Igenläggning av provgropar inom den vikingatida hamn- och handelsplatsen i Fröjel sn, Gotland Lst. dnr. 431-5257-07 ArkeoDok 2007:20
Bakgrund I samband med en bygglovsförfrågan uppmanades markägaren till fastigheten Bottarve 1:19 av Tekniska Förvaltningen i Gotlands kommun att ta upp två provgropar för att bedöma möjligheten av att anlägga infiltration. Någon uppgift från förvaltningen till markägarna om att platsen utgör fast fornlämning lämnades inte, inte heller påpekades behovet av att kontakta länsstyrelsen för att bedöma om fornlämningar förekom i området för de tänkta infiltrationsgroparna. Med facit i hand kan man konstatera att det finns påtagliga brister i rutinerna hur dessa ärende skall hanteras på myndighetsnivå. De utförda provgroparna, som uppdagades av en slump, är belägna centralt inom den omfattande hamn- och handelsplats som sedan många år tillbaka är både delundersökt under många år och väl känd (se bilaga karta, bilaga 1). I omedelbar närhet av de nu upptagna provgroparna har inom två områden undersökts huslämningar med datering till sen vikingatid - tidig medeltid. Av mycket stor betydelse för forskningen är den undersökning som gjordes av ett verkstadshus år 2000, omedelbart söder om de två provgroparna. Här kunde beläggas ett verkstadshus, där smältning och bearbetning
Fig. 1. Utdrag ur ekonomiska kartan över fastigheten Bottarve 1:19. Arkeologiska undersökningar inom fastigheten har företagits inom två begränsade områden, samt i form av ett snitt genom en av de vägar som passerar området. De undersökta husen kan dateras till sen vikingatid - tidig medeltid. Det södra huset, beläget intill den nordsydgående vägen, är ett verkstadshus med markanta spår av metallhantverk. Man kan i terrängen norr om detta hus, längs kanten av vägen, se spår av flera hus och det är uppenbart att byggnader finns längs hela vägen av silver och andra metaller försiggått. Detaljerade studier av påträffade delar visar därtill att man på platsen renat silver, något som tidigare endast är känt från Sigtuna. Vid besök på platsen kunde konstateras att provgroparna, upp till 2 meter breda och och 4 meter långa, grävts genom tydliga kulturlager, där såväl ben som bränd lera och andra kulturspår tydligt kunde ses. Länsstyrelsen i Gotlands län uppdrog åt ArkeoDok att genomföra en dokumentation av skadorna, inmätning av groparna, analys av schaktkanterna avseende eventuella anläggningar samt sållning av kulturjorden i enlighet med förslaget från vår sida till åtgärder. Syfte och metod Syftet var att avgöra om fornlämning/ar kommit till skada i samband med att man schaktat på fastigheten Bottarve 1:19 i Fröjel socken. I det här fallet så var alla dumpmassor lagda i en hög. Förhoppningen var att de översta lagren låg i botten av nämnda hög och att den övre delen av högen omfattade massor som kom från betydligt större djup än vad som är intressant ur en arkeologisk synvinkel. Den uppgrävda jorden återfördes med maskin i groparna medan den understa delen av högen sparades och sållades genom. Undersökningen Undersökningen omfattade två stycken provgropar, nummer 1 i söder och nummer 2 i norr. Marken på platsen är mycket rik på sten. I profilkanten syns ett mörkare lager under torven. och något mindre I grop 1, den södra, kunde det Fig. 2. Dräktnål från Bottarve 1:19 som konstateras att det fanns mycket påträffades i dumpmassorna från provgrop 1. mörk jord, ben och skärvig sten. Till det kommer keramik, en dräktnål och slagg som påträffades vid sållningen. På platsen råder inget tvivel om att åtminstone ett senvikingatida kulturlager finns.
I ruta 2 var det mindre av allt. Här fanns mörk jord och lite ben, men inte någon skärvig sten eller andra artefakter. Dock måste den kritiska aspekten av sannolikheten att vi missat kulturlagret i dumphögen räknas in. Slutsatser Den begränsade dokumentationen gav klara indikationer på att det i området finns kulturlager, särskilt tydligt framträdande i den södra provgropen som är upptagen direkt öster om den förhistoriska - medeltida vägen, och som sannolikt berört en byggnad från tiden ifråga. Den norra provgropen är tagen mer eller mindre direkt i den gamla vägen, vilket förklarar den mindre mängden av kulturspår i form av ben, keramik och artefakter. I sammanhanget måste noteras hur svårt det är att ur en jordhög av här befintligt slag, klargöra, utan större ingrepp, omfattning etc av kulturlager. Det visar sig genomgående att man i dessa situationer får ut en bråkdel av information om platsen, sett i relation till en regelrätt arkeologisk undersökning av samma yta. Som ett exempel kan nämnas det verkstadshus som undersöktes något tiotal meter söder om den södra provgropen. På en yta av ca 20 m2 påträffades ett mycket rikt material, i form av hundratals artefakter, men framför allt kunde vi belägga ett verkstadshus med välbevarade lämningar av metallugnar. Sätter man in dessa gropar i ett rumsligt större perspektiv, är det uppenbart att platsen är en del i den omfattande vikingatida - tidigmedeltida hamn- och handelsplatsen som funnits här. Den aktuella delen av denna omfattande fornlämning utgörs i hög grad av verkstadshus, belägna i anslutning till de två vägar som vid denna tid korsade området. Dan Carlsson/Per Widerström ArkeoDok
Bilaga 1 Ungefärlig utbredning av den vikingatida -tidigmedeltida hamn- och handelsplatsen i Fröjel. De upptagna provgroparna återfinns centralt i fornlämningen och inom den enda del av fornlämningen som inte är uppodlad. Bottarve 1:19 utgörs, förutom av bebyggelsen i östra delen, av en ouppodlad hage med mycket välbevarade spår av bebyggelsen till hamnplatsen, samt spåren av de vägar som ledde till hamnplatsen, markerade med rött i kartan.