Mängdning av virke Volym Lockpanel Dimension 50 x 125 mm 250 meter. Volym Gör om tjocklek oc h bredd så att de får samma enhet som längden. 50/1000 = 0,050 125/1000 = 0,125 Meter/kubik 1.000.000/b x h = m/kbm 1.000.000/50 x 125 = 160 m/kbm Exempel: Hur många meter går det åt till 50m2 vägg med lockpanel av 22x120 mm och 22x95 mm med 20 mm överlappning? Hur mycket täcker brädorna? 120+95-40 = 175 mm Hur många m2? Täckande bredd 1/0,175 = 5,7 lpm/m2 5,7 lpm/m2 av varje dimension.50x5,7 lpm = 285 lpm 285 lpm av varje dimension. Inomhuspanel Exempel: Hur många brädor går det åt till en bröstpanel 13x120 mm med 1,1 meters höjd som skall täcka 15 meter vägg? Hur mycket täcker varje bräda? 120 mm täcker 112 mm! Panelbredd Täckande bredd 70 mm 62 mm 95 mm 87 mm 120 mm 112 mm 145 mm 137 mm 1,1/0,112 = 9,82 lpm/m2 Alltså 9,82x15 = 147 stycken på 1,1 meter. Trall Exempel: Hur många meter trall 28x120 mm går det åt till en altan på 17 m2. Mellanrummet mellan br ädorna är 5 mm. Hur mycket täcker varje bräda? 120 mm+5 mm = 125 mm. Hur många löpmeter per m2? 1/0,125 = 8 lpm/m2. 17 x 8 lpm = 136 löpmeter.
Virkesåtgång Ohyvlat, planhyvlat och spontat virke. Löpmeter per kvadrat meter (exkl spill) Ohyvlat virke Planhyvlat virke Spontat virke Bredd i mm lpm/m2 Bredd i mm lpm/m2 Bredd i mm lpm/m2 50 20,0 45 22,3 37 27,1 63 15,9 58 17,3 50 20,0 75 13,4 70 14,3 62 16,2 100 10,0 95 10,6 87 11,5 125 8,0 120 8,4 112 9,0 150 6,7 145 6,9 137 7,3 175 5,8 170 5,9 162 6,2 200 5,0 195 5,2 187 5,4 225 4,5 220 4,6 212 4,8 Exempel: En väggyta på 10m2 skall kläs me d en spontad panel som har en täckande bredd av 87 mm. Åtgången blir 11,5 lpm/m2, d v s 10x11,5 = 115 lpm (exkl spill). Virkesåtgång Lockpanel, under- och överbräda. 20 mm överlapp på varje bräda. Löpm eter per kvadratmeter (exkl spill) Bredd i mm underbräda/överbräda lpm/m2 Bredd i mm underbräda/överbräda lpm/m2 70 10,0 120 5,0 70 10,0 120 5,0 95 8,0 145 5,8 70 8,0 70 5,8 95 6,7 145 5,0 95 6,7 95 5,0 120 6,7 145 4,5 70 6,7 120 4,5 120 5,8 145 4,0 95 5,8 145 4,0 Exempel: En väggyta på 20m2 skall kläs m ed en lockpanel, underbräda 22x145 och överbräda 22x120 mm. Åtgången blir 4,5 lpm/m2 av varje dimension, d v s 20x4,5 = 90 lpm och 22x145 = 90 lpm (exkl spill).
Virkesåtgång Reglar, ströläkt, bärläkt m m. Löpmeter per kvadratmeter (exkl spill) C-avstånd i mm lpm/m2 C-avstånd i mm lpm/m2 200 5,0 600 1,7 300 3,4 800 1,3 400 2,5 1000 1,0 500 2,0 1200 0,9 OBS! Till summan löpmeter skall adderas längden av en regel eller läkt. Exempel1 Liggande reglar med centrumavstånd 600 mm, till en väggyta med höjd 3 meter och längd 12 meter. Åtgången blir 1,7 lpm/m2, d v s 3x12 = 36 m2 x 1,7 = 61,2 lpm + längden 12 m = 73,2 lpm (exkl spill). Exempel2 Stående reglar med centrumavstånd 600 mm t ill samma väggyta. Åtgången blir 1,7 lpm/m2, d v s 3x12 m = 36 m2 x 1,7 = 61,2 lpm + höjden 3 meter = 64,2 lpm (exkl spill). Virkesåtgång Staket och plank Antal spjälor per meter staket eller plank Spjälornas bredd i mm Spjälornas mellanrum i mm 0 20 30 40 50 70 14,3 11,2 10,0 9,1 8,4 95 10,6 8,7 8,0 7,5 6,9 120 6,9 6,1 5,8 5,5 5,2 145 6,9 6,1 5,8 5,5 5,2 OBS! Spillet varierar mycket beroende på spjälornas längd. Exempel: Spjälornas dimension 22x95 mm, spjälornas me llanrum 20 mm, spjälornas höjd 0,8 meter och staketets längd 40 meter. Antalet spjälor per meter staket blir 8,7 st d v s åtgången blir 0,8 x 40 x 8,7 = 278,4 lpm (exkl spill). Viktberäkning: För en ungefärlig viktberäkning av virke finns följande riktvärden, Gran - 450 till 500 kg/m3. Furu - 500 till 550 kg/m3. Tryckimpregnerat - 600 till 650 kg/m3.
Konstruktionsvirke Med konstruktionsvirke menar man virke som ska ll hålla för vissa ty ngder och belastningar. Statens Planverk, Boverk ets regler för konstruk tionsvirke är till fö r att förhindra olyckor. Boverket har fastställt följa nde hållfasthetsklasser i publik ationen Nybyggnadsregler nr 1. Hållfasthetsklasser K30 - K24 - K18 - K12 K30 är den stark aste hållfasthetsklassen Märkning Konstruktionsvirket kan vara hyvlat eller ohyvl at, det kan också vara fingerskarvat. Godkännandet av virket sker antingen m anuellt eller maskinellt. Vid ma skinell granskning kontrolleras virkets hållfasthet i ma skiner genom att det utsä tts för olika grader av påfrestning. Det manuella stämpelförfarandet utförs av speciellt utbildade och aukto riserade T-virkesstämplare. De hållfasthetssorterade virket stämplas med följande beteckningar: T 30 uppfyller kraven för hållfasthetsklass K 30 T 24 uppfyller kraven för hållfasthetsklass K 24 T 18 uppfyller kraven för hållfasthetsklass K 18 När man bygger med konstruktionsvi rke måste stämplarna alltid va ra synliga för kontroll av byggnadsinspektör innan konstr uktionen kan kläs in. Limträ Vid extra starka kons truktioner använder man limträbalkar. Balkarna består av flera hoplimmade brädor, normalt används gr an. Om det sitter ett L som märkning på balken, är minst 4 lameller ihoplimmade och balken godkänd av Svensk Limträkontroll. L 40 heter den vanli gaste klassen och är starkare än t ex T30.
Innan du börjar spika Trådspik Räfflat skaft, flat huvud. Den vanligaste spiktypen för byggnads- och snickeriändamål t ex regelverk, takstolar och byggnadsställningar. Klammerspik Runt kamgängat skaft, svagt kullrigt huvud. Används inom plåtslageriet t ex fönsterbleck och fotplåt. Dyckert Räfflat skaft, koniskt huvud. Används där huvudet skall vara försänkt t ex vid dold spikning. Ankarspik Runt kamgängat skaft, flat försänkt huvud. Används i kombination med byggnadsbeslag. Pappspik Runt skaft med flat skalle. Används till takpapp och asfaboard. Lackerad trådspik Räfflat skaft, lågkullrigt huvud. Används till spikning av färdigmålade snickerier. Huggen spik Runt hugget skaft, flat försän kt huvud. Används där extra god fästförmåga krävs t ex vid spikning av gipsskivor på träreglar. Slagspik Runt skaft, flat huvud. Används i samband med hårda material, såsom betong och tegel. Huggen räfflad dyckert Räfflat och hugget skaft, koniskt huvud. Används till spikning av bl a spånskivor och hårda träfiberskivor. Rostfri kamspik Runt kamgängat skaft, svagt kullrigt huvud. Används i fuktig och korrosiv miljö och där det ställs höga krav på utdragshållfasthet. Dubbelhuvad spik Räfflat skaft, dubbelhuvud. Används till bl a formsättning och tillfälliga konstruktioner t ex stomsträvor under byggnadsskedet. Rostfri trådspik Räfflat skaft, flat hu vud. Används bl a till ytterpanel och staket i impregnerat virke eller i övrigt där en säker och långlivad infästning krävs. Kamspik Runt kamgängat skaft, flat eller lågkullrigt huvud. Används där höga krav ställs på utdragshållfastheten. Rostfri dyckert Räfflat skaft, koniskt huvud. Används till samma ändamål som rostfri trådspik men där försänkt huvud krävs. Kom ihåg! Spiken bör tränga in i underlaget ca 2,5 ggr tjockleken på det material som fästes. Vid spikning av lister m m som skall spacklas och målas bör dyckert användas. Använd dyckert vid dold spikning. Vid spikning i betong skall spiken tränga in i betongen 15-20 mm för att få bästa grepp. Använd alltid varmförzinkad spik utomhus och rostfri i speciellt utsatta lägen.
Träets egenskaper Lagring och hantering Virke kan för det mesta lagras utomhus om det skyddas mot sol, regn och markfukt. Trä som skall användas synligt inomhus, bör dock lagras i ett luft igt och torrt utrymme med jämn och relativ låg temperatur, t ex i ett garage. En kupévärmare på låg effekt kan användas. Stapla virket med läkt emellan och fixera det, dvs lås virket så att det inte har möjlighet att kupa eller vrida sig. Det går utmärkt att använda spännband. Bygg med torrt virke. Det är lättare att bearbeta och du slipper problem med sprickor och formändringar. Fukt kan ge upphov till blånad och är huvudorsaken till röta och mögel. Skydda ditt trä för fuktupptagning från angränsande material, t ex bet ong. Observera att det gäller även impregnerat trä. Fem goda råd! Träets egenskaper Trä är ett naturmaterial som ef ter användning kan återföras i det ekologiska systemet utan at t förstöra miljön. Det är ett beprövat byggmaterial, det finn s i trähus som är över 1000 år gamla. De flesta byggmaterial innehåller fukt och påverkas av temperatur- och fuktvariationer. Trä sväller något vid fuktupptagning och krymper något vid uttorkning. En bräda som är t ex 98 mm bred vid en fuktkvot på 18% (fuktkvot=kvot av vattnets vikt och träets torrvikt) har efter nedtorkning till 10% fuktkvot krympt ca 2 mm på bredden. Trä tar upp och avger fukt snabbast från ändträ (kapytor) som därför bör skyddas. Furu och gran till byggnadsvirke torkas efter sågning till ca 18% fuktkvot. Trä avsett till snickerier håller en fuktkvot på 10-15%. Sortering Gran och furu sorteras vanligen i kvaliteterna o/s, kvinta och utskott. O/S står för sorterna I-IV, osorterat, och är den bästa kvaliteten. Annan sortering förekommer. Som byggvirke används i huvudsak kvinta (sort V) men även utskott (sort VI). Till paneler, lister och golv trä används främst O/S. För bärande konstruktioner, t ex takstolar och golvbjälkar används konstruktionsvirke som indelas i de olika hållfasthetsklasserna K30, K24, K18 och K12. Vid större spännvidder (över 5 meter) kan man med fördel använda balkar av limträ. Impregnerat virke klass A och AB som framställs av furu, finns i de vanligaste dimensionerna för läkt, bräder, reglar och plank och används utomhus. Källa: Träinformation/Bra att veta om trä Planera leveranserna och förbered uppställningsplasterna för virket! Kontrollera träet vid lossning och reklamera eventuella felaktigheter snarast och innan virket används. Skydda trä mot långvarig nederbörd, stark solstrålning, nedsmutsning och markfukt und er lagring och montering. Lagra träet luftigt och se till att fukt inte stängs inne under presenningar och dylikt. Trä för inbyggnad skall vara torrt och väl skyddat mot fuktupptagning från avgränsande material t ex betong och asfalt. Se till att stommen kommer under tak eller skyddas mot regn så snart som möjligt efter det den rests. Limträ Med limträ menas balkar eller pelare bestående av flera ihoplimmade bräder (lameller) med fiberriktning i elementets längdriktning. L-märkt limträ (L-trä) är be nämningen på limträ med minst fyra lameller som tillverkats, kontrollerats och märkts enligt regler utarbetade av Svensk Limt räkontroll. Normalt tillverkas limträ av gran. Mått Nominellt mått gäller vid fuktkvoten 20% för ohyvlat resp 17% för hyvlat virke. För ohyvlat virke får högst 10% av levererat parti underskridas med: 1 mm vid mått t o m 99 mm 2 mm vid mått över 100 mm För ohyvlat virke gäller att tvärmåtten får understigas med max 2 mm. För hyvlat virk e är tillåten måttavvikelse: + 0,5 mm vid mått t o m 99 mm. + 1 mm vid mått större än 99 mm.
Impregnerat trä Träskyddsmedel Vattenlösliga medel (saltimpregneringsmedel) består av kopparföreningar, oftast i kombination med föreningar av krom, arsenik, bor eller fosfor. De vattenlösliga medlen, som används till huvuddelen av allt impr egnerat trä, fixeras starkt i träet. Det ger träet den karaktäristiska gröna färgen. Oljelösliga medel består av ett eller flera aktiva ämnen som lösts i lacknafta. Medlen används uteslutande för impregnering av snickerier. Kreosotolja framställs ur stenkol och används för impregnering av stolpar och sliprar. Egenskaper Vid impregnering ökas träets motståndskaft mot träförstörande organismer. Beroende på vilket träskyddsmedel som används kan också träets tekniska och andra egenskaper förändras något. Virke som impregnerats med vattenlöslig a träskyddsmedel, det gröna virket, har praktiskt taget samma egenskaper vad gäller fuktrörelse och sprickbildning som obehandlat virke. Det ger dock upphov till viss fiberresning hos virket. Oljelösliga träskyddsmedel samt kreosotolja orsakar varken dimensionsförändringar eller fiberresning hos det impregnerade träet. Ytbehandling Virke impregnerat med vattenl ösliga träskyddsmedel kan ytbehandlas (målas, laseras, osv) på samma sätt som oimpregnerat trä. Det behöver dock normalt inte underhållas, om inte särskild estetisk hänsyn föreligger. Trädgårdsmöbler, lekredskap, altangolv och liknande konstruktioner kan vid behov behandlas med träolja för att reducera fuktrörelse och sprickbildning. Är virket angripet av t ex missfärgande mögel- och blånadssvampar, alger eller sot bör det först tvättas med lösning av natriumhypoklorit, soda eller borsyra. Använd gärna högtryckstvätt. För trä som impregnerats med oljlösliga medel rekommenderas alltid en ytbehandling för skydd mot väder och vind. Impregnerat trä som är ytbehandlat genom målning eller lasering kräver samma underhåll som motsvarande oimpregnerat trä. Spill Mindre mängder kapbitar och utrangerat impregnerat virke som inte kan återanvändas för något ändamål sorteras ut som grovsopor. Gäller det större mängder ska detta levereras separat till godkänd förbränning eller deponering enligt anvisningar från kommunens miljö- och hälsoskyddskontor. Källa: Träinformation/Bra att veta om trä Fästdon och beslag Det är väsentligt att fästdon och andra detaljer av metall som står i kontakt med det impregn erade träet har sådan korrosionshärdighet att varaktigheten blir lika lång som för det impregnerade träet. Med tanke på att impregnerat trä används i fuktutsatta konstruktioner rekommenderas varm förzinkat stål eller material med bättre korrosionshärdighet. Undvik bearbetning För att uppnå maximal varaktighet hos virke skall man undvika bearbetning och klyvning av grövre virkesdimensioner. Man riskerar annars att blottlägga kärnveden som, trots en naturlig resistens mot träförstörande organismer, inte har samma skydd som den impregnerade ytveden. För konstruktioner under mark eller i vatten bör man tänka på att alltid vända obearbetade ytor nedåt och eventuellt bearbetade uppåt. Det obearbetade ä ndträet har nämligen det bästa skyddet. Där det är oundvikligt med kapning och viss bearbetning, bör man efterbehandla dessa ytor med ett träskyddsmedel avsett för ytbehandling och som innehåller koppar- eller zinknaftenat som verksamma beståndsdelar. När behövs impregnerat trä? För att kunna bedöma behov av och välja rätt impregnerat trä måste man beakta: konstruktionens användning och utformning och därmed förknippad risk för angrepp av träförstörande organismer, t ex rötsvampar och insekter. önskad livslängd de ekonomiska och personsäkerhetsmässiga följderna av ett eventuellt angrepp av träförstörande organismer. Träskyddsklass M är främst avsedd för konstruktioner i havsvatten på västkusten, men kan även användas i mark eller vatten där särskilt stora kr av ställs på beständighet och hållfasthet, t ex för grundpålar. Träskyddsklass A är avsedd för virke i permanent kontakt med mark eller sötvatten, samt i konstruktioner, även ovan mark, där personsäkerheten kräver att de inte försvagas eller som kan vara svåra att inspektera eller byta ut. Träskyddsklass AB är avsedd för virke som är utsatt för väder och vind eller kondens, men inte är i kontakt med mark eller vatten och där utbyte av skadade delar eller personsäkerheten inte är av avgörande betydelse. Träskyddsklass B fönster och dörrar. Träskyddsklasser är avsedd för utvändiga snickerier som