Nummer 1 Oktober 2007 SÄKRA B E T A L N I N G A R En flygande start......för den nya föreningen. Representerad i insolvensutredningen, i dialog med Kronofogden, Konsumentverket och Datainspektionen. Fem månder efter starten är Svensk Inkasso redan ute på banan.
Innehåll 2. Nu är vihär 3. Ledaren 4. Svensk Inkasso möter Kronofogden 6-8. Styrelseproffs 9. Frågor och svar om föreningen 11. HD täpper till möjligheterna till ersättning för rättslig rådgivning Utredning om insolvensrätten 12-13. Kalendarium 14-15. Forum Myndighet 16-17. Korten på bordet 18. En inkassohandläggares bekännelser 19. Studiecirkel Hösten 2007 20. Elektronisk Bevisföring - Svensk Inkasso ordnar seminariedag! Hur förbättrar man betalningsmoralen i näringslivet Nu är vi här Vi kommer tillbaka, skrev jag i sista numret av OSP i våras. Lite snyggare, lite vassare och ständigt informerade. Och det är med glädje, vånda och optimism som jag nu kan konstatera att klockan är slagen och det är upp till bevis. Det är lätt att vara kaxig innan man har kavlat upp ärmarna och satt igång. Det som för mig en gång började med att jag som sist in-styrelseledamot i SiO (Svensk InkassoOrganisation) fick svarte-petter uppdraget att ta hand om föreningens tidning Osäkra Pengar (ingen annan ville nämligen) har med åren växt och blivit allt roligare, även om det stundtals varit en riktig utmaning i att få skribenterna att hålla deadlines. Mycket tjat har det varit. Jag högg därför direkt när jag fick frågan från vår nya branschförening. Klart jag ville bli redaktör för Svensk Inkassos tidning! Jag är inte ensam, förstås. Till min hjälp har jag Niklas Björklund, biträdande redaktör och annonsansvarig, de duktiga tjejerna på vårt kansli, skribenter med synnerligen vassa och kompetenta pennor och inte minst vårt redaktionsråd som består av Susanne Bruce, Anders Rönngard och Claes Månsson. Säkra Betalningar kommer att bevaka de områden som viktiga för branschen, ställa de viktiga och angelägna frågorna, vara ett språkrör för föreningen, rapportera från våra kontakter med myndigheter och lagstiftare och sprida information och nyheter om sådant som sker inom juridiken, inom regelverk och inom politiken. Jag är stolt och glad över att vårt första nummer av Säkra Betalningar nu faktiskt är klart. Vi har lite kvar att putsa på format, innehåll och layout men vi kommer bara att bli bättre. September 2007 Elisabet Hammar, Redaktör Niklas Björklind, Biträdande redaktör 21. Policyuttalande av Svensk Inkasso ang. hantering av barns skulder 22. Branschfakta 23. Styrelse/Övriga Ansvarig utgivare Claes Månsson, ordförande Svensk Inkasso claes.mansson@adv-aberg.se
Ledaren Välkomna till den nya branschorganisationen SVENSK INKASSO! Medlemsföretagen i de äldre branschorganisationerna på inkassomarknaden har under våren 2007 tillsammans bildat Svensk Inkasso för att få till stånd en enad branschförening där alla intressenter på svensk inkassomarknad drar åt samma håll. Intresset har varit stort för den nya föreningen och det kan sägas att Svensk Inkasso representerar hela den svenska inkassomarknaden. De äldre föreningarna har avvecklats. Med denna utgångspunkt är det lämpligt att försöka överblicka föreningens viktigaste uppgifter. Styrelsens ena huvuduppgift är att etablera en god föreningsorganisation för interna frågor såsom ekonomi, logotyp, hemsida, information, utbildning, branschtidning, m.m. Föreningen har påbörjat arbetet och bl a antagit en ny logotyp och föreningens hemsida har lanserats på www.svenskinkasso.se (hemsidan kommer successivt att byggas ut). Den andra huvuduppgiften för styrelsen är att genom utåtriktat arbete få till stånd goda branschförutsättningar. Den fråga som under senare tid kommit att dominera den offentliga debatten gäller frågan om evighetsgäldenärer; hur kommer det sig att det finns ett betydande antal gäldenärer i samhället som, trots att skuldsaneringslagen funnits i mer än tio år, inte lyckas bli skuldfria eller på annat sätt komma ur en evig skuldsituation? Utredningen Ett samordnat insolvensförfarande (där Svensk Inkasso har expertrepresentation) skall överväga frågan om evighetsgäldenärer. Kronofogdemyndigheten har i media idogt argumenterat för ändrade rättsregler för att förändra skuldsituationen för evighetsgäldenärer. De förslag som debatteras är synnerligen ingripande och argumentationen tyder på att denna fråga kan bli inkassobranschens viktigaste fråga under de kommande åren. Utrednings-direktiven till Ett samordnat insolvensförfarande klargör att överskuldsättning helst skall hanteras med tillämpning av insolvensrättsliga regler och principen om likabehandling av borgenärer. Förslag från Konsumentverket och Kronofogdemyndigheten om absolut preskription för fordringar, ändrade regler om åberopsbördan för preskription i den exekutiva processen, avräkning på kapitalbelopp i stället för på ränta vid avbetalningar, skall dock beaktas. Det är uppenbart att det finns djupt förankrade idéer hos myndighetsföreträdare att radikala förändringar bör införas med försämrade möjligheter för borgenärerna att kunna avbryta preskriptionstider eller i övrigt att göra sina fordringar gällande. Borgenärerna skall inte få lagligt grundade krav verkställda av Kronofogdemyndigheten utan egen bevisning om att en fordring inte är preskriberad. Förslagen tycks ha lätt att få fäste i den allmänna debatten. Utan djupare analys ter det sig enkelt att ansluta sig till uppfattningen att skulder bör ha ett bäst före datum med en bortre gräns för sin giltighet. Kronofogdemyndigheten grundar sina krav på förändring i att regeringen föreskrivit att myndigheten skall arbeta förebyggande och motverka överskuldsättning. Till detta har Kronofogdemyndigheten knutit ett övergripande verksamhetsmål, nämligen att halvera antalet gäldenärer som har återkommande skulder till år 2012. Svensk Inkasso har ett helt annat perspektiv på frågor om skulders giltighet i tiden. Utgångspunkten är att en fordring alltid motsvaras av en nyttighet, tjänst eller produkt som någon köpt och förbrukat och där leverantören har ett berättigat krav på ersättning vilket stöds av lagstiftaren. Om inte kunden erlägger betalning gör leverantören en förlust och kostnaden övervältras på någon annan, d.v.s. övriga kunder. Med denna utgångspunkt skulle föreningen kunna ifrågasätta både det sakliga innehållet i radikala förslag om att fordringar inte skall kunna göras gällande och den opinionsbildning som sker för att torgföra förslagen. Är det verkligen möjligt för Kronofogdemyndigheten som verkställande myndighet och underinstans i en tvåpartsprocess (mellan borgenär och gäldenär) att agera som opinionsledare för radikala lagändringar med målsättningen att fordringar inte skall betalas utan att närmare överväga partsneutralitet och de samhällseffekter som blir följden? Regeringen har i budgetpropositionen klargjort att förebyggande verksamhet skall ske inom Kronofogdemyndighetens verksamhetsområden. Överskuldsättning skall hindras genom arbete i de olika verksamhetsgrenarna. En försiktig tolkning av dessa riktlinjer leder till att Kronofogdemyndigheten inom ramen för den lagstiftning den har att tillämpa, främst utsökningsbalken, lagen om betalningsförelägganden och lagen om skuldsanering, skall motverka överskuldsättning, eller enklare uttryckt, genom en effektiva, tydliga och partsneutral myndighetsåtgärder i anhängigjorda mål och ärenden tillse att överskuldsättning motverkas. Kronofogdemyndighetens strategi för att motverka överskuldsättning klargörs i myndighetens verksamhetsplan där en medveten mediestrategi lanseras med innebörd att det är myndigheten som aktivt skall driva viktiga frågor i media. Kronofogdemyndigheten synes anse att både mål och medel bäst befrämjas om reformbehoven uppmärksammas, drivs och löses av Kronofogdemyndigheten själv. Detta ter sig som ett avsteg från traditionell myndighetsutövning och stats- och förvaltningsrättsligt torde det finnas ett begränsat utrymme för opinionsbildande verksamhet av detta slag. Opinionsbildningsverksamhet av en opartisk expertmyndighet riskerar att leda till ett demokratiskt underskott i debatten. De åtgärder som föreslås för att komma till rätta med överskuldsättning återfinns inte inom ramen för de myndighetsåtgärder som åligger Kronofogdemyndigheten, dvs fatta beslut i mål och ärenden som anhängiggörs vid myndigheten. I stället förespråkas, utan närmare analys av samhällsföljderna, att ändringar skall göras i civilrätten. De nämnda exemplen skulle leda till att borgenärerna i samhället dvs kreditgivare och leverantörer måste räkna dels med att fordringar kan komma att avskrivas trots att de inte reglerats och heller inte blivit föremål för prövning enligt konkurs- eller skuldsaneringslagen, dels att betalningsförsummelser inte heller skall leda till någon ökad kostnad för gäldenären i form av ränta på den kredit som gäldenären självsvåldigt tagit sig genom att inte betala i rätt tid. Sådana förändringar kommer naturligtvis att ha betydelse för samhällslivet. En kraftigt försämrad kreditförsörjning i samhället kan förutspås, liksom en fördyring av de krediter som beviljas och sköts, eftersom de skötsamma kunderna får bära kostnaderna för av- och nedskrivning av skulder och räntor som inte betalas. Svensk Inkasso står för en sund bransch som bedriver verksamhet inte endast enligt lag utan också efter god branschsed och etiska riktlinjer. Borgenärernas intresse av att få betalt skall utföras på ett korrekt sätt. Branschen är tillskyndare av goda, lagliga och förutsägbara möjligheter för överskuldsatta gäldenärer att komma ur sin skuldsituation. När skuldsaneringslagen nu ändrats finns förutsättningar att fler överskuldsatta gäldenärer kommer att medges skuldsanering. Branschens företag är därtill positivt inställda till varje möjlig, frivillig uppgörelse för att lösa en skuldsituation. Svensk Inkasso anser däremot inte att en ändrad civil- och processlagstiftning är en lämplig väg för att motverka överskuldsättning. Claes Månsson, Ordförande Svensk Inkasso, sept. 2007
Svensk Inkasso möter Kronofogden Svensk Inkasso och Kronofogden har enats om att regelbundet hålla gemensamma möten för att diskutera övergripande och strategiska frågor av intresse. Den 22 augusti träffades representanter från föreningen och myndigheten där Susanne Bruce, Charlotte Strandberg, Gordon Odenbark och Claes Månsson deltog. Kronofogden representerades av Rikskronofogden Eva-Liedström Adler, Anna-Carin Gustafsson-Åström, Annika Stenberg och Michael Necke. Förändringsarbetet som bedrivs inom Kronofogden sker med förutsättningen att effektiviteten i produktionen ska upprätthålls. Fokus läggs på tillgänglighet, god service, enhetlig rättstillämpning och likvärdig behandling. Vissa tempoförluster befaras inför förändringen den 1 januari 2008 då borgenärsuppgifterna överlämnas till Skatteverket, vilket man tror kommer vara en relativt tung omställning för verket. Svensk Inkasso och Kronofogden debatterade Kronofogdens arbetsmetoder och den pågående opinionsbildningen för radikala förslag om bland annat absolut preskription och skuldavräkning mot kapital som framförs. Svensk Inkasso påpekade att den stats- och förvaltningsrättsliga grunden för denna typ av åtgärder är svag eller rentav obefintlig. Kronofogden framhöll å sin sida att opinionsbildningen är ett medvetet och planenligt val där man anser att eftersom ägaren, staten, trots att de måste vara medvetna om denna strategi inte ingriper därmed ger myndigheten mandat att fortsätta tillämpa denna strategi. Kronofogden lyfte särskilt fram sin målsättning, vilken också finns tydligt angiven i Verksamhetsplanen för 2007, att antalet återkommande gäldenärer i myndighetens register ska halveras till år 2012. Svensk Inkasso klargjorde tydligt att branschen har en helt annan syn i sakfrågorna och att problemen med t ex överskuldsättning skall lösas inom ramen för insolvensrätten. Föreningen motsätter sig de strategier och metoder som myndigheten tillämpar för att nå sina mål. Hur föreningens strategi för att bäst framföra dessa synpunkter ska utformas, är under övervägande men förhoppning finns att fortsatta gemensamma diskussioner mellan branschen och myndigheten skall leda vidare. Föreningen tog också upp ett exempel på olämpliga arbetsmetoder där kronofogdemyndigheten uppmanat gäldenärer som var föremål för löneutmätning att ansöka om skuldsanering. Föreningen anser det stötande att en myndighet med ett uttalat opartiskt uppdrag försöker påverka den ena parten i processen att lösa sin skuldsituation genom ett annat rättsinstitut som uppenbarligen är inrättat för en helt annan gäldenärstyp, nämligen de som inte har betalningsförmåga. Föreningen tog också upp frågan om ränteberäkning i sammanlagda mål där Kronofogdens IT-system har så allvarliga brister att det kan leda till rättsförluster för enskilda borgenärer och att det i förlängningen finns risk för att detta leder till skadeståndskrav då räntebeloppen kan beräknas felaktigt vid utdelning och fördelning av indrivet belopp. Detta beror främst på att systemen för summarisk process respektive indrivningen inte är fullt kompatibla. Från myndigheten är man medveten om problemet men har inte uppmärksammat de allvarliga konsekvenserna för borgenären. Frågan kommer nu att utredas av myndigheten. Trots de i vissa fall skilda åsikterna så avlöpte sammanträdet i god anda och parterna hade god förståelse för varandras situation. Nästa möte bestämdes till att äga rum under november. //EH sept 2007//
www.asitis.se - Sveriges ledande leverantör av system för fakturabelåning, fakturaköp och fakturaservice -
Styrelseproffs Den 24 april i år höll Svensk Inkasso sin första årsstämma och den interimistiska styrelsen ersattes med en ordinarie. I styrelsen finns representanter i lika mängd från de bolag som ingick i de tidigare två branschorganisationerna. Styrelsen har påbörjat verksamheten och arbetar i rask takt med att ordna både organisation och administration för föreningen. Men den viktigaste uppgiften för våra styrelsemedlemmar är att företräda branschen utåt mot lagstiftare, myndigheter och andra branschintressenter. Vilka är då personerna i styrelsen som och vad är det de brinner för inom vårt område. Vi bad dem presentera sig själva, sitt ansvarsområde i föreningen och lista den eller de frågor som de själva tycker är allra viktigast för branschen just nu. Susanne Bruce Claes Månsson Charlotte Strandberg Jag arbetar för och är delägare i Advokatfirman Åberg & Co AB, Stockholm. Jag är utbildad vid Uppsala Universitet där jag avlade Juris kandidatexamen 1981. Under åren 1982-1984 tjänstgjorde jag som notarie vid länsrätten i Västerbottens län, Umeå. Under åren 1985-1988 arbetade jag vid Kronofogdemyndigheten i Stockholm som Kronofogdesekreterare, kronofogde samt enhetschef. År 1989 började jag vid Advokatfirman Ekelund i Stockholm där jag arbetade som biträdande jurist och sedermera advokat med affärsjuridisk verksamhet och dessutom uppdrag för dåvarande Svenska Inkassoföreningen. Sedan 1996 är jag verksam som advokat i Advokatfirman Åberg & Co med arbetsuppgifter som innefattar civil- och förvaltningsrätt med affärsjuridisk (kontraktsrättslig) inriktning, inom främst kreditmarknad/finans/inkasso, (bl a arbete för dåvarande Sveriges Inkassoorganisation), IT-rätt/personuppgiftslagstiftning, marknadsrätt, läkemedelslagstiftning. Arbetsuppgifterna innefattar även undervisning inom dessa rättsområden. Jag har under flertalet år medverkat i lagstiftningsarbete och deltagit som expert och utredningsman i statliga utredningar, (t ex expert i Leasingutredningen, Kreditupplysningsutredningen, Personuppgiftslagsutredningen). Har cirka 20 års erfarenhet av inkassoverksamhet i olika ledande positioner på Intrum Justitia. Innan och mellan dess har jag arbetat på Finans Scandic och Extra Film AB. Sedan januari 2007 är jag Operations Director och Vice VD för Intrums svenska verksamhet. Dessutom ansvarar jag också för Best Practice för den europeiska delen av tjänsten efterbevakning. Jag ingår i såväl den skandinaviska som den svenska ledningsgruppen. Jag är gift och har tre barn. Älskar att resa!! Jag har länge varit mycket aktiv i lobbying för branschen och är väldigt glad över att ha blivit invald I styrelsen. Jag har suttit med som borgensärsrepresentant i Skuldsaneringsutredningen och deltar nu utredningen avseende sena betalningar. Min huvuduppgift i styrelsen är att dels att delta i arbetet och utvecklingen av föreningens tidning samt vissa uppgifter som berör samarbetet med Kronofogdemyndigheten.. Den fråga som ligger mig varmast om hjärtat är att driva borgenärsrollen mot myndigheterna, t ex Kronofogdemyndigheten och Konsumentverket. Skuldsättningsgrad och de frågor som hör ihop med detta är också ett viktigt område. Jag värnar om att vi ska höja statusen för vår bransch genom bra utbildning, engagemang och att inta en aktiv roll i de frågor som berör vår sektor. Är jur. kand och vice VD i inkasso AB Marginalen och Finans AB Marginalen, med operativt ansvar för verksamheterna. Har arbetat med inkasso och inkassofrågor i över 25 år. Är dessutom ledamot i Kronofogdemyndighetens Intressentråd och ledamot av Inkassonämnden. Jag har också blivit förordnad som expert i utredningen om ett samordnat insolvensförfarande. Mitt huvudområde inom styrelsen är etiska frågor, där vi genom Inkassonämnden skall synliggöra för såväl myndigheter, kunder, gäldenärer och allmänheten i övrigt att, medlemmarna bedriver en sund och samhällsnyttig verksamhet med höga krav på etik och moral som man lever upp till. Härtill kommer bevakning och engagemang i pågående lagstiftningsarbete för att bevaka branschens och enskilda borgenärers intressen i kommande lagstiftning. Med referens till pågående utredningar inom insolvensrätten, vilket också omfattar diskussionen om evighetsgäldenärer ser jag det som den viktigaste frågan för föreningen att bevaka, uppvakta och debattera förslag på lagändringar som, är eller inte är, till gagn för branschen och våra kunders verksamhet.
Jag är avdelningschef hos AK Inkassotjänst AB som ingår i det norska börsnoterade Aktiv Kapital ASA. Jag har lång arbetslivserfarenhet från bank, inkassobolag samt kreditmarknadsbolag och har en controller utbildning i grunden. Dessutom är jag författare till Kredit- och Inkassohandboken. I styrelsen ingår jag i juristkommittén som skall följa rättsutvecklingen, bereda olika juridiska frågor samt samordna synen på vad som är förenligt med god etik i inkassobranschen. Jag ansvarar även för Svensk Inkassos utbildningar tillsammans med Mats Bergström och Marie Bråberg. Den viktigaste frågan just nu är att stoppa lagstiftningsförslaget om att mindre skulder inte skall generera någon betalningsanmärkning. Betalningsanmärkningen är en av de bästa preventiva verktygen vi har för att förhindra skuldsättning. Att urholka anmärkningen och låta människor göra gäldenärskarriär är inget jag vill bidra till. I samhället har det egna ansvaret och förväntan på individen att vara aktiv i beslut som rör den egna ekonomin ökat märkbart. Det kan vara val av PPM fonder, elbolag, teleoperatör, försäkringsbolag, bank m.m. Jag anser att var och en måste inse sitt eget ansvar och inte förlita sig på att någon annan tar det åt dem. Inom myndighetssfären finns påverkare som vill införa automatiska system som fråntar individen detta. Ett exempel är förslaget om definitiv preskription där det redan finns en, enligt min mening tillräcklig, lösning för överskuldsatta personer genom Skuldsaneringslagen. Samhället ska underlätta för individen, t ex genom utbildning, att fatta rätt beslut, inte frånta denne det egna ansvaret. Jag vill jobba för att tillvarata den viljan, vilket vi, inom vår bransch märker dagligen i kontakten med gäldenären. Inkassobolagen hjälper många skuldsatta som insett sitt eget ansvar genom att ta kontakt med borgenären eller ombudet för en avbetalningsplan eller annan betalningsuppgörelse. Anders Cardell Anders Rönngard Mellan 1994-2002 drev jag eget inkassobolag i Malmö. Innan jag kom in i inkassobranschen var jag under tio år VD i olika fastighetsbolag varav ett var en internationell koncern. Jag är numera huvudägare och VD för Invoice Finance AB som huvudsakligen arbetar med factoring och köp av fakturor. År 2002 blev jag ordförande i SiO efter att ha varit styrelseledamot sedan 1997. Jag har personligen engagerat mig mycket i sammanslagningen av de båda inkassoorganisationerna. Min roll i den nya styrelsen är att hålla kontakt med den grupp som producerar föreningens tidning Säkra Betalningar samt vara en allmän resurs i styrelsearbetet. Branschens viktigaste fråga är inte en utan tre. 1. Branschens image tror jag är den viktigaste då acceptansen och förståelsen för verksamheten från allmänhet och myndigheter påverkar våra möjligheter att driva verksamheten effektivt och med bra lönsamhet. 2. Överskuldsättningen och den debatt som förs. 3. Preskriptionsdebatten. Har varit VD för Kredit-Inkasso AB sedan 1998. Kredit-Inkasso är idag det enda bankägda (Svenska Handelsbanken) inkassobolaget. Efter studier i Uppsala började jag under tidigt 70-tal på finansbolag. Först Factoring Service som blev PKfinans och sedan 1980 gick jag över till Banco Finans. Perioden1988-91 arbetade jag med avvecklingen av Vergenta Finans. Under finanskrisen 91-98 kryssade jag runt i Sverige för Stadshypoteks räkning för att ta hand om alla de obestånd kring fastigheter och bostadsrättsföreningar som uppkom. Efter det att Handelsbankens köpt Stadshypotek blev jag VD för Kredit-Inkasso. Mats Bergström Som privatperson är mitt djupa fritidsintresse båtar, segel och hav. Inom Svensk Inkasso ingår jag i gruppen kring utbildning, inom inkasso är min specialitet och intresse kommunikationen mellan gäldenär och handläggare. Svensk Inkasso har många viktiga uppgifter framåt, men jag tror en av de viktigare är att föra ut inkassobolagens roll i samhället som en brygga mellan gäldenär och borgenär och dessutom vara proffs och garant för en rättssäker process.
Anders Uddfors Gordon Odenbark Anders Svensson Jag har varit VD för Lindorff Sverige AB sedan 2003 och tillträdde 2005 posten som Sverigechef. Jag har arbetat många år inom Lindorffkoncernen där jag började som marknadschef i FT Kredithanterarna (nuvarande Lindorff Sverige AB) redan 1993. Mellan 1999 till 2003 arbetade jag för Manpower i olika ledande befattningar. Jag var tidigare engagerad i Svenska Inkassoföreningens styrelse. Min roll i styrelsen är att delta i marknadsföringen av Svensk Inkasso. En av de viktigaste frågorna för föreningen är att befästa den höga etik och moral som präglar branschens seriösa aktörer samt balansera den massmediala debatten. Väsentligt är också att vi verkar för en sund struktur gällande lagar regler och förordningar. Har varit hos Gothia Financial Group AB i drygt sju år och under de senaste åren ansvarat för all inkasso i Sverige, Finland och Danmark. Dessförinnan har jag gått på juristlinjen i Lund, arbetat på tingsrätten i Varberg och under en period arbetat med datorer och nätverksteknik. Idag är jag ledamot i föreningen och är engagerad i juristkommittéen. Det som ligger mig varmast om hjärtat i inkassofrågor idag är hur vi i branschen kan driva inkasso på ett effektivt och lönsamt sätt samtidigt som vi minimerar de oundvikliga integritetsintrången i gäldenärens vardag. Personligen skulle jag därför vilja att vi tog efter Norge när det gäller inkassoarvoden och inför stafflade skalor mot såväl näringsidkare som privatpersoner. Vidare har vi frågan om absolut preskription som nu debatteras, där vi i branschen är övertygande om att det vore förödande för betalningsmoralen och fördyrar kreditgivning om detta genomförs. Är inkassochef hos Alektum Inkasso och arbetar på huvudkontoret i Göteborg med ansvar för driften av den europeiska inkassoverksamheten. Jag har en gedigen inkassoerfarenhet i bagaget och har verkat inom branschen sedan 1987, företrädesvis med juridiska frågor. Dessförinnan har jag arbetat inom domstolsväsendet, både i tingsrätt och vid Domstolsverket. De senaste åren har jag dessutom haft förtroendeuppdrag som vice ordförande i en av de tidigare inkassoföreningarna; Sveriges Inkassoorganisation SIO, där jag engagerat mig främst i obeståndsjuridik, föreningsfrågor och myndighetskontakter. Utanför inkassovardagen spenderar jag gärna tid med min fru Maria och mina två barn. Segling är något jag gärna ägnar mig åt på fritiden. Inom Svensk Inkasso är jag engagerad i juridiksektionen och är också sammankallande. Juridiken är det som ligger mig särskilt varmt om hjärtat och en av de viktigaste uppgifterna för föreningen är att aktivt tillvarata möjligheterna att påverka lagstiftning och regelverk genom att aktivt medverka i för branschen viktiga utredningar men också som remissinstans. Spara pengar genom att handla av oss direkt! DM Qvert AB är specialiserade på att trycka kuvert och fakturapapper. Vi kan lagerhålla kuvert och faktura papper för er om ni har ont om plats. Testa oss, många av era kollegor har redan gjort det! Vi finns i Stockholm och Göteborg. DM QVERT AB, Box 148, 443 23 Lerum. Tel: 0302-558 00. Fax: 0302-558 09. E-mail: fredrik@dmqvert.se DM QVERT AB, Årstaängsvägen 9, 117 43 Stockholm. Tel: 08-545 849 10. Fax: 08-545 849 19. E-mail: henrik@dmqvert.se
Några snabba frågor om bildandet av föreningen Föreningen Svensk Inkasso Vad bakgrunden till att det fanns två branschföreningar? Svenska Inkassoföreningen (SI) startades av de dåvarande större inkassoföretagen på 1970-talet då lagregleringen av inkassoverksamhet blev aktuell och branschen behövde göra sin röst hörd. Svergies Inkassorganisation bildades som en följd av den tekniska utvecklingen som tog fart under 1980-talet då det blev möjligt att köpa IT-system och programvara som kunde hantera stora volymer ärenden utan att ha bolagen för den skull behövde det stora inkassoföretagets resurser. Det uppstod ett behov av en organisation som kunde företräda främst de mindre inkassoföretagen och egeninkassoverksamheter. Varför har det tagit så lång tid innan en gemensam förening kunde bli verklighet? Med tiden har skillnaderna mellan de bägge föreningarnas medlemsbolag och verksamhet blivit allt mindre. Några av de en gång mindre inkassoföretagen inom Sveriges Inkassoorganisation tillhör numer de stora bolagen inom branschen och bägge föreningarna har haft samma vilja att och behov att påverka förutsättningarna för att bedriva inkassoverksamhet. Intresset för en sammanslagning har successivt blivit en alltmer naturlig tanke för respektive förenings medlemmar. Efter ganska långdragna förehandlingar under de senaste åren enades de bägge föreningarna om att en enad förening bäst kan företräda branschen och påverka förutsättningarna för all inkassoverksamhet i vid mening. Vem kan vara medlem? Medlemskap kan sökas av alla som bedriver tillståndspliktig inkassoverksamhet. För att göra medlemskap öppen för alla med intresse av inkassoverksamhet finns möjligheten att ansluta sig som associerad medlem. Den som bedriver inkasso utan tillstånd, men också den som är allmänt intresserad att medverka i föreningen trots att de inte bedriver tillståndspliktig inkassoverksamhet kan söka associerat medlemskap. Hur har den nya styrelsen valts? De två föreningarna har ju haft helt olika sammansättningar i respektive styrelse När nuvarande styrelse valdes skedde det efter att en valnämnd med representanter från vardera organisationen föreslog fyra ledamöter från vardera sidan, samt en oberoende ordförande. Fortsättningsvis kommer styrelsemedlemmar föreslås av en valberedning och sedan väljas vid årsmötet. En presentation av föreningens nya styrelse finns på annan plats i detta nummer. Är ditt företag eller organisation intresserad av medlemskap? Kontakta kansliet, vår ordförande eller någon av styrelsemedlemmarna för mer information och anmälan. Kontaktuppgifter finner du i denna tidning. Svensk Inkasso är en ideell förening för företag inom inkassobranschen med målsättningen att verka för en seriös bransch, upprätthålla god inkassosed och att tillvarata medlemmarnas, borgenärernas och branschens intressen. Bland medlemsföretagen återfinns inkassoföretag som bedriver inkasso för annans räkning och därtill återfinns som associerade medlemmar andra företag och organisationer inklusive statliga och kommunala bolag/förvaltningar som har intresse i inkassobranschen (t ex genom att bedriva egeninkasso). Föreningen har för närvarande ett femtiotal medlems- och associerade företag.
Korrekta kreditbeslut ger bra affärer! Aktuell och relevant information av hög kvalitet om privatpersoner och företag. Träffsäker kreditbedömning av kunder och prospects. Marknadens främsta score för lönsammare kreditgivning. UC Sveriges ledande affärsoch kreditupplysningsföretag UC AB 08-670 90 00 www.uc.se sept 07.indd 1 2007-09-18 09:25:07 10
HD täpper till möjligheterna till ersättning för rättslig rådgivning HD har i ett mål begränsar möjligheten till ersättning för rättegångskostnad i FT-mål. Ett parkeringsbolag väckte, genom inkassoombudet, talan mot en privatperson avseende kontrollavgift vid olovlig parkering. Bolaget, som vann tvisten i sak, tillerkändes dock ingen ersättning för rättslig rådgivning trots att sådan yrkades i hovrätten. Högsta domstolen (HD) har nu prövat frågan om rätten till ersättning enligt 18 kap 8a Rättegångsbalken och kommit till en slutsats som kan skapa problem i inkassoverksamheten; är målet okomplicerat, föremål för masshantering och en del av kärnverksamheten får man ingen ersättning för sina rådgivningskostnader. HD skriver att För en part som driver en näringsverksamhet som inte är av mycket liten omfattning kan kostnaden för rättslig rådgivning inte anses påkallad för tillvaratagande av partens rätt, när det gäller ett mål om mindre värden som rör kärnverksamheten och som är okomplicerat eller av ett slag som är mer återkommande i verksamheten. I domskälen motiverar sig HD med att parten får anses ha tillräcklig insikt i - och kunskap om - rättsläget avseende ärenden som masshanteras hos densamme. Därmed, menar HD, skall parten också själv kunna göra de överväganden och bedömningar som behövs vid en eventuell tvist. Beslutet innebär att det kommer att bli betydligt svårare att få ut rådgivningsersättning i så kallade FT-mål i framtiden. Eftersom avgörandet gällde just parkeringsmål bör man helt kunna utesluta att ersättning tillerkänns parkeringsbolagen i liknande, okomplicerade fall. Avseende mer komplicerade rättsfrågor eller avseende invändningar som inte hör till vardagen har dock sannolikt rättsläget inte förändrats. Inte heller verkar HD ha avsett att förändra möjligheten till ersättning för kostnader i reguljära tvistemål. Frågan är naturligtvis vilken påverkan HDs avgörande kommer att ha på övriga typer av fordringar som är föremål för masshantering inom inkassobranschen. Med utgångspunkt i de relativt hårda och generellt hållna formuleringarna hos HD kommer förmodligen underinstanserna i framtiden att bli ytterst restriktiva med att utdöma ersättning avseende mer rutinbetonade mål; ovasett fordringsslag. Tiden då man slentrianmässigt kunde yrka rådgivningsersättning enligt 18 kap 8a Rättegångsbalken är således förbi. HDs beslut meddelades i mål T 3099-06 den 2007-09- 12. Peter Hellman, September 2007 Utredning om insolvensrätten Regeringen beslutade i april 2007 om en översyn av insolvenslagstiftningen och utsåg riksdagsmannen Jan Ertsborn (fp) till utredare. Utredningen Effektivare regelverk för företag i ekonomisk kris, skuldnedsättning för företagare efter konkurs samt andra lättnader för överskuldsatta (Dir 20070:29) har en bred inriktning som dels ska undersöka hur lagstiftningen kan inriktas på att främja företagande, sysselsättning och tillväxt samt att motverka sociala problem och utanförskap på grund av överskuldsättning. I utredarens uppdrag finns att föreslå en förbättring av systemet med företagsrekonstruktion och samordna denna lagstiftning med konkursförfarandet i en ny lag (Insolvensbalk). Dessutom ska ett frågan om ett system för skuldnedsättning för företagare analyseras samt varför inte fler överskuldsatta, s.k Evighetsgäldenärer söker skuldsanering. Svensk Inkasso är representerad i utredningen genom styrelseledamoten Charlotte Strandberg. Utredningen beräknas komma med sitt slutbetänkande i september 2008. //EH, september 2007/ Källa: www.regeringen.se/pressmeddelande Hushållens ekonomiska beredskap Finansinspektionen publicerade den 27 juni en studie i hur hushållen klarar sin ekonomi. Hushållens ekonomiska förmåga. Studien bygger på enkätundersökning där frågor om hushållens förmåga att få pengarna att räcka till, kontroll och planering av ekonomin i ett mer långsiktigt perspektiv, valet av finansiella tjänster och information om faktorer som påverkar den egna ekonomin. Enkäten visade att de flesta svenska hushåll har en stark ekonomi med möjlighet till sparande men ca 10 % har svårt att få ekonomin att gå ihop. Bland dessa 10% är 60-talister, boende i hyreshus och sjukskrivna, sjukpensionärer och arbetslösa överrepresenterade men i övrigt är spridningen över ålder, civilstånd, barn i hushållet, utbildning och inkomst relativt jämt spridda. Det konstaterades också att i denna grupp uppger sig 60% inte ha någon planering för större utgifter och 59% utnyttjar ofta sina kreditmöjligheter. Dessutom har gruppen en mycket avvikande attityd till privatekonomin där 74% anser sig vara slösare och 25% hellre köper på kredit än sparar. //EH, september 2007/ Källa: www.finansinspektionen.se/publicerat/skrivelser Vill du läsa hela rapporten går den att hämta på Finansinpektionens hemsida under Publicerat/Sagt och utrett/ Skrivelser, datum 2007-06-27 Sammanfattning konsumentenkät. 11
Kalendarium Måndag 22 Januari 2007 Februari 2007 Mars 2007 Tisdag 24 a Svenska Inkassoföreningen och Sveriges Inkassoorganisation bildar gemensamt Föreningen Svensk Inkasso. En interimistisk styrelse tillsätts. Interimstyrelsen utarbetar stadgar, etiska regler mm. Flertalet av markandens aktörer ansluter sig till Svensk Inkasso. Det första årsmöt Inkasso hålls. En med lika fördelni representanter frå tidigare föreninga medlemsföretag. Läs om styrelsen s Tisdag 12 juni 2007 Söndag 17 juni 2007 Tisdag 19 juni 2007 Juni 2 Svensk Inkasso presenteras genom brev till beslutsfattare inom riksdag, regeringskansliet, departement, näringslivsorganisationer mfl branschintressenter Svensk Inkasso får expertrepresentation i nya statliga utredningen Ett Samordnat Insolvensförfarande, genom styrelseledamoten Charlotte Strandberg. Styrelsesammanträde med fortsatt planering av Svensk Inkassos framtida arbete, organisation och administration. Redaktör för bran och rektor för certifieringsutbild och utses. Läs mer om utredningen sid 11 Torsdag 6 september 2007 Onsdag 19 september 2007 Måndag 1 oktober 2007 Måndag 1 ok Nytt möte med Konsumentverket med diskussioner arbetsgruppen i frågan om barns skulder. Styrelsesammanträde Den statliga utredningen "En starkare företagsinteckning" överlämnas till regeringen. Sista dag för rem "Pantbrevssystem elektroniska företagsintecknin DS 2007:20 12
pril 2007 Onsdag 16 maj 2007 Torsdag 31 maj 2007 Maj 2007 et i Svensk ny styrelse väljs ng av n de bägge rnas Föreningen förstastyrelsesammanträde. Administrations- och organisationsfrågor behandlas och beslutas. Svensk Inkasso täffar Konsumentverket och diskuterar barns skuldsättning i samhället. Läs mer sid 21 En arbetsgrupp bildas för att ge myndigheterna en mer nyanserad bild av branschen och de komplexa legala regelverk som gäller. id 6-8 007 Onsdag 22 augusti Onsdag 29 augusti 2007 Tisdag 4 september 2007 schtidningen ningen tilfrågas Svensk Inkasso träffar ledningen för Kronofogdemyndigheten i det första av återkommande möten mellan föreningen och myndigheten för diskussion om strategiska frågor. Läs mer sid 4 Svensk Inkasso träffar expter hos Skatteverket för diskussion om mervärdesbeskattning för factoring, fakturaköp och förvärv av fordringsstockar. Utredningen om sena betalningar i näringslivet överlämnar sitt betänkande SOU 2007:55, till näringslivsminister Maud Olofsson. Läs mer om utredningen sid 20 tober 2007 Torsdag 18 oktober 2007 Måndag 19 november 2007 15 september 2008 issvar över et och gsbrev", Föreningen har årsmöte i Stockholm. Läs mer sid 18 Nytt möte med Kronofogden planerat Torsdag 29 november 2007 Slutbetänkade från utredning om ett samordnat insolvensförfarande väntas vara klart. SI arrangerar seminariedag om Elektronisk Bevisföring. Läs mer sid 20 13
FORUM MYNDIGHET Inkassobolagens hanteringar av klagomål De flesta tillståndshavare av inkassotillstånd vet att Datainspektionen under våren 2006 gjorde en enkätundersökning om klagomålshantering. Sammanlagt 34 inkassobolag deltog i undersökningen. Bolagen var av olika storlek för att få en rättvisande bild och för att se om storleken av bolagen påverkade hanteringen av klagomål. Datainspektionen ställde frågor om klagomål. Det visade sig att det finns flera tolkningar om vad som är klagomål. Vissa bolag tolkade det så att endast sådana som redovisats till Datainspektionen skulle tas med och vissa tolkande det som att alla klagomål (oavsett vad det handlade om) skulle med. Däremellan förekom allahanda varianter. Inspektionens mening var att alla missnöjesyttringar skulle tas med. Datainspektionen var måhända otydlig på denna punkt, varför komplettering behövdes i flera fall om innebörden av ordet klagomål. Målet för undersökningen var att se om tillståndshavarna har en klagomålspolicy och fungerande rutiner för hur klagomål ska hanteras och följas upp. Det visade sig att många tillståndshavare hade både policy och uppföljningsrutin. Undersökningen visar dock att det finns möjligheter till förbättringar i hanteringen av klagomål hos en del inkassobolag. Policy och instruktion Datainspektionen formulerade sin åsikt om klagomålspolicy m.m. enligt följande; Det är Datainspektionens uppfattning att en klagomålspolicy och en klagomålsinstruktion utgör grunden för en väl fungerande hantering av klagomål och bör därför antas av alla inkassobolag, stora som små. Policy och instruktion bör dokumenteras och spridas internt inom inkassobolaget. Samtliga berörda bör ha tillgång till dokumenten och efterlevnaden av dem bör säkerställas. Inkassobolagen bör vidare säkerställa att samtliga berörda fortlöpande får information och utbildning om dokumentens innehåll. Information Datainspektionen anser att inkassobolaget, på ett lämpligt sätt, ska informera om hur bolaget hanterar klagomål dvs, bl.a. hur gäldenären kan framställa klagomål till bolaget. Inkassobolaget har även att beakta de krav som personuppgiftslagen ställer på information bl.a. så ska den registrerade få den information han eller hon behöver för att kunna ta tillvara sina rättigheter i samband med behandlingen av personuppgifter. Registrering och uppföljning av klagomål Datainspektionen rekommenderar inkassobolagen att registrera och dokumentera de klagomål som inkommer. Vad som avses är framförallt de klagomål som inte har anknytning till ett pågående eller avslutat ärende. Invändningar i sak, t.ex. att gäldenären inte är betalningsskyldig, och liknande ska även, såsom tidigare, registreras i varje enskilt ärende. Inkassobolagen bör upprätta interna rapporteringsrutiner för information om klagomålen. I första hand till den eller de som är sakkunnig- eller omdömesprövande i samband med att inkassotillståndet beviljades, men även till bolagets styrelse eller ledning. Uppföljning Under 2007 har Datainspektionen påbörjat en uppföljning av rutinerna med besök hos olika inkassobolag. Tanken är ett c:a tio stycken ska besökas. Hitintills har fyra stycken besökts. Ett av bolagen som besöktes hade mycket bra policy och rutin, vi hoppas att fortsatta besöken visar samma kvalitet. 14 Hela rapporten (2006:1) finns på Datainspektionens webbsida (www.datainspektionen.se). Håkan Meurling Datainspektionen
Förenklad handläggning hos kronofogdemyndigheten Den 1 januari 2008 kommer handläggningen hos kronofogdemyndigheten av enskilda mål, att förenklas. Den viktigaste förändringen innebär att det endast kommer att vara en nivå i målen och att tidsbegränsningen för handläggningen tas bort. Avgifterna kommer även att ändras men nivåerna är ännu inte fastställda En tillgångsundersökning Istället för den nuvarande ordningen med två olika nivåer för undersökning av gäldenärens tillgångar, begränsad och fullständig tillgångsundersökning, kommer det att finnas en enhetlig reglering av tillgångsundersökning. Kronofogdemyndigheten begränsas inte i sitt arbete av innehållet i ansökningen utan kan anpassa undersökningen och verkställighetsåtgärderna efter vad som förväntas ge bästa resultat för sökanden och orsaka minsta olägenhet för gäldenären. Sökanden kan inte längre begära att en kompletterande tillgångsundersökning görs. Sökanden kan däremot, precis som idag, anvisa viss egendom för utmätning. Kronofogdemyndigheten tar då ställning till vilka åtgärder som kan behöva vidtas. Handläggning utan tidsbegränsning Handläggningen av enskilda mål, som idag pågår under ett år, kommer att pågå utan tidsbegränsning till dess de betalas eller återkallas. Precis som idag ska en årlig avgift tas ut. Om ansökningen inte återkallas påförs en ny avgift i samband med att den nya perioden inleds. Sökanden kommer att få information om den nya avgiften innan den påförs. Underrättelse även till gäldenären När kronofogdemyndigheten har avslutat en tillgångsundersökning och konstaterat att gäldenären saknar tillgångar till betalning av skulden underrättas sökanden om det. Nu kommer även gäldenären att underrättas. Aktiv bevakning av alla mål Aktiv bevakning införs även för enskilda mål. När Kronofogdemyndigheten avslutar en utredning utan att skulderna har betalats beslutar myndigheten när gäldenären ska bli föremål för en ny utredning. I samband med redovisning av utredningen informeras sökanden om när ny utredning kommer att ske. Tidpunkten för ny utredning kan givetvis tidigareläggas om Kronofogdemyndigheten får information om nya tillgångar. Uppskov hindrar utmätningsåtgärder Sökanden i enskilt mål kan, under en ettårsperiod, medge uppskov under högst två månader vid två tillfällen. Ett uppskov som lämnas efter den 1 januari 2008 innebär att inga åtgärder kommer att genomföras i målet. Uppskov hindrar alltså också att utmätning sker för sökandens fordran av egendom som utmäts för fordran i allmänt eller annat enskilt mål under uppskovstiden, det vill säga samordningsregeln i utsökningsbalken 4 kap 11 sätts ur spel. Under uppskovstiden får inte heller överskott på skattekontot eller andra återbetalningar utmätas. Vad händer med de gamla målen vi övergången? Mål som ligger för verkställighet över årsskiftet kommer att handläggas enligt de nya reglerna från och med den 1 januari 2008. Målet kommer alltså att ligga kvar hos Kronofogdemyndigheten till dess det betalas eller återkallas. Mål i vilka handläggningsåret går ut under 2007: Förnyelseansökan måste lämnas in för att handläggningen ska fortsätta. Mål i vilka handläggningsåret går ut efter 1 januari 2008: Förnyelseansökan ska inte lämnas in. Handläggningen kommer att fortsätta från årsskiftet enligt de nya reglerna. Avgifter Även avgiftsbestämmelserna kommer att ändras vid årsskiftet. Årlig avgift kommer att debiteras och faktureras ombudet eller borgenären i de fall gäldenären saknar utmätningsbara tillgångar och borgenären inte är avgiftsbefriad. Den exakta utformningen av reglerna och rutinerna för avgiftshanteringen är ännu inte klar. Finansdepartementet arbetar för närvarande med frågan. Kronofogdemyndigheten återkommer med information på www.kronofogden.se när riksdagen beslutat om de nya reglerna. 15
Korten på bordet Kronofogden vår nya lagstiftare? Under det senaste året har vi sett en ökad medial aktivitet hos ett par av de tyngsta och för vår bransch viktigaste myndigheterna. Rikskronofogden har bland annat propagerat för lättnader i skuldsaneringslagen och visat sig vara en varm anhängare av absolut preskription. Myndigheten har också kommit med flera larmrapporter om SMS-lån, telefoni och ungdomars skuldsättning som fått stort genomslag i media. Frågan är bara på vems mandat myndigheten egentligen agerar? Om man granskar de riktlinjer som finns för myndighetens arbete är det ytterst svårt att hitta underlag för varför Kronofogden skulle ha som uppgift att bedriva opinionsbildning eller föreslå lagändringar på det sätt som nu har skett. Därför menar vi att riksdagen som trots allt är myndighetens ägare - aktivt måste ställa sig frågan om det verkligen är Kronofogdens uppgift att föreslå eller tvinga fram snabba lösningar på frågeställningar som myndigheten själv lyft fram i media. Vi har en fastställd demokratisk ordning för hur nya lagar och regelverk skall tas fram; och även om den kan tyckas långsam och omständig så har den som syfte att de folkvalda politikerna ska bestämma vilka regler som skall gälla inte deras anställda tjänstemän. Innan vi går in på vad just Kronofogdemyndigheten tyckt till om den senaste tiden kan det vara värt att belysa vilken underbyggnad myndigheten har för sina ställningstaganden. Vän av ordning tror naturligtvis att Rikskronofogdens tyckande baseras på gedigna, djuplodande undersökningar utförda med största tjänstemannanit inom myndighetens ram. Så är det emellertid inte. Det har hittills, såvitt vi känner till, inte publicerats några som helst utredningar om osakerna bakom hushållens skuldsättning från Kronofogdens sida. Inte heller finns det några tillförlitliga data till stöd för att absolut preskription skulle vara en hållbar lösning för det svenska samhället och ännu mindre någon fullödig uppföljning av vad som blir den långsiktiga effekten för dem som beviljas skuldsanering. Istället har man valt att, nästan uteslutande, utreda SMS-lån och kommunikationsskulder. Vad vi erfar pågår ett utredningsarbete hos Kronofogden med fokus på just problematiken bakom evighetsgäldenärerna. Vi hoppas att man i detta arbete antagit ett helhetsperspektiv på all skuldsättningsproblematik istället för att, som de nedanstående exemplen visar, lyfta ut enskilda delar och framhålla dem som om de allena vore hela gåtans lösning. Erfarenheterna från de tidigare genomförda utredningarna inom myndighetens ram ger oss emellertid knappast anledning till allt för stora förhoppningar. Risken är att myndigheten även här fokuserar på att bilda opinion kring ömmande frågor när man egentligen borde leverera en kvalitativ analys av orsakerna bakom all skuldsättning. Bara då kan man finna en hållbar lösning för hela gäldenärskollektivet och inte bara de gäldenärer som råkat skuldsätta sig inom ramen för den skuldtyp som för tillfället ligger under Kronofogdens lupp. Den verkliga orsaken till skuldfällan Säkra Betalningar har talat med ett antal kommunala skuldrådgivare, som vittnar om att den verkliga faran för unga människors skuldsättning ofta börjar med att hyran inte blir betald. Statens fordringar, som med sin statliga gräddfil direkt hamnar hos kronofogdens indrivning är också ett stort problem. SMS-lån och telefonräkningar upplevs därmed inte som det huvudsakliga problemet. Finns det då några studier gjorda på hyresskulder eller statliga fordringar hos Kronofogdemyndigheten? Nej, studier av andra områden än de som myndigheten själva på förhand utnämnt till problemområden tycks helt lysa med sin frånvaro. Det är därför ingen som med säkerhet vet varför vissa personer blir skuldsatta eller hur vägen till skuldfällan kan se ut. Att Kronofogden inte satsar sina utredningsresurser här är obegripligt. Borde man inte försöka hitta orsakerna till skuldsättningsproblematiken i samhället i stort istället för att fokusera på att försöka minska antalet skulder inom en redan idag försvinnande liten andel av den totala verksamheten? Sanningen om SMS-lånen När Kronofogden för en tid sedan gick ut och varnade för att SMS-lånen ökade lavinartat och att ungdomar var en särskilt utsatt grupp avseende dessa lån hade man visserligen gjort en undersökning. Den fåsidiga rapporten gav dock dåligt underlag för slutsatserna som förmedlades till media. Sanningen är nämligen att betalningsföreläggandeansökningarna mot personer i åldrarna 18-25 år avseende SMS-lån enbart utgjorde ca 0,4 % av det totala antalet ansökningar som kom in till Kronofogden under första halvåret 2007. Dessa 0,4 % föranledde alltså Kronofogden att gå ut med pressmeddelanden om att just massor av unga riskerade att hamna i skuldfällan på grund av lånen. Inget i studien utvisade huruvida betalningsföreläggandet slutar hos kronofogdens indrivning eller om skulden betalas innan dess. Inte heller tog man hänsyn till att ökningen av just SMS-lån berodde på att SMS-låneverksamheten bara har något år på nacken och alltså helt enkelt inte har bidragit med några ansökningar alls under tidigare år. Man hade således redan i förväg bestämt sig för att SMS-lån var ett problemområde och sedan agerat därefter. Kronofogden Debatterar Den 9 juli publicerade SvD en debattartikel, undertecknad av Eva-Liedström Adler och chefen för skuldsaneringen Anna-Carin G Åström. Liedeström Adler och Åström önskar sig en samhällsdebatt om problemet med överskuldsättning och dess konsekvenser. Man är positiv till den nya lagen och anser att den totala handläggningstiden har kortats i och med att förfarandet koncentrerats till en myndighet. Däremot tycker man att det fortfarande tar för lång tid innan en skuldsanering kan beviljas då den skuldsattes förhoppning att göra rätt för sig riskerar ha släckts innan möjligheten ges. Därför vill man att regelverket kring skuldsanering ses över och anger då särskilt kravet på att skulden måste vara flera år gammal och längden på betalningsplanen. Med referens till samhällskonsekvenserna av överskuldsättning så vill man korta dessa tiderna. Dessutom vill Liedeström Adler och Åström att kommunerna ska satsa mer resurser på budget- och skuldrådgivning. Med referens till att antalet ansökningar ser ut att ha fördubblats i år anser man också att det är nödvändigt att bygga ut Kronofogdens skuldsaneringsverksamhet ytterligare. //EH//Källa: Svd, www.svd.se, 9 juli 2007 16
Dåligt underbyggda slutsatser Inte ens när myndighetens egna rapporter klart kan definiera ett problemområde låter man sig hindras. I den rapport gällande kommunikationsskulder (telefonräkningar och liknande) som publicerades den 17 september kan man som ett exempel på detta hitta skrivningen Utan att med säkerhet kunna styrka påståendet att ungdomarnas skuldsättning i huvudsak kan relateras till mobiltelefoni, är det sannolikt så det förhåller sig. När Kronofogden sedan presenterar rapporten pekar man särskilt på att ungdomars skulder härrör sig från olika typer av kommunikationsfakturor, vilket kan tyckas något märkligt eftersom man i rapporten just kommit fram till att några sådana slutsatser inte kunde dras. Kronofogdens egen statistik visar att kommunikationsskulderna för alla åldersgrupper 2006 utgjorde endast 3,6 % av samtliga ansökningar om betalningsföreläggande 2006. Drygt 1 % av dessa var ungdomar. Några få procent av av verksamheten hundra procent av uppmärksamheten Sammanfattningsvis svarar de två verksamheter som Kronofogden särskilt granskat och utmålat som problematiska således för några enstaka procent av det totala antalet betalnings-föreläggande-ansökningar som görs i Sverige under ett år. Även om antalet ungdomar i denna grupp förvisso är större än i andra grupper måste man ändå ställa sig frågan om det är rimligt att så gott som alla rapporter och studier som myndigheten utför går ut på att visa på tendenserna bakom en hundradel av verksamheten? Skatteverket agerar lagstiftare Nästa exempel på myndigheternas nya, egendefinierade, roll som lagstiftare var när Skatteverket hotade med att helt strypa informationsflödet avseende offentliga uppgifter i syfte att tvinga fram en överenskommelse med kreditupplysningsbolagen i debatten om omfrågandekopians vara eller icke vara. Borde inte en fråga som i fallet med kreditupplysningar och möjligheten att obemärkt kolla grannens inkomst följa lagstiftningsprocessen i god ordning? När kvällstidningarna samma vecka basunerar ut så mycket tjänar de rikaste i din kommun och publicerar namn, ort och inkomster på enskilda medborgare hörs inga protester från myndigheterna. Fick då de som blivit publicerade någon omfrågandekopia? Nej, det är fortfarande fullt möjligt att kolla grannens inkomst med ett telefonsamtal eller ett besök hos närmsta Skattekontor, eftersom uppgiften är offentlig. Rättigheten att ta del av offentliga uppgifter är grundlagsfäst med anor från 1700-talet; men Skatteverket valde ändå att själva utan att vänta på att lagstiftaren skulle agera inskräkna denna rättighet för en viss grupp företag utan att företagen gavs något annat egentligt val än att lyda myndighetens påbud. Demokratiprocessen naggas i kanten Det pågår redan såväl lagstiftningsarbete som tillsatta utredningar i samtliga frågor som diskuterats i artikeln. Kreditupplysningslagen är under översyn, en ändring i Skuldsaneringslagen har nyligen genomförts efter en grundlig utredning där branschens alla aktörer, inklusive Kronofogden medverkade. En annan utredning kommer att syna hela obeståndsrätten tillsammans med möjligheten för småföretagare att få skuldsanering, och på justitiedepartementet utreder man i skrivande stund frågan om barn och ungdomars skuldsättning. Risken med att Kronofogdemyndigheten och Skatteverket går utanför sina befogenheter och genom opinionsbildning eller tvång skapar nya samhällsförutsättningar är uppenbar. Vid sidan av att lagstiftaren plötsligt förlorar makten över normgivningen så riskerar mindre genomtänkta lösningar på illa definierade problem att snabbt ge upphov till nya och kanske värre problem. När man som Kronofogden dessutom bara fokuserar på någon ynka procent av den totala verksamheten riskerar samhällsperspektivet att förloras. Detta perspektiv finns alltid i lagstiftningsprocessen, inte minst genom utskottsberedning och remissrundor. Var är konsekvensanalysen? Vi vill härmed välkomna repliker från Skatteverkets generaldirektör, Riskkronofogden och ägaren staten. Vilka är argumenten för, och motiven bakom till att myndigheterna föregriper den, visserligen något långsamma, lagstiftningsprocessen? Vad är det som är så självklart säger att absolut preskription och lättnader i skuldsaneringskriterierna skulle lösa problemen med att personer hamnar i skuldfällan? Det som blir plus i kolumnen för den skuldsattes personliga nytta kan lätt bli ett minus i kolumnen för näringsliv och offentlig sektor. På samma sätt så behöver konsekvensen av försvårade möjligheter att få betalt vägas mot att det blir svårare att låna även för dem med god återbetalningsförmåga. Begränsas möjligheten för Kreditupplysningsbolagen att få nödvändig information så blir kreditbedömningen naturligtvis osäkrare. Och långivarna måste vara mer restriktiva. Listan på liknande exempel kan göras lång. Vem väger in dessa intressen när myndigheten har bråttom? Peter Hellman och Elisabet Hammar, September 2007 Har du någonting du vill skriva om under rubriken Korten på bordet? Mejla oss på kansliet@svenskinkasso.se så kontaktar vi dig Skatteverket intervenerar Möjligheten att helt lagligt lämna kreditupplysningar utan omfrågandekopia har funnits från 2003 då man genom att anmäla en ansvarig utgivare för en webbplats skyddas av YGL, vilken har företräde före kreditupplysningslagens regler. Datainspektionen försökte stoppa detta och tog rättsfallet ända till Regeringsrätten, utan framgång. Under hösten 2006 lanserades en webbtjänst där det kostnadsfritt gick att hämta uppgifter om privatpersoners inkomst och betalningsanmärkningar och utan att den omfrågade personen fick kännedom om att uppgifterna lämnats ut. Tjänsten blev en nätsuccé och fick snabbt flera efterföljare. Enbart Ratsit, som var först att erbjuda tjänsten fick snabbt hundratusentals medlemmar registrerade. Under våren 2007 meddelade Skatteverket, med referens till de klagomål som uppgavs inkomma till verket att man hade för avsikt att sluta leverera offentliga uppgifter om inkomst och förmögenhet elektroniskt till de kreditupplysningsföretag som levererade uppgifter till webbplatser som erbjöd möjlighet att anonymt ta upplysning på privatpersoner. I och för sig är uppgifterna offentliga men myndigheten har i dagsläget inte någon skyldighet att leverera dem via elektroniskt media. Kreditupplysningsföretagen har inför detta hot undertecknat en överenskommelse med Skatteverket där de förbinder sig att se till att uppgifterna inte används för anonym kreditupplysning till privatpersoner och därmed har Skatteverket också meddelat att de fortsatt ska leverera informationen elektroniskt till bolagen. Anonyma upplysningar till företag om privatpersoner är fortfarande fullt möjligt. Inom Justitiedepartementet arbetas med frågan om enskildas integritet när det gäller kreditupplysningar och den förra regeringen tillsatte en utredning som skulle se över frågan, något resultat från den utredningen har ännu inte presenterats //EH// 17
En inkassohandläggares bekännelser Medlemsmöte Det här är en alldeles sann historia, jag lovar. Jag hörde den av en av mina kollegor i branschen som hade hört den av sin kompis som dejtade en handläggare på en av inkassobyråerna på västra sidan av landet. Vi som har varit i den här branschen ett tag, vet att det finns individer i bland våra gäldenärer prövar varje uns av tålamod vi har. Vi har alla våra kors att bära som min gamla faster brukade säga. Den här stackars handläggaren hade råkat ut för en särdeles ihärdig gäldenär som vägrade acceptera något som helst krav på betalning. Inkassobyråer och i synnerhet inkassohandläggare var det lägst stående varelser som trampade denna jord. När han avverkat hela näringskedjan från handläggaren till styrelseordföranden med sina synpunkter utan annan effekt än troligtvis en hög telefonräkning övergick han till papper och penna istället. För riktigt understryka sitt budskap innehöll breven inte bara hans nu väl kända formuleringar utan dekorerades också med vissa kroppsliga lämningar som vi andra brukar spola ner - ja, ni förstår säkert. Yick. På byrån blev man efter den första äckelreaktionen överens om att nu var det nog! Men vad var bästa taktiken för att få stopp på människan? Resonemang som vuxna människor emellan och säga till på skarpen hade man ju redan försökt. Och se hur det gick! Ignorera och hoppas på att han tröttnade? Tveksamt. Återstod bara polisanmälan. Uppdraget gick till inkassochefen, som motvilligt och med en ljudlig suck tog hand om bevismaterialet (CSI hade just slagit igenom). Just den dagen var hans dagishämtningsdag och han ville ogärna hamna i onåd hos dagispersonalen. Igen. Att hinna förbi polisstationen var inte att tänka på. Var skulle brevet kunna förvaras till dagen därpå? Skrivbordslådan? Knappast. Stinkvarning. Kassaskåpet? Lika illa. Heureka! Snilleblixt!. Frysfacket i pentryt naturligtvis. Tryggt förvar, bevismaterialet intakt. Perfekt. Problemet var bara att nästa dag var hysteriskt hektisk för den stackars inkassochefen. Och nästa. Och sedan var det helg. Och nästa vecka kom ett nytt brev som lades till frysfackssamlingen. Och sedan blev det som den där hyllan längst bak i garderoben med som man vet att man borde rensa ur och göra något åt men som liksom aldrig blir av, den bara ligger där och skaver i samvetet varje gång man öppnar dörren. Tills den dagen ordningsmannen på kontoret fick för sig att hon skulle göra rent och fint i kylskåpet. Varje kontorsslav vet att i det gemensamma kylskåpet alltid står en sorglig samling halvklämda kaviartuber, halvdruckna flaskor med avslagen Ramlösa, en stenhård brödbit i papperspåse och otaliga små plastförpackningar med dressing, senap, soja och ketchup. Varje kontorsslav vet också att det alltid är någon annan som tar hand om det där bara man väntar tillräckligt länge. Vrålet när brevbunten i frysfacket hittades fick alla att ta betäckning under sina skrivbord. För att inte tala om utskällningen som inkassochefen fick. Det var som när direktör Dittling skäller ut Dagobert fast tvärtom då. Den 18 oktober kommer Svensk Inkasso hålla sitt första medlemsmöte för att ge alla medlemsföretag och medarbetare möjlighet att träffas och diskutera angelägna branschfrågor, lyssna på föredragshållare i spännande och aktuella ämnen. Mötet kommer att hållas i Stockholm på Hotell Birger Jarl. Program och inbjudan har sänts till samtliga medlemsföretag. Bland föredragshållarna finns Mats Kinnwall från Svenska Handelsbankens ekonomiska sekretariat, företrädare från såväl Kronofogden och Datainspektionen, men vi kan också utlova lite förströelse av annan art. Svensk Inkassos styrelse och arbetsgrupper kommer naturligtvis att berätta mer om föreningens verksamhet och arbete. Dagen avslutas med gemensam middag. Passa på att mingla med kollegor från branschen och ett utmärkt tillfälle att bilda och bredda ditt nätverk! Om du vill delta men ännu inte anmält dig, kontakta vårt kansli: kansliet@svenskinkasso.se, telefon 08-7314390. Polisanmälan gjordes innan lunch, bevismaterialet avlämnat, med påföljande åtal. Det är en annan historia vilken också är alldeles sann, jag lovar. Inkassohandläggaren Har du någonting du vill berätta för Inkassohandläggaren? Mejla oss på kansliet@svenskinkasso. se så blir du kontaktad. 18
Certifieringsutbildning i ny regi Utbildning Hösten 2007 kravmärkt Det finns företag i vår bransch som förstått värdet av att utbilda sin personal. De ser att den (konkurrenskraftiga) kostnad som de investerar i utbildningspeng, får de flerfalt igen i motiverad, kompetent och lojal personal. De vet att när individen tar del av en utbildning ger det inte bara ett värde åt företaget, branschen som helhet utan självklart också hos den som deltar. Det ger individen möjlighet att bilda nätverk, träffa kollegor, myndigheter och andra knutna till branschen. Det ökar förståelsen för hur viktiga vi, som arbetar med denna komplexa handläggning är, och hur betydelsefullt vår insats är för att upprätthålla en god betalningsmoral i samhället. Att utbilda sin personal bidrar till bra affärer - helt enkelt! Nu har det så hänt det vi alla gått och väntat på några år, branschföreningarna har till slut förstått fördelarna av att ha en gemensam och stark branschorganisation- inte minst när det gäller utbildningsfrågor. Får vi lov att presentera Svensk Inkassos utbildningsprogram! Från hösten 2007 erbjuder vi en certifieringsutbildning som vi kallar Block A och en fördjupningskurs som vi kallar Block B. Block A är precis som tidigare i SiO-skolan ett 8-dagars certifieringsprogram. Vi behåller det inarbetade upplägget då vi vet av våra utvärderingar att av våra elever tyckte mer än 90 % att programmet var bättre än förväntat. Föreläsare och gästföreläsare kommer att ta hand om gruppen och förmedla teori och praktik i en lagom blandning. Icke att förglömma är att denna utbildning inte bara erbjuds Svensk Inkassos medlemsföretag utan också alla som har intresse av de ämnen som programmet innehåller. Det finns dessutom möjlighet att endast gå enstaka dagar. För att bli certifierad krävs det att man medverkar samtliga dagar alternativt tenterar av dag 1-5 och medverkar dag 6-8. Innehållet av programmet framgår nedan. Block B är en utbildning som erbjuds i samarbete med Uppsala universitet. Utbildningen sker på distans och deltagarna kan tillgodogöra sig 5p ekonomi och 5p juridik. Block B skall ses som en fördjupning där man framförallt arbetar med problemlösning. För ytterligare information om utbildningarna tas kontakt med kansliet 08-731 43 90 eller utbildningssektionen; Marie Bråberg 070-713 00 71. Platsen för höstens utbildning är i Stockholm på Hotel Nordic Sea, Vasaplan, ett stenkast från Centralstation och Arlanda Express. Till enstaka dagar sker anmälan enligt angivna datum i programmet. Lediga platser under hösten 2007 finns till dag; 2,3,4,5 och 7. Väl mött! Utbildningssektionen och Marie Bråberg, Rektor Studiekalender 19
Elektronisk Bevisföring Svensk Inkasso ordnar seminariedag E-skuldebrev, elektroniska signaturer, låneansökningar via webben teknikens accelerande utveckling innebär också nya utmaningar när fordran ska fastställas. Den 29 november 2007 arrangerar Svensk Inkasso en temadag i ämnet Elektronisk Bevisföring Kan alla handlingar inges elektroniskt till Kronofogden? Vad är ett e-skuldebrev? Hur bemöter man invändningar när avtalet tecknats på webben? Hur går utsökningsbalken ihop med elektroniska löpande skuldebrev? Hur bevisar man i rätten att elektroniskt avtal tecknats? Missa inte denna viktiga och intressanta dag där några av de kunnigaste i Sverige Hur förbättrar man betalningsmoralen i näringslivet? Utredningen Sena betalningar har kartlagt alternativen. Utredare Anders Bengtsson lämnade den 4 september över betänkandet till näringslivsminister Maud Olofsson. Direktiven för utredningen var att kartlägga problem med sena betalningar och långa betalningstider inom näringslivet samt att analysera vilka behov att vidta åtgärder som föreligger. Utredningen har konstaterat att en så stor andel som 16 % av de s.k. handelskrediterna (företag till företag, företag till offentlig sektor) betalas mer än en vecka för sent. Småföretagare är dåliga på att nyttja möjligheterna till att skynda på sena betalningar genom krav- och inkassoåtgärder. Sena betalningar orsakar många problem för företagen i form av bristande likviditet, administrativa kostnader och kan i vissa fall också leda till obestånd. Störst problem orsakar långa betalningstider de företag som gör affärer över gränserna. Stora samhälleliga vinster skulle kunna göras genom att förmå företag och offentlig sektor att respektera avtalade betalningstider. Bland de möjliga åtgärder som skulle kunna vara effektiva på nationell nivå listar utredningen möjligheten att göra det dyrare att inte betala tid, information till småföretagare och krav att i årsredovisningen informera om betalningstider. Källa www.regeringen.se i ämnet reder ut begreppen och klargör förutsättningar för det rättsliga läget och de krav som ställs på handlingar och dokumentation för att kunna bemöta invändningar och fastställa fordran. Seminariet äger rum i Stockholm på Nordic Sea Hotel, senaste anmälningsdag är 22 oktober 2007. Separat inbjudan kommer att skickas till Svensk Inkassos samtliga medlemmar. Det går också bra att anmäl sig direkt er via vårt kansli. Kostnaden för medlemmar är 4000 kr exkl moms, för icke medlemmar 4500 kr. Utredningen innehåller resonemang om ett nytt synsätt på de avgifter och räntor som får tas ut vid indrivning av förfallna fordringar. Dagens avgifter tillåter endast en kompensation för de kostnader som borgenären drabbas av som en följd av bristande betalning, dessutom gäller samma regelverk oavsett om gäldenären är en konsument eller ett företag. De regler som utredningen övervägt, och som Svensk Inkasso ställer sig bakom, innebär att högre avgifter/räntor får tas ut av en försumlig näringsidkare där avgiften/räntan också skall ses som en sanktion mot sena betalningar. Utredningen lämnar endast diskussionsförslag och någon ändrad lagstiftning föreslås inte. Frågan får drivas vidare av branschen. I utredningen deltog Susanne Bruce, Intrum Justitia AB som en av experterna, representerande borgenärssidan (på uppdrag av Svenska Inkassoföreningen). Susanne är ledamot av styrelsen i Svensk Inkasso och vi bad henne om en reflektion från uppdraget: Jag tycker det är bra att vi fick igång en diskussion om de verkliga kostnaderna i dolda kreditvärden när ett företag betalar en faktura för sent även om jag upplevde att det lades kanske lite för mycket tid på diskussioner kring momsfrågor och Inbjudna är Per Furberg, Advokat på Setterwalls Advokatbyrå med omfattande erfarenhet från statliga utredningar i IT-rättsliga frågor och har tjänstgjort som rådman vid Göteborgs Tingsrätt. Andre Rickardsson, Bitcopy har lång erfarenhet av kvalificerade IT- säkerhetsfrågor bland annat som sakkunnig hos EU:s ministerråd i Bryssel, ansvarig för uppbyggnad av säker IT miljö på ambassaden i Moskva och IT-brottsutredningar hos Säpo. Fredrik Tamm, Fredrik Tamm är grundare av företaget DoubleCheck och kommer dessförinnan från handelskammarföretaget ChamberSign där han under fem års tid skapade förutsättningar för bl a elektronisk signering av avtal genom skapandet av oberoende tredjepartsmodell. hur dessa påverkar den enskilde företagaren, vilket inte ingick i våra direktiv. Att ett företag betalar sin faktura för sent innebär ju alltid att annat företag får ta konsekvensen. I förlängningen kan den verksamhet som drabbas få allvarliga och tråkiga ekonomiska problem. Jag hoppas att de tankar vi har i utredningen om möjligheten att göra betalningsförsening dyrare ska uppmärksammas hos lagstiftarna och diskuteras. En alternativ lösning vore att införa differentierade inkassoavgifter på företagssidan, i likhet med det system som finns i Norge. Utredningen har också påtalat att betalningstiderna mellan olika länder skiljer sig mycket, vilket på sitt sätt kan vara hindrande, i synnerhet i handeln mellan länderna inom EU. Det som jag tycker är särskilt bra med utredningen för vår bransch är att fokus sätts på att vi behövs, i positiv bemärkelse. Vi som är verksamma i den här branschen vet ju att några dagars kortare betalningstider kan betyda stora summor för de flesta företag. Att anlita ett inkassobolag i det här sammanhanget kan ha stor betydelse för likviditeten // Eh// Utredningen, SOU 2007:55, finns att hämta på www. regeringen.se. Välj Publikationer 20