Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser familjedaghemmen i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser familjedaghemmen i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen är genomförd av Attityd i Karlstad AB och kontaktperson för undersökningen är Nina Engdahl. 1

Bakgrund Karlstads kommun har beslutat om att årligen genomföra kund- och brukarundersökningar för samtliga förvaltningar och bolag. Fristående aktörer har bjudits in att delta till dessa årligen återkommande undersökningar. Syfte Från Karlstads kommuns sida syftar undersökningen till att ge information om kvaliteten inom de familjedaghem som finns i kommunen, att ge underlag för val av familjedaghem samt även ge underlag för utvecklingsarbete på familjedaghemmen. Målgrupp Undersökningen är en totalundersökning av familjedaghemmen i Karlstads kommun. Samtliga huvudmän i kommunen har erbjudits att delta i undersökningen och det är ett familjedaghem har valt att ej delta pga planerad nedläggning. Totalt sett består målgruppen av 120 vårdnadshavare till barn på familjedaghem. 2

Genomförande Undersökningen har genomförts med en kvantitativ metod och valet av insamlingsteknik är en webbundersökning. Framtagande av frågor till undersökningen har gjorts tillsammans med huvudmännen, både den kommunala och de fristående huvudmännen. Frågorna har harmoniserat med förskolans undersökning. Totalt sett består undersökningen av 28 strukturerade frågor som besvarats på en femgradig skala samt med komplettering av ett vet ej-svarsalternativ. De områden som frågorna presenteras inom är: Normer och värden Utveckling och lärande Inflytande Information Helhetsintryck Frågorna har testats på respondenter i målgruppen inför själva datainsamlingen för att identifiera eventuella otydligheter i frågorna. Inga speciella oklarheter framkom. När det gäller själva respondentlistorna så har barn- och ungdomsförvaltningen försett oss med klasslistor för samtliga kommunala och fristående familjedaghem. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en webbenkät under perioden 16 april 3

15 maj 2012. Varje vårdnadshavare har fått en unik inloggning så att vi har kunnat följa t ex svarsfrekvens löpande. Här har vi haft god hjälp av respektive familjedaghem som delat ut ett informationsbrev till barnen. Vi försåg varje familjedaghem med information om själva undersökningen, unika inloggningsbrev till varje elev, en lista per grupp med inloggningarna (för ev borttappade brev) och allt packades avdelningsvis till respektive familjedaghem. Svarsfrekvens har rapporterats vid ett flertal tillfällen under datainsamlingsperioden. Datainsamlingen förlängdes med några dagar för att få upp svarsfrekvensen ytterligare. Total svarsfrekvens landade slutligen på 72 procent. Totalt ingår 6 familjedaghem i undersökningen och samtliga familjedaghem har kommit upp i 40 procents svarsfrekvens och ingår i resultatredovisningen. Då datainsamlingen avslutats har resultat och analys tagits fram av oss på Attityd. Utöver denna totalrapport finns en unik rapport per familjedaghem. Det finns även möjlighet att få resultatet uppdelat per avdelning. När det gäller resultat uppdelat på bakgrundsvariabler har Karlstads kommuns riktlinjer för KBU använts. Dessa säger: Antalet respondenter per enhet får ej understiga fem respondenter. Svarsfrekvens ska redovisas i procent. Undersökningar med lägre svarsfrekvens än 40 procent redovisas inte på karlstad.se. Om du vill redovisa resultat uppdelat på respondentens bakgrundsvariabler, såsom kön, ålder eller utbildningsnivå, får resultat redovisas om gruppen består av fler än 50 personer och minoritetsgruppen är minst tio personer. Vi har på totalnivå analyserat resultatet utifrån: Kön, både barnets och vårdnadshavarens som besvarat undersökningen Ålder på barnet Huvudman kommunal eller fristående Vi har även granskat resultatet utifrån respektive familjedaghem. 3

Läsarinstruktion till totalrapporten Totalrapporten inleds med en beskrivning av svarsfrekvens, totalt sett och per familjedaghem. Vi presenterar även en beskrivning av respondenterna utifrån bakgrundsvariablerna; kön (både barnets och vårdnadshavarens), barnets ålder och huvudman. Därefter följer resultatet av undersökningen. Vi har valt att presentera resultatet i medelvärdesform. Skalan är femgradig, från 1 (Instämmer inte alls) till 5 (Instämmer helt). Resultatet innehåller: De två frågorna om bemötande och helhetsintryck. Ett samlat totalindex för samtliga familjedaghem, samt totalindex per familjedaghem. Resultat totalnivå, samt per familjedaghem Index per frågeområde. Resultat totalnivå Medelvärde per fråga uppdelat på kön. Resultatet i de unika rapporterna per familjedaghem innehåller: Index per frågeområde. Medelvärde per fråga, uppdelat på respektive indexområde (även uppdelat på kön om gruppens storlek tillåter). Frekvens per fråga, uppdelat på respektive indexområde i jämförelse med det totala värdet för samtliga familjedaghem i Karlstad. (Även uppdelat på kön om 4

gruppens storlek tillåter). Om andelen vet ej överstiger fem procent kommer detta att redovisas inom parantes efter respektive fråga, under aktuellt indexområde. I medelvärdesdiagrammen har medelvärden avrundats till en decimal. Stapeln som visas i diagrammen grundar sig på ett mer detaljerat medelvärde med två decimaler och där kan det avrundade värdet vara det samma men staplarna bli olika långa. 4

Tabellen redovisar svarsfrekvens per familjedaghem samt totalt i undersökningen. 5

Tabellen redovisar fördelningen flickor/pojkar per familjedaghem samt totalt i undersökningen. Vi har granskat resultatet utifrån respondenternas kön. Totalt sett är det 44 vårdnadshavare till pojkar och 42 vårdnadshavare till flickor som besvarat undersökningen. Resultat utifrån kön presenteras i diagram längre fram i rapporten och i de fall vi sett en relevant skillnad mellan variablerna kommenteras detta. 6

Tabellerna ovan redovisar frekvenser över bakgrundsvariablerna huvudman, vårdnadshavarens kön samt barnets ålder. 7

8

Alla tre påståendena Mitt barn blir bra bemött av personalen i familjedaghemmet, Jag som förälder blir bra bemött i familjedaghemmet samt Jag är som helhet nöjd med familjedaghemmet, får medelvärdet 4,9. Det är ingen av respondenterna som svarat vet ej på någon av ovanstående påståenden. 9

10

Vid en jämförelse av det totala indexet per familjedaghem ser vi att Nyckelpigan är det familjedaghem som fått högst indexvärde 4,8. Lägst indexvärde har Molkoms familjedaghem fått med 4,2 och näst lägst har Skattkärrs familjedaghem fått med 4,5. 11

12

Indexområdet Normer och värden byggs upp av följande nio påståenden: Mitt barn känner sig tryggt på familjedaghemmet Jag känner mig trygg att lämna mitt barn på familjedaghemmet Mitt barn trivs i familjedaghemmet Pojkar och flickor ges lika möjligheter att utvecklas (14%) Familjedaghemmet arbetar medvetet med att utveckla mitt barns sociala förmåga Familjedaghemmet arbetar medvetet med att utveckla mitt barns fysiska förmåga Familjedaghemmet arbetar medvetet med att främja mitt barns inlärning Mitt barn blir bra bemött av personalen i familjedaghemmet Jag som förälder blir bra bemött i familjedaghemmet Totala högsta medelvärdet för indexområdet är 4,91 och det gäller påståendena Jag som förälder blir bra bemött i familjedaghemmet samt Mitt barn blir bra bemött av personalen i familjedaghemmet. Värdet 4,91 är hela undersökningens högsta totalmedelvärde och återfinns även på ett påstående i indexområdet Helhetsintryck, nämligen: Jag kan rekommendera mitt barns familjedaghem. Totalt lägsta medelvärdet inom området är 4,6 och gäller påståendet Familjedaghemmet arbetar medvetet med att främja mitt barns inlärning. 13

Flera av påståendena inom indexområdet har fått högsta medelvärdet 5,0 nämligen: Mitt barn känner sig tryggt på familjedaghemmet (Familjedaghemskoop Wåxnäs Leken, Nyckelpigan), Jag känner mig trygg att lämna mitt barn på familjedaghemmet (Nyckelpigan), Mitt barn trivs i familjedaghemmet (Familjedaghemskoop Wåxnäs Leken, Nyckelpigan), Pojkar och flickor ges lika möjligheter att utvecklas (Familjedaghemskoop Bojen, Nyckelpigan), Mitt barn blir bra bemött av personalen i familjedaghemmet (Familjedaghemskoop Wåxnäs Leken, Nyckelpigan) samt Jag som förälder blir bra bemött i familjedaghemmet (Nyckelpigan). Lägsta värdet inom indexområdet har påståendet Pojkar och flickor ges lika möjligheter att utvecklas fått med värdet 4,0 från Molkoms familjedaghem. 13

Indexområdet Utveckling och lärande byggs upp av följande sex påståenden: Mitt barns nyfikenhet och lust att lära uppmuntras i familjedaghemmet Den fysiska miljön i verksamheten bidrar till mitt barns utveckling Mitt barns lärande följs upp (7%) Mitt barns fysiska utveckling följs upp (7%) Mitt barns sociala utveckling följs upp (8%) Personalen på familjedaghemmet tror på mitt barns förmåga att lära sig olika saker Högsta totalmedelvärde inom utveckling och lärande har påståendet Personalen på familjedaghemmet tror på mitt barns förmåga att lära sig olika saker fått med 4,86. Lägsta totala medelvärdet återfinns för påståendet Mitt barns fysiska utveckling följs upp med värdet 4,16. Det enskilt högsta medelvärdet inom detta indexområde har påståendet Personalen på familjedaghemmet tror på mitt barns förmåga att lära sig olika saker fått med värdet 4,95 från Skattkärrs familjedaghem. Lägsta medelvärde (3,25) har två påståenden fått, nämligen Mitt barns lärande följs upp samt Mitt barns fysiska utveckling följs upp. Båda de värdena kommer från Molkoms familjedaghem. 14

Indexområde Inflytande byggs upp av följande tre påståenden: Mitt barn uppmuntras till att ta egna initiativ Mitt barn uppmuntras till att ta eget ansvar Mitt barns tankar och idéer tas tillvara (14%) Högsta totalmedelvärdet är 4,72 och gäller för påståendet Mitt barn uppmuntras till att ta egna initiativ och det lägsta totalmedelvärdet inom området är 4,63 för påståendet Mitt barn uppmuntras till att ta eget ansvar. Nyckelpigan står för det högsta värdet inom indexområdet: 4,9 för två följande två påståenden Mitt barn uppmuntras till att ta egna initiativ samt Mitt barns tankar och idéer tas tillvara. Det lägsta värdet, 4,14 inom indexområdet hittar vi för påståendet Mitt barn uppmuntras till att ta eget ansvar och det kommer från Molkoms familjedaghem. 15

Indexområdet Information byggs upp av följande fyra påståenden: Jag får veta vad familjedaghemmet gör för att stödja mitt barns utveckling Jag får information om läroplanens mål (8%) Jag får information om familjedaghemmets arbetssätt Familjedaghemmet värdesätter mina frågor och synpunkter Totalt högsta medelvärde inom indexområdet är 4,71 och det hittar vi för påståendet Familjedaghemmet värdesätter mina frågor och synpunkter. Det totalt lägst medelvärdet inom området är 3,53 och det återfinns för påståendet Jag får information om läroplanens mål. Det är också undersökningens totalt lägsta medelvärde. Detta område står för de tre totalt lägsta medelvärdena inom undersökningen med påståendena: Jag får veta vad familjedaghemmet gör för att stödja mitt barns utveckling (4,13) Jag får information om familjedaghemmets arbetssätt (4,07) Jag får information om läroplanens mål (3,53) 4,91 är högsta värdet inom området information och det återfinns för påståendet Familjedaghemmet värdesätter mina frågor och synpunkter från Nyckelpigan. Lägsta värdet kommer från Skattkärrs familjedaghem på påståendet Jag får information om läroplanens mål med värdet 2,8. 16

Indexområdet Helhetsintryck byggs upp av följande sex påståenden: Den fysiska miljön i familjedaghemmet är säker Jag är nöjd med mitt barns utevistelse Jag är nöjd med den mat som mitt barn serveras i familjedaghemmet Jag kan rekommendera mitt barns familjedaghem Jag har haft möjlighet att välja vilket familjedaghem mitt barn går på Jag är som helhet nöjd med familjedaghemmet Högsta totalmedelvärdet inom området är också högsta i undersökningen: 4,91 för påståendet Jag kan rekommendera mitt barns familjedaghem. Detta värde återfinns också i indexområdet Normer och värden där de båda påståendena Mitt barn blir bra bemött av personalen i familjedaghemmet samt Jag som förälder blir bra bemött i familjedaghemmet också fått 4,91 som totalmedelvärde. Lägsta totalmedelvärdet inom området är 4,59 och det har påståendet Den fysiska miljön i familjedaghemmet är säker fått. Inom området helhetsintryck hittar vi högsta värdet 5,0 för fyra av de sex påståendena inom området, nämligen: Jag är nöjd med mitt barns utevistelse (Nyckelpigan), Jag kan rekommendera mitt barns familjedaghem (Nyckelpigan), Jag har haft möjlighet att välja vilket familjedaghem mitt barn går på (Familjedaghemskoop Bojen) samt påståendet Jag är som helhet nöjd med familjedaghemmet (Familjedaghemskoop Wåxnäs Leken och Nyckelpigan) 17

Lägsta värdet inom indexområdet är 4,36 och kommer från Familjedaghemskoop Bojen för påståendet Den fysiska miljön i familjedaghemmet är säker. 17

18

Normer och värden Kön, barnet De flesta anser att barnen, oavsett kön, känner sig trygga på familjedaghemmen och de flesta respondenter känner sig trygga med att lämna sina barn på familjedaghem, oavsett kön. Generellt har de som svarat för flickor i något högre utsträckning angivit att de helt håller med påståenden om trygghet och trivsel (betyg 5). Kön, vårdnadshavare På frågan om pojkar och flickor ges samma möjligheter att utvecklas lika har majoriteten instämt helt i påståendet. De som svarat tillsammans har i något högre utsträckning angivit vet ej än andra grupper, 24 procent jämfört med 12 procent hos kvinnorna och nio procent hos männen. På frågan om den fysiska miljön i verksamheten bidrar till barns utveckling har kvinnor i något högre utsträckning angivit att de instämmer helt jämfört med andra respondentgrupper. Huvudman Majoriteten av respondenterna anger att det är tryggt att lämna sina barn på familjedaghem. Ingen har uppgett att de inte håller med i påståendet (betyg 1 eller 2). De flesta håller också med om att barnen trivs på familjedaghemmet. Respondenter med fristående huvudman är något mer benägna om att hålla med i påståendet att pojkar och flickor ges lika möjligheter att utvecklas. Knappt 87 procent av respondenter med fristående huvudman håller med i påståendet jämfört med 84 procent av respondenter med kommunal huvudman. Jämfört med 19

andra frågor så är det förhållandevis många som också angivit vet ej som svar, både hos de med kommunal och de med fristående huvudman, 15 procent respektive 13 procent. Ålder Andelen som anser att pojkar och flickor ges lika möjligheter att utvecklas i skolan är något större bland respondenter med barn i åldern 4-6 år. 88 procent jämfört med 73 procent av respondenter med barn i åldern 1-3 år har svarat att de instämmer. Vi kan konstatera att det är närmare en femtedel av de sistnämnda som svarat vet ej på påståendet. När det gäller att arbeta medvetet för att utveckla barnets förmåga kan vi konstatera att det är en högre andel av respondenterna i åldern 4-6 år som instämmer helt, medan de med barn i åldern 1-3 år i högre grad svarar betyg 4. Samma mönster ser vi på påståendet om att familjedaghemmet arbetar medvetet med att främja mitt barns inlärning. Gällande den fysiska förmågan ser vi att det är en större andel bland de med yngre barn som svarar betyg 3, elva procent jämfört med fyra procent i den äldsta gruppen. 19

Utveckling och lärande Kön, barnet Frågorna om familjedaghemmen arbetar med att utveckla barns sociala förmåga och frågan om fysiska förmåga har ungefär samma utfall. På frågan om barnens lärande följs upp har de som har flickor i högre utsträckning hållit med i påståendet, 73 procent jämfört med 66 procent hos de som har pojkar. På frågan om barnets fysiska utveckling följs upp är scenariot något omvänt, där de som har pojkar i högre grad håller med i påståendet. På nästa fråga, om barnets sociala utveckling är det omvänt igen om de som har flickor håller helt med i påståendet i högre utsträckning, 57 procent jämfört med 50 procent hos de som har pojkar. Kön, vårdnadshavare Inga nämnvärda skillnader. Huvudman På frågor om utveckling om barns sociala och fysiska förmåga svarar respondenterna förhållandevis lika, även om de fristående i något större utsträckning helt håller med i påståendet (betyg 5). Samtliga respondenter håller med i påståendet att familjedaghemmet jobbar med att utveckla barns fysiska förmåga. Ålder Andelen som anser att mitt barns lärande följs upp är något större bland respondenter med barn i åldern 4-6 år. 81 procent jämfört med 65 procent av respondenter med barn i åldern 1-3 år har svarat att de instämmer. Vi kan 20

konstatera att det är elva procent av de sistnämnda som svarat vet ej på påståendet. Vi ser samma mönster när det gäller uppföljning av den sociala utvecklingen. 20

Barns inflytande Kön, barnet På frågan om barnens tankar och idéer tas tillvara har de som har pojkar i något högre utsträckning svarat vet ej, 18 procent jämfört med tio hos de som har flickor. Kön, vårdnadshavare Inga nämnvärda skillnader. Huvudman Samtliga respondenter håller med i påståendet att barn blir bra bemötta av familjedaghemmens personal. Endast en respondent har angivit varken eller (betyg 3). På samma manér håller samtliga respondenter med i påståendet att föräldrarna blir bra bemötta. Respondenter med kommunal huvudman instämmer i högre utsträckning helt med påståendet att den fysiska miljön i verksamheten bidrar till barns utveckling (betyg 5), 71 procent jämfört med 61 procent hos de med fristående huvudman. Sammantaget håller cirka 90 procent med i påståendet (betyg 4 eller 5), oavsett huvudman. Frågorna om barns lärande, fysiska och sociala utveckling följs upp följer samma mönster. Cirka 10 procent av respondenter med kommunal huvudman håller inte med i påståendet jämfört med ingen av respondenter med fristående huvudman. Respondenter med fristående huvudman instämmer också mer i påståendena än respondenter med kommunal huvudman, och håller även med helt i påstående i större utsträckning. På samma sätt har också respondenter med kommunal huvudman i högre utsträckning svarat vet ej. 21

På frågorna om barn uppmuntras att ta egna initiativ och eget ansvar har återigen ingen svarat betyg 1 eller 2, alltså att de inte instämmer i påståendet. Detsamma gäller frågan om barns tankar och idéer tas till vara. Ålder Resultatet skiljer sig något åt gällande att barnet uppmuntras till att ta egna initiativ. Det är 92 procent av respondenter med barn i åldern 4-6 år som instämmer i påståendet, jämfört med 84 procent bland respondenter med yngre barn. De har i högre grad svarat betyg 3. Detta förhållande ser vi även vad gäller påståendet att mitt barn uppmuntras till att ta eget ansvar. 21

Information Kön, barnet De flesta anser att familjedaghemmen värdesätter respondentens frågor och synpunkter, även om de som har flickor i något högre utsträckning svarat att de instämmer helt; 81 procent jämfört med 68 procent av de som har killar. Kön, vårdnadshavare Inga nämnvärda skillnader. Huvudman På frågan om respondenten får information om läroplanens mål håller respondenter med fristående huvudman mer benägna att hålla med i påståendet, 68 procent jämfört med 42 procent av respondenter med kommunal huvudman. Nästan en femtedel av respondenter med kommunal huvudman håller inte med i påståendet (betyg 1 eller 2) jämfört med knappt tio procent hos respondenter med fristående huvudman. När det gäller betyget 3 och vet ej är respondenter med kommunal huvudman överrepresenterade i förhållande till de fristående. Ålder Resultatet skiljer sig något åt gällande att få veta vad familjedaghemmet gör för att stödja mitt barns utveckling. Det är 76 procent av respondenter med barn i åldern 4-6 år som instämmer i påståendet, jämfört med 68 procent bland respondenter med yngre barn. De har i högre grad svarat betyg 3. När det gäller att få information om läroplanens mål ser vi stora skillnader mellan de respondenter som har yngre respektive äldre barn. Det är närmare en tredjedel av respondenter med yngre barn som svarar att de inte instämmer (betyg 1 och 2), vilket ska jämföras 22

med 14 procent bland de med äldre barn. Det är 38 procent av respondenter med yngre barn som instämmer (betyg 4 och 5) vilket ska jämföras med 62 procent bland de med äldre barn. När det gäller att värdesätta vårdnadshavares frågor och synpunkter ser vi att det är fler av de respondenter med äldre barn som instämmer helt, 80 procent jämfört med 68 procent av de yngre. De yngre har i högre grad svarat betyg 4. 22

Helhetsintryck Kön, barnet Samtliga respondenter håller med i påståendet att man kan rekommendera familjedaghemmet till andra. Majoriteten av respondenterna, oavsett om de representerar pojkar eller flickor, håller också med i påståendena. Kön, vårdnadshavare Inga nämnvärda skillnader. Huvudman Majoriteten av respondenterna anser att den fysiska utemiljön säger att de är nöjda med barnens utevistelse. Samtliga respondenter, oavsett om de har kommunal eller fristående huvudman skulle rekommenderar sitt familjedaghem. Ålder Inga nämnvärda skillnader. 23

24

Inledning Resultatet av denna undersökning är tänkt att ge en bild av hur vårdnadshavare till barn på familjedaghem i Karlstad upplever familjedaghemmen. Frågorna i undersökningen är ställda i en strukturerad webbenkät och ger en ögonblicksbild av hur vårdnadshavarna upplever familjedaghemmet. En bild som ska informera om den upplevda kvaliteten på familjedaghemmen, som ska fungera för att underlätta val, samt även ligga till grund för fortsatt förbättringsarbete. Undersökningen är en totalundersökning av familjedaghemmen i Karlstads kommun. Samtliga vårdnadshavare på de sex familjedaghemmen har erbjudits möjlighet att delta. Samtliga familjedaghem har deltagit och alla har över 40 procent svarsfrekvens. Vi har totalt sett en svarsfrekvens på 72 procent i undersökningen, vilket är en mycket bra svarsfrekvens. Några familjedaghem har över 80 procents deltagande medan några ligger mellan 44-65 procent. Vår bedömning är att resultatet är av god kvalitet i detta avseende. Andelen i undersökningen som svarat vet ej, s k internt bortfall, är litet. Det är på några påståenden som andelen som svarat vet ej är mellan 8-14 procent. Vi kan konstatera att vårdnadshavarna har kunnat ta ställning i påståendena. Totalt sett är vårdnadshavarna nöjda med sitt familjedaghem De två frågorna om bemötande och helhetsintryck har fått höga värden av vårdnadshavarna i undersökningen. Såväl bemötandet som helhetsintrycket får 4,9 totalt sett. Vi kan alltså konstatera att vårdnadshavarna med barn på 25

familjedaghem i Karlstads kommun generellt sett är mycket nöjda både med bemötandet och med helhetsintrycket. Både för dessa frågor och för övriga frågor i undersökningen ser vi, och har redogjort för, att det finns vissa skillnader utifrån bakgrundsvariablerna: kön på barnet och vårdnadshavaren som besvarat enkäten, ålder på barnet, huvudman, samt familjedaghem. Vi återkommer till dessa skillnader längre fram i analysen. Korrelation familjedaghem De föräldrar som ger ett högt helhetsbetyg är också de som i högre grad svarar att barnet trivs i familjedaghemmet och att barnet känner sig tryggt på familjedaghemmet. Det även ett samband mellan helhetsbetyget och påståendet att barnet uppmuntras till att ta egna initiativ. Bemötandet av föräldrar korrelerar starkt med påståendena att barnen blir bra bemötta av personalen, att barnen trivs på familjedaghemmet, att den fysiska miljön i familjedaghemmet är säker samt att man är nöjd med sitt barns utevistelse. 25

Korrelation familjedaghem Det samvarierar starkast mellan bemötandet till barnen och att barnet trivs på familjedaghemmet, känner sig tryggt på familjedaghemmet samt att personalen tror på barnets förmågor. 26

Genomgående höga betyg för familjedaghemmen Genomgående i samtliga indexområden för familjedaghemmen i Karlstads kommun har vi höga medelvärden. Fyra av de sex familjedaghemmen får genomgående mycket höga medelvärden. Flera påståenden i undersökningen hamnar på medelbetyg 5,0 på den femgradiga skalan. Vid sammanräkning av alla familjedaghem hamnar medelbetyget på 4,9 på tre påståenden. Mitt barn blir bra bemött av personalen i familjedaghemmet Jag som förälder blir bra bemött i familjedaghemmet Jag kan rekommendera mitt barns familjedaghem Karlstads kommuns familjedaghem har med andra ord ett bra bemötande mot såväl föräldrar som barn. Ser vi till resultaten på indexnivå finner vi att Information är det område som fått lägst betyg i undersökningen. Inom indexområdet finner vi också de tre påståenden som fått de lägsta (men fortfarande är det höga medelvärden) indexvärdena i undersökningen. Jag får veta vad familjedaghemmet gör för att stödja mitt barns utveckling (4,1) Jag får information om familjedaghemmets arbetssätt (4,1) Jag får information om läroplanens mål (3,5) 27

Information är därmed ett förbättringsområde för alla familjedaghemmen. Undersökningen har inte kartlagt hur viktig man anser att informationen är. Möjligt är att informationen om läroplanens mål, som fick det lägsta medelvärdet, inte heller anses vara en lika viktig information som andra informationsområden. Likväl kan kunskap om läroplanens mål vara en viktig information som också kan påverka även andra påståenden i undersökningen. Ett familjedaghem sticker ut med genomgående något högre indexvärden, och det är familjedaghemmet Nyckelpigan. Vilka förutsättningar har Nyckelpigan för att verksamheten ska uppskattas i högre grad än övriga familjedaghem? De familjedaghem som får något lägre medelbetyg är Skattkärr och Molkoms familjedaghem vilka får något lägre medelbetyg på de flesta indexområdena. Vi vill betona att även Molkom och Skattkärrs familjedaghem har bra medelbetyg, men de ligger lägre i jämförelse med de andra. Vi ser att de två familjedaghemmen genomgående får lägre betyg på indexområdena, förutom på helhetsintrycket där Skattkärr får medelbetyg 4,7 vilket ligger i nivå med övriga. Molkom har genomgående något lägre medelbetyg än Skattkärr. Skattkärr får undersökningens lägsta medelvärde på påståendet; jag får information om läroplanens mål. Vad kommer det sig att de två familjedaghemmen får generellt lägre medelbetyg? 27

De flesta är nöjda med sitt familjedaghem, oavsett kön, ålder och huvudman Vi har granskat resultatet utifrån kön, huvudman och åldergrupp. Generellt sett är respondenterna nöjda, med några enstaka skillnader. Respondenter som har flickor är mer nöjda än respondenter som har pojkar Om man ser till svaren från vårdnadshavare har de som har flickor i högre grad instämt i påståendena. Kan detta bero på att majoriteten av de som svarat är själva är kvinnor? Vid en korskörning med uppdelning både på barnets kön och vårdnadshavares kön kan vi dock inte se något mönster i att kvinnliga vårdnadshavare skulle ge ett högre betyg om barnet är en flicka, jämfört om barnet är en pojke. Skillnaden ligger snarare i barnets kön jämfört med vårdnadshavarens kön. Som exempel kan nämnas att på påståendet om barnens lärande följs upp har de som har flickor i högre utsträckning hållit med i påståendet, 73 procent jämfört med 66 procent hos de som har pojkar. Det är rimligt att tro att flickor och pojkars lärande följs upp på liknande sätt, men att respondenten upplever att flickors lärande följs upp bättre. 28

Respondenter som har barn i åldrarna 4-6 år är mer nöjda än de som svarat för de som har barn i åldrarna 0-3. Generellt sett är de som har barn i åldrarna 4-6 år varit något mer benägna att hålla med i påståendena, både helt och delvis, än de som svarat för de yngre barnen. Ett exempel är frågan om vårdnadshavaren får veta vad familjedaghemmet gör för att stödja mitt barns utveckling. Det är 76 procent av respondenter med barn i åldern 4-6 år som instämmer i påståendet, jämfört med 68 procent bland respondenter med yngre barn. De med något äldre barn instämmer också i högre utsträckning helt på frågan om att familjedaghemmet värdesätter vårdnadshavares frågor och synpunkter, 80 procent jämfört med 68 procent av de yngre. Detta står i tydlig kontrast emot hur vårdnadshavare i förskolan svarat. Där har istället de som svarat för de yngre barnen, åldrarna 0-3 år, varit något mer instämmande till påståendena. Har familjedaghemmen mer blandade barngrupper, där barn från både den yngre och den äldre ingår i samma grupper? I många förskolor har man under dagarna skilda aktiviteter för äldre och yngre barn, där båda grupperna sätts i sina egna sammanhang och barnen främst interagerar med jämnåriga. Kan det vara så att i familjedaghemmet samlas alla barn ofta tillsammans? Hur påverkar detta de äldre barnen? Har de lättare att sätta agendan och upplevas få det stöd de behöver? 28

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att kund- och brukarundersökningarna genererar information i flera olika dimensioner. I den här resultatredovisningen har vi redogjort för resultat per verksamhet. Analysen bygger till stora delar på jämförelser mellan verksamheterna, kön, ålder och huvudman. När vi nu har allt material för samtliga verksamheter inom ramen för kund- och brukarundersökningarna från förskola till årskurs åtta, ser vi att det finns en del resultat som kan vara intressant att analysera ytterligare. Vi ser exempelvis tendenser om att lägre åldrar ger bättre betyg till verksamheterna. Vad kommer det sig? Är det förväntan som är orsak? Vi ser även att det finns resultat som är genomgående inom ett skolområde. Genom att analysera verksamheterna inom ett skolområde gemensamt för skolområdet kan förbättringsområden och styrkor som gäller övergripande för skolområdet identifieras. Vidare ser vi också att information tenderar att vara ett större problem i verksamheterna i lägre åldrar, medan arbetsro, lust att lära och skolmaten är problemområden högre upp i skolåldern. Är det här problemområden där det behövs ett mer övergripande strategiskt stöd och inte vara upp till enskilda verksamheters insatser? I undersökningen ser vi också exempel på verksamheter där stöd och insatser gett resultat. Två exempel på det är Rudsskolan och Frödingsskolan som i årskurs åtta genomgående får de högsta indexvärdena. Det är nu viktigt i tolkningen av resultatet att ha ödmjukhet inför orsakerna till resultatet, vilka förutsättningar respektive verksamhet har för att uppnå bra nivåer i omdömena, likväl som det är av vikt att se kritiskt på verksamheten, ha mod att ta 29

sig an resultatet och genomföra förbättringsåtgärder. Utmana dem med bättre värden! På följande sida ger vi några frågeställningar som kan användas vid bearbetning av resultatet. 29

Underlag för val Ett av syftena med undersökningen är att ge underlag för val. Nu finns ett gemensamt insamlat resultat som ska ligga till grund för att underlätta framtida val till familjedaghem och förskola. Förutom de unika rapporter som levereras tillsammans med denna totalrapport kommer under hösten 2012 informationen att finnas sökbar i en jämförelseportal. De påståenden som kommer att finnas i jämförelseportalen är: Mitt barn känner sig tryggt på familjedaghemmet Familjedaghemmet arbetar medvetet med att utveckla mitt barns sociala förmåga Mitt barn blir bra bemött av personalen i familjedaghemmet Mitt barns nyfikenhet och lust att lära uppmuntras i familjedaghemmet Mitt barn uppmuntras till att ta egna initiativ Familjedaghemmet värdesätter mina frågor och synpunkter Jag kan rekommendera mitt barns familjedaghem Jag är som helhet nöjd med familjedaghemmet Tillsammans med övrig information om respektive familjedaghem och förskola kommer undersökningsresultatet vara ett bra underlag för val för framtida vårdnadshavare som ska placera barn i barnomsorg. Det är nu det börjar förbättringsarbetet! Undersökningen är tänkt att bidra till utveckling och förbättringsarbete på 30

respektive familjedaghem, ett arbete som bör bedrivas ute i respektive verksamhet. Både totalrapporten och den unika rapporten för respektive verksamhet bör användas. De unika resultaten kan med fördel jämföras med tidigare genomförda undersökningar. Observera att det kan finnas skillnader vad gäller skala och uppbyggnad av frågorna mellan undersökningarna. Vid nästa års mätning blir det däremot möjlighet att mer direkt jämföra resultaten över tid. Totalrapporten är tänkt att användas för att få en jämförelse med de andra familjedaghemmen (och förskolorna) i undersökningen och eventuellt benchmarka emot. Stödfrågor för den egna analysen och det fortsatta förbättringsarbetet kan vara: Vilka indexområden har familjedaghemmet höga respektive låga betyg för? Vilka specifika frågor har familjedaghemmet höga respektive låga betyg för? Med anledning av de höga betyg som de flesta familjedaghemmen får är en relevant stödfråga hur bibehåller man de höga betygen, vad i arbetssättet ligger till grund för de positiva omdömena? Vilka nya frågor väcks med anledning av resultatet? Vad kan ligga bakom resultatet? Kan det till exempel vara organisatoriska aspekter, ledarskap, kommunikativa, eller sociodemografiska orsaker? Vilken ytterligare information kan behöva samlas in från barn, personal och vårdnadshavare för att ge en mer nyanserad bild av undersökningsresultatet? T ex om en fråga behöver belysas ytterligare, vem eller vilka kan ge en fördjupad bild av frågan? Här kan mer kvalitativa undersökningsmetoder vara relevanta, t ex personliga intervjuer eller gruppintervjuer. Vilka slutsatser dras utifrån ovanstående? Vilka aktiviteter planeras att genomföras med målet att förändra ett resultat? Vem eller vilka är ansvariga och när ska det vara klart? 30