En drygt 9000 år gammal överlagrad sandarnaboplats vid Lerberg

UV VÄST RAPPORT 2000:27 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING En drygt 9000 år gammal överlagrad sandarnaboplats vid Lerberg Halland, Kungsbacka kommun, Älvsåkers sn, Lerberg 16:15, RAÄ 133 Bengt Nordqvist

UV VÄST RAPPORT 2000:27 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING En drygt 9000 år gammal överlagrad sandarnaboplats vid Lerberg Halland, Kungsbacka kommun, Älvsåkers sn, Lerberg 16:15, RAÄ 133 Bengt Nordqvist En drygt 9000 år gammal överlagrad sandarnaboplats vid Lerberg 3

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Nygatan 11, 434 23 Kungsbacka Tel. 0300-339 00 Fax 0300-339 01 www.raa.se 2000 Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2000:27 ISSN 1404-2029 Renritningar Lena Troedson Bildredigering Anders Andersson och Lena Troedson Fyndteckningar Anders Andersson Layout Lena Troedson Omslagsbild Älvsåkers läge i Väst-Sverige. Tryck/Utskrift Pennon, Göteborg, 2000 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. 4 En drygt 9000 år gammal överlagrad sandarnaboplats vid Lerberg

Innehåll Inledning och bakgrund 7 Topografi och fornlämningar 7 Målsättning och metod 7 Undersökningsresultat 9 Sammanfattning 11 Litteratur 13 Administrativa uppgifter 13 Bilaga 1. Fynd 14 Bilaga 2. Resultat av 14 C datering 15 Figurförteckning 16 En drygt 9000 år gammal överlagrad sandarnaboplats vid Lerberg 5

Göteborg ÄLVSÅKER Varberg Falkenberg Halmstad Fig. 1. Utsnitt ur Gula kartan, blad 6B:63, med 15-metersnivån och slutundersökningsområdet markerade. Skala 1:20 000. 6 En drygt 9000 år gammal överlagrad sandarnaboplats vid Lerberg

Inledning och bakgrund I samband med planerad och pågående husbyggnation har Riksantikvarieämbetet UV Väst våren 1998 utfört en slutundersökning av RAÄ 133 inom fastigheten Lerberg 16:15. Undersökningen har bekostats av Älvsåkers Fastighetsförvaltning AB. Området begränsades av befintlig bebyggelse i sydväst och sydöst samt befintlig gatunät nordöst och nordväst. Tidigare hade på boplatsen RAÄ 133 påträffats bland annat en flintkniv, del av slipat verktyg, en skrapa, fyra flintkärnor, några spån och några kärnor. Vid förundersökningen påträffades ett flertal avslag samt enstaka flintskrapor, avslagskärnor och spån. Vid förundersökningen hade konstaterats att fyndmaterialet var beläget i ett transgredierat sand- och gruslager (Johansson; skrivelse daterad 1998-01-21). Flintorna hade påträffats koncentrerade till botten och sidorna av vad som tolkades som en med boplatsen samtida bäckfåra. Den tolkning som framfördes var att de lämningar som påträffades vid utredningen samt vid förundersökningen utgjorde en del av den tidigare kända stenålderslokalen RAÄ 133. Det nu aktuella undersökningsområdet antogs vara den nedre delen av stenåldersboplatsen. Fyndmaterialet tolkades som överlagrat och antogs därigenom vara från Sandarnaperioden. Topografi och fornlämningar Området kring Lerbergsboplatsen (RAÄ 133) har en topografi som präglas av sprickdalar som skär igenom de, till en viss del, moräntäckta urbergen. Jordarterna i dalgångsbottnarna dominerades av leror. Närtopografin kring boplatsen utgjordes av en sydvästsluttning ner mot Kungsbackaåns dalgång. Området bakom boplatsen bestod av en kraftig slänt med ett flertal grus- och sandterrasseringar, vilka genomskars av en mindre bäck. Terrasseringarna omgärdades av kala berg. Den utgrävda delen av boplatslämningen utgjordes av inlagrade fynd som påträffades i en förhistorisk bäckfåra. Fynden antas härröra från en eroderad del av den bakomliggande boplatsen. En alternativ tolkning är att fyndmaterialet har deponerats omgående i en avsnörpt del av den fossila bäckfåran. Det finns en förhållandevis rik fornlämningsmiljö inom ett knappt kilometerstort område kring RAÄ 133. Fornlämningarna utgörs av ett flertal stenåldersboplatser (RAÄ nr 64, 82, 84, 85, 130), fyndplatser (RAÄ nr 129, 134), gravar bestående av stensättningar (RAÄ nr 15, 34), skålgropar/älvkvarnar (RAÄ nr 40, 86), en kvartsformation med en långutsträckt slipyta (RAÄ nr 41) samt en hålväg (RAÄ nr 71). Dessutom har påträffats två skilda fyndplatser för mynt. Den ena innehöll mynt från 1500/1600-tal och den andra från 900-tal (RAÄ 132, 149). I närområdet förekommer även bytomter (RAÄ nr 89, 132). Målsättning och metod Målsättningen med undersökningen var att ta fram ett material som kunde tillföra ökad kunskap som berörde den avgränsade tidsperioden som i västsvensk stenåldersforskning benämns Sandarnaperioden. De specifika frågeställningar som kunde appliceras på denna lokal berörde resursutnyttjande, En drygt 9000 år gammal överlagrad sandarnaboplats vid Lerberg 7

Raä 133 Fig. 2. Utsnitt ur Ekonomiska kartan, blad 6B 7f, med närliggande fornlämningar och slutundersökningsområdet markerade. Skala 1:10 000. typologi, dateringsproblematik och kronologi. Det var frågor som: I vilken del av det kända bosättningmönstret från denna tidsperiod ingår denna lokal? Hur förhåller sig fyndmaterialet och den kända typologin samt de erhållna 14 C-dateringarna till varandra? Den metodik som utnyttjades vid denna undersökning utgjordes av avbaning, rutgrävning och vattensållning. Avbaningen utnyttjades för att frilägga de överlagrade fyndlagren. Därefter rutgrävdes kvadratmeterstora rutor i de överlagrade sand- och gruslagren. Kolprover för 14 C -analys togs direkt ur profilväggen (se profilritning, fig. 5). 8 En drygt 9000 år gammal överlagrad sandarnaboplats vid Lerberg

Undersökningsresultat Inom den 20 30 m stora exploateringsytan avbanades en 13 19 m stor yta. Det var inte möjligt att bana fram en större yta eftersom delar av exploateringsytan användes för deponering av schaktmassor. Dessutom var olika anslutningar, som exempelvis kommunalt vatten och avlopp, redan var framdragna till denna tomt. Vid avbaningen kunde konstateras att det fanns en grus- och sandlagerföljd i boplatslämningens högläntare del. I dess lågläntare parti fanns en klassiskt överlagringslagerföljd. Sett nerifrån och upp utgjordes den av glacial lera, ett gråblå sandlager och postglacial lera. Ploglagret avbanades endast i den övre delen, där boplatslämningen påträffades i en grus- och sandstratigrafi. I den nedre lertäckta delen av boplatsen däremot grävdes såväl matjorden som det övre lerlagret bort. Därefter grävdes ett längsgående djupschakt i släntens längdriktning. Detta schakt hade en planeringsskopas bredd. Slutligen grävdes kvadratmeterstora rutor för att insamla flintmaterial från de olika lagren. I den övre delen grävdes 7 st m 2 -stora rutor i sand- och gruslagren. Dessa rutgrävda gropar var ca 0,5 djupa. I den nedre lertäckta delen grävdes endast en kvadratmeterstor ruta. Denna nedre del av undersökningsytan blev dock inte möjlig att undersöka vidare på grund av att området blev täckt av vatten. Ur profilbänken togs två sedimentprover om ca 1 liter. Dessa togs där det för blotta ögat var synligt att det fanns anhopningar av kol. Dessa sedimentprover vattensållades och endast kolet togs till vara för att kunna användas till 14 C-analys. Oskadat parti Längsgående profilbänk Profil C Profil A B Längsgående profilschakt Profil D X 10 Y 6 X 8 Y 24 Rörkulvert X 7 Y 24 X 7 Y 23 Stendiken X 7 Y 9 Oskadat parti X 6 Y 24 X 6 Y 23 X 6 Y 20 X 5 Y 24 Oskadat parti Skadat parti Schaktbegränsning 0 5 10 15 m Lerövertäckt stratigrafi Grusstratigrafi X 0 Y 6 Fig. 3. Planritning över undersökningsytan. Skala 1:200. En drygt 9000 år gammal överlagrad sandarnaboplats vid Lerberg 9

A B X 10 Y 6 Omrört lager 4 7 3 1 2 Stört område med stendiken och rörkulvert 8 8 Kolprov B 0 2 4 6 8 Stört område med stendiken och rörkulvert 2 1 Provgrävningsschakt från FU 3 Gammalt Kolprov A stendike 2 1 2 8 1 5 6 +14,84 m.ö.h. 12 14 16 18 20 m X 10 Y 8 C 4 1 3 8 7 +14,84 m.ö.h. 0 1 m X 10 D Y 25 2 1 5 6 8 Kolprov A +14,84 m.ö.h. 0 1 m Lagerbeskrivning 1. Ploglager 2. Sandlager, skiktat med grått humöst sandlager 3. Grått, humöst sandlager 4. Postglacial lera (Pg-lera) 5. Rött sandlager 6. Grusigt sandlager 7. Blått sandlager, med enstaka större stenar 8. Glacial lera Fig. 4. Längsgående profilritning (A B), skala 1:80, samt detaljprofiler över det lertäckta området (C) samt området med grus- och sandlagerföljd (D), skala 1:40. Sett underifrån utgjordes lagerföljden i den övre delen av undersökningsområdet av följande lager: glacial lera, grusigt sandlager, rödfärgat sandlager, ett varvigt eller skiktat delvis humöst sandlager och överst ett matjordslager. Fynden påträffades huvudsakligen i det grusiga sandlagret, men även till en viss del i de ovanliggande sandlagren. Det var inte möjligt att skönja någon kronologisk skillnad mellan de olika lagren. 10 En drygt 9000 år gammal överlagrad sandarnaboplats vid Lerberg

Fyndmaterialet utgjordes av bearbetad flinta och enstaka kolbitar. Flintavslagen tillsammans med splitter dominerade helt bland fynden (se bilaga 1). Även ett flertal spånfragment påträffades liksom mikrospån. Mikrospånen var inte slagna från någon handtagskärna, utan snarare ifrån en konisk spånskärna för smalspån. Endast två kärnor påträffades och dessa var en av typen avslagskärna (ensidig, 1 plattform). De redskap som grävdes fram i de olika sand- och gruslagren utgjordes av två retuscherade spånfragment. Den ena var tvärretuscherad och kan vara ett förarbete till en skrapa. Det andra föremålets funktion är oklar. Vid avbaningen påträffades två intressanta redskap. En av dessa var en skottskadad hullingspets och den andra var en lancettmikrolit. Hullingspetsen var 10 mm bred, vilket är en av de mest återkommande breddklasserna hos de hullingspetsar som har påträffats i Göteborgsområdet (Nordqvist 1998). Den hade även skottskador i både spets och basparti, en företeelse som också kännetecknar hullingspetsarna i Göteborgsområdet. Det bevarade spetspartiet hade spåren kvar efter mikrostickelfacetten. Lancettmikroliten hade en bredd av 19 mm, vilket placerar den i de allra bredaste breddklasserna. Den hade en kort retusch uppe i proximaländan. Det fanns endast skottskada i proximaländan. Denna lancettmikrolit har en direkt motsvarighet i de som tidigare har påträffas på Hensbackaboplatserna i Västsverige (Nordqvist 1998). Denna spets skall utan tvivel relateras till annan och äldre vistelse på denna lokal. Utifrån fyndmaterialet förefaller det finnas två faser representerade, dels en äldre som relateras till Hensbackaperioden och en yngre som hör hemma i (äldre delen av) Sandarnaperioden. Sett i relation till strandförskjutningsförloppet bör denna lancettmikrolit relateras till regressionsfasen och hullingspetsen till transgressionsfasen. Med andra ord, de båda perioder då havet återkommer till denna höjdnivå (d.v.s. 12 14 m.ö.h.). Analysen av kolet som påträffades i det grusiga sandlagret (lager 6, kolprov A, fyndnr 14) gav en datering till 8230±85 BP. I kalenderår motsvarar detta ett tidsintervall mellan 9400 9000 cal. BP, en datering som placerar åtminstone delar av fyndmaterialet i äldre Sandarnaperioden. Det är en datering som även kan ses som relevant även relaterat till strandförskjutningskurvan för området (Påsse 1987:209, 1996:38) Boplatsens placering i det dåtida landskapet ger en möjlighet att tolka denna lokal i ett dåtida bosättningsmönster och visar därmed en indikation på denna plats betydelse för de dåtida människornas resursutnyttjande (jfr Nordqvist 1998). Vid en dåtida strandlinje motsvarande ca 12 m över nuvarande havsyta har Lerbergslokalen varit belägen på det dåtida fastlandet som samtidigt utgjort en del av kustmiljön. Enligt Nordqvists zonindelning bör denna lokal placeras i zon 3 (1998). I denna miljö utnyttjas de omgivande terrestiska resurserna säsongsvis för att jaga uroxe, vildsvin, kronhjort, rådjur m.fl. landlevande djurarter. Sannolikt har sådana aktiviteter bedrivits från denna lokal. Jakten bör i så fall ha bedrivits i de högläntare bergsområdena bakom boplatsen. De marina resurserna i boplatsens närhet har inte varit av någon betydelse. Därigenom har fiske och dylika havsbaserade fångstaktivitet sannolikt inte bedrivits från lokal. Värt att notera i detta sammanhang är att det är mycket få utgrävda lokaler i Västsverige som har varit belägna i denna del av det förhistoriska landskapet. B A Fig. 5. Fyndteckning över hullingspets (A) och lancettmikrolit (B). Skala 1:1. Teckning: Anders Andersson. En drygt 9000 år gammal överlagrad sandarnaboplats vid Lerberg 11

Sammanfattning I samband med planerad och pågående husbyggnation inom fastigheten Lerberg 16:15 utförde Riksantikvarieämbetet UV Väst en slutundersökning under våren 1998. Området begränsades av befintlig bebyggelse i sydväst och sydöst samt befintlig gatunät nordöst och nordväst. Vid slutundersökningen undersöktes delar av boplatsen Lerberg RAÄ 133. Delar av undersökningsytan föreföll utgöra ett överlagrad område där fynden påträffades belägna i transgressionslager bestående av sand och grus. Den dominerande mängden av fyndmaterialet påträffades, i de nedersta lagren, i vad som uppfattades som en förhistorisk bäckfåra. Bäckfåran har därefter slammats igen, för att slutligen bli inlagrad i samband med transgressionen. De övre lagren schaktades bort med hjälp av grävmaskin. Inom den avbanade ytan grävdes huvuddelen av ytan med utnyttjande avhackbord. Lerberg Ölmanäs Fig. 6. Karta visande kustlandskapet med en strandnivå motsvarande 10 15 m över dagens havsyta. Känneteckande för Lerbergslokalen är dess indragna läge i en havsvik som skär förhållandevis djupt in i landskapet. Ölmanäslokalen har däremot en typisk lokalisering till en ö i den dåtida skärgården (ur Ullberg-Loh 1997). 12 En drygt 9000 år gammal överlagrad sandarnaboplats vid Lerberg

Endast en mindre mängd sediment vattensållades. Ur profilväggen togs material för vattensållning. Ur detta material togs bland annat prover för 14 C- analys. Inom den ca 250 m 2 stora ytan grävdes 8 m 2 -rutor. Sju av dessa grävdes till ett djup av 0,5 m. Vid avbaningen påträffades en hullingspets och en lancettmikrolit. I meterrutorna förekom huvudsakligen avslag, men även mikrospån och retuscherade spånfragment. Det förefaller som om delar av fyndmaterialet (som hullingspetsen) samt 14 C-dateringen (ca 9400 9000 cal BP) är från äldre delen av Sandarnaperioden. Lancettmikroliten bör placeras i den något äldre tidsperioden som benämns Hensbackaperioden. Boplatsens belägen i det mesolitiska kustlandskapet förefaller vara något speciell. Platsen har haft ett något indraget läge i den dåtida skärgården. Utifrån denna fastlandslokal har människorna sannolikt inte utnyttjat kustmiljön för att kunna fiska. Den slutsats som har dragits beträffade Lerbergslokalen är att det är den terrestiska miljön (landmiljön) som har varit basen i den del av näringsekonomi som människorna har utnyttjat beträffande denna plats. Litteratur Nordqvist, B. 1998. A Study of the Mesolithic on the West Coast of Sweden. Arkeologiska institutionen vid Göteborgs Universitet. (Disputationsupplaga) Påsse, T. 1987. Shore displacement during the Late Weichselian and Holocene in the Sandsjöbacka area, SW Sweden. Geologiska Föreningens i Stockholm Förhandlingar, Vol. 103. Stockholm Påsse, T. 1996. A mathematical model of the shore level displacement in Fennoscandia. SKB. Technical report 96 24. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 421-661-1998. Länsstyrelsens dnr: 220-17151-97. Tidsperiod: maj 1998. Exploateringsyta: 250 m 2. Undersökt yta: 8 m 2. Personal: Bengt Nordqvist och Kjell Edvinger. Belägenhet: Ekonomiska kartan, blad 6B 7f, x 5732 y 1206. Koordinatsystem: Göteborgs koordinatsystem. Koordinater: x 110012,515 y 47925,661. Höjdsystem:Rikets höjdsystem. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Raä, Stockholm: 1 planritning i skala 1:100, 3 profilritningar i skala 1:20. Fynd: Fynd med Fnr 1 14, inlämnade till SHM. En drygt 9000 år gammal överlagrad sandarnaboplats vid Lerberg 13

Bilaga 1. Fynd Fyndnr Koordinater Lager Fyndmaterial 1 x 3 y 24 6 5 avslag (1 bränd), 5 splitter 2 x 4 y 20 2 1 spånfragm., 2 avslag, 6 splitter 3 x 4 y 20 3 1 tvärret. spånfr. (skrapa?), 2 spån (svallad), 4avslag(2brända),2splitter. 4 x 4 y 23 6 2 avslagskärnor, 4 splitter (2 brända) 5 x 4 y 24 6 2 mikrospån, 5 avslag, 1 övrigt slagen 6 x 5 y 9 7 1 spånfragm., kol 7 x 5 y 23 6 1 längsret. spånfragm., 1 spånfragm., 2 avslag, 2 övrigt slagen 8 x 5 y 24 2 4 avslag 9 x 5 y 24 5 3 avslag (1 bränd) 10 x 5 y 24 6 1 spånfragm., 1 avslag, 2 övrigt slagen 11 x5y9 (ungefärlig fyndplats) 12 x10y16 (ungefärlig fyndplats) 4 1 lancettmikrolit bred (påträffades vid avbaning) 1 1 hullingspets fragm. (påträffades vid avbaning) 13 x 10 y 9 7 Kolprov (B) ur profil, vattensållat 14 x 10 y 25 6 Kolprov (A) ur profil, vattensållat 14 En drygt 9000 år gammal överlagrad sandarnaboplats vid Lerberg

Bilaga 2. Resultat av 14 C datering En drygt 9000 år gammal överlagrad sandarnaboplats vid Lerberg 15

Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur Gula kartan, blad 6B:63, med 15-metersnivån och slutundersökningsområdet markerade. Skala 1:20 000.... 6 Fig. 2. Utsnitt ur Ekonomiska kartan, blad 6B 7f, med närliggande fornlämningar och slutundersökningsområdet markerade. Skala 1:10 000.... 8 Fig. 3. Planritning över undersökningsytan. Skala 1:200.... 9 Fig. 4. Längsgående profilritning (A B) samt detaljprofil över det lertäckta området (profil C) samt området med grus- och sandlagerföljd (profil D). Skala 1:40.... 10 Fig. 5. Fyndteckning över hullingspets (A) och lancettmikrolit (B). Skala 1:1. Teckning: Anders Andersson.... 11 Fig. 6. Karta visande kustlandskapet med en strandnivå motsvarande 10 15 m över dagens havsyta. Känneteckande för Lerbergslokalen är dess indragna läge i en havsvik som skär förhållandevis djupt in i landskapet. Ölmanäslokalen har däremot en typisk lokalisering till en ö i den dåtida skärgården (Ullberg-Loh 1997).... 12 16 En drygt 9000 år gammal överlagrad sandarnaboplats vid Lerberg

ISSN 1404-2029