Årsredovisning för verksamhetsåret 2012

2012-12-31 Dnr 900.2012.xxx.x Färre ska dö vid olyckor Färre ska skadas och mindre ska förstöras vid olyckor Färre olyckor ska inträffa Kvalitetsredovisningsplan Q-red 2012 Räddningstjänsten Dala Mitt Innehållande: Årsredovisning för verksamhetsåret 2012 Säters kommun Abbe Ronsten Ordförande Elsa Efraimsson- Westman Ledamot Gagnefs kommun Sofia Jarl 1.vice ordförande Bo Billborn Ledamot Falu kommun Susanne Norberg 2.vice ordförande Evert Karlsson Ledamot Göran Vestlund Ledamot Borlänge kommun Kenneth Persson 3.vice ordförande Kerstin Rahm Ledamot Bo Persson Ledamot Q-red 2012-11-16 Sidan 1 av 40

Innehållsförteckning Övergripande Missiv Sid 1 Innehållsförteckning Sid 2 Politisk vision och uppdrag för 2011 2014 Sid 3 Sammanfattning av verksamheten Sid 4 Ordförandes sammanfattning av 2012 Sid 5 Förbundschefens sammanfattning av verksamhetsutfallet 2012 Sid 6-8 Olycksstatistik Sid 9 Organisationsbeskrivning Sid 10-12 Personalstatistik Sid 13 Övergripande budget samt resultat- och balansrapport Sid 14-15 Investeringsbudget och utfall av investeringar under 2012 Sid 16 Redovisning verksamhetsutfall/huvuduppdrag Myndighetsutövning Sid 17-19 Sotning och brandskyddskontroll Sid 20 Stöd till den enskilde Sis 21-24 Räddningstjänst Sid 25-29 Olycksundersökning och riskanalys Sid 30-32 Uppdragsverksamhet baserad på räddningstjänstavtal Sid 33-35 Resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys Sid 36-39 Grundläggande redovisningsprinciper Sid 40 Q-red 2012-11-16 Sidan 2 av 40

Politisk Vision 2011 2014 Alla medborgare i Borlänge, Falun Gagnef och Säter bidrar till att kommunerna präglas av en trygg och säker miljö. Engagemang och förtroende för säkerhetsarbetet för de som bor, vistas och verkar i kommunerna, förstärks genom skapande av en interkommunal helhetssyn på det samlade olycksförebyggande arbetet och för räddningstjänsten. Personalen i kommunerna är välutbildad och arbetar kostnadseffektivt för att i första hand förhindra olyckor och därefter, genom effektiva insatser, begränsa dess följder. Med ovanstående vision som grund, har medlemmarnas kommunstyrelser formulerat följande uppdrag till sina kommundirektörer, att i samverkan med förbundschefen för Räddningstjänsten Dala Mitt (RDM) lösa. Uppdraget 2011 2014 Arbetet med skydd mot olyckor inom kommunerna Borlänge, Falun, Gagnef och Säter ska leda till ökad trygghet och säkerhet i kommunerna. Det ska ske genom ett tvärsektoriellt arbete där processer byggs, utvecklas och synliggörs över gränserna mellan myndigheter, kommuner och förvaltningar. Den politiska viljan uttryckt i visionen ovan och de lagar och förordningar som reglerar arbetet för skydd mot oönskade händelser, anger ramarna för vad kommunerna skall leverera. Effekten av ansträngningarna skall kunna mätas i de samhällseffekter som Lag (2003:778) om skydd mot olyckor syftar till. Färre skall omkomma, färre skall skadas och mindre skall förstöras till följd av olyckor samt att färre olyckor skall inträffa. Arbetet beskrivs i ett handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet. Inom arbetsområdet räddningstjänst skall kommunalförbundet Räddningstjänsten Dala Mitt (RDM) utföra den räddningstjänst som behövs. I förberedelsen för räddningstjänst skall RDM verka för att medborgare har en sådan kunskap att de, efter sina förutsättningar, initialt kan bidra till att lindra följderna av en olycka. Arbetet beskrivs i ett handlingsprogram för räddningstjänst. Q-red 2012-11-16 Sidan 3 av 40

Sammanfattning av verksamheten 2012 Med den politiska visionen som ledstjärna skall RDM, i samverkan med medlemmarna och andra aktörer som verkar för ökad säkerhet och trygghet, arbeta för att uppdraget ovan utförs. RDM:s del i detta arbete inriktas huvudsakligen mot mål i fem av de sex huvuduppdrag staten tilldelat kommunerna att arbeta med för att nå kraven som ställs i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Dessa huvuduppdrag prioriteras lika och beskrivs i Q-red som olika arbetsområden. Arbetsområdena är; Myndighetsutövning i syfte att förebygga bränder. Dessutom skall RDM bistå andra myndigheter och förvaltningar för att undvika olyckor och lindra konsekvenser av sådana. Att utföra tillsyn på sotningsverksamheten och genom denna utföra brandskyddskontroller. Information, rådgivning och utbildning som stöd till den enskilde. Att genomföra räddningsinsatser vid olyckor. Undersökning av olyckor. Det sjätte statliga huvuduppdraget, att samordna övrigt olycksförebyggande arbete, leds av medlemmarna själva men RDM stöttar kommunerna med kunskaper och färdigheter i det arbetet. Utöver ovanstående kan RDM utföra andra uppdrag åt medlemmarna, men även åt icke medlem. Dessa uppdrag sammanfattas under ett sjätte arbetsområde 2012, Uppdragsverksamhet, I uppdragsverksamheten ingår bland annat sjukvårdsuppdrag i formen I Väntan På Ambulans (IVPA) samt att via samrabetspartners utföra utbildningsuppdrag åt Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Från och med 2012-01-01 fullgör RDM även de förpliktelser som åvilar enskild kommun inom ramen för Lag (2010:1011) om Brandfarliga och Explosiva varor (LBE). Denna hantering har tidigare utförts genom ett samarbete mellan Polismyndigheten, respektive medlemskommun och RDM där RDM har varit tillsynsförrättare. RDM övertar nu hela ansvaret med både rådgivning, tillståndshantering och tillsynsverksamhet för såväl brandfarliga som explosiva varor. Tillstånd att genomföra sprängning samt innehav av vapen och ammunition kommer dock även fortsättningsvis att hanteras av lokal polismyndighet. Q-red 2012-11-16 Sidan 4 av 40

Ett år av gott arbete inom RDM har åter lagts bakom oss. Året som gick har varit en tid av prövningar. RDM har haft två rättsfall igång, vilka har tagit mycket administrativ kraft att hantera. Dessutom bidrar det till en osäkerhet kring framtiden i de delar av organisationen som berörs. I skrivande stund har RDM fått rätt i bägge fallen vilket är resultatet av ett hårt arbete inom förbundet och är naturligtvis mycket glädjande! IVPA har under 2012 varit en viktig fråga i nästan hela förbundet (Borlänge saknar IVPA idag). Ambitionen och engagemanget för att få hjälpa medborgarna är tydlig inom personalgrupperna ute på våra stationer, detta är självklart mycket bra. Och arbetet med att hitta lösningar inom ramen för landstingets nya rutiner har under året nästan nått ända fram. Frågan är viktig för våra medborgare ute på landsbygden och det återstår lite arbete under 2013 för att rutinerna skall fungera ännu bättre. Ekonomin är även den ett område som krävt hårt arbete 2012. Efter omständigheterna slutade 2012 på ett positivt sätt vilket är bra att ha i ryggen inför 2013 och 2014. Och grunden för 2013 och 2014 har lagts under det gångna året. Förbundet har många utmaningar inför framtiden. Ekonomin är naturligtvis en sådan, där kravet på effektivitet inom förbundet kommer att kvarstå. I kombination med en tydlig ambition i hela Sverige och inom förbundet att öka de förebyggande insatserna gentemot befolkningen så kommer detta att kräva nytänkande och nya lösningar. En annan utmaning är att rekrytera personal i framtiden, inte minst till våra deltidskårer har jag under 2012 sett att detta problem ökar. Inte för att RDM är mindre attraktiva idag, utan p.g.a. att rörligheten på arbetsmarknaden ökar allt mera. Lösningen är inte bara en utan många. Ett ökat samarbete med arbetsgivarna är en viktig förutsättning. RDM behöver också öka insatserna för att alla grupper i samhället skall kunna vara med och arbeta inom RDM. Ett ytterligare utvecklingsområde är flexiblare arbetsmodeller och arbetsvillkor. Oavsett lösning så kan jag se att samhället och arbetsmarknaden förändras och vi måste alla arbeta än mera för att anpassa oss till dessa förändringar. Det vore ju trots allt tråkigt om man tvingas välja bort ett så stimulerande arbete i förbundet p.g.a. praktiska problem. Under 2012 har jag sett mycket positivt arbete inom förbundet. Ett arbete som syftar till att RDM skall bli än duktigare på sitt uppdrag. Ett uppdrag som går allt mera emot att förebygga att olyckor inträffar och att hjälpa nödställda både p.g.a. sjukdom och olyckor. Men som självklart alltid kommer att innebära att vi behöver hålla en god beredskap för olyckor som trots allt ändå inträffar. Jag vill det dessa rader tacka för ett gott genomfört 2012 och blicka framåt mot ett spännande 2013 med många nya utmaningar. Abbe Ronsten Ordförande under 2012 Q-red 2012-11-16 Sidan 5 av 40

Förbundschefens sammanfattning av verksamhetsutfallet Samhällskostnaden för olyckor i vårt land är nu uppe i en årlig kostnad av cirka 60 miljarder kronor enligt statistik från Brandskyddsföreningen. Under förutsättning att medlemskommunerna i RDM inte nämnvärt sticker ut i förhållande till samhället i övrigt innebär det en samhällskostnad om cirka 840 miljoner kronor/år för våra fyra kommuner! Det är därför av största vikt att arbetet med att minska denna onödiga kostnad ges en hög prioritet. RDM klarar inte ensamt uppgiften att minska vare sig antalet olyckor eller konsekvenserna av dem utan våra medlemskommuner måste ta ett samlat grepp över alla de oönskade händelser som kan inträffa och intensifiera ansträngningarna att förebygga dessa. Fast att de ekonomiska förutsättningarna försämrats arbetar personalen i RDM på ett mycket bra sätt för att genomföra det uppdrag RDM fått av kommunerna för perioden 2011-2014. Men jag tvingas konstatera att trots goda prestationer har en del målsättningar för 2012 inte infriats. De ekonomiska prognoser jag får från vår ekonomiavdelning pekar dock på att resultatet, som budgeterats till ett överskott om dryga miljonen, skall kunna hållas dock med en kvalitetssänkning som följd. Att resultatet blir som budgeterat är också en förutsättning för att budget för 2013 och 2014 skall hållas. Lyckas detta behövs inga förändringar i styrkenumerären avseende utryckande minimistyrkor vid RDM:s räddningsstationer. Men det arbete som inte är att betrakta som akut utryckningsverksamhet blir förstås lidande och LSO gör ingen prioritetsskillnad på ovanstående fem huvudarbetsområden. RDM behöver få ett tydligare uppdrag från medlemskommunerna om vad dessa förväntar sig av sitt kommunalförbund. Då alla anställda inom RDM, inklusive den politiska direktion som är satt att leda kommunalförbundet, är att betrakta som utförare av uppdraget måste sådana strategiska inriktningar i första hand göras av beställarna, medlemskommunerna. Det är av största vikt att arbetet med att rikta ett nytt uppdrag och tilldela tillräckliga resurser därför startar inom kort för att detta arbete skall vara klart till nästa handlingsprogramsperiod 2015 2018. Olycksförebyggande enheten Genom att RDM sedan förra årsskiftet övertagit hanteringen av alla ärenden med brandfarliga och explosiva varor från medlemskommunerna har motsvarande 1/3 tjänst rationaliserats bort från medlemmarna. Detta har skett samtidigt som personal lämnat enheten för andra arbeten samt för olika typer av tjänstledigheter. Ny personal har rekryterats under hösten och enheten har nu intagit den bemanning som skall gälla för 2013. Bemanningen är 1,4 tjänster lägre nu än för drygt ett år sedan. En personalreducering med > 15 % samtidigt som mängden arbetsuppgifter kraftigt ökat. Detta är förstås ohållbart i längden varför enheten är i stort behov av hjälp med det praktiska genomförandet av det olycksförebyggande arbetet inom kommunerna om ambitionsnivån skall hållas oförändrad. Bland annat har mängden yttranden åt andra myndigheter, däribland medlemskommunerna, i brandskyddsärenden ökat kraftigt. RDM gjorde under 2012 dubbelt så många yttranden som planerat och varje yttrande tarvar förstås arbetstid. Direktionen har givit mig uppdrag att agera så att myndighetsdelen av RDM:s arbete i högre grad blir självfinansierad varför RDM framgent kommer att debitera för den tid som läggs ned på bland annat yttranden i brandskyddsfrågor. Enheten har under 2012 tvingats till prioriteringar och det har bland annat fått till följd att tillsynsarbetet enligt LSO inte nått målsättningen. Detta är oroväckande då det systematiska brandskyddsarbetet bör följas upp över tid för att brandskyddet skall hålla en skälig nivå hos fastighetsägare och nyttjanderättshavare. Q-red 2012-11-16 Sidan 6 av 40

RDM:s uppdrag att under en femårsperiod (2011-2015) utbilda medlemskommunernas personal i grundläggande brandskydd kommer inte heller att kunna uppfyllas. Detta beror på att medlemmarna inte sänder kursdeltagare till planlagda kurser i den omfattning som behövs för att uppdraget skall kunna fullföljas och för att kommunerna skall ha den skäliga nivån av brandskydd som föreskrivs i LSO. Emellertid har nu ett nytt avtal om brandskyddsutbildningar tagits fram i samarbete mellan kommundirektörerna och undertecknad. Det nya avtalet garanterar inte deltagare till kurserna men torde rimligen underlätta för medlemmarna att sända kursdeltagare. Tyvärr pekar anmälningsläget för de två första månaderna på samma trista förhållande. Endast två av sexton planerade kurser har tillräckligt antal deltagare för att kunna genomföras. Informationen i skolorna följer däremot plan på ett mycket bra sätt och samtliga klasser i årskurs två och fem har under vårterminen fått brandutbildning. From hösten 2012 har ett nytt koncept med Flammys (mjukisdjur) brandsyn inarbetats i årskurs två. Brandsynen som barnen genomför tillsammans med sina vårdnadshavare i hemmet öppnar rimligen brandskyddsögon hos dessa vilket bedöms öka brandskyddet i bostaden. För elever i högstadiet satsar RDM sedan hösten 2012 extra mycket på att motverka anlagda bränder. Detta sker genom Brandskyddsföreningens utbildningskoncept Upp i rök som bygger på hur en skola kan agera för att undvika anlagd brand. Instruktörer för detta finns nu i alla heltidsgrupper vid stationerna i Borlänge och Falun och samarbetet med skolförvaltningarna börjar alltmer ta fart. Räddningsenheten Då erfarenheter och brandutredningar visar att för att få bästa effekt av det skadeavhjälpande arbetet behöver olycksförloppet brytas så snabbt det överhuvudtaget går. Därför har direktionen reflekterat kring förbundets anspänningstider (tid från larm till utryckning) och uppmärksammat att de skiljer mellan RDM:s deltidsstationer. Direktionen har uppdragit till mig att utreda om 90 sek beredskap kan införas vid alla deltidsstationer i RDM i stället för som nu bara vid stationerna i Gagnefs kommun. RäE kommer under 2013 att se över om detta är möjligt. Övningsverksamheten och arbetet inom funktionerna går bra med få undantag och funktionernas målsättningar har i stort sett uppfyllts. Avvikelserna tas med i Q-målen för 2013. Uppföljningen av heltidsstyrkornas verksamhet är lättare än vid deltidsstyrkorna vilket gör att kvalitetssäkringen av övningarna för deltidspersonalen inte känns säker. Det går idag inte att säkerställa om deltidspersonalen övat enligt gällande övnings PM. Detta behöver förbättras och jag har givit chefen för räddningsenheten uppgift att se över detta och ett nytt system för övningsuppföljning som är lika för heltids- och deltidsstyrkor kommer att tas fram. Fortfarande finns ett behov av att utveckla den operativa ledningsförmågan med syftet att förbättra våra insatser vid större olyckor och vid de tillfällen då flera olyckor inträffat samtidigt. Översynen av RDM:s operativa ledningssystem har nu, genom prioriteringar i verksamheten tagit ny fart. Arbetet bedrivs med energi och lust hos den brandingenjör och den styrkeledare som fått uppdraget att se över denna funktion. Former för hur funktionsföreträdarna redovisar de mål som framgår av Q-red behöver förbättras. Detta är nödvändigt så att RDM:s skadeavhjälpande arbete hela tiden kan utvecklas mot ökad kvalitet vilket i sin tur förväntas minska skadekonsekvenser och därmed lidande för den som drabbas av en olycka. Därmed behövs en bättre samordning mellan ORE och funktionsområdena i RäE. Resultat från analyserade insatser behöver tydligare kopplas till övningsplaneringen. Q-red 2012-11-16 Sidan 7 av 40

Olycks- och Riskanalysenheten Den personalminskning som skedde på enheten under hösten kompenserades inte på grund av det ekonomiska läget. Detta innebar att målet för olycksundersökningar fick prioriterats ner. Under hösten har bland annat utbildning för deltidsstationer, återkoppling till heltidsstyrkor och olycksutredningar ställts in på grund av resursbrist. Detta är inte en önskvärd prioritering utan en besparing som har styrts av ekonomin. Om RDM ska behålla de mål för olycksundersökningar som finns nu måste frånvaro ersättas av annan personal. Med nuvarande ekonomiska läge är det inte möjligt att bara anställa vikarier utan andra vägar måste hittas för att bibehålla kvaliteten eljest behöver målen för medlemskommunernas verksamhet omprövas. En ökad efterfrågan efter ORE:s utredningar märks framförallt från heltidsstyrkorna. Detta är mycket positivt. Dock har det varit svårt att tillgodose det behovet under hösten med anledning av personalläget. För att nå deltidsstationerna med återkoppling av gjorda utredningar och för att stärka deltidsbefälens förmåga att skriva insatsrapporter behöver en bättre modell för kunskapsspridning till och från deltidsstationerna tas fram. RDM bör bättre ta tillvara de möjligheter som intranät, web och multimedia ger för detta. Det kan inte uteslutas att RDM behöver införa ett bättre och mer systematiskt kvalitetsutvecklingssystem för att säkrare tillvarata erfarenheter från olyckor och räddningsinsatser samt för att hantera de avvikelser som sker i såväl det dagliga arbetet som under räddningstjänst. Uppdragsverksamheten IVPA-larmen ökar igen efter årsskiftet 11/12 då kommunerna Falun, Säter och Gagnef har beställt uppdraget av RDM att undsätta medborgare i behov av ambulans intill dess att ambulans kommer. Detta tyder på att tryggheten för invånarna åter antagit den nivå av trygghet som fanns före LtD förändring av kriterierna för utalarmering av räddningstjänstresurser IVPA. IVPA-larmen har dessutom utvecklats i ett projekt mellan LtD och länets räddningstjänster. I korthet innebär det att även RDM:s heltidsstyrkor larmas vid ett inringt larm om andnings- eller hjärtstopp om SOS-operatören gör bedömningen att en tidsvinst uppstår i förhållande till närmaste gripbara ambulans. I SAMS-projektet, som pågår på flera ställen i landet, kan konstateras att i 46 % av larmtillfällena hittills har räddningstjänstpersonal varit först på skadeplats. Detta skall jämföras med ambulansens 37 %. Överlevnadstalen för patienter som snabbt omhändertas vid hjärtstopp och andningsstopp pekar ständigt uppåt och överlevnaden har fördubblats de senaste 10 åren. Projektet pågår till och med 2013-12-31 och faller det väl ut kommer RDM att arbeta för att projektet permanentas. Att brandingenjören och tillika enhetschefen för RDM:s enhet för olycksundersökning och riskanalyser, Joel Péclard, arbetar 25 % åt MSB som olycksutredningssamordnare i Dalarna tillför RDM viktiga kunskaper och färdigheter inom området. Hans bedömning är att länet ligger väl framme i en jämförelse med andra län i landet avseende olycksundersökningar. Räddningsgymnasiet har fullt antal sökande till hösten 13. Det är positivt och visar att det finns ett emotionellt samhällsansvar bland ungdomar. Gymnasiet har en viktig roll att fylla när det gäller intresset för arbeten med trygghet och säkerhet i vårt län och land. Leif Andersson Förbundschef Q-red 2012-11-16 Sidan 8 av 40

Olycksstatistik olyckor inom medlemskommunerna Antal insatser per år 2010 2011 2012 Brand i byggnad 190 168 199 Nedgång 2011 snarare än ökning 2012 Borlänge 88 71 92 Falun 62 63 74 En försiktig ökning Gagnef 22 16 15 En försiktig minskning Säter 18 18 18 Brand ej i byggnad 173 234 217 Normalt att denna olyckstyp varierar mycket Borlänge 79 101 114 Falun 61 87 69 Gagnef 15 18 12 Säter 18 28 22 Trafikolycka 278 205 261 Generellt en tydlig nedgång 2011 som vi inte kan förklara Borlänge 103 71 106 Falun 116 86 98 Gagnef 29 18 20 2010 sticker ut med högre antal Säter 30 30 37 Liten ökning IVPA/Sjukvårdslarm 622 249 484! IVPA-reformen 2011 och reparationen med första hjälpen-larm förklarar variationen Borlänge 1 0 27 SAMS-larm på heltid började höst 2012 Falun 229 100 180! Gagnef 178 62 134! Säter 214 87 143! Automatlarm 500 487 535 En viss ökning Borlänge 209 202 203 Falun 225 217 248 Ökning Gagnef 26 37 49 Markant ökning Säter 40 41 35 Drunkning-/tillbud 5 2 1 En viktig olyckstyp. Dock ger räddningstjänstens insatsstatistik inga värdefulla siffror. Borlänge 2 0 0 Falun 1 1 1 Gagnef 1 0 0 Säter 1 1 0 Övriga larmtyper 375 392 431 Gagnefs kraftigt ökande inbrottslarm drar upp TOTALT inom RDM:s kommuner TOTALT RDM Borlänge 130 152 121 Falun 151 142 151 Gagnef 64 71 127 Inbrottslarm(31 st 2010 och 75st 2012!) Säter 30 27 32 2143 1737 2128 2010 var ett år med exceptionellt låg statistik. Framförallt brand i byggnad, trafikolycka och IVPA drog 2148 dfgfdg 1813 1763 1479 2170 1767 ner antalet. Det totala antalet insatser hittills i år får anses vara i linje med vad som kan förväntas. Det bör poängteras att 2011 generellt sett hade ett mycket lågt antal insatser. Q-red 2012-11-16 Sidan 9 av 40

Q-red 2012-11-16 Sidan 10 av 40

Processer/verksamheter inom arbetsområdena Myndighetsutövning - Tillsyn - 2 kap 4-anl - Myndighetsstöd - Tillstånd LBE Sotning och brandskyddskontroll OFB RäE ORE ADM Extern Ägare/utf. Ägare/utf. Ägare/utf. Ägare/utf. Utförare Utförare Utförare Utförare Utförare Utförare Stöd - - Stöd Ägare - - - Utförare Stärka den enskilde - Hem och fritid - Skola - Arrangemang och evenemang - Brandskyddsutbildning Ägare/utf. Ägare/utf. Ägare/utf. Ägare/utf. Utförare Utförare Utförare Utförare Utförare - Utförare Utförare - - - - Utföra räddningstjänst Utförare Ägare Utförare Utförare Undersöka olyckor Utförare Ägare/ Utförare Uppdragsverksamhet - IVPA och Ägare/utförare Förstahjälpenlarm - TP skadad i tg Ägare/utförare - BI-komp till LtD. Ägare/utf. - Preparandutb Ägare/utförare Utförare - Räddningsinsats Ägare/utförare - Uthyrning Bysjön Ägare/utförare - Räddningsgymn Ägare/utförare - Borlänge och Säter Ägare/utförare brandvatten - Skötsel ravxl Ägare/utförare - Sanering vgb och Ägare/utförare jvgbank Trfv. - Sanera kommunala Ägare/utförare vägar och gator. - RVR-tjänster Ägare/utförare - Servicelarm i Gagn Ägare/utförare - ADM-stöd åt BF W - Insatsplaner Ägare/utförare Utförare Ägare Utförare Q-red 2012-11-16 Sidan 11 av 40

Q-red 2012-11-16 Sidan 12 av 40

Personalredovisning Åldersstatistik för tjänstgörande personal 2012 2011 Ålder Kvinnor Män Kvinnor män >60 1 8 1 10 50-59 1 63 2 68 40-49 4 82 4 76 30-39 4 83 4 82 20-29 1 33 1 37 <20 0 0 0 0 totalt antal 11 269 12 273 Summa 280 285 Sjukstatistik Total sjukfrånvaro/ Ord. arbetstid Långtidssjukfrånvaro/ Total sjukfrånvaro 2012 2011 2012 2011 Ålderskategori: 29 år eller yngre 0,93 % 0,24 % 0,00 % 0,00 % Kvinnor * * * * Män 0,93 % 0,24 % 0,00 % 0,00 % Ålderskategori: 30-49 år 1,00 % 2,61 % 0,00 % 45,93 % Kvinnor * * * * Män 1,02 % 2,66 % 0,00 % 46,53 % Ålderskategori: 50 år eller äldre 3,33 % 3,59 % 61,77 % 67,65 % Kvinnor * * * * Män 3,35 % 3,82 % 64,12 % 68,60 % Totalt: Kvinnor 1,48 % 0,84 % 0,00 % 0,00 % Män 1,86 % 2,88 % 42,08 % 56,79 % Samtliga anställda 1,84 % 2,79 % 40,57 % 56,04 % * Redovisas ej pga. undantagsregeln i lagstiftningen som säger att uppgiften inte ska lämnas om antalet anställda i gruppen är högst tio eller om uppgiften kan hänföras till enskild individ. Med grupp avses både ålderskategori och könsfördelning inom ålderskategori. Q-red 2012-11-16 Sidan 13 av 40

Medlemskommunernas ekonomiska styrinstrument utgörs av de anslag som kommunerna tilldelar RDM. Sammanställd budget för hela verksamheten 2012 visas nedan: Övergripande budget 2012 Arbetsområden Budget 2012 Gemensamt Sotning och brandskydd skontroll Stärka den enskilde Olycksunde r-sökningar Myndighetsutövning Räddingstjänst Uppdragsverksamhet Verksamhetsintäkter 3 538 414 0 50 1 326 475 1 463 7 266 Ersättningar 92 508 0 0 0 0 0 0 92 508 Övriga int medlemskn 276 96 0 2 013 629 0 2 301 5 315 Summa intäkter 96 322 510 0 2 063 1 955 475 3 764 105 089 Personalkostnader -3 775-3 218-75 -1 247-56 666-2 732-3 184-70 897 Lokalkostnader -12 250 0 0 0-50 0-1 010-13 310 Rörelsekostnader -3 071-91 0-755 -8 863-205 -1 029-14 014 Resultat före avskrivningar 77 226-2 799-75 61-63 624-2 462-1 459 6 868 Avskrivningar -4 982 0 0 0 0 0-288 -5 270 Resultat efeter avskrivn 72 244-2 799-75 61-63 624-2 462-1 747 1 598 Finansiella intäkter 500 0 0 0 0 0 0 500 Finasiella kostnader -960 0 0 0 0 0 0-960 Beräknat resultat 71 784-2 799-75 61-63 624-2 462-1 747 1 138 Totalt Resultaträkning i sammanfattning Utfall och budget till och med 2012-12-31. Rad Utfall Budget Avvikelse Verksamhetsintäkter 9 616 7 266 2 350 Ersättningar 92 508 92 508 0 Övr int medlemskn 3 515 5 315-1 800 Summa Intäkter 105 639 105 089 550 Personalkostnader -71 084-70 898-186 Lokalkostnader -13 322-13 311-11 Rörelsekostnader -14-5 627 379-14 -5 014 838-613 459 Rörelsekostnader Res före avskrivningar 6 606 6 866-260 Avskrivningar -5 335-5 270-65 Resultat efter avskrivningar 1 271 1 596-325 Finansiella intäkter 533 500 33 Finansiella kostnader -723-960 237 Beräknat Resultat 1 081 1 136-55 Utfall 2012 Verksamhetsintäkterna är högre än budgeterat och överskottet utöver budget består framförallt av obefogade automatlarm, försäljning av materiel, tillstånd brandfarliga/explosiva varor och utbildning. Underskottet för Övriga intäkter från medlemskommunerna avser planerad grundläggande brandskyddsutbildning för personal vid medlemskommunerna. Medlemskommunerna har inte bokat in sina anställda på erbjudna utbildningar i den utsträckning som säkerhetsambitionerna påbjudit. Q-red 2012-11-16 Sidan 14 av 40

Personalkostnaderna är något högre än budgeterat beroende bland annat på att semesterskulden ökat orsakat av att personalen inte kunnat ta ut semester i önskad utsträckning, pensionsskuldsökningen är högre än budgeterat även om den inte är så hög som det befarades under vårmånaderna. Personalkostnaderna utöver kostnaderna för pensioner och semesterskuld är något lägre än budgeterat framförallt beroendet på återbetalning för en del av tidigare års premier för arbetsmarknadsförsäkringar samt att vakanser inte tillsatts. Lokalkostnader har legat någotsånär inom budgeterad nivå. Rörelsekostnaderna är högre än budgeterat beroende på ej budgeterade kostnader för larm och bevakning av deltidsstationer, höga kostnader för fordonsreparationer som i sin tur beror på ett åldrande fordonsbestånd, kostnader för tjänster har präglats av advokatkostnader, kommunikationskostnader belastas med införandet av RAKEL. Förbrukningskostnader har varit lägre än budget liksom kostnader för reparation och underhåll och transporter och resor. Kostnader för avskrivningar ligger även de inom rimlig avvikelse från budget. Ränteintäkterna påverkas positivt av placeringar som gett god avkastning medan kostnadsränta på pensionsskulden hålls tillbaka av den lägre allmänna räntenivån. Totalt uppgår årets vinst till 910 tkr, därmed underskrider utfallet budget med 228 tkr. Kompletterande beställningar från medlemskommunerna 2012 Brandskyddsutb Räddningsgymn Radioväxel Fordon o mtr Brandpostnät 1:a-hjälpenlarm Summa Utfall Budg Utfall Budg Utfall Budg Utfall Budg Utfall Budg Utfall Budg Utfall Budg Borlänge 166 896 2 082 2 065 27 26 144 144 2 419 3 131 Falun 153 896 144 144 62 105 359 1 145 Gagnef 16 110 266 276 138 138 50 105 470 629 Säter 28 111 144 144 50 50 45 105 267 410 Totalt 363 2 013 2 082 2 065 27 26 554 564 332 332 157 315 3 515 5 315 Första kolumnen Brandskyddsutbildningar är de brandskyddsutbildningar som Räddningstjänsten Dala Mitt har uppdraget att genomföra till medlemskommunerna. Räddningsgymnasiet liksom radioväxel är ett åtagande mot Borlänge kommun. Fordon avser dels IVPA-fordon för de kommuner som berörs av IVPA-verksamheten samt fordon i Gagnef som anskaffats för nivåhöjning och som faktureras Gagnefs kommun. Brandpostnät är tillsyn och beställning av reparationer för att säkerställa att brandpostnäten är i godtagbart skick. 1:a-hjälpenlarm består av fakturering till kommunerna för dessa larm. Summerade totalsumman återfinns i raden Övr int medlemskn i resultatrapporten ovan. Balansräkning i sammandrag Redovisning i tkr (preliminärt) 2012-12-31 2011-12-31 Tillgångar 55 258 48 405 Anläggningstillgångar 30 583 34 358 Omsättningstillgångar 24 675 14 047 Eget kapital, Avsättningar och Skulder 55 259 48 405 Eget kapital 3 545 2 465 Avsättningar 32 126 29 120 Skulder 19 588 16 820 Q-red 2012-11-16 Sidan 15 av 40

Investeringsbudget (Belopp i tkr) Aktiverade anläggningar årets början 67 620 5 200 28 617 Pågående nyanläggningar 710 70 640 Nyinvesteringar Anskaffningsvärde Budgeterad avskrivningskostnad 2012 Budgeterat restvärde 2012-12-31 IVPA- fordon Gagnef 400 40 360 Rullmattor Gagnef 300 30 270 Investeringar Bysjön 200 0 200 RAKEL 300 0 300 Summa 69 530 5 270 29 747 Investeringar i värdepapper återfinns ej i ovanstående investeringsredogörelse. Investering i värdepapper görs efter bedömning av varje enskilt investeringserbjudande och likviditetssituation. Reglering av investeringar i värdepapper finns i finanspolicyn för Räddningstjänsten Dala Mitt. Utfall av investeringsverksamheten till och med 12-12-31: (Belopp i tkr) Aktiverade anläggningar årets början 68 208 5 245 28 269 Pågående nyanläggningar 989 0 989 Utrangerade anläggningar 2012 Aktiverade anläggningar 2012 Anskaffningsvärde Avskrivningskostnad 12-12-31 2012 Restvärde 2012-12-31 Rökskydd 143 15 129 IVPA- fordon Gagnef 437 44 393 Rullmattor Gagnef 160 16 144 Investeringar Bysjön 0 0 0 RAKEL 302 4 298 Slangdykutrustning 40 4 36 Värmekameror 100 8 92 Summa 70 379 5 336 30 350 Under året har anläggningstillgångar anskaffats för 1 461 tkr. Anläggningar har aktiverats för ett belopp uppgående till 1 182 tkr varav anläggningar för 457 tkr anskaffats före 2012. Anläggningstillgångar för 989 tkr kvarstår som pågående nyanläggningar som till övervägande del avses aktiveras efter att de kompletterats och färdigställts för att tas i drift. Q-red 2012-11-16 Sidan 16 av 40

Arbetsområden Olycksförebyggande enheten (OFB) Myndighetsutövning Mål: Enheten skall via myndighetsutövning inom vårt verksamhetsområde samt genom stöd till andra myndigheter värna om att människor i medlemskommunerna känner säkerhet och trygghet utifrån samhällets grundläggande krav. Brand är den huvudsakliga risken som det olycksförebyggande arbetet ska koncentreras mot. Arbetsbeskrivning: Målet skall nås via planerad samt händelsebaserad tillsynsverksamhet enligt Lagen om skydd mot olyckor samt tillstånd och tillsyn enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor. Fokus i tillsynsverksamheten skall utgå ifrån tillsynsplan för perioden där bland annat tillsyn av bostäder återfinns. I egenskap av myndighet inom vårt verksamhetsområde skall vi stödja andra myndigheter i deras myndighetsfunktioner. Tillsammans med kommunerna skall detta ske i form av sakkunnig inom plan och byggprocessen. Tillsammans med övriga myndigheter i form av sakkunnig i tillståndsärenden avseende offentliga tillställningar samt alkoholtillstånd. Efter förfrågan skall RDM utifrån egna möjligheter i skälig omfattning stödja medlemskommunerna i deras övriga olycksförebyggande arbete. Verksamheten skall bedrivas med personellt stöd i form av tillsynsförrättare från övriga enheter. Målet avses mätas via uppföljning av ärenden, direktiv från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) samt kommunala och andra myndigheters bedömning av verksamheten. Resultat: Stöd till andra myndigheter Planerade Utförda Stadsbyggnadskontor 180 tim 235,5 tim Övrigt (Yttrande mm) 300 st 614 st (Se spec. nedan) Q-red 2012-11-16 Sidan 17 av 40

Totalt antal Yttranden Ink. skr. redogörelse Förelägg. Utskick Alkohol Off. tillst. Fyrverkeri Ansökan Avslag Övrigt Händelser till ärenden Ärendetyp Skriftlig redogörelse brandskydd 133 129 4 Byggärende 40 40 Planärende 18 18 Miljöärende - Brandskyddsinventering - Övr. förebyggande ärenden 5 5 Brandfarlig vara 280 69 1 210 Explosiv vara 60 17 1 42 Offentlig tillställning 237 58 169 10 Hotell/Pensionat/ Vandrarhem - Totalt 773 63 129 4 58 169 10 86 2 252 Tillsyn enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) och Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE), ärendekod 100. Utförda ärenden Händelser i dessa ärenden Händelsebaserad tillsyn 18 st 50 st (bokningar, tillsyner, förelägganden, uppföljning) 4 st Tillstånd enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE), ärendekod 250 och 260 Ansökningar brandfarlig vara Ansökningar explosiv vara 69 st Avslag 1 st Tillstånd beviljat 66 st 17 st Avslag 1 st Tillstånd beviljat 16 st En kombibrandman med 25 % tjänstgöring vid OFB har återgått till 100 % arbete som brandman. Därmed minskas OFB:s möjligheter till myndighetsutövning med 25 % av en tjänst. Två personer har varit tjänstlediga under stor del av året och dessa har ersatts med vikarier varav den ena rekryterats externt. Denne har sedan 1/1-13 tillsvidareanställts. En överenskommelse med polisen om enklare ärendehantering har träffats. Detta innebär att RDM slipper en mängd yttranden av sådan karaktär där yttrande från brandmyndighet inte behövs. Yttrandemängden har därvidlag planat ut. Trots utskick under 2011 om att ny skriftlig redogörelse för hur fastighetsägare sköter sitt systematiska brandskyddsarbete skall inlämnas har dessa ej inkommit i erforderlig mängd. Hjälp från administrativa enheten har krävts för att skicka ut nya aviseringar om krav på skriftliga redogörelser. Påminnelser har gått ut under sommaren till fastighetsägare. Enheten planerade att under hösten 2012 genomföra tillsyn på de fastigheter där fastighetsägaren, trots påminnelse, inte lämnat in någon redogörelse för brandskyddsarbetet. Dessa tillsyner har sedan på grund av personalbrist inte kunnat genomföras. Bland annat därför har enheten inte nått målet i tillsynsverksamheten. Övriga målsättningar bedöms vara uppnådda. Q-red 2012-11-16 Sidan 18 av 40

För medlemskommunerna Borlänge, Falun samt Säter har underlag för kvalitetsuppföljning via konceptet Insikt av kommunen myndighetskontakter från företag inlämnats. Analys: Den arbetstid som tidigare lagts på nödvändig diarieföring och annan ärendehantering för enkla tillståndsärenden från polisen kan nu nyttjas för andra ändamål. Att enheten övertagit tillståndshanteringen för brandfarliga och explosiva varor från medlemmarna har inneburit rationaliseringar för dessa men ett betydande merarbete för RDM. Detta kan vara en av anledningarna till att två medarbetare valt att sluta sina anställningar vid RDM. Att bygga verksamheten på vikarier medför dessutom en inkörningsperiod vilket gör att enheten tappar tempo samtidigt som personalen är hårt ansträngd. Endast fyra händelsebaserade tillsyner har skett under 2012 vilket möjligen kan vara ett tecken på att det blir bättre brandsäkerhet i samhället. Åtgärder för utveckling: Det är viktigt att de utökade arbetsuppgifterna vid OFB fortsättningsvis löses. Antingen bör detta ske genom en personalförstärkning genom extern rekrytering eller genom omfördelning av personal från annan enhet. En omfördelning av arbetsuppgifter från OFB till annan enhet bör också övervägas. Ledningsgruppen bör snabbt utreda vad som är möjligt i detta avseende. Sedan januari 2013 har en tjänstledig brandingenjör återgått i tjänst. Detta kommer att förbättra bemanningen. Analysera resultat från Borlänge, Falun samt Säters kvalitetsuppföljning av myndighetskontakter från företag. En kombibrandman utbildas i Tillsyn B våren 2013 för att effektivisera tillsynsarbetet. Q-red 2012-11-16 Sidan 19 av 40

Ansökningar totalt Ej beviljat På gång Upphört Sotning o brandskyddskontroll Mål: Enheten skall aktivt verka för att minska antalet bränder orsakade av felaktigt installerade och underhållna eldstäder och skorstenar. Arbetsbeskrivning: Målet skall nås genom att bedriva tillsyn av sotningsverksamheten och uppföljning av brandskyddskontrollen inom våra medlemskommuner där fokus i uppföljning av tillsynsverksamheten är bostäder. Enheten skall vidare handlägga inkomna ansökningar avseende tillstånd för fastighetsägaren att själv sota den egna fastigheten. Så kallad egensotning. Målet avses mätas genom statistisk, direktiv från Myndigheten för skydd och beredskap (MSB) och uppföljning av olycksorsaken vid bränder och tillbud. Resultat: Kommun Falun 273 15 17 4 Borlänge 258 5 19 2 Säter 125 5 5 3 Gagnef 33 Totalt 716 25 41 9 42 ansökningar om att sota själv har inkommit under 2012. Totalt finns 629 beviljade egensotare i förbundets fyra kommuner. Samtliga sotningsfirmor har försetts med brandskyddsinformationsmaterial att dela ut vid sotning samt vid brandskyddskontroll. Från och med 2012-12-01 utför Borlänge Sotning & Ventilation, sotning och brandskyddskontroll i Gagnefs kommun. Analys: Antalet ansökningar tenderar att plana ut efter de första årens anstormning av ansökningar. Kurserna i egensotning är bra för fastighetsägaren då dessa fokuserar mycket på hur man skall elda i sina eldstäder. En risk finns dock för en ökning av fallolyckor när företrädesvis äldre människor vistas på sina tak för att sota själv. Avtalstid för sotning/brandskyddskontroll för Falun och Säter löper tom 2015-12-31. För Borlänge tom 2013-12-31 och för Gagnef tom 2014-11-30 med möjlighet till förlängning om 1+1 år. Men man kan också välja att synkronisera avtalsperioderna med övriga RDMkommuner och i så fall till 2015-12-31 så att samtidig upphandling för kommande perioder kan ske. Åtgärder för utveckling: Möjligen kan kontakt tas med de personer som idag har dispens att sota sin fastighet själv och erinra om de risker som finns med att klättra på taket till sin fastighet och vikten av ett säkert beteende i samband med sotning. Den nya gemensamma upphandlingsenheten i Falun-Borlängeregionen kan upphandla sotning samtidigt i alla medlemskommuner. Q-red 2012-11-16 Sidan 20 av 40

Stärka den enskilde Mål: Enheten skall stärka den enskildes förmåga att förebygga och hantera tillbud och olyckor där brand i bostad är den huvudsakliga risken som arbetet ska koncentreras mot. Ett fortsatt utökat fokus under året skall vara på ytterområdena i kommunen samt nya invånare med annan etnisk bakgrund. Arbetsbeskrivning: Målet skall nås via information, utbildning och rådgivning inom områdena boende, skola, fritid samt organisationer och företag. Vidare skall informationssamverkans projekt med andra förvaltningar inom medlemskommunerna prövas. Genomförande samt utveckling inom framförallt områden bostadsinformation, skola samt brandskyddsutbildning skall ske med personellt stöd av övriga enheter och stationer samt för verksamheten lämpliga lokala, regionala och nationella samverkansorgan. I den lokala samverkan för brandskyddsinformation mot boende skall sotare nyttjas som informationsbärare samt en utveckling och formalisering av informationsbärare via kommunal personal som kontinuerligt besöker boende. Former för brandskyddsinformation till skola skall anpassas mera till skolans möjligheter för informationsmottagande tillsammans med ett ökat fokus på Räddningstjänstens roll i samhället. Informationen skall anpassas utifrån vilken målgrupp som skall nås. I samarbete med medlemskommunerna genomföra utveckla samt följa upp brandskyddsutbildning för kommunernas personal via en utbildningsplan som spänner över 4-5 år. Kortsiktigt genomförs mätning av målet genom en bedömning av förmågan att förebygga och hantera olyckstillbud efter det att åtgärder enligt ovan genomförts. På längre sikt kan den utökade förmågan mätas genom statistiska underlag över antalet olyckor. Direktiv från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) skall beaktas i val av uppföljningsmetod. Resultat: Erik Warg, som till 50 % varit knuten till enheten för information samt utbildningsinsatser, har erhållit en tjänst på annan enhet varför denna resurs försvunnet från 2013. Insatsledare Per Stridde som till 50 % varit samordningsansvarig för information och rådgivning inom stöd till den enskilde överfördes från 1/1-13 till RäE för andra ansvarsområden. Ersättare för Per är ännu inte utsedd varför samordningsansvar för information och rådgivning tillfälligt sorterar direkt under enhetschefen. Bostadsinformation Nya former för bostadsinformation är i en inledningsfas, se Åtgärder för utveckling nedan. Samverkansformer för bostadsinformation via fristående budbärare (pensionär) av annan samhällsinformation har etablerats i Falun. RDM har under året deltagit vid ca 20 olika evenemang och spridit brandskyddsinformation. Styrkorna i Borlänge och Falun har utifrån 2012års prov på ny form för bostadsinformation, som ersatt tidigare dörrknackning, vardera varit ute vid cirka 10 tillfällen. Vid hälften av dessa tillfällen har utbildningsbilen Brandbilen använts. Q-red 2012-11-16 Sidan 21 av 40

Under v 47 genomfördes en Blåljusvecka på Tjärnaängarskolan och Nygårdsskolan ihop med ambulans, polis och Tunabyggen. Veckan syftar till elevförståelse för RDM:s arbete och visa respekt vid larm i deras bostadsområden då myndigheten är till för de boende. RDM har under årets julskyltningshelg via heltidsstyrkorna i Borlänge och Falun informerat om brandrisker i samband med jul och nyårshelgerna. Under december månad har även julrelaterad brandskyddsinformation förmedlats via informationsskyltning på Dalatrafiks bussar samt RDM:s egen fordonspark. Skolutbildning Skolinformationen har under vårterminen 2012 i stort följt planeringen. I Borlänge har 23 årskurs 2 och 9 årskurs 5 besökts. I Falun 27 årskurs 2 och 28 årskurs 5. I Säter 7 årskurs 2 och 4 årskurs 5. För Gagnefs saknas statistik, flertalet skolor skall dock ha besökts under läsåret. Från och med höstterminens start gäller ett nytt skolutbildningskoncept där Flammys brandsyn genomförs i åk 2 och Upp i rök i åk 7. - Allt material till åk 2 är utdelat i samtliga medlemskommuner. Tidsfristen till allt material skall vara inhämtat och sammanställt är satt till 31 januari 2013. - Bokningen av åk 5 i Falun och Borlänge löper på och utbildningar har börjat genomföras. Totalt under året har 238 elever i årskurs 5 utbildats. - Under vårterminen 2012 har 7 utbildningar i materialet Upp i rök genomfört i Falun. Introduktion till instruktörer i materialet genomfördes den 19/11 i Falun och 21/11 i Borlänge. Alla grupper i Falun och Borlänge har nu instruktörer och kan börja genomföra utbildningar. Bokningar för 2013 har börjat genomföras. Under vårterminen har 7 utbildningar i nuläget bokats. Samtliga Faluns F-klasser fick under läsåret 2011-2012 besök av RDM eller besökte RDM på stationen. Utbildningar med F-klasser för läsåret 2012-2013 planeras till vårterminen 2013. Hem och Fritidsutbildningar. 11 hem- och fritidsutbildningar har genomförts under 2012. Sammanlagt 166 deltagare. Kontakt med SFI i Falun är tagen och utbildningstillfälle är planerat under hösten 2012. Skadegörelse och anlagd brand Gruppen mot skadegörelse och anlagd brand är en ny konstellation vars uppgift är att förebygga skolbränder. Det finns en grupp för Falu kommun och en grupp för Borlänge kommun där Borlänge har tydligast förankring i kommunen. Falun jobbar vidare med sin tillhörighet i kommunen. I dagsläget ser grupperna olika ut men består av representanter från kommunerna, skolan, polisen, brottsförebyggande rådet m.fl. RDM representeras genom Tobias Hansson, Mats Tollsten och Björn Holmberg samt Börje Holmberg genom hans samarbete med polisen. Arbete pågår med att analysera RDM:s kommuner för att avgöra vilka åtgärder som behöver vidtas för att minimera risken för anlagda bränder. Arbetet är inriktat på ungdomar i skolmiljö i första hand. I nuläget har gruppen varit aktiv vid följande händelser: Ett tillbud vid Toftaskolan där några ungdomar eldat en hög med tidningspapper vid skolans entré. Vidtagna åtgärder är besök i klasserna i skolan, medverkan vid ett föräldramöte och ett utskick till de boende i byn. Anlagd brand i en papperskorg i Britsarvsskolan. Polisanmälan är gjord. Bekymringssamtal med de misstänkta och tillsammans med polisen är genomfört. Intryckta larmknappar och eldande under en detektor i Maserskolan. RDM har varit och pratat med alla klasser på Maserskolan om vad det kan bli för konsekvenser. Elever har eldat papper både inomhus och utomhus på Forssaängskolan. En kontakt togs Q-red 2012-11-16 Sidan 22 av 40

innan jullovet började med rektorn. Ett besök vid mellanstadiet är planerat i början av januari 2013. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har givit Institutionen för Sociologi och Arbetsvetenskap (ISA) vid Göteborgs universitet i uppdrag att genomföra en studie som ska påvisa och beskriva vilka insatstyper som kan minska förekomsten av anlagda skolbränder. Uppdraget är en fördjupning av en kartläggning av 80 kommunala Räddningstjänsters arbete, där RDM ingick, mot anlagda skolbränder. MSB publicerade denna år 2011. ISA har kontaktat RDM i syfte att få ta del av dokument (samverkansavtal, policys, handlingsplaner, åtgärdsprogram och/eller utvärderingar) i det arbete som bedrivs inom RDM för att minska antalet anlagda skolbränder. Förebyggande information deltidskårer. Förebyggande informationsinsatser av RDM:s deltidskårer har nu genomförts av samtliga stationer förutom Bjursås. Evenemang Inför sommarens evenemang Peace & Love samt Rockstad Falun har planerings- och informationsmöte avseende RDM:s stöd och myndighetsroll genomförts. RCB har deltagit dagliga möten i den så kallade informationen/staben under veckan som evenemanget pågick. RDM har tillsammans med andra myndigheter och organisationer deltagit i ett tiotal informations- och arbetsmöten avseende Skid-VM 2015. Brandskyddsutbildning Utbildningar kommun Genomförda efter 2012-11-30 Genomförda tom 2012-11-30 Genomförda 2012 Borlänge kommun SBA 11 personer 93 personer 114 personer Borlänge kommun GU 17 personer 333 personer 350 personer Falu kommun SBA 18 personer 210 personer 228 personer Falu kommun GU 18 personer 266 personer 284 personer Säters kommun SBA 0 personer 1 person 1 person Säters kommun GU 2 personer 18 personer 20 personer Gagnef kommun SBA 0 personer 0 0 Gagnef kommun GU 12 personer 68 personer 80 personer Tunabyggen GU 13 personer 8 personer 21 Utbildningar övriga Övriga företag 2 kurser 1 kurs 3 kurser BFNN 4 kurser 26 kurser 30 kurser Totalt sett har 716 personer utbildats i grundutbildning (GU) och 343 personer i Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA)- utbildning för kommunerna under 2012. Analys: Brandskyddsutbildning Deltagare i kurs för Systematisk brandskydd och Grundläggande brandskydd har varit lågt om man jämför med de behov som kommunerna uppgivit för 2012. En liten förbättring har skett per den 31 oktober 2012. Dock ligger mycket under kommunernas behov och problemet är att det är för få som anmäler sig. Den lilla ökningen beror dels på att vi har gått ned på två dagars utbildning i stället för 4 dagar i veckan samt att vi har satt ett miniantal på 10 personer för att göra kurserna mer givande för både instruktör och elev. Personalminskningen vid enheten innebär att utbildningsinsatser (instruktörer) för grundläggande brandskyddsutbildning till 100 % måste komma från RäE. Att det fastställs ett avtal (överenskommelse) mellan medlemskommunerna och RDM är en förutsättning för att utbildningsverksamheten skall kunna bedrivas vidare 2013. Q-red 2012-11-16 Sidan 23 av 40

Nuvarande avsaknad av samordningsansvarig för rådgivning och information kan leda till en stagnation på nuvarande nivå. RDM uppnår LSO krav på stöd till den enskilde men det finns ett stort behov av utveckling i syfte att motverka framtida bränder, framförallt i bostäder. Åtgärder för utveckling: Bostadsinformation Ett prov på nytt koncept för information som ersätter den tidigare dörrknackningen har arbetats fram i syfte att aktiveras från och med 120401. Tidigare koncept med dörrknackning finns kvar men ska framförallt användas i samband med inträffade händelser i aktuell fastighet samt intilliggande. Resultat (se resultat) av provet visar att informationen behöver utvecklas ytterligare under 2013. Skolutbildning Efter skolornas terminslut våren 2013 kommer utvärdering att göras av det nya upplägget och materialet för åk 2 och 7. Under våren -13 kommer arbetet fortsätta med att uppdatera materialet för åk 5. Målet är att det nya konceptet ska kunna användas till hösten 2013. Brandskyddsutbildning En träff med medlemmarna har genomförts där 2013 års planering planlades. Kommande utbildningar som RDM kan erbjuda 2013 gicks igenom. Chefer och arbetsledare i medlemskommunerna måste prioritera utbildningen för personalen. Då det gäller kommunutbildningarna är ett avtal mellan RDM och kommunerna överenskommet och tillsänt kommundirektörerna för undertecknande. Brandskyddsutbildning RDM kommer att fortsätta se över olika former för utbildningar och dessutom genomföra objektsanpassad utbildning med inriktning på större objekt såsom vårdinrättningar i Falun under hösten 2012. Vid årets slut har inte denna utbildning kommit igång pga. Att avtal ej ännu har färdigställts för kommunerna. RDM överväger även att kunna göra vissa utbildningar ute i kommunerna som har lång resväg till Bysjöns utbildningscenter. Bysjöns övningsområde har dock de bästa resurserna för att få en bra kvalité på den praktiska delen av utbildningen. Samordningsansvarig En samordningsansvarig för stöd till den enskilde måste tillföras enheten eller på annat sätt tillskapas för att verksamheten skall kunna utvecklas till en för kommunerna acceptabel nivå. Vidare måste nya och flera informationsformer tas fram och aktiveras. Q-red 2012-11-16 Sidan 24 av 40

Räddningsenheten (RäE) Räddningstjänst HP 2011 2014: Under 2012 påbörjas utvecklingen av de områden som uppmärksammats under 2011. För att efterhand utveckla räddningstjänsten skall under 2012 följande prestationsmål uppnås: Förmågor allmänt: I enlighet med HP 2011 2014 skall fortlöpande strategiska övervägande ske avseende förbundets förmågor. Vidare skall den påbörjade detaljerade beskrivningen av förbundets förmågor färdigställas. Ledning: Instruktioner för yttre samt inre ledning skall fastställas. Att alla medarbetare i organisationen skall ha kunskap om vilka ledningsfunktioner/nivåer som ingår i organisationen samt att varje ledningsfunktion/nivå skall ha kunskap om ledningsorganisationens struktur. Detta skall säkerställas via utbildning. Förmågan att kunna verka i tilldelad roll på stor skadeplats skall under året säkerställas via övning på samtliga stationer i förbundet. Förmågan att kunna verka i olika ledningsfunktioner/stab skall under året säkerställas via övning på heltidsstationerna Borlänge och Falun. Förmåga att bygga en organisation stor skadeplats parallellt med uppbyggnad av stab skall säkerställas via övning på heltidsstationerna Borlänge och Falun. Resurssamordnande funktion för stöd vid olyckor som drabbar en eller flera kommuner utanför RDM s geografiska område skall införas. Brand: Förmågan att självständigt (2 man) resa utskjutsstege/skarvstege till tredje våningen skall via övning säkerställas på samtliga stationer i förbundet. Förmågan att genomföra effektiv slangdragning i byggnader med 8 våningar eller fler skall säkerställas via övning på heltidsstationerna i Borlänge och Falun. Förmågan att rökevakuera ett trapphus, 3-8 våningar och sätta detta under övertryck inom 15 minuter, skall säkerställas via övning för de stationer som har sådana byggnader inom sitt huvudsläckområde. Samtlig personal som kan komma i kontakt med en rökdykarorganisation inom RDM skall ha kännedom om organisationen för rökdykning i hög riskmiljö. Denna förmåga skall via övning säkerställas för samtliga stationer i förbundet. Samtliga stationer skall via orienteringsövningar upprätthålla kunskaper inom brandpostnätet, fastighetsbestånd, särskilda riskobjekt, publika lokaler inom sitt släckområde. Q-red 2012-11-16 Sidan 25 av 40

Kommunikation: Förmågan att vid trafikolycka, på ett säkert sätt avseende fordonets utförande samt risker, genomföra losstagning via hydraulverktyg skall upprätthållas via övning på samtliga stationer med hydraulverktyg. Förmåga att vid trafikolyckor inom 1 minut från framkomst kunna säkra mot brand i personbil, spärra av samt påbörja livsuppehållande åtgärder skall upprätthållas via övning på samtliga stationer i förbundet. Förmåga att vid olycka med buss så snart utrustning för tung räddning anlänt kunna utföra stabilisering och losstagning samordnat och kontrollerat skall upprätthållas via övning på heltidsstationerna i Borlänge och Falun. Förmågan att vid tågolycka alltid utföra arbetsjordning innan livräddning/ losstagning påbörjas skall upprätthållas via övning på heltidsstationerna i Borlänge och Falun samt stn 170 Gagnef. Förmågan att vid flygolycka kunna samverka med insatsstyrkan på Dala Airport skall upprätthållas via kontinuerlig samverkan samt övning med Dala Airport. Vatten: Förmågan att kunna undsätta en nödställd person i öppet vatten med minst 50 m till strand skall via övning säkerställas på samtliga stationer i förbundet. Förmågan att ta upp en person flytande i isvak skall via övning säkerställas på heltidsstationerna i Falun och Borlänge. Förmågan att utföra eftersök och livräddande insatser med hjälp av dykare i olika typer av vattendrag och vid olika bottenförhållanden och djup skall via övning säkerställas på heltidsstationen i Falun. I syfte att likrikta det operativa arbetet inom förbundet skall nya säkerhets- och arbetsinstruktioner för vattenlivräddning tas fram och ersätta samtliga lokala reglementen och instruktioner som finns i dag. Kem Förmågan att hantera olyckor med CBRNE skall via övning, tilldelning av skyddsutrustning samt framtagande av utbildningsplan säkerställas på heltidsstationerna i Falun och Borlänge. Förmågan att genomföra räddningsinsats på 2 kap 4-anläggning tillsammans med anläggningens organisation skall säkerställas via en övning/utbildning på en av förbundets heltidsstationer. Förmåga avseende grundläggande agerande vid en olycka med farliga ämnen skall säkerställas på samtliga stationer. Sjukvård: D-HLR utbildning skall genomföras på heltidsstationerna i Borlänge och Falun. Vidare skall möjligheten ses över avseende införa hjärtstoppslarm på dessa stationer. Via utbildning stärka förmågan att utföra ett korrekt omhändertagande av skadad person enligt L-ABCDE på våra heltidsstationer i Borlänge och Falun. Via samövning med trafik- och brandfunktionsgrupperna säkerställa förmågan att på ett naturligt sätt ta hand om patienten på egen hand i väntan på ambulans om den dröjer skall genomföras på våra heltidsstationer i Borlänge och Falun. Via enklare kortare övningar på våra heltidsstationer i Borlänge och Falun i samverkan med Q-red 2012-11-16 Sidan 26 av 40

ambulansen öka förståelsen för varandras verksamhet samt se helheten för patientens bästa. Förmågan att självständigt kunna utföra ett korrekt omhändertagande av skadad person eller plötslig sjukdomskall via utbildning säkerställas för samtlig dagtidspersonal, vilka ofta befinner sig ute i samhället i RDMs kläder och bilar. En delegation för att ge syrgas skall skapas för våra IVPA deltidsstationer. Förmågan i omhändertagandet av patienter som är okontaktbar, andningshinder och cirkulationsstopp skall via övning upprätthållas och vidareutvecklas på våra IVPA deltidsstationer. Förmågan att hantera övriga sjukdomstillstånd första hjälpen larm? samt införa hjärtstoppslarm (ny journalföring då detta är en studie) skall utvecklas via utbildning och skapande av larmrutiner för våra IVPA deltidsstationer. Förmågan att självständigt utföra ett korrekt omhändertagande i väntan på ambulans skall via övning upprätthålla och vidareutvecklas på stn. 110, Borlänge deltid. Arbetsbeskrivning: För att nå målen arbetar enheten i olika funktionsområden. Varje funktionsområde reviderar årligen verksamhetsplaner för att nå god måluppfyllelse. Funktionsområdena är; - Räddningsledning - Brand, - Vattenlivräddning, - Kommunikationsolyckor (väg, järnväg och flyg), - Kemikalieolycka, - Sjukvård, - Övrig räddning. Resultat: Ledning: En genomgång av befintlig Ledningshandbok har genomförts av RCB, IL och SL heltid samt SL på stn 170. I och med att ansvarig IL slutade sin tjänst i slutet på maj har detta inte kunnat säkerhetsställas hos samtliga medarbetare inom organisationen. Brand: Övningen med effektiv slangdragning till våning 8 har inte genomförts. Tiden användes istället till en insatsövning/samverkansövning mot ett flerbostadshus på Betesgatan i Borlänge. RDM samverkade med Ambulanssjukvården och Tuna Byggen. En mycket uppskattad och givande övning. Stn 100, 110,150, 140 och 160 har genom större samverkansövning under fyra måndagar under v. 44-47. En utvärdering är gjord och varje funktion tar med sig erfarenheterna och analyserar resultatet. Kommunikation Förmågan att vid tågolycka alltid utföra arbetsjordning innan livräddning/ losstagning påbörjas är flyttad till 2013. Vatten: Förmågan att kunna undsätta en nödställd person i öppet vatten med minst 50 m till strand är övad vid stn 100 och 200 medan övriga inte övat detta. Q-red 2012-11-16 Sidan 27 av 40

Arbetet med nya säkerhets- och arbetsinstruktioner för vattenlivräddning är påbörjat men kommer inte att kunna färdigställas innan årets slut. Arbetet fortsätter 2013. Det gamla Vattendykarreglementet är borrtaget och dykning sker nu helt efter de regler och riktlinjer som finns i AFS 2010:16 samt Rms-Dyk 2010 Kem: Målet att hantera olyckor med CBRNE skall via övning, tilldelning av skyddsutrustning samt framtagande av utbildningsplan säkerställas på heltidsstationerna i Falun och Borlänge är i stort sett uppnått. Någon enstaka person kommer dock att sakna utbildning vid årets slut på grund av att man inte haft möjlighet att närvara vid de planerade utbildningstillfällena. Heltidsstationera har uppnått målet avseende grundläggande agerande vid en olycka med farliga ämnen. För övriga stationer finns en osäkerhet om måluppfyllnaden. Sjukvård: Inga samövningar med ambulans har genomförts p.g.a. resursbrist hos ambulansen. Ambitionen är att detta sker under 2103. Övning: En större samverkansövning har genomförts vid 4 tillfällen under v.44-47. Styrkorna från stationerna 100, 110, 140, 150 och 160 deltog i övningen. Även Stabspersonalen var aktiverade vid samtliga tillfällen. Dessa övningar har varit de mest resurskrävande övningar som genomförts inom RDM hittils. Med anledning av detta så har det inte funnits möjlighet att genomföra detta på övriga stationer i år. Analys: Direktionen har reflekterat kring förbundets anspänningstider och kommit fram till att dessa kanske kan minskas. Därför har direktionen uppdragit till FCH att utreda om 90 sek beredskap kan införas vid alla deltidsstationer i RDM. Arbetet inom funktionerna går bra med få undantag. Lättare med uppföljning heltid än deltid. Svårigheter att kvalitetssäkra övningarna för Deltid. Fortfarande finns ett behov av att utveckla den operativa ledningsförmågan med syftet att förbättra våra insatser vid större händelser och vid de tillfällen då flera insatser pågår samtidigt. Funktionernas målsättningar har i stort sett uppfyllts med några få undantag som beskrivits ovan. Avvikelserna tas med i Q målen för 2013. Det finns idag problem med att följa upp övningsverksamheten på deltid. Övningsuppföljningen sker på flera ställen och övningsverksamheten är svår att kvalitetssäkra. Former för funktionernas redovisning av Q mål måste förbättras. Det går idag inte att säkerställa om deltidspersonalen övat enligt gällande övnings PM. Åtgärder för utveckling: RäE utreder under 2013 om anspänningstiderna kan minskas till 90 sekunder vid alla deltidsstationer för ett snabbare initialt ingripande vid olyckor. Q-red 2012-11-16 Sidan 28 av 40

Ett nytt system för övningsuppföljning skall tas fram. Skall vara lika för Heltid och Deltid. Övnings PM som tas fram av de olika funktionerna måste bli tillgängliga för Deltidspersonalen. Rutin för detta skall tas fram. Nya rutiner för rapportering av Q målen skall tas fram. Bättre samordning mellan ORE och funktionsområdena i RäE måste upprättas. Resultat från analyserade insatser måste tydligare kopplas till övningsplaneringen. Räddningsledning byter namn till Operativ ledning. Lämpliga personer/grupper bildas och tilldelas olika arbetsuppgifter i syfte att utveckla den Operativa ledningsförmågan. Q-red 2012-11-16 Sidan 29 av 40

Olycks- och riskanalysenheten (ORE) Olycksundersökning och riskanalys Mål: Målet för enheten är att olyckor som föranleder räddningsinsatser inom våra medlemskommuner leder till ett lärande hos individen, inom RDM, inom våra medlemskommuner och bidrar till ett lärande på nationell nivå. Enheten ska svara för att RDM uppfyller kommunernas skyldigheter att undersöka olyckor enligt 3 kap 10 i lagen om skydd mot olyckor. Det ska finnas en tydlig riskbild som ska kunna ligga till grund för planeringen av RDM:s verksamhet i skedena före, under och efter en olycka. Riskbilden ska även kunna ge andra organisationer än RDM underlag för sin riskreducerande verksamhet. Riskbilden revideras inför varje handlingsprogram. Utöver riskbilden, som framförallt är ett underlag för långsiktiga strategiska beslut, ska ORE serva organisationen och medlemskommunerna med information och analyser som kan användas för beslut med ett kortare tidsperspektiv. Arbetsbeskrivning: Enheten strävar mot målet genom att arbeta i nio processer. För samtliga dessa är ORE processägare och ska vårda processen. I det ingår: Framtagande och uppdatering av regler, rutiner och instruktioner. Utbildning av RDM:s personal efter behov inom respektive process. Samverkan med externa aktörer som berörs av respektive process. Uppföljning av det arbete som görs under året inom respektive process. Nedan är processerna listade och de arbetsuppgifter som ska genomföras förutom den generella processvården är punktlistade för varje process. 1. Insatsrapportering (Nivå 1-undersökning) Alla räddningsinsatser ska insatsrapporteras. Alla rapporter ska kvalitetsgranskas kontinuerligt och återkoppling ska ske till de räddningsledare som skriver rapporterna. Rapporterna ska skickas till MSB. ORE ska bidra med synpunkter till Tekis för utveckling av modulen CORE Insatsrapport i verksamhetssystemet CORE. För att verkligen lyfta kvaliteten på insatsrapporten ska ORE i samverkan med MSB och övriga länet genomföra en tvådagarskurs i olycksundersökning. För RDM:s del ska samtliga heltidsbefäl delta. 2. Enkel olycksundersökning (Nivå 2-undersökning) Genomföra och rapportera ett hundratal Nivå 2-undersökningar. Vid kvalitetsgranskning av insatsrapporter uppmärksamma intressanta olyckor och initiera enkla olycksundersökningar. Systematiskt förvara undersökningarna. Under 2012 ska kvaliteten på nivå2-undersökningarna höjas. 3. Särskild utredning (Nivå 3-undersökning) Genomföra och rapportera ett tiotal Nivå 3-undersökningar. Systematiskt förvara undersökningarna. Q-red 2012-11-16 Sidan 30 av 40

4. Dödsbrandsrapport Vid dödsbränder ska särskild utredning och dödsbrandsrapport skickas till MSB. 5. Dödsolycka i trafiken Vid trafikolyckor med dödlig utgång ska enkel eller särskild utredning och faktaformulär skickas till Trafikverkets djupstudieutredare. 6. Sakkunnigutlåtande till rättsväsendet ORE ska kvalitetsgranska sakkunnigutlåtanden som skickas till rättsväsendet 7. Brandorsaksutredning av polis ORE:s personal och till viss del Mats Hedlund ska finnas tillgänglig för att stötta polisen när de genomför brandorsaksutredning. Under 2012 ska ORE försöka få till stånd en samarbetsmodell kring anlagda bränder med Polisen av den typ som finns mellan polisen i Gävleborg och Gästrike Räddningstjänst. 8. Återkoppling ORE ska ansvara för att det finns systematik och struktur för olycksutredningar, bland annat genom att upprätta en databas för undersökningar. ORE ska följa upp att all personal, förutom den administrativa, tar del av samtliga enkla olycksundersökningar. ORE ska se till att särskilda utredningar skickas till berörda parter och att nyckelpersonal inom RDM tar del av dessa. ORE ska skaffa ett system för enkel åtkomst av informationen i insatsrapporterna. Under 2012 ska kopplingen mellan olycksutredningar och övningsplanering förbättras Resultat: 1-2. Insatsrapportering och enkel olycksundersökning En tvådagarskurs i olycksutredning (3 av 3 kursomgångar) har genomförts med RDM:s heltidsbefäl. Kursen syftade till att förbättra kvaliteten på de olycksplatsundersökningar som räddningsstyrkan gör och som redovisas i insatsrapporten. Även deltagare från övriga länet erbjöds att delta som ett led i C ORE:s uppdrag som regional samordnare för olycksutredning. Sedan utbildningen genomfördes har ORE märkt en markant ökning av kvaliteten på de insatsrapporter som heltidsbefälen skriver. Ca 65 enkla olycksutredningar har gjorts. Återkoppling av dessa har skett framförallt till skiftlagen på heltidsstationerna och till insatsledarna. Föredragning för ledningsgruppen har gjorts sporadiskt. ORE upplever att de fortfarande inte läses så mycket av eget bevåg utan att enheten aktivt måste föredra dessa. 3. Särskild utredning ORE har utrett insatsen vid branden i ABB:s högeffektlaboratorium i Ludvika på uppdrag av Räddningstjänsten Västerbergslagen. I övrigt gör enheten mycket få särskilda utredningar. En särskild utredning tar mycket resurser i anspråk. Samtidigt genererar de enkla olycksundersökningarna fler avvikelser och åtgärdsförslag än vad RDM hinner med att ta hand om. Den samövning som genofördes vecka 6 (se räddningsenhetens Q-red 2012-11-16 Sidan 31 av 40

resultatredovisning) genomfördes med ett tydligt fokus på brister som identifierats i olycksundersökningar. Kopplingen mellan undersökningar och övningsverksamheten har blivit tätare efter att den insatsledare som ansvarar för övningsplanering kommit till enheten. 6-7. Brandorsaksutredning och sakkunnigutlåtanden: I slutet av 2012 beslutade Polismyndigheten Dalarna och RDM att fortsätta samarbetet med en samordnad brandutredartjänst i åtminstone ett år till. Börje Holmberg, som tidigare arbetat som insatsledare, anställs fr.o.m. 2013 på heltid dagtid och hans lön bekostas till 50 % av respektive organisation. Syftet med samarbetet är att förbättra utredningskedjan vid brottsutredningar av bränder, vilket ska leda till fler fällande domar i brandmål, framförallt vid anlagda bränder. Samarbetet bedöms också leda till bättre förebyggande arbete mot anlagda bränder med fokus på ungdomar och skolmiljöer samt till bättre olycksutredningar inom RDM. Miljöarbetet På enheten arbetar RDM:s miljösamordnare. Under 2012 har bl.a. träffar ordnats med miljösamrådsgruppen bestående av befäl från RDM och miljöinspektörer från ägarkommunernas miljöförvaltningar. Övrigt Under hösten 2012 var enhetschefen föräldraledig 50 %, en IL/olycksutredare tjänstledig samtidigt som satsningen på en samordnad brandutredartjänst tagit kraft från enheten. Detta innebar att framförallt arbetet med att återkoppla erfarenheter till räddningsenheten fick minskad omfattning jämfört med avsikten. Analys: Den personalminskning som skedde på enheten under hösten kompenserades inte på grund av det ekonomiska läget. Detta innebar att målet för olycksundersökningar fick prioriterats ner under 2012. Under hösten har bland annat utbildning för deltidsstationer, återkoppling till heltidsstyrkor och olycksutredningar ställts in på grund av resursbrist. Detta är inte en önskvärd prioritering utan en besparing som har styrts av ekonomin. Om RDM ska behålla de mål för olycksundersökningar som finns nu måste frånvaro ersättas av annan personal. Det är inte möjligt med nuvarande ekonomi. Det har börjats märka en efterfrågan på ORE:s utredningar, framförallt från heltidsstyrkorna, vilket är mycket positivt. Dock har det varit svårt att tillgodose det behovet under hösten. För att nå deltidsstationerna med återkoppling av gjorda utredningar och för att stärka deltidsbefälens förmåga att skriva insatsrapporter behöver en bättre modell för kunskapsspridning till och från deltidsstationerna tas fram. Vi bör bättre ta tillvara de möjligheter som intranät, web och multimedia ger för detta. Åtgärder för utveckling: För att bättre tillvarata erfarenheter från olyckor och räddningsinsatser behöver RDM införa ett systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete och ett fungerande system för avvikelsehantering. Q-red 2012-11-16 Sidan 32 av 40

Uppdragsverksamhet baserad på räddningstjänstavtal Uppdragsverksamhet Mål: RDM skall anstränga sig att utföra de uppdrag som genom räddningstjänstavtal överenskommits med uppdragsgivaren. Efter uppdragstidens slut skall uppdragsgivaren känna sig nöjd med den levererade tjänsten. Tillsammans med uppdragsgivaren skall RDM, om uppdragsgivaren så önskar, utveckla samarbetet mot nya uppdrag. Alla uppdrag RDM genomför måste ha anknytning till Lag (2003:778) om skydd mot olyckor eller Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Arbetsbeskrivning: Under verksamhetsåret 2012 utför RDM följande uppdrag åt annan organisation. Samtliga regleras genom räddningstjänstavtal. - I väntan på ambulans (IVPA) åt landstinget Dalarna i Falu, Gagnef och Säters kommuner. - Åt Falu, Säters och Gagnefs kommuner rycka ut på Förstahjälpenlarm. - Åt landstinget Dalarna transportera patienter i terräng. - Genomföra preparandutbildning av egna och andra kommuners beredskapsbrandmän. - Åt Brandskyddsföreningen genomföra de praktiska kursveckorna av kurs räddningsinsats för beredskapsbrandmän. - Efter tidsöverenskommelse och avrop hyra ut Bysjöns utbildningscenter till MSB. - På tid motsvarande 25 % tjänst hyra ut olycksutredningskompetens till MSB. - Genomföra de specifika profilkursplanerna av Borlänge kommuns räddningsgymnasium. - Utföra tillsyn av brandvattennätet i Borlänge och Säters kommuner. - Skötsel och underhåll av Borlänge kommuns radioväxel. - På uppdrag av Trafikverket sanera statligt ägda vägbanor och järnvägsbankar efter avslutad räddningstjänst. - Sanera kommunalt ägda vägbanor i Borlänge, Gagnef och Säters kommuner efter avslutad räddningstjänst. - På uppdrag av försäkringsbranschen utföra restvärdesräddning efter avslutad räddningstjänst. - Inom Gagnefs kommun i händelse av utlöst servicelarm rycka ut till larmanläggningen, återställa denna och meddela larmägaren vad som inträffat samt i övrigt vidta de åtgärder som står inom utryckande styrkas möjlighet att utföra. - Lämna administrativt stöd till Brandskyddsföreningen Dalarna. - Efter beställning leverera insatsplan till kund. Hur arbetet planläggs och utförs redovisas av ansvarig enhet i enhetens verksamhetsplan. Resultat: - Faraförlivlarm åt LtD, Falun 87, Gagnef 78, Säter 79 totalt 244 larm. Dessutom har två Faraförlivlarm utförts åt Leksand (1) och Hedemora (1). - Förstahjälpenlarm åt medlemmarna, Falun 79, Gagnef 56, Säter 64, totalt 199. - Kurs Räddningsinsats är genomförd med mycket gott resultat våren 2012. - Brandingenjör Joel Péclard arbetar fortsatt på 25 % åt MSB som olycksutredningssamordnare i länet. Han har bland annat hållit två kurser i olycksutredning för räddningspersonal från hela länet. - Räddningsgymnasiet i Borlänge har totalt drygt 100 elever. Alla platser är fyllda i åk 1 och 2. Sökbilden visar att from läsåret 13-14 förväntas alla årskurserna ha maximalt antal elever. Åk 3 har bland annat genomfört Q-red 2012-11-16 Sidan 33 av 40

fjällräddningskurs i Sälenfjällen vilket inryms i statlig räddningstjänst. - Tillsyn av brandvattennätet har gjorts enligt uppdrag i Borlänge och Säters kommun. Gagnefs kommun har tillkommit under 2012 och tillsyn är gjord även där. Många brandposter håller inte den kvalitet som kan förväntas. - Borlänge kommuns radioväxel har skötts enligt plan. - Järnvägsbankar och vägbanor saneras enligt plan och detta inbringar en del pengar till RDM. Det viktigaste är dock att olycksplatsen snabbt blir rensad på bråte som kan förorsaka nya olyckor eller vålla skada på miljön - Restvärdesräddningar i samband med brand fortsätter att öka. - Utryckningar på servicelarm i Gagnefs kommun är många och påverkar således personalens beredskapstid. Huvuddelen av larmen är onödiga och har andra förklaringar än vad larmen är avsedda för. - ADM-stöd till Brandskyddsföreningen Dalarna har lämnats enligt plan. - Insatsplaner har ritats till SSAB EMEA, Falu Energi och Vatten samt till Statens fastighetsverk. Vilket inbringat 164 tkr till RDM. - Avtal har tecknats med polisen Dalarna om att RDM bistår dem med olycksutredare i brandutredningar. En person är nu anställd av RDM men dennes lönekostnader inklusive påslag bestrids till 50 % av Polisen Dalarna. - Ett projekt i samarbete med LtD har startats den 2012-09-03. Innebörden av detta projekt är att både räddningstjänst och ambulans larmas vid inringt 112-larm om hjärtstopp eller andningsstopp oberoende av var i länet olyckan inträffat. För RDM:s del innebär detta att även RDM:s heltidskårer rycker ut för att undsätta den nödställde vid dessa typer av larm. Hitintills har RDM via heltidskårerna varit på skadeplats före ambulans vid flera tillfällen och i landet som helhet är räddningstjänsten först på skadeplats i 46 % av fallen att jämföra med ambulansens 37 %. Projektet som kallas SAMS och står för SAving More lives in Sweden genomförs på flera platser i landet men är nytt i Dalarna. RDM:s heltidsstyrkor har larmats vid 27 tillfällen i Borlänge och 14 i Falu tätort. Analys: IVPA-larmen ökar igen efter årsskiftet 11/12 då kommunerna Falun, Säter och Gagnef har beställt uppdraget av RDM att undsätta medborgare i behov av ambulans intill dess att ambulans kommer. Detta tyder på att tryggheten för invånarna kan anta den nivå som fanns före LtD förändring av kriterierna för utalarmering av räddningstjänstresurser IVPA. LtD har nu beslutat att samma journal kan användas vid alla typer av IVPA-larm. Det är en framgång enär patienten eljest kunnat bli sämre omhändertagen då personalen tvekat om vilken journal som skall användas. I SAMS-projektet kan konstateras att i 46 % av larmtillfällena i landet har räddningstjänstpersonal varit först på skadeplats. Överlevnadstalen för patienter som snabbt omhändertas vid hjärtstopp och andningsstopp pekar ständigt uppåt och överlevnaden har fördubblats de senaste 10 åren. Idag räddas cirka 500 människor till livet varje år tack vare snabbare utryckning till skadeplats. Projektet pågår till och med 2013-12-31. SAMS har också fått den positiva effekten att ambulanspersonal och räddningstjänstpersonal kommit varandra närmare vilket kan ses som en fördel i de sammanhang då de båda organisationerna skall samarbeta i olika typer av olyckshändelser. Att brandingenjören och tillika enhetschefen för RDM:s enhet för olycksundersökning och riskanalyser, Joel Péclard, arbetar 25 % åt MSB som olycksutredningssamordnare i Dalarna tillför RDM viktiga kunskaper och färdigheter inom området. Hans bedömning är att länet ligger väl framme i en jämförelse med andra län i landet avseende olycksundersökningar. Brandpostsystemen i medlemskommunerna håller inte den kvalitet som kan förväntas. Detta kan förstås få allvarliga följder vid en brand då vikten av Q-red 2012-11-16 Sidan 34 av 40

kontinuerlig vattentillförsel kan vara avgörande för en lyckad släckinsats. Att RDM fortfarande inte har uppgift att utföra tillsyn på Falu kommuns brandvattennät är inte tillfredsställande. Räddningsgymnasiet har fullt antal sökande till hösten 13. Det är positivt och visar att det finns ett emotionellt samhällsansvar bland ungdomar. Gymnasiet har en viktig roll att fylla när det gäller intresset för arbeten med trygghet och säkerhet i vårt län och land. Fortfarande nekar Falu kommun att teckna avtal med RDM om sanering av vägbana efter olycka. Detta är olyckligt enär räddningstjänsten redan finns på plats och tillkallande av entreprenör för att sköta saneringen sannolikt skulle upphöra i de allra flesta fall. Det skapar dessutom tveksamheter för personalen när den skall göra olika beroende av på vilken väg olyckan skett. Ofta sker trafikolyckor vid korsningar mellan kommunala vägar och statliga varför det synes olyckligt att bara den ena delen av olycksplatsen rensas direkt efter olycka medan den andra lämnas. Restvärdesräddningarna sparar stora belopp åt försäkringsbranschen och därmed samhället. Det är av stor vikt att denna verksamhet utvecklas ytterligare. Sannolikt minskas risken för skadegörelse och inbrott när RDM rycker ut på servicelarm/inbrottslarm i Gagnefs kommun. Färdiggjorda insatsplaner i olika fastigheter effektiviserar sannolikt en eventuell insats. Det borde ligga i medlemmarnas intresse att det, åtminstone i de kommunala fastigheterna där människor stadigvarande vistas, finns väl genomgångna insatsplaner som är samövade mellan personal på plats och RDM:s utryckningspersonal. Åtgärder för utveckling: Under förutsättning att SAMS-projektet även fortsättningsvis visar positiva siffror för räddade liv bör projektet permanentas from 2014. Avtal mellan LtD, RDM och SOS Alarm bör därvid tecknas. RDM behöver snarast, på motsvarande sätt som med övriga medlemskommuner, teckna avtal med Falu Energi och Vatten om tillsyn av brandvattennätet. Lika avtal om sanering av vägbana i samtliga medlemskommuner. Servicelarmen i Gagnefs kommun behöver ses över i samarbete mellan RDM och kommunen så att inte onödiga kostnader drabbar Gagnefs kommun. Insatsplaner i alla kommunala byggnader där människor stadigvarande vistas. Q-red 2012-11-16 Sidan 35 av 40

Resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys Resultaträkning Redovisning i tkr Not Helår 2012 2011 Verksamhetens intäkter 1 13 132 11 347 Verksamhetens kostnader 2-99 033-100 028 Avskrivningar 3-5 336-4 472 Verksamhetens nettokostnader -91 237-93 153 Ersättning från medlemskommunerna 4 92 508 90 666 Statsbidrag 5 0 0 Finansiella intäkter 5 533 450 Finansiella kostnader 6-723 -823 Årets resultat 1 081-2 860 Balansräkning Redovisning i tkr Tillgångar 55 258 48 378 Anläggningstillgångar 7 30 583 34 358 Byggnader 2 811 2 906 Maskiner och inventarier 27 539 31 318 Finansiella anläggningstillgångar 233 134 Omsättningstillgångar 24 675 14 020 Fordringar 8 5 326 4 906 Kortfristiga placeringar 9 7 120 9 000 Kassa och bank 9 12 229 114 Eget kapital, Avsättningar och Skulder 55 257 48 378 Eget kapital 10 3 545 2 465 därav årets resultat 1 081-2 860 Avsättningar 11 32 126 29 120 Skulder 19 586 16 793 Långfristiga skulder 12 0 0 Kortfristiga skulder 13 19 586 16 793 Panter och ansvarsförbindelser 0 0 Kassaflödesanalys Redovisning i tkr Den löpande verksamheten Periodens resultat 1 081-2 860 Justeringar för av- och nedskrivningar 5 336 4 472 Justering för gjorda avsättningar 3 006 3 920 Medel från verksamheten före förändringar av rörelsekapital 9 423 5 532 Ökning/minskning av kortfristiga fordringar -420 2 016 Ökning/minskning av kortfristiga skulder 2 793 80 Kassaflöde från den löpande verksamheten 2 373 2 096 Nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar -1 461-14 619 Ökning/minskning av långfr finansiella fordringar -99 67 Kassaflöde från investeringsverksamheten -1 560-14 552 Amortering av skuld 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 Periodens kassaflöde 10 236-6 924 Kortfr plac och likvida medel vid periodens början 9 114 16 037 Kortfr plac och likvida medel vid periodens slut 19 349 9 114 Q-red 2012-11-16 Sidan 36 av 40

Fotnoter till ekonomisk redovisning Not 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter avser "externa" intäkter, i huvudsak fakturerade enligt fastställd prislista. 2012 2011 Tillsyn/brandsyn 39,4 401,9 Tillstånd brandfarlig/explosiv vara 444,7 0,0 Automatiska brandlarm 910,5 889,0 Obefogat automatlarm 1 786,5 1 207,5 Räddningstjänst till andra kommuner 0,0 0,0 Avtalstjänster 411,8 206,1 Restvärdesräddning och vägsanering 154,2 236,5 Externutbildning 4 397,7 5 036,3 Övrigt 4 986,8 3 369,8 Summa 13 131,6 11 347,1 Not 2 Verksamhetens kostnader Avoden och löner till personal 48 288 47 888 Personalomkostnader 16 460 17 815 Pensionskostnader 6 337 6 527 Material, entreprenadkostnader och bidrag 672 563 Lokaler 13 323 14 763 Förbrukningsmateriel 3 523 3 222 Främmande tjänster 4 903 4 142 Övriga kostnader 5 527 5 108 Summa 99 033 100 028 Not 3 Avskrivningar Syftet med avskrivningar är att fördela anskaffningsvärdet för maskiner och inventarier över den beräknade brukningstiden. Avskrivningarna, som sker med lika stora årliga belopp, är baserade på anskaffningsvärdet. På nyinvesteringar sker avskrivning månaden efter att de tagits i bruk. Not 4 Ersättning från medlemskommunerna Från och med 2009 utgör invånarantalet i respektive medlemskommun fördelningsgrund för ersättningen. Ägarandel 2012 2012 2011 Borlänge 48 681 invånare 38,9% 35 962 34 991 Falun 55 685 invånare 44,4% 41 066 40 025 Gagnef 10 071 invånare 8,7% 8 059 7 815 Säter 10 900 invånare 8,0% 7 421 7 835 Summa 92 508 90 666 Not 5 Finansiella intäkter Ränta på banktillgodohavanden 275 241 Övriga intäktsräntor 7 117 Övriga finansiella intäkter 251 92 Summa finansiella intäkter 533 450 Not 6 Finansiella kostnader Räntekostnader på banklån 1 2 Räntekostnader på pensionsskuld 559 784 Övriga räntekostnader 2 2 Övriga finansiella kostnader 121 0 Bankkostnader 40 35 Summa finansiella kostnader 723 823 Q-red 2012-11-16 Sidan 37 av 40

Not 7 Anläggningstillgångar Byggnader 2012 2011 Ingående anskaffningsvärde 3 147 3 100 Årets anskaffningar 0 47 Varav pågående nyanläggningar 0 0 Utrangerade anläggningar 0 0 Summa anskaffningsvärde 3 147 3 147 Avskrivningar på byggnader Ingående avskrivningar - 240-144 Årets avskrivningar - 96-96 Ack avskrivningar på utrangerade anläggningar 0 0 Summa ackkumulerade avskrivningar -336-240 Planenligt restvärde 2 811 2 907 Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde 65 771 51 584 Årets anskaffningar 1 461 15 087 Varav pågående nyanläggningar 989 710 Utrangerade anläggningar 0-900 Summa anskaffningsvärde 67 232 65 771 Avskrivningar på maskiner och inventarier Ingående avskrivningar - 34 453-30 934 Årets avskrivningar - 5 240-4 376 Ack avskrivningar på utrangerade anläggningar 0 857 Summa ackkumulerade avskrivningar -39 693-34 453 Planenligt restvärde 27 539 31 318 Finansiella anläggningstillgångar Övrig finansiell fordran 300 201 Korfristig del av övrig finansiell fordran - 67-67 Summa finansiella anläggningstillgångar 233 134 Not 8 Fordringar Kundfordringar, exkl medlemskommuner 951 641 Kundfordringar, medlemskommuner 23 145 22 651 Varav fordran avs ersättning 4:a kvartalet 2012-22 543-22 245 Befarade kundförluster - 11-11 Fordran hos leverantör 0 0 Moms och skatt 1 203 1 099 Interimsfordringar 2 581 2 771 Summa fordringar 5 326 4 906 Not 9 Kortfristiga placeringar och likvida medel Värdepapper (upptagna till nominellt värde) 7 120 9 000 Likvida medel handkassor 0 0 Likvida medel på PLUS- girokonto i Nordea 98 24 Likvida medel på rörelsekonto i Swedbank 12 131 90 Summa kassa och bank 19 349 9 114 Q-red 2012-11-16 Sidan 38 av 40

Not 10 Eget kapital 2012 2011 Ingående eget kapital (tidigare års samlade vinst och förlust) 2 464 4 853 Återbetalning av vinst 0 0 Tillskott från nytillkommen medlemskommun 1 471 Periodens resultat 1 064-2 860 Summa eget kapital 3 529 2 464 Not 11 Avsättningar Ingående pensionsskuld 29 120 25 200 Pensionsutbetalningar -1 275-1 002 Nyintjänad pension 2 480 3 446 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 1 214 784 Förändring av löneskatt 587 692 Utgående avsättning 32 126 29 120 Not 12 Kortfristiga skulder Individuell del av pensionsskulden 2 351 2 315 Leverantörsskulder, exklusive medlemskommuner 2 446 1 311 Kortfr skulder, medlemskommuner 1 543 1 404 Nyttjad del av checkkredit 0 495 Mervärdesskatt 451 412 Källskatt 1 224 1 202 Skatter 76 0 Sociala avgifter på utbetald lön 1 251 1 242 Kortfristig del av långfristigt lån (se not 12) 0 0 Upplupen lön, övertid m m 594 532 Upplupen kompskuld 353 375 Upplupna semesterlöner 3 066 2 448 Sociala avgifter för upplupna löner och pensioner 2 525 2 160 Upplupna räntekostnader (lån) 0 0 Förutbetalda intäkter 3 149 2 549 Övriga interimsskulder 557 348 Summa kortfristiga skulder 19 586 16 793 Övriga upplysningar Personalkostnaderna utgör 68,7% av Räddningstjänsten Dala Mitts totala kostnader. Kostnaderna för utbildning uppgår till 423 tkr (0,8 % av totala personalkostnaden) och kostnaden för sjuk- och hälsovård uppgår till 514 tkr (1,0 % av totala personalkostnader), i huvudsak bestående av kostnader för företagshälsovård och lagstadgade läkarundersökningar. Q-red 2012-11-16 Sidan 39 av 40

Grundläggande redovisningsprinciper Syftet med den finansiella redovisningen är att den ska ge en rättvisande bild av kommunalförbundets finansiella ställning. Detta fordrar en god redovisningssed. Kommunalförbundet följer de grundläggande redovisningsprinciperna som framgår av den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Leverantörsfakturor inkomna efter årsskiftet, men som avser redovisningsåret har i huvudsak väsentliga belopp skuldbokförts och belastat årets redovisning. Årets intjänade och ej uttagna semester- samt övertidsersättningar har redovisats över verksamhetens kostnader. Bland verksamhetens kostnader återfinns även årets pensionsutbetalningar och löneskatt. Utställda fakturor efter årsskiftet, men hänförliga till redovisningsåret har bokförts som fordringar och tillgodogjorts årets redovisning. Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till det värde som åsattes inventarierna i samband med försäljningen från förbundsmedlemmarna till Räddningstjänsten Dala Mitt, minskat med årets avskrivningar. Nya investeringar har upptagits till anskaffningsvärdet, minskat med årets avskrivningar. Inventarier och övriga anskaffningar som har en anskaffningsutgift som är mindre än 20 000 kronor och/eller en ekonomisk livslängd understigande 3 år kostnadsförs direkt. Planenliga avskrivningar har beräknats på objektens anskaffningsvärden. Avskrivningarna sker linjärt, d v s med belopp som är lika stora under objektets beräknade ekonomiska livslängd. Avskrivningarna följer i huvudsak Kommunförbundets rekommendationer. Enligt Rådet för kommunal redovisning skall skillnad göras mellan operationella och finansiella leasingavtal. Räddningstjänsten Dala Mitt leasar datorer och bilar vars leasingavtal har klassificerats som operationella avtal. Pensionsförmåner som intjänats från och med 1998 redovisas som avsättning i balansräkningen. I avsättningen ingår även särskild löneskatt. Den del av pensioner till personalen som kan hänföras till det individuella valet har särredovisats och klassificeras som en kortfristig skuld i balansräkningen. Räntan på pensionslöften redovisas som en finansiell kostnad i resultaträkningen. Q-red 2012-11-16 Sidan 40 av 40