Provtagning och inventering av asbest och PCB

Datum 2012-09-19 Rapport Provtagning och inventering av asbest och PCB KAB fastigheter, Friggagatan 4 EnviroPlanning AB Lilla Bommen 4B, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 4B Telefon 031-771 87 40 Telefax 031-771 87 41 Hemsida www.enviroplanning.se e-post info@enviroplanning.se

Rapportuppgifter Titel Version 1 Datum 2012-08-27 Uppdragsgivare Provtagning och inventering av asbest och PCB KAB fastigheter Uppdragsnummer 4085-01 Dokumentnummer Rapport genomförd av Rapport granskad av Rapport verifierad av 4085-01\10\01\rap001 Maja Halling, Helena Norin Jenny Robinson Helena Norin I (III)

Sammanfattning EnviroPlanning AB har på uppdrag av KAB Fastigheter AB utfört materialinventering och provtagning av byggnadsmaterial för bestämning av eventuell förekomst av asbest och PCB. Provtagningarna har utförts i fastigheten Friggagatan 4 i Göteborg. Resultaten från provtagningen visar att asbest förekommer i 2 av de totalt tagna 25 proverna. Förekomst av asbestformerna amosit och krysotil har verifierats i rörböjar i duschrum. Liknande isolerade rörböjar som återfinns i andra delar av huset ska omhändertas som om de innehöll asbest. Materialinventeringen av PCB visar på att omärkta fönster kan innehålla PCB. Dessa bör antingen hanteras som om de innehöll PCB, eller så ska PCB-innehåll provtas och analyseras i samband med demontering under rivningen. I den vattenfyllda källarvåningen har fullständig inventering ej kunnat genomföras. Därför föreslås ytterligare inventering och eventuell provtagning efter att källaren tömts på vatten. I elcentralen skulle PCB kunna förekomma och i apparatrum eldfast asbestcement. II (III)

Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Asbest... 1 2.1 Olika typer av asbest... 1 2.2 Hälsoaspekter... 2 2.3 Miljöaspekter... 4 2.4 Lagstiftning... 4 3 PCB... 4 3.1 Miljö- och hälsoaspekter... 5 3.2 Lagstiftning PCB... 5 3.3 Hantering av byggavfall... 6 4 Metod... 6 5 Källare... 8 6 Bottenvåning... 11 7 Våning 2... 16 8 Vindsvåning... 20 9 Resultat... 25 10 Slutsats... 27 Bilaga A B Analysprotokoll asbest från ALS Scandinavia AB Ritning med provtagningspunkter III (III)

1 Bakgrund EnviroPlanning AB har fått i uppdrag av KAB Fastigheter AB att utföra materialinventering av asbest och PCB i byggnadsmaterial vid fastigheten på Friggagatan 4 inför rivning. Uppdraget inkluderar provtagning av asbest i syfte att utreda eventuell förekomst. Proverna har analyserats av ALS Scandinavia AB. Byggnaden på Friggagatan 4 är uppförd 1940 och enligt bygglovsritningarna ska kokning av såpa och tillverkning av tvättmedel ha skett i bottenvåningen. Under början på 1980-talet skedde viss ombyggnad så att fler kontor tillkom. Inga bygglovsritningar finns under den mellanliggande perioden. 2 Asbest Asbest förekommer naturligt i jordskorpan. Det är fibrösa mineralfibrer som ingår i olika silikatmineral i amfibolit- och serpentingrupperna. Asbest har använts av människan under mycket lång tid. Asbest motstår mycket höga temperaturer, den har hög beständighet mot kemikalier och biologisk påverkan, den har hög ljud- och vibrationsdämpande förmåga och den är billig. Under mitten och senare delen av 1900-talet stod det emellertid klart att asbest kunde ge mycket allvarliga hälsoeffekter som lungcancer. Detta gjorde att det under mitten av 1970-talet infördes lagstiftning i Sverige som snabbt begränsade användningen av asbest. 1982 infördes ett totalförbud mot användning i Sverige. 2.1 Olika typer av asbest Krysotil Krysotil, eller vit asbest, är den vanligaste typen av asbest och utgör cirka 90 % av världsproduktionen. Fibrerna är relativt mjuka och kan spinnas till tråd. Fibrernas ändar är uppsplittrade och kan splittras upp ytterligare vid mekanisk bearbetning. Krysotil användes ofta som armering i cement, bland annat i den så kallade eternitplattan. Materialet har också använts till att producera friktionselement, som bromsbelägg, och vävar som använts bland annat till armering i mattor och andra beklädnadsprodukter. 1 (27)

Krokidolit Krokidolit, eller blå asbest, utgörs av raka och vassa fibrer. Krokidolit har mycket god beständighet mot syror, varför den har använts till packningar, filter och liknande där syrabeständighet har krävts. Krokidolit har också varit vanlig i produkter som sprutapplicerats, exempelvis värmeisoleringsmassa som prutas på stålkonstruktioner för att göra dem mer resistenta mot brand. Krokidolit anses allmänt vara den form av asbest som ger allvarligast hälsoeffekter. Amosit Amosit, eller brun asbest, utgörs av raka fibrer med något lägre draghållfasthet än krysotil och krokidolit. Amosit har främst använts i värmeisoleringsprodukter, både i form av sprutbara massor och i skivor. Bland annat har värmeledningsrör och ångpannor isolerats med amositbaserade produkter. Antofyllit Antofyllit förkommer i gulbruna, gråa och vita varianter. Fibrerna har låg draghållfasthet och brottöjning. De mekaniska egenskaperna är därför ganska dåliga, men materialet har mycket god beständighet mot både sura och alkaliska ämnen. Antofyllit har använts främst som fyllmedel eller armeringsmaterial i produkter med hög kemikalieresistens eller i papp och isoleringsmaterial. Tremolitasbest och aktinolitasbest Dessa båda asbestfibrer har inte använts kommersiellt. De kan däremot förekomma som föroreningar i andra mineral som används industriellt, exempelvis dolomit eller talk. 2.2 Hälsoaspekter Som nämnts ovan består asbest av fibrer av olika mineral. Gemensamt för asbestfibrerna är att de kan finfördelas på längden och ge upphov till ett mycket fint damm. I synnerhet gäller detta när asbest bearbetas mekaniskt vid tillverkning eller rivning och då asbestinnehållande material slits genom nötning. Det är framförallt inandning av detta damm som kan ge upphov till allvarliga hälsoeffekter. Vid 2 (27)

inandning kan fibrerna fastna i andningsvägarna eller i lungans alveoler och i viss utsträckning transporteras vidare till lungsäck och bukhinna. På grund av asbestfibrernas kemiska stabilitet är nedbrytningshastigheten i andningsvägarna mycket låg och till största delen kommer de asbestfibrer som andats in att stanna kvar och inlagras i lungvävnaden. Detta kan ge upphov till fyra olika sjukdomstillstånd; mesoteliom, lungcancer, asbestos och pleuraplack som beskrivs nedan. Mesoteliom Mesoteliom är en form av cancer som nästan enbart förekommer hos asbestexponerade personer. Tumörerna kan sitta i lungsäcken eller i bukhinnan och det tar ofta mellan 20 och 40 år innan de utvecklas. Det anses vara främst krokidolit som ger upphov till mesoteliom. Sjukdomen är mycket allvarlig och har hög dödlighet. Mesoteliom kan utvecklas även efter inandning av ganska låga halter asbest. Lungcancer Vanlig lungcancer, där tumören sitter i själva lungan, kan också orsakas av exponering för asbest. Många av de personer som utvecklar lungcancer efter inandning av asbest är även rökare. Det är väl känt att kombinationen av tobaksrök och asbestexponering ger en betydligt större risk att drabbas av lungcancer än vid inandning av enbart det ena ämnet. Även lungcancer är en allvarlig sjukdom med relativt hög dödlighet. Asbestos Asbestos utvecklas då kroppen försöker kapsla in asbestfibrerna med bindväv, eller ärrvävnad. Efter hand som mängden bindväv ökar i lungan minskar mängden alveoler, där blodet syresätts av luften. Drabbade personer får gradvis allt större andningssvårigheter. Om sjukdomen upptäcks tidigt finns möjlighet att bromsa sjukdomsförloppet, eller till och med få sjukdomen att avstanna. Asbestos utvecklas först efter långvarig inandning av höga halter asbestdamm. 3 (27)

Pleuraplack Asbestfibrer som avlagrats på lungsäcksbladet kan ge upphov till pleuraplack. Pleuraplack utgörs av tillväxande bindväv, men till skillnad från vid asbestos sker tillväxten i vävnad som inte bidrar till syresättningen av blodet. Pleuraplack ger som regel inte några besvär för den drabbade, men det utgör en tydlig indikation på att personen utsatts för asbestdamm. 2.3 Miljöaspekter Eftersom asbest är ett relativt inert naturligt material förknippas det inte med några negativa miljöaspekter. 2.4 Lagstiftning År 1976 förbjöds användning av asbest i bland annat alla tillämpningar inom byggbranschen i Sverige. 1982 infördes ett totalförbud mot användning av asbest. I dag regleras yrkesmässig hantering av asbest, exempelvis vid rivningsarbeten, genom Arbetsmiljöverkets föreskrift om asbest (AFS 2006:1). Där ställs bland annat krav på hur spridning av damm skall förebyggas, hur kärl med asbest skall märkas samt att personal som arbetar med asbest skall ha särskild utbildning. Det krävs tillstånd från Arbetsmiljöverket innan asbestarbete får påbörjas. Vidare finns ett nivågränsvärde om 1 fiber per kubikcentimeter luft i Arbetsmiljöverkets föreskrift Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar (AFS 2005:17). Asbesthaltigt avfall skall förvaras i sluten behållare eller på annat betryggande sätt fram till slutligt omhändertagande. Asbest räknas som farligt avfall enligt avfallsförordningen (SFS 2011:927). 3 PCB Polyklorerade bifenyler eller PCB som det förkortas är kemiska föreningar som består av två sammanbundna bensenringar med olika antal kloratomer bundna till bensenringarna. PCB finns i 209 olika varianter, eller kongener som det också kallas, med allt från en till tio kloratomer. PCB har använts som elektriska isoleringsvätskor i transformatorer och kondensatorer, hydrauloljor och skäroljor. PCB kan också finnas i fogmassor, färger 4 (27)

och självkopierande papper, eller användas som mjukgörare och stabilisatorer i plaster och cement, m.m. I byggnader har PCB använts i golvmassa med antihalkbehandling. Isolerrutor levererade till den svenska marknaden fram till och med 1973 kan innehålla PCB. 3.1 Miljö- och hälsoaspekter PCB började tillverkas 1929 och under mitten på 1960-talet kunde man konstatera att PCB hade spridits till miljön. PCB är mycket svårnedbrytbara och svårantändliga produkter i form av vätskor eller vaxartade ämnen. PCB-er är fettlösliga och svårnedbrytbara och tas därför lätt upp i organismer och sprids i ekosystemens näringsvävar, där PCB blir kvar under lång tid. PCB är kroniskt giftiga för människor och djur. PCB skadar hjärnan och dess utveckling, har hormonliknande egenskaper och kan därigenom leda till störningar i den allmänna ämnesomsättningen, fortplantningen och uppkomst av vissa cancertyper. Hög exponering på skinnet kan leda till utslag, s.k. klorakne, och sår. 3.2 Lagstiftning PCB Användningen av PCB har begränsats i Sverige stegvis sedan 1972. All nyanvändning av PCB förbjöds 1978 i Sverige och sedan dess har PCB successivt fasats ut, senast genom förordningen SFS 2007:19. PCB är begränsat även internationellt genom Stockholmskonventionen sedan 2004. Ett flertal svenska lagrum och förordningar berör PCB, till exempel miljöbalken, plan- och bygglagen och Förordning (2007:19) om PCB m m, med ändring (2010:963). Det som regleras är bland annat att inventering av byggnader ska genomföras, att sanering måste ske, hur avfallet ska hanteras och att tillsynsmyndigheter ska informeras om resultaten av de olika stegen. PCB i byggnader byggda eller renoverade under åren 1956 1969, med undantag av industribyggnader, ska vara sanerade senast den 30 juni 2014. Byggnader eller anläggningar uppförda eller renoverade mellan år 1970 och 1973 ska vara sanerade senast den 30 juni 2016. Samma sluttidpunkt gäller också för industribyggnader uppförda eller renoverade 1956 1973 samt om fog- eller golvmassan använts inomhus. Krav ställs på sanering vid om- och tillbyggnad samt rivning i de fall då 5 (27)

PCB-halten i fog- och golvmassor är mellan 50 och 500 ppm (0,005 0,05 viktprocent) eller högre. Ägare av byggnader ska därför inventera dem med avseende på fog- eller golvmassa med PCB. Efter genomförd inventering ska tillsynsmyndigheten informeras om dess resultat. Om PCB identifierats ska ägaren av byggnaden också redovisa en saneringsplan samt hantering av det PCB-haltiga avfallet. 3.3 Hantering av byggavfall Både PCB och asbest räknas som farligt avfall. All elektrisk och elektronisk utrustning som t.ex. lysrörsarmaturer, material från elcentraler och liknande skall enligt Avfallsförordning (2011:927) lämnas in som elavfall för omhändertagande och förbehandling. Förordningen anger även att el-avfallet ska lämnas i sin helhet utan ingrepp i de elektriska komponenterna. El-avfallet ska hanteras så att demontering och sanering kan utföras på godkänd förbehandlingsanläggning. Kondensatorerna t ex i lysrörsarmaturer som ska kasseras ska därför inte demonteras, utan armaturen ska lämnas i sin helhet till förbehandling. Kondensatorer som kan misstänkas innehålla PCB räknas som farligt avfall. Enligt Förordning (2007:19) om PCB m.m. 21 skall en PCB-vara som är avfall genast överlämnas för bortskaffande enligt avfallsförordningen (2011:927). Avfall som misstänks innehåll asbest skall saneras enligt AFS 2006:1 och hanteras som farligt avfall. 4 Metod Materialinventering utfördes med avseende på PCB och asbest. Vid inventeringen av byggnaden konstaterades att fogmassa eller golvmassa med eventuellt PCBinnehåll ej föreföll ha använts. Provtagning och analys av förmodat PCBinnehållande material har därför ej gjorts. Isolerrutor levererade till den svenska marknaden fram till 1973 kan innehålla PCB. På distansen mellan glasen finns en stämpel med tillverkare och tillverkningsmånad och år. Om stämpel saknas eller är tom 1973 för svenska rutor skall dessa behandlas 6 (27)

som att de innehåller PCB. Märkningen på alla fönster med isolerrutor kontrollerades mot Svensk Planglasförenings förteckning över isolerrutor med PCB. Kondensatorer i lysrörsarmatur kontrollerades mot förteckning över kondensatorer med PCB-innehåll. Värt att notera är att ingen av förteckningarna kan anses som komplett varför produkter utan märkning, men som kan härröra från perioden då PCB använts, ska behandlas som om de innehöll PCB. Provtagning av asbest utfördes den 22-23 augusti 2012 av personal från EnviroPlanning. Proverna är indelade efter de olika våningsplanen i byggnaden på Friggagatan. Prov togs för asbestanalys enligt nedanstående tabeller. Provtagningen har genomförts i linje med Naturvårdsverkets riktlinjer (Naturvårdsverket 2005). Lämplig provtagningsutrusning har valts beroende på provtagningsplats (hammare, kniv, sax, tång). Proverna har förvarats i plastpåse och skickats till analyslaboratorium per post för analys. Proverna analyserades kvalitativt för sex olika former av asbest av ALS Scandinavia AB vid laboratorium i Tjeckien. Asbestproverna analyserades med polarisationsmikroskop. Detektionsgränsen för analysen angavs till 0,1 viktprocent i materialprov. Analysen är ackrediterad. 7 (27)

5 Källare Källaren i fastigheten är uppdelad på två plan varav det lägre var översvämmat med vatten med cirka 50 cm djup. På grund av översvämningen gick det inte att inventera golvet. Antal meter isolerade rör i källaren (rum 02-05, 09) uppskattas till 20 meter, se ritning över lokalerna med provtagningspunkter i Bilaga B. Rörböjarna misstänktes innehålla asbest. I källaren finns också en elcentral (rum 09) som ej munde inventeras på grund av vattenfyllnad. Där skulle kondensatorer med misstänkt innehåll av PCB kunna finnas. Nedan finns tabeller och bilder på samtliga provtagningspunkter för asbest i respektive rum i källaren. I rum 01 finns cirka 54 meter isoleraderör, 10 cm i diameter, med rörböjar som kan misstänkas innehålla asbest. Där finns också två lysrör av äldre modell och 13 stycken lysrör av nyare modell som saknar synliga kondensatorer. De två äldre lysrören kan innehålla kondensatorer som kan misstänkas innehålla PCB. I rum 06, som fungerar som duschrum finns cirka 23 meter rör, 6 cm i diameter, och 23 meter rör cirka 3 cm i diameter. Rörböjarna kan misstänkas innehålla asbest. Det finns fyra lysrör med kondensatorer av märket RIFA PHN 453 vilka kan misstänkas innehålla PCB. Två lysrör med inkapslade kondensatorer är märkta Juni 81 vilka inte misstänks innehålla PCB. Tabell 1. Provobjekt källare Provnummer Beskrivning av provobjekt Material 06a Metallrör, duschrum Färg/täckmaterial/Sprayad asbest? 06b Rörböj, duschrum Isoleringsmaterial 06c Rörböj, duschrum Isoleringsmaterial Källare pannrum Vägg, källare Cementprodukter 8 (27)

Figur 1. Provobjekt 06a. Metallrör,duschrum. Figur 2. 9 (27) Provobjekt 06b. Rörledning i duschrum. Provobjektet innehåller asbest.

Figur 3. Provobjekt 06c, Rörledning, duschrum. P. Figur 4. Provobjekt Vägg, källare pannrum. 10 (27)

6 Bottenvåning Bottenvåningen består av flera olika plan varav det lägst belägna är rum 14, se Bilaga B. Proverna tagna finns redovisade i tabell 2 nedan, liksom bilder på objekten. I rummet finns cirka14 meter isolerade rör med cirka 5 cm i diameter och 2 meter rör cirka 10 cm i diameter. Det finns 5 stycken lysrörsarmaturer med kondensatorer av märket RIC typ 4064 märkta feb 1980 och två armaturer märkta 1985-05-578. Lysrören är så pass nya att de därför inte misstänks innehålla någon PCB. I rum 15 beläget i etage ovanför rum 14 finns lysrör med kondensator av märket RIC 4064 märkt feb 1980. Kondensatorn misstänks inte innehålla PCB. I övriga rum på våningen finns lysrör av nyare modell som ej misstänks innehålla PCB. På bottenvåningen i rum 12,13 och 16 finns 12 fönster där märkning saknas och som därför kan misstänkas innehålla PCB. Se Bilaga B för exakt placering av fönstren. Prov nr 11 består av misstänkt asbest isoleringmaterial från två olika ventilationsgångar. Tabell 2. Provobjekt bottenvåning Provnummer Beskrivning av provobjekt Material 11 Poolat prov ventilationsgång Löst väggmaterial 13 Golvmassa under plastmatta Golvmassa 15 Takmaterial Cementprodukter 15b Isolerat rör Isoleringsmaterial 15c Isolerat rör Isoleringsmaterial 16a Toalett och badrum Kakelfix och fog 16b Dusch Plastmatta vägg 16c Toalett och badrum Plastmatta golv 11 (27)

Figur 5. Provobjekt 11. Ventilationsgång Figur 6. Provobjekt 11. Ventilationsgång 12 (27)

Figur 7. Provobjekt 13. Golvmassa under plastmatta. Figur 8. 13 (27) Provobjekt 15. Takmaterial

Figur 9. Provobjekt 15b Isolerat rör Figur 10. Provobjekt 15b-c Isolerat rör. Rör B till vänster och rör C till höger. 14 (27)

Figur 11. Provobjekt 16a. Toalett och badrum Figur 12. 15 (27) Provobjekt 16b. Dusch

7 Våning 2 På byggnadens andra våning finns 12 fönster (i rum 21, 22, 23, 25 och 26) där märkning saknas och kan därför misstänkas innehålla PCB. Två fönster (rum 22 och 25) märkta Ferm & Persson saknar datumstämpel och bör också behandlas som om de innehöll PCB. Se bilaga B för exakt placering av fönstren. Samtliga lysrör på våningsplan 2 antas vara tillverkade efter 1980 och misstänks ej innehålla kondensatorer med PCB-innehåll. Tabell 3. Provobjekt Våning 2 Provnummer Beskrivning av provobjekt Material 24 Golv i säkerhetsvalv Golvmassa 26 Golv+ golvmassa under linoleummatta Golvmassa 211 Frånluftskanal Gipsmatta 212 Gammalt golv under befintlig matta Golvplattor och lim 214a Toalett, kakel Kakelfix och fog 214b Toalett, klinker Klinkerfix och fog 219 Gammalt golv under befintlig matta Golvplattor och lim 16 (27)

Figur 13. Provobjekt 24. Golv i säkerhetsvalv. Figur 14. 17 (27) Provobjekt 26. Golv och golvmassa under linoleummatta.

Figur 15. Provobjekt 211. Frånluftskanal. Figur 16. Provobjekt 212. Gammalt golv under befintlig matta 18 (27)

Figur 17. Provobjekt 214a och b. Toalett, kakel och klinkers. Figur 18. 19 (27) Provobjekt 219. Gammalt golv under befintlig matta.

8 Vindsvåning På vindsvåningen finns 21 fönster i rum 31, 32, 33, 34, 36 och 38 där märkning saknas och som därför kan misstänkas innehålla PCB. Följande fem fönster som saknar datummärkning bör också hanteras som om de innehöll PCB: Ferm &Persson si04 (3st), 0057 /0058 och 006059. Se ritning i Bilaga B för fönsterposition. Figur 19. Isolerfönster, vindsvåning. Märkning saknas. Samtliga lysrör på vindsvåningsplanet antas vara tillverkade efter 1980 och misstänks ej innehålla PCB. Tabell 4. Provobjekt Plan 3, vindsvåning Provnummer Beskrivning av provobjekt Material 31 Tillluftsventil Cementprodukter 33 Gammalt golv under befintlig plastmatta, blandprov Äldre golvmatta 35 Äldre golvmatta Golvmatta +lim 310a Toalett, golvmatta Golvmatta+ lim 20 (27)

Provnummer Beskrivning av provobjekt Material 310b Avloppsrör stamledning Asbesttyg? Bindväv och färg 010 Trappa Stenmaterial Figur 20. Provobjekt 31 Tillluftsventil 21 (27)

Figur 21. Provobjekt 33 Gammalt golv under befintlig plastmatta, Blandprov Figur 22. Provobjekt 35 Äldre golvmatta 22 (27)

Figur 23. Provobjekt 310a. Toalett, golvmatta Figur 24. 23 (27) Provobjekt 310b. Avloppsrör stamledning

Figur 25. Provobjekt 010. Trappa 24 (27)

9 Resultat Nedan redovisas förekomst av asbest i de olika proven uppdelade per våning. Analysprotokollen från ALS Scandinavia finns i Bilaga A. Tabell 5. Förekomst av asbest i källaren Provnummer Beskrivning av provobjekt Förekomst av asbest 06a Metallrör, duschrum Nej 06b Rörböj, duschrum Ja, amosit och krysotil 06c Rörböj, duschrum Ja, amosit och krysotil Källare pannrum Vägg, källare Nej Tabell 6. Förekomst av asbest bottenvåning Provnummer Beskrivning av provobjekt Förekomst av asbest 11 Poolat prov ventilationsgång Nej 13 Golvmassa under plastmatta Nej 15 Takmaterial Nej 15b Isolerat rör Nej 15c Isolerat rör Nej 16a Toalett och badrum Nej 16b Dusch Nej 16c Toalett och badrum Nej Tabell 7. Förekomst av asbest på våning 2 Provnummer Beskrivning av provobjekt Förekomst av asbest 24 Golv i säkerhetsvalv Nej 26 Golv+ golvmassa under linoleummatta Nej 211 Frånluftskanal Nej 212 Gammalt golv under befintlig matta Nej 214a Toalett, kakel Nej 214b Toalett, klinker Nej 219 Gammalt golv under befintlig matta Nej 25 (27)

Tabell 8. Förekomst av asbest vindsvåning Provnummer Beskrivning av provobjekt Förekomst av asbest 31 Tillluftsventil Nej 33 Gammalt golv under befintlig plastmatta, blandprov Nej 35 Äldre golvmatta Nej 310a Toalett, golvmatta Nej 310b Avloppsrör stamledning Nej 010 Trappa Nej 26 (27)

10 Slutsats Resultaten från provtagningen visar att asbest förekommer i två av totalt 25 tagna prover. Båda proverna kom från rörböjar i källaren. Utifrån dessa resultat kan övriga rörböjar i fastigheten isolerade på samma sätt misstänkas innehålla asbest och ska därför hanteras som om asbestförekomst konstaterats. I tabellen nedan sammanställs var förekomst av asbest verifierats. Tabell 9. Sammanfattande tabell var asbest verifierats vid provtagning på Friggagatan 4. Plats Beskrivning av provobjekt Förekomst av asbest 06b Rörböj, duschrum Ja, amosit och krysotil 06c Rörböj, duschrum Ja, amosit och krysotil Denna rapport redovisar endast utförd inventering av var förekomst av PCB kan misstänkas. För att säkert fastställa förekomst av PCB i de omärkta fönstren krävs kompletterande provtagning vid demontering av rutorna. I annat fall ska rutorna behandlas som om de innehöll PCB. Se bilaga B för placering av omärkta fönster och fönster med märkning som ej varit möjligt att avgöra om de innehållit PCB eller ej. Omärkta fönster har märkts med klisterdekaler i byggnaden. All elektrisk och elektronisk utrustning ska hanteras så att demontering och sanering kan utföras på godkänd förbehandlingsanläggning. I den vattenfyllda källarvåningen har fullständig inventering ej kunnat genomföras. Därför föreslås ytterligare inventering och eventuell provtagning efter att källaren tömts på vatten. I elcentralen skulle PCB kunna förekomma och i apparatrum (tidigare såpkokeri) eldfast asbestcement. 27 (27)

Referenser Naturvårdsverket 2005. Förorenade byggnader. Undersökningar och åtgärder. Rapport 5491, 2005. Asbest. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om asbest och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. AFS 2006:1. Asbest i byggnader Handledning för inventering. B Clavensjö, Per Höjerdal. Statens råd för byggnadsforskning. Stockholm 1989. ISBN 91-540-5013-8. Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar. Arbetsmiljöverket. AFS 2005:17 Avfallsförordning (2011:927) Förordning (2007:19) om PCB m m med ändring (2010:963) PCB i isolerrutor. Svensk Planglasförening, 2008. http://www.svenskplanglas.se/svenskplanglas/images/forteckning_over_tillverkare_ 08-03-31.pdf Identification of PCB containing capacitors. ANZECC, 1997. http://www.environment.gov.au/settlements/publications/chemicals/scheduledwaste/pubs/pcbid.pdf 28 (27)

Bilaga A Analysprotokoll Bilaga A, 1 (14)

Rapport Sida 1 (8) T1211835 19PKQC5A3JK Enviroplanning AB Projekt Helena Norin Bestnr Byggmaterial Registrerad 2012-08-24 Lilla Bommen 5C Utfärdad 2012-08-31 411 04 Göteborg Sverige Analys av material Er beteckning 06a O10459985 Er beteckning 06b O10459986 ASBEST ja 1 1 HESE amosit detekt 1 1 HESE krysotil detekt 1 1 HESE Er beteckning 06c O10459987 ASBEST ja 1 1 HESE amosit detekt 1 1 HESE krysotil detekt 1 1 HESE ALS Scandinavia AB Box 511 183 25 Täby Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

Rapport Sida 2 (8) T1211835 19PKQC5A3JK Er beteckning Källare pannrum O10459988 Er beteckning 15c O10459989 Er beteckning 15b O10459990 Er beteckning 16c O10459991 ALS Scandinavia AB Box 511 183 25 Täby Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

Rapport Sida 3 (8) T1211835 19PKQC5A3JK Er beteckning 16b O10459992 Er beteckning 16a O10459993 Er beteckning 35 O10459994 Er beteckning 31 O10459995 ALS Scandinavia AB Box 511 183 25 Täby Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

Rapport Sida 4 (8) T1211835 19PKQC5A3JK Er beteckning 211 O10459996 Er beteckning 26 O10459997 Er beteckning 24 O10459998 Er beteckning 212 O10459999 ALS Scandinavia AB Box 511 183 25 Täby Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

Rapport Sida 5 (8) T1211835 19PKQC5A3JK Er beteckning 219 O10460000 Er beteckning 214b O10460001 Er beteckning 214a O10460002 Er beteckning 15 O10460003 ALS Scandinavia AB Box 511 183 25 Täby Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

Rapport Sida 6 (8) T1211835 19PKQC5A3JK Er beteckning 13 O10460004 Er beteckning 010. O10460005 Er beteckning 310b O10460006 Er beteckning 33 O10460007 ALS Scandinavia AB Box 511 183 25 Täby Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

Rapport Sida 7 (8) T1211835 19PKQC5A3JK Er beteckning 310a O10460008 Er beteckning 11 samlingsprov O10460009 ALS Scandinavia AB Box 511 183 25 Täby Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

Rapport Sida 8 (8) T1211835 19PKQC5A3JK * efter parameternamn indikerar icke ackrediterad analys. Metod 1 Paket A-1B. Bestämning av asbest med faskontrastmikroskop enligt NMAM 9002. Analysmetoden är endast kvalitativ. "Ej det" betyder att inga asbestfibrer har påvisats. Detektionsgränsen är 0,1 viktsprocent i materialprov. "Detekt" betyder att denna typ av asbestfiber har påvisats. Rev 2012-01-23 HESE Godkännare Hedvig von Seth Utf 1 1 För mätningen svarar ALS Laboratory Group, Na Harfê 9/336, 190 00, Prag 9, Tjeckien, som är av det tjeckiska ackrediteringsorganet CAI ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 1163). CAI är signatär till ett MLA inom EA, samma MLA som SWEDAC är signatär till. Laboratorierna finns lokaliserade i; Prag, Na Harfê 9/336, 190 00, Praha 9, Ceska Lipa, Bendlova 1687/7, 470 03 Ceska Lipa, Pardubice, V Raji 906, 530 02 Pardubice. Kontakta ALS Täby för ytterligare information. Mätosäkerheten anges som en utvidgad osäkerhet (enligt definitionen i "Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement", ISO, Geneva, Switzerland 1993) beräknad med täckningsfaktor lika med 2 vilket ger en konfidensnivå på ungefär 95%. Mätosäkerhet från underleverantör anges oftast som en utvidgad osäkerhet beräknad med täckningsfaktor 2. För ytterligare information kontakta laboratoriet. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten gäller endast det identifierade, mottagna och provade materialet. Beträffande laboratoriets ansvar i samband med uppdrag, se aktuell produktkatalog eller vår webbplats www.alsglobal.se Den digitalt signerade PDF filen representerar orginalrapporten. Alla utskrifter från denna är att betrakta som kopior. 1 Utförande teknisk enhet (inom ALS Scandinavia) eller anlitat laboratorium (underleverantör). ALS Scandinavia AB Box 511 183 25 Täby Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

Bilaga B Ritning med provtagningspunkter Bilaga B, 1 (2)

15b 13 27 15c 13 25 26 28 15 14 29 15 211 213 212 211 212 24 214a 210 12 23 11 214b 219 218 26 16a 16 220 21 217 219 16b 11 22 216 11 34 33 32 310a 03 35 33 02 310b KP 33 35 31 010 09 01 08 31 05 04 07 06 06c 06b 010 06a # # Provpunkt, asbest finns Provpunkt, ingen asbest Omärkt fönster Fönster med oklar märkning 39 38 37 36