, utom Prästeoch KappcllansBol samt halsten af Kronans Tionbe i Spanmål. Scnow» Staten Tio l«h Ho och 150 farfwar Halm, t penningar efter Markgäng. Gästgifware och Lotsar Ho och Halm til Kongl. HofStallet och Gärbjk til Djurgårben/ fan ej & 0 ar uptaqas, såsom ej tilmanbs Stat horanbe. Kongl. Majtts och Kronans behållning»» ', 87 ~ 17? i 1 H 142. 20 222. 941. 362. 24.»4. 26. I. 4 2. C01 i Pe >tant ming 180. é4 f. 24 s t R:d. ' 180. Summa '8pecie 222.! 941. 362. ' 8 24. 24. 24. 26. 25. 25. "2,1 55. 44 55 44 T? 1 1029. g 268.!. 9836. t * Tf!. 3. 10. 3270. 15. 5. 13156. 19.! 3. 8»w«n»' l/c 1117. 2y 432 23 11493 126. 5. '3450.39.' 5 14944. 17..10, 4 2. c»fte!kylm, den 28 April i7zl«sam. E«AÉl»UAt».'