Arkeologiska förundersökningar i form av schaktningsövervakningar 1998 2005 Kv. Mullvaden Dokumentation i samband med schaktningsövervakningar RAÄ 20, Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:072 Karin Lövgren
Arkeologiska förundersökningar i form av schaktningsövervakningar 1998 2005 Kv. Mullvaden Dokumentation i samband med schaktningsövervakningar RAÄ 20, Malmö stad Skåne län MALMÖ KULTURMILJÖ ENHETEN FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:072
Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 44 75 Besöksadress: Malmöhusvägen 3 www.malmo.se/kulturmiljo Arkeologiska förundersökningar i form av schaktningsövervakningar 1998 2005 Kv. Mullvaden 63 & 65 RAÄ 20, Malmö stad, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2008:072 Författare: Karin Lövgren Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Rektangulärt rumpkakel med trumslagare. Foto: Chatarina Ödman. ISSN: 1653-4948 Malmö Kulturmiljö 2008 4 MALMÖ KULTURMILJÖ ENHETEN FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:072
Innehåll Sammanfattning 7 Inledning 7 Syfte och metod 8 Topografi och fornlämningsmiljö 9 Undersökningsresultat 9 Tolkning och källkritik 18 Utvärdering 18 Projektorganisation och kvalitetssäkring 19 Referenser 19 Tekniska och administrativa uppgifter MHM 12518 20 Tekniska och administrativa uppgifter MK 115 20 Tekniska och administrativa uppgifter MK 264 20 Bilagor Bilaga 1 Sektionsritning Bilaga 2 Sektionsritning MALMÖ KULTURMILJÖ ENHETEN FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:072 5
ÊÚ ÊÚ Figur 1. Läget för Kv. Mullvaden inom Malmö stad och Malmö äldre stadsområde. 6 MALMÖ KULTURMILJÖ ENHETEN FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:072
Sammanfattning I Kv. Mullvaden har flera mindre arkeologiska förundersökningar i form av schaktningsövervakningar genomförts. Arbetena berörde Malmö äldre stadsområde, registrerat som fornlämning 20 i Malmö stad enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem (FMIS). Resultaten som redovisas i denna rapport härrör i huvudsak från förundersökningen av år 2005 (MK 264). Denna genomfördes under bättre förutsättningar än övriga undersökningar, vilket genererade bättre resultat. Tre förundersökningar berörde Kv. Mullvaden nr 63 och 65 ut mot Hjorttackegatan. Inom tomt 65 uppgick den sammantagna tjockleken för kulturlagren som mest till 1,70 m. Enskilda lager kunde variera mellan 0,20 0,40 m i tjocklek. Bevaringsförhållandena för organiskt material var bra, bl.a. påträffades fackverk, stående timmer, plankor, gödsel, och andra organiska komponenter. Dokumentationsarbetet bestod mestadels av att mäta in lager och anläggningar i plan och att upprätta sektionsritningar. Beskrivningar har gjorts då lager och anläggningar undersökts. Fyndmaterial som presenteras här härrör uteslutande från Kv. Mullvaden 63 (MK 264). Sammanlagt tillvaratogs ett 100-tal föremål, eller fragment av föremål, med en total vikt av ca 8,4 kg. Majoriteten av fynden utgörs av renässanskakel och yngre rödgods. Endast kontextbundna fynd samlades in och registrerades. Resultaten påvisar att bebyggelse funnits i denna del av kvarteret sedan 1300-talet och fram till modern tid, och att både den södra och den norra delen varit bebyggd. Sammantaget framkom lämningar efter fem bebyggelsefaser med rester efter hus i form av stolphål, golvlager, källare, väggar och syllrader. Även tramp- och gårdslager samt en brunn dokumenterades. Inledning Malmö Kulturmiljö utförde under åren 1998 2005 tre arkeologiska förundersökningar inom Kv. Mullvaden, på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (dnr 220-23328-98, 431-23914-02 och 431-12346-04). Arbetena berörde Malmö äldre stadsområde, registrerat som fornlämning 20 i Malmö stad enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem (FMIS). I samband med byggnation av ett bostadshus på fastigheten Mullvaden 63, Hjorttackegatan 21 23 genomfördes en förundersökning (MK 264) av Karin Lövgren och Patric Ifversson. Tidigare undersökning inom samma fastighet är MK 155 för vilken Håkan Assarsson ansvarade. I Kv. Mullvaden 63 utfördes en förundersökning, MHM 12518 i samband med en ledningsdragning. Undersökning och dokumentation genomfördes av Gert Persson. Rapporten har sammanställts av Karin Lövgren. Projektledare var Joakim Thomasson. Chatarina Ödman och Raimond Thörn har redigerat texten. MALMÖ KULTURMILJÖ ENHETEN FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:072 7
Kv. Mullvaden 65 Kv. Mullvaden 63 Hjorthackegatan Figur 2. Kv. Mullvaden och tomterna 63 och 65 läge i stadsområdet. Skala 1:200. Syfte och metod Sammantaget dokumenterades två områden inom Kv. Mullvaden. Två förundersökningar var förlagda till Kv. Mullvaden 63 och en till Kv. Mullvaden 65. Målet med schaktningsövervakningarna var att dokumentera eventuella bebyggelselämningar och kulturlager. Vid undersökningen MK 264 banades området av lagervis. Då ett lagerskilje och/eller anläggningar framkom stoppades avbaningen och lagrets eller anläggningarnas utbredning mättes in med hjälp av totalstation. Flera lager undersöktes delvis för hand och lagrens och fyllningarnas sammansättning dokumenterades. Två större sektionsritningar upprättades. I övrigt fotodokumenterades undersökningen. Målsättningen med rapportarbetet har varit att redovisa dokumentationsmaterialet, bevaringsförhållandena samt att göra en basal kulturhistorisk tolkning av de framkomna lämningarna. Materialet skall utgöra underlag för länsstyrelsens fortsatta handläggande av inkommande ärenden rörande kvarteret Mullvaden eller i närområdet, samt ett mer långsiktigt kunskapsuppbyggande om Malmö äldre stadsområde. Då resultaten från schaktningsövervakningen bedöms ha hög vetenskaplig potential, har stor vikt lagts på att sätta in dokumentationen i ett kulturhistoriskt sammanhang. De dokumenterade lämningarna relaterats till resultat från tidigare arkeologiska undersökningar i närområdet. 8 MALMÖ KULTURMILJÖ ENHETEN FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:072
Topografi och fornlämningsmiljö Kv. Mullvaden ligger inom gamla väster som utgjorde de västra delarna av det medeltida Malmö (figur 1). Enligt en undersökning av Sven Rosborn i samband med projektet Medeltidsstaden blev delar av området där Kv. Mullvaden ligger bebyggt under sent 1300-tal tidigt 1400-tal (Rosborn 1984:54). I kvarteret fanns på mitten av 1500-talet en gård som tillhörde länsmannen på Lundagård och stiftslänsmannen i Skåne, Stig Pors. Gården köptes av Malmö hospital år 1588 och utgjordes då av stora ytor vid Slotts- och Jacob Nilsgatorna. Större delen av kvarteter Mullvaden bestod då av hagar och trädgårdar. Hospitalet lät uppföra bodar som användes vid läkemedelsberedning, benämnda Hjorttackebodarna. Under 1600-talet beboddes kvarteret främst av hantverkare och soldater (Isberg 1923). Enligt kartsammanställningen av bebyggelsen utifrån en inventering gjord 1692 såg gatunätet intill kv. Mullvaden ut som det gör idag (Rosborn 1984:14). Under pestepidemierna på 1700-talet användes de omtalade bodarna till pestsjukhus och som bostäder för de som hämtade sjuka. Långt in på 1800- talet kallades husen för pestraden. Kvarteret har fått sitt namn efter de många mullvadshögarna som fanns på de obebyggda tomterna och i trädgårdarna (Isberg 1923). Bebyggelsen som fanns i Kv. Mullvaden när undersökningarna gjordes var från betydligt senare datum, enstaka byggnader var uppförda så sent som på slutet av 1900-talet. Flera tidigare undersökningar har utförts i Kv. Mullvaden och i Hjorttackegatan. Den första av dessa utfördes 1939 inom tomt 41. Vid undersökningen framkom brand- och raseringslager och fynd av bl.a. stengods, lergods och kakel. Den största undersökningen i kvarteret utfördes 1976, inom tomterna 9, 10, 11 och 12 (MHM 5881 & 5882). Där påträffades anläggningar som brunnar, diken, tunnor och stolphål efter stolpkonstruktioner. Keramiken bestod av äldre och yngre rödgods samt stengods. En antikvarisk kontroll utfördes år 1992 inom Mullvaden 48 (MHM 7731) i samband med schaktningsarbeten som endast var mellan 0,25 och 0,5 m djupa. Inga arkeologiska lämningar påträffades (Persson 1992). År 2000 utfördes en arkeologisk förundersökning i Kv. Mullvaden 21 (MHM 12608) vid schaktövervakningen dokumenterades flera lager, varav ett möjligt lergolv, en brunn, en härd och en grop. Fyndmaterialet som togs om hand består av yngre rödgods, jydepottgods, glas, porslin och en ornerad tesked i ben. Undersökningsresultat Resultaten från undersökningarna är sammanställda utifrån tre undersökningar, MK 264, MK 115 och MHM 12518 (figur 2), men då de två förstnämnda berör Kv. Mullvaden 63 har redovisningen av dessa slagits samman. Däremot redovisas resultaten från Kv. Mullvaden 65 (MHM 12518) separat. MALMÖ KULTURMILJÖ ENHETEN FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:072 9
Figur 3. Kv. Mullvaden 63 med plan över MK 264 och där även undersökningen MK 115 streckmarkerats. Skala 1:500. Fyndmaterial Fyndmaterialet härrör uteslutande från tomt 63, (MK 264). Sammanlagt tillvaratogs ca 100 föremål eller fragment av föremål med en total vikt av ca 3,4, samt en stor mängd renässanskakel (ca 5 kilo). Endast kontextbundna fynd samlades in och registrerades. Material Sakord Antal fragment Vikt (g) Horn Avfall 1 52 Keramik Fajans 1 13 Keramik Jydepotta 4 321 Keramik Kakel - 5000 Keramik Kritpipa 9 43 Keramik Siegburg stengods 5 157 (CII) Keramik Yngre rödgods 80 2777 (BII:4) Summa 100 samt kakel 8363 Tabell 1. Tillvaratagna fynd vid schaktningsövervakningen av tomt 63 i Kv. Mullvaden (MK 264). De största fyndkategorierna utgörs av keramik och kakel (tabell 1). Det tillvaratagna keramikmaterialet utgörs av 98 skärvor, huvudsakligen av typen yngre rödgods (BII: 4; tabell 1). Kaklet består av skärvor till ett 20-tal plattor och är av renässanstyp med grön eller gul glasyr. Ett par kakel är rektangulära med rump. Det ena är så gott som komplett med en framställning av en trumslagare. De grönglaserade kakelskärvorna är i majoritet och är av medaljong- 10 MALMÖ KULTURMILJÖ ENHETEN FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:072
typ med rump. De återger alla bystporträtt av, förmodligen, tyska furstar. Ett av dessa är ett hörnkakel där en liten kerub är avbildad på den ena sidan och ett bystporträtt på den andra. Kv. Mullvaden 63 Den totala undersökta ytan var ca 100 m², fördelat på fyra mindre områden, varav ett var placerat i den södra delen, som gränsade mot Hjorttackegatan och två i den norra delen. Resultaten som redovisas här nedan härrör i huvudsak från förundersökningen, då den genomfördes under bättre förutsättningar än övriga undersökningar, vilket resulterade i en bättre dokumentation. Bevaringsförhållandena inom området var goda, organiskt material som fackverk, stående timmer, plankor och skikt av förmultnade växter förekom. Lagerstrukturen var komplex och sammantaget var tjockleken på kulturlagren ca 1,7 m. Underlaget bestod av sjösand, som framkom ca 2 2,5 m under marknivån. Enstaka fynd av flinta framkom. All flinta var obearbetad. Ovan sjösanden framkom ett gråbrunt lager av sand som var något kulturpåverkat. Enstaka fynd av ben och obearbetad flinta förekom. Lämningarna påvisar att det åtminstone funnits fem bebyggelsefaser inom fastigheten. Inom den södra delen av området var stratigrafin betydligt mer komplex än på den norra. Inte heller var den södra ytan lika påverkad av sentida aktiviteter som den norra. Både den södra och den norra sektionen finns dokumenterade (se bilaga 1, 2 och figur 4 7). Figur 4. Del av den södra sektionen. Foto: Karin Lövgren. MALMÖ KULTURMILJÖ ENHETEN FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:072 11
Figur 5. Delar av den norra sektionen. Foto: Patric Ifverson. Sektion 2 B A B A Sektion 1 Figur 6. Plan över det södra området med sektion 1 och 2 markerade. Skala 1:100. Södra ytan Inom den södra delen av området framkom resterna efter en brunn (1330) som var grävd genom det kulturpåverkade lagret (se ovan). Fyllningen bestod av ett kompakt, segt och fett organiskt material. Brunnen framkom inte i sin helhet utan fortsatte både norr och väster ut. Utifrån dess stratigrafiska placering kan den dateras till 1300-tal. Enstaka fynd av ben och skörbränd sten låg i fyllningen. Brunnen överlagrades av mörkgrå siltigt humös sand med inslag av grus (1317) som bitvis var kompakt. Lagret har tolkats som ett utjämningslager. Genom lagret har fem stolphål (1244, 1253, 1263, 1293, 1321) samt en grop (1303) grävts. Stolphålen kan möjligen vara en lämning efter ett stolpburet hus. Stolphålen var mellan 0,20 0,45 m djupa och fyllningarna bestod av mörkgrå melerad, porös humös sand. Fynd av fiskben och lerklining gjordes. Fyllningen i gropen var en blandning av ljusgrå sand med sten och grus, samt linser av humus 12 MALMÖ KULTURMILJÖ ENHETEN FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:072
Ovan utjämningslagret hade ett tramplager (1240) bildats, lagret bestod av ganska kompakt siltig humös sand med inblandning av sten (ca 0,06 m i diameter) i den norra delen av den södra ytan. I plan verkade tramplagret inte täcka hela ytan, men är synligt i båda sektionerna. Lagret skars av tre stolphål (1194, 1217, 1226), en grop (1204) och ett stenavtryck (1186). Stolphålen var 0,11 0,46 m djupa och hade något varierande fyllningar (mörkt brungrå humös sand med lera i två och inslag av sot och träkol i ett av dem). Gropen var 0,25 m djup och var fylld med brungrå porös humös grusig sand med riklig inblandning av småsten samt prickar av träkol. Figur 7. Den södra ytan från ovan. Den norra delen av utjämningslagret överlagrades av ett lager av lera med kalkprickar (1139). Lagret har tolkats som ett golvlager. Söder om, i anslutning till golvlagret framkom resterna efter en syllrad (1086), som låg i östvästlig riktning. Det är dock något osäkert om den hör samman med denna fas eller tillkommit senare i samband med en något yngre husfas. Ingår syllraden i den äldre fasen tillhör den en yttervägg. Söder om syllraden fanns ett gårdslager (1155) av gråbrunt sandigt lager med enstaka inblandning av tegel, träkol, kalkbruk och organiskt material. Till gårdslagret kan fynd av skärvor från jydepottor och trebensgrytor av yngre rödgods knytas. Möjligen fanns golvlagret kvar under en längre tid och ingick då även i den yngre bebyggelsefasen tillsammans med ett golvlager (1130) av lera som anlagts ovan gårdslagret. Mellan golven låg en syllrad, samma som nämnts i ovanstående text. Syllraden utgjorde under denna fas en del av en mellanvägg mellan två rum i en huslänga. Öster om golvlagren fanns spår efter ytterligare en syllrad (1135), i nordsydlig riktning. Möjligen var det grunden till en yttervägg. Samtida med golvet eller något yngre var ett stolphål (1119) samt ett stenavtryck (1112). Fynd av vitbrännande lergods och stengods i det yngre golvlagret gör att huset kan dateras till 1400-tal. Golvlagren överlagrades av ett heltäckande lager av brungrå silt med sotiga linser och prickar av kalk, träkol, lite tegel och takpannor (1108). Lagret var troligen påfört och har tolkats som ett bärlager för en yngre bebyggelsefas. Direkt ovanpå bärlagret fanns två stora koncentrationer av bränt organiskt material (1053,1069). Det fanns tydliga spår efter brunnet trä, sannolikt resterna efter en nedrasad takdetalj eller möjligen ett eldhärjat trägolv. Lagret innehöll även tegel och bränd lera. I direkt anslutning norr om brandlagret fanns resterna efter en syllstock (1077) och norr därom ett golvlager av lera och bränd lera (1081). Syllstocken hade samma placering som den äldre syllraden, dvs. att huset hade en likartad rumsindelning som den tidigare MALMÖ KULTURMILJÖ ENHETEN FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:072 13
fasen. Brandlagrets placering påvisar att endast den södra delen av huset brunnit och att elden hindrats från att spridas till intilliggande rum. Figur 8. Medaljongkakel med fursteporträtt. Foto: Chatarina Ödman. Figur 9. Rektangulärt rumpkakel med trumslagare. Foto: Chatarina Ödman. 14 MALMÖ KULTURMILJÖ ENHETEN FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:072
Det eldhärjade huset överlagrades av ett lerlager (1022) som i den södra delen använts som ett sättlager för ett tätt satt golv (1005) av natursten. I den norra delen verkar leran ha utgjort själva golvet eller så har den även här utgjort underlag till ett golv av annat material, efter vilket inga rester fanns kvar. I den del av huset där golvet var stensatt fanns även resterna efter en kakelugn. Möjligen har placeringen av den påverkat val av golvmaterial för att förhindra ytterligare en brand. En koncentration av grönt och gult kakel tillsammans med spåren efter ett fundament begränsades till en yta på 1,35 x 0,6 m. Kaklet är s.k. renässanskakel och har kan dateras till 1500-tal (figur 8 och 9). Till denna nivå hörde även tre syllrader, där den södra syllraden (1026), tolkats som en möjlig rumsindelning medan den nord-sydliga (1026) samt den norra öst-västliga syllraden (1037) har tolkats som möjliga ytterväggar. Norr om lerlagret och den norra syllraden framkom ett tämligen kompakt lager som tolkats som ett tramplager möjligen ett gårdslager. Samtliga lämningar på denna nivå har tolkats tillhöra samma hus där rummet med kakelugnen (1001) har utgjort husets stuga. Denna fas utgjorde det yngsta arkeologiska bebyggelseskedet på platsen och framkom ca 0,45 m under dagens marknivå. De övre lagren bestod av omrörda massor som en bit ner var uppblandade med organiskt material och lera. Allt hade under modern tid täckts med ett lager av makadam. ÊÚ ÊÚ ÊÚ Figur 10. Plan över det norra området med källaren (MK 264). Stjärnorna markerar var lämningar efter källarnedgångar framkom. Skala 1:100. MALMÖ KULTURMILJÖ ENHETEN FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:072 15
Norra ytan, källaren På den norra delen av området ovan det gråbruna kulturpåverkade lagret (se text ovan) framkom lämningar av en väl bevarad källare. Delar av väggar, nedgångar och hela golvet med en dränering fanns kvar. Rester efter tre väggar (2145, 2171, 100004) påträffades i väst, norr och öst. Väggarna var uppbyggda av stående virke och däremellan liggande plank (figur 11). Golvet (2189) var lagt med jämnstora tätt placerade naturstenar och enstaka tegel. I den västra delen av källaren var golvet försett med en stenskodd dränering (2227) (figur 11 och 12). Figur 11. Källare med bevarat stenlagt golv, väggar av trä och dränering (i väst). Foto: Karin Lövgren. Flera nedgångar till källaren uppdagades (figur 8), varav en i den västra kortsidan (100061), en i den östra (1755, 1930) och en i den södra långsidan (100062). I anslutning till nedgångarna påträffades fragment av trä som tolkats vara delar av trapporna. Även enstaka stolphål (bl.a. 1597, 1608) framkom i direkt anslutning till dessa och kan vara spår efter trappkonstruktionerna. Även spridda stolphål framkom i källaren vilka inte har kunnat tolkas närmare än att de tillhört konstruktioner för förvaring eller möjligen stöttat ovanliggande golv. Utifrån stratigrafin kan det antas att källaren konstruerades under 1500 1600-talet När källaren togs ur bruk verkar den ha fyllts med diverse skräp. De äldsta fyllnadsmassorna bestod dels av tegel och dels av en kollapsad eller riven källarvägg medan de yngre var en blandning av sand med lera och humus samt tegel, kalk, trä och träkol. Ovan och delvis norr om igenfyllnadsmassorna fanns rester av ett golv (1971, 1980, 2039) av ljus lera med inslag av humus. Golvet var 0,04 0,15 m tjockt och där det var som tunnast starkt påverkat av underliggande fyllningar. På ungefär samma nivå som golvlagret framkom syllstenar längs med den östra sidan av ytan. Troligen hör de samman med golvet. Kanske kan det vara en andra, yngre fas av källaren. Även detta golv täcktes av fyllningar av siltig sand med inblandning av tegel, kalk, takpannor, fönsterglas och träkol, vilka tolkats tillhöra en igenfyllning av källaren. Mellan dessa och yngre utfyllnadsmassor framkom två lager (1679, 1696), varav ett grått och ett mörkgrått bestående av sandig silt. Genom dessa var enstaka stolphål grävda. Stolphålen bildade dock ingen konstruktion. 16 MALMÖ KULTURMILJÖ ENHETEN FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:072
Ovanliggande utfyllnadsmassor bestod av brungrå siltig humus med inslag av fönsterglas, takpannor, tegel, stenar, träkol och kalk (1719). Den norra ytan var påverkad av sentida moderna rörnedläggningar. Figur 12. Källaren fotograferad från ovan. Foto Patric Ifverson. I båda områdena påträffades Assarssons gamla schakt och den yta som grävts i samband med förundersökningen (MK 115) och som genomfördes år 2002. Då påträffade enligt noteringarna omrörda lager i samtliga schakt och i den norra delen av tomten en större stensättning som låg direkt på bottensanden. Utifrån fynd av keramik daterades fyllningar och stensättningen till 1600 1900-tal. Sammantaget stämmer 2002 års iakttagelser med dem som gjordes i samband med undersökning MK 264. MALMÖ KULTURMILJÖ ENHETEN FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:072 17
Kv. Mullvaden 65 På denna tomt grävdes ett L-format schakt som var ca 0,50 0,70 m brett, ca 1,40 2,40 långt och hade ett djup på ca 1,47 m. Med anledning av att endast en ledning skulle läggas ner grävdes det inte djupare. En planritning har upprättats och ett lager av lera uppblandat med kalk har dokumenterats. Även resterna efter en grundmur framkom. Inga fynd tillvaratogs då de inte kunde relateras till något specifikt lager. Tolkning och källkritik Resultaten påvisar att bebyggelse funnits inom Kv. Mullvaden 63 sedan 1300-talet fram till modern tid, och att både den södra och den norra delen varit bebyggd. Sammantaget framkom lämningar efter fem bebyggelsefaser med rester efter hus i form av stolphål, golvlager, källare, väggar och syllrader. Även tramp- och gårdslager samt en brunn framkom. På den södra delen av tomten framkom stolphål som kan vara de äldsta lämningarna efter bebyggelse. Inga fynd framkom, men utifrån stratigrafin kan det antas att byggnaden uppfördes kring eller under 1300-talet. Det äldsta golvlagret som påträffades påvisar ett hus, som under 1300 1400-tal var placerat längre in på tomten än de efterföljande yngre husen. Söder om byggnaden, ut mot gatan, fanns ett gårdslager. Yngre huslämningar uppvisar en rumsindelning, med två rum, där det södra rummet låg ut mot Hjorttackegatan. Detta rum eldhärjas någon gång under 1500-talet. Huset tycks därefter ha genomgått en reparation och ett nytt golv läggs. Det nya golvet blir stensatt och en kakelugn placerades i rummet, under 1500-talet. Det är också det rum som var synligt från gatan. Längre in, norr om golvlagren fanns ett tämligen kompakt lager som tolkats som ett tramplager möjligen ett gårdslager. På den norra delen av tomten anläggs en källare under 1500 1600-talet Möjligen har det även funnits äldre bebyggelse, som revs i och med tillkomsten av källaren. När källaren överges fylls den igen med diverse byggnadsmassor och annat skräp. En ny byggnad uppförs, men även den raseras och återigen fylls området ut med diverse avfll. Den allra yngsta byggnaden, en verkstad, stod kvar ungefär fram till att undersökningen (MK 264) genomfördes. Metodiken som i detta fall, att genom maskinschaktning utföra lagergrävning, att snabbt mäta in lämningarna och att till viss del gräva ut dem har förvisso medfört att det varit möjligt att få en uppfattning om de stratigrafiska sekvenserna, lämningarnas rumsliga utbredning, funktion och datering. De därtill upprättade sektionsritningarna har varit till ytterligare hjälp för tolkningen av de stratigrafiska sekvenserna. Dock är metodiken långt ifrån bra, endast de tydligare lagren gick att urskilja, vilket gav en något bristfällig dokumentation, som i vissa avseenden försvårat tolkningen. Utvärdering I detta kapitel utvärderas det arkeologiska källmaterialets potential i förhållande till frågeställningarna i undersökningsplanen samt de metoder med vilket det togs fram. Undersökningen styrdes av de frågeställningar och metoder som angavs i den undersökningsplan som utarbetats av Malmö Kulturmiljö. Den övergripande målsättningen med förundersökningen var att dokumentera eventuella bebyggelselämningar och kulturlager, och att få en uppfattning om kulturlagrens kronologi, varaktighet och funktion. Resultaten som redovisas i rapporten härrör i huvudsak från förundersökningen av Kv. Mullvaden 63 (MK 264), då den genomfördes under bättre 18 MALMÖ KULTURMILJÖ ENHETEN FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:072
förutsättningar än övriga undersökningar, vilket också resulterade i bättre dokumentation. Bevaringsförhållandena var goda, organiskt material som timmer, plankor och skikt av förmultnade växter förekom. Lagerstrukturen var komplex och sammantaget var tjockleken på kulturlagren ca 1,7 m. Underlaget bestod av sjösand, som framkom ca 2 2,5 m. under marknivån. Resultaten påvisar att bebyggelse funnits inom Kv. Mullvaden 63 sedan 1300-talet fram till modern tid, och att både den södra och den norra delen varit bebyggd. Sammantaget framkom lämningar efter fem bebyggelsefaser med rester efter hus i form av stolphål, golvlager, källare, väggar och syllrader. Även tramp- och gårdslager samt en brunn framkom. Resultaten överensstämmer väl med tidigare resultat, att det med få undantag dokumenterats aktivitet i Kv. Mullvaden som kan härledas till hög- och senmedeltid samt efterreformatorisk tid. Inom fastighet Mullvaden 21 kunde det dock inte beläggas (Ingwald 2000) och gällande fastigheten 65 saknas datering (Persson 1998). Projektorganisation och kvalitetssäkring De arkeologiska undersökningarna inom kv. Mullvaden bedrevs inom Enheten för Arkeologi på Malmö Kulturmiljö. Enhetschef och ansvarig för den arkeologiska verksamheten var Per Sarnäs. Petter Linde var ansvarig för digital utrustning, upprättandet av Intrasis-projekt samt digital arkivering. Joakim Thomasson var projektledare och ansvarade för projektets genomförande och vetenskapliga kvalitet, samt kontakter med Länsstyrelse och uppdragsgivare. Den vetenskapliga kvaliteten säkrades av projektledarråd och FoU-funktionen. Ansvarig för FoU-funktionen är Elisabeth Rudebeck. I Projektledarrådet ingår enhetschef, projektledare och FoU-ansvarig. Platschefen Karin Lövgren svarade för att genomförandeplanen och målsättningarna i undersökningsplanen efterlevdes, ansvarade för arbetsplatsen, och för rapportarbetet. Referenser Andersson, Chatarina. 1976. Rapport över utgrävning i Kvarteret Mullvaden 9, 10, 11 och 12. MHM 5881 & 5882. Arkivrapport. Ingwald, Johan. 2000. Rapport över arkeologisk förundersökning 2000 i Kvarteret Mullvaden 21. MHM 12608. Arkivrapport. Isberg, Anders Ulrik. Jr. 1923. Handbok med uppgifter och förklaringar till A. U Isberg Sr:s historiska karta över Malmö stad av år 1875. Malmö. 1923. Persson, Gert. 1992. Rapport över antikvarisk kontroll 1992 i Kvarteret Mullvaden. MHM 7731. Arkivrapport. Rosborn, Sven. 1984. Malmö. Den medeltida staden och dess omland. Medeltidstaden 67. Riksantikvarieämbetet. MALMÖ KULTURMILJÖ ENHETEN FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:072 19
Tekniska och administrativa uppgifter MHM 12518 Länsstyrelsens diarienummer... 220-23328-98 Inventarienummer... MHM 12518 Arkivnummer... 56:11 Län... Skåne Kommun... Malmö Socken... Malmö Fastighet... Mullvaden 65 Kvarter... Mullvaden RAÄ-nummer... Malmö nr 20 Ekonomiska kartans blad... 2C3E Koordinatsystem... RT 90 2,5 Gon V Platschef... Gert Persson Uppdragsgivare... Anna Fairbanks Tidigare undersökningar...mm 30386, MHM 5881, MHM 5882, MHM 6087, MHM 7731 Tekniska och administrativa uppgifter MK 115 Länsstyrelsens diarienummer... 431-23914-02 Malmö Kulturmiljös diarienummer... KN-KFÖ 1226-2002-731 Inventarienummer... MK 115 Arkivnummer... 56:07 Län... Skåne Kommun... Malmö Socken... Malmö Fastighet... Mullvaden 63 Kvarter... Mullvaden RAÄ-nummer... Malmö nr 20 Ekonomiska kartans blad...2c3e Koordinatsystem... RT 90 2,5 Gon V X koordinat... 6167,51 Y koordinat... 1322,81 M ö.h.... + 4 Fältarbetstid... 2002-12-02 06 Antal arbetsdagar... 5 Antal arkeologtimmar... 40 Antal maskintimmar... 32 Undersökt yta... 50 Platschef... Håkan Assarsson Uppdragsgivare... SBC Syd, Malmö Tidigare undersökningar... se ovan och MHM 12608 Tekniska och administrativa uppgifter MK 264 Länsstyrelsens diarienummer:... 431-12346-04 Malmö Kulturmiljös diarienummer:...kn-kfö 2004-1237-731 Inventarienummer:... MK 264 Arkivnummer:... 56:10 Län:... Skåne Kommun:... Malmö Socken:... Malmö Fastighet:...Mullvaden 63 Kvarter:...Mullvaden Fornlämningsnummer:...Malmö nr 20 Ekonomiska kartans blad:... 2C3E Koordinatsystem:... RT 90 2,5 Gon V X koordinat:...6167,520 Y koordinat:...1322,850 20 MALMÖ KULTURMILJÖ ENHETEN FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:072
M ö.h.:...+ 4 Fältarbetstid:...050922 051026, 051026 051031 Antal arbetsdagar:...7 Antal arkeologtimmar:...112 Antal maskintimmar:... 56 Exploateringsyta:... 90 Undersökt yta:... 90 Platschef:...Karin Lövgren Personal:... Patric Ifversson Uppdragsgivare:... SBC Mark AB Tidigare undersökningar:...se ovan och MK 247 MALMÖ KULTURMILJÖ ENHETEN FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:072 21
22 MALMÖ KULTURMILJÖ ENHETEN FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:072