Politikutveckling inför 201 Propositioner & arbetsgrupper Layout: Oliver Rosengren
1. Propositioner INNEHÅLL 1. Arbetslinjen håller ihop Kronoberg 2. Kunskapsskola i Kronoberg. Trygg och sammanhållen vård i Kronobergs län. Trygghet där du bor. Hållbara Kronoberg 2. Arbetsgrupper
PROPOSITIONER
Proposition 1 - Arbetslinjen håller ihop Kronoberg 1 Historiskt sett har Kronobergs län inte haft någon stor arbetslöshet, läget har varit gott senaste 2 årtionden. Länet är känt för ett gott företagsklimat med företag i tillverkningsindustrin men också numera inom information, service och handel. Senaste åren av lågkonjunktur och finanskris har dock förändrat bilden. Nu är arbetslösheten högre än rikssnittet och det är färre företag som drivs i vårt län. I flera branscher är det en strukturomvandling som skett med flera nedläggningar, i glasindustrin kanske det aldrig mer blir fler jobb. Likaså är många av länets industrier underleverantörer till exempelvis bilindustrin, som haft en svag utveckling. Här kan man dock förvänta sig en uppgång när läget på europamarknaden ljusnar. För att Kronoberg ska ha en livskraftig framtid krävs att den arbetsföra delen av invånarna är i arbete. För detta krävs att många fler har en bra och adsekvat utbildning, det behövs satsningar på såväl högre utbildning som lärlingsutbildningar och arbetsmarknadsutbildningar. Ungdomar har svårare att få jobb och det har kommit många nyanlända till Kronoberg som haft svårt att få 1 fäste på arbetsmarknaden. Det är en stor utmaning för länets kommuner att se till att 1 ungdomarna får en färdig grundutbildning som leder till jobb eller fortsatta studier. Att vuxna kan 1 få en andra utbildningschans och att nykomna snabbt lär sig svenska och får kompletterande 1 utbildningar, är angeläget. Det är livsviktigt att företagen hittar kompetent arbetskraft, rätt 1 utbildade ungdomar behövs framöver med stora pensionsavgångar i sikte. 1 Regeringen har gett uppdraget till länsstyrelserna i Kronobergs respektive Kalmar län att 1 genomföra insatser för industriell utveckling och stärkt besöksnäring i Glasriket. Glasriket 20 betyder mycket för Kronoberg som turistdestination. En annan viktig förutsättning för att främja 21 företagande och näringslivsutveckling är en fungerande och effektiv infrastruktur, såväl fysisk som 22 elektronisk. Från regeringens sida satsas enligt den nationella planen för infrastruktur mellan 2 20 och 2021 för Kronobergs län miljoner kronor plus 0 miljoner för ombyggnaden av 2 E utanför Ljungby. Ett angeläget projekt, efterlängtat i många år. 2 En viktig del, för de många små och växande industriföretagen i Kronoberg, är tillgång till 2 finansiering och rådgivning. Särskilt för kvinnor och invandrare har det visat sig svårt att få lån 2 och riskkapital har blivit en bristvara. Regeringens tillsatta företagsskattekommitté har lämnat 2 förslag för att få fram riskkapital till nystartade och växande företag. Där finns bland annat att 2 privatpersoner som satsar pengar i företag ska kunna få ett skatteavdrag. Kommittén föreslår 0 också att företag som nybildas eller gör en nyemission ska få anstånd med att betala in 1 arbetsgivaravgifter. Ännu är inga beslut fattade. 2 För att länet ska få en fortsatt gynnsam utveckling krävs samarbete mellan kommuner och regionen kring de utmaningar som finns. Det handlar bland annat om utbildning, integration, elektronisk och fysisk infrastruktur och väl fungerande kommunikationer. Moderaterna i Kronoberg ser jobb och företagande som nyckeln till en ljus framtid för länet. En arbetsgrupp som samlar fakta om länet och de utmaningar som väntar, bör bildas så att ett ideprogram tas fram inom dessa frågor. Med anledning av ovanstående föreslår Förbundsstyrelsen stämman besluta att 1 anta propositionen. att 2 ge Förbundsstyrelsen i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp som fram till nästa års stämma tar fram politiska förslag i enlighet med propositionens intention och problemformulering.
Proposition 2 - Kunskapsskola i Kronoberg 1 Det är i skolan som framtiden skapas. Nya Moderaterna vill att framtidens ska bli så bra som 2 möjligt, därför blundar vi inte för skolans utmaningar; resultaten är för låga, likvärdigheten för dålig, arbetsmarknadskopplingen för svag, tryggheten för liten och lärarna upplever sig ofta förbisedda. Skolpolitiken är till stor del en nationell fråga, men många viktiga beslut fattas i våra kommuner. Nya Moderaterna i Kronoberg vill ta ansvar för att Kronoberg ska få Sveriges bästa skola! Resultaten I Kronobergs län är det hela 1, procent som inte är behöriga att söka till gymnasiet och av de som går i gymnasiet är det ungefär var fjärde som inte slutför utbildningen inom fyra år eller går ut utan fullständiga betyg. Det handlar framför allt om att såväl lägstanivåerna som medelvärdena måste höjas. Samtidigt som vi inte vill se en skola där någon hålls tillbaka. Kunskapsskolan är en skola för alla, där de som har svårt får sina behov tillgodosedda och de som har det lättare för 1 sig får möjligheten att använda sina färdigheter. 1 För att hjälpa de som har det svårt är användandet av modern teknik central. Nya hjälpmedel 1 kommer på löpande band och möjligheterna att få en skola där ingen lämnas efter är större än 1 någonsin. 1 Forskning visar att mångfald och valfrihet är centralt för att höja skolresultaten, för eleverna på 1 såväl fristående som kommunala skolor. Nya Moderaterna i Kronoberg vill att dessa viktiga 1 värden ska värnas och vi hoppas att unga i alla kommuner kommer ha möjligheten att i högre 20 utsträckning välja från förskola och upp till studenten. 21 Likvärdigheten 22 Nya Moderaterna i Kronobergs målsättning är att det som ska spela roll är vart eleven ska, inte 2 var hen kommer ifrån. Skolans kompensatoriska uppdrag ska vara tydligt och socioekonomiska 2 arv ska inte få hindra ungdomar från att nå sina drömmar. Detta kräver åtgärder i alla skolans 2 nivåer, med särskilt fokus på tidiga insatser. 2 I Kronobergs län är utbildningskvaliteten väldigt olika från kommun till kommun. Nya 2 Moderaterna i Kronoberg ska alltid ha utbildningens kvalitet i fokus, det viktigaste måste alltid 2 vara att unga får en bra och likvärdig utbildning. Gällande detta har vi redan fattat beslut om att 2 utreda möjligheten att införa gymnasieförbund för att kommunerna i länet tillsammans ska kunna 0 ta ansvar för en hög utbildningsnivå i hela Kronoberg. Denna fråga bör utredas av den 1 arbetsgrupp som nedan föreslås. 2 Arbetsmarknaden Arbetslinjen är framgångsrik. 200 000 fler är idag sysselsatta än när Alliansregeringen fick väljarnas förtroende 200. I Kronobergs län ser förutsättningarna olika ut i kommunerna, men många utmaningar är också gemensamma. Betydelsen av en skola med stark koppling till arbetsmarknaden är viktig. Skolans uppdrag är att rusta unga för arbetslivet. Detta kan göras med praktik, Ung Företagsamhet, gästföreläsningar och mentorskapsprogram. Det finns föregångsskolor, men utmaningen är att ge alla elever möjligheten att redan under skoltiden få in en fot på 0 arbetsmarknaden.
1 Skolan kan inte vara en ö. Skolan måste gå i takt med samhället. Att använda modern teknik är 2 helt naturligt i samhället, men när datorer och läsplattor ska in i skolan finns det många kritiker. Nya Moderaterna i Kronoberg måste visa att vi vill ha en modern kunskapsskola som rustar våra unga för det samhälle man är en del av och ska arbeta i. Tryggheten För att elevernas lärmiljö ska vara så bra som möjligt är trygghet en grundläggande förutsättning. Ingen elev ska behöva gå till skolan med en klump i magen, ingen elev ska utstå hot, våld eller trakasserier. Samtidigt som vi kan konstatera elevernas rätt till trygghet ser vi tydligt hur den psykiska ohälsan ökar. Kampen för psykisk hälsa handlar dels om proaktivt 0 förebyggande arbete, dels om åtgärder och vård. Tillgänglighet, förtroende och samarbete är 1 centrala begrepp för att kunna bygga en trygg skola där förutsättningarna för 2 kunskapsinhämtning är så bra som möjligt. Lärarna Bra lärare är nyckeln till en kunskapsskola för alla. Det är i mötet mellan lärare och elev som möjligheterna till ökad anpassning efter elevens unika behov uppstår. Lärare måste även fortsättningsvis ges möjligheten att vara lärare, snarare än rastvakter och administratörer. Samtidigt som administrationen måste effektiviseras måste elevernas rättssäkerhet ständigt värnas. Med anledning av ovanstående föreslår Förbundsstyrelsen stämman besluta att 1 anta propositionen. att 2 ge Förbundsstyrelsen i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp som fram till nästa års stämma tar fram politiska förslag i enlighet med propositionens intention och problemformulering.
Proposition - En trygg och sammanhållen vård i Kronoberg 1 Vår hälso- och sjukvård ska ges med respekt för alla människors lika värde och den enskilda 2 människans värdighet. Varje människa ska i vården bemötas med respekt och behandlas på lika villkor. Dessa grundvärderingar ställer höga krav på kunskap, gott bemötande och god tillgänglighet till hälso- och sjukvården i länet. Landstinget har det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvårdens utveckling i länet. Kommunerna har också stort ansvar för främst vård av äldre och psykiskt funktionshindrade. För patienterna ska vården vara gränslös mellan landsting och kommunerna. Därför är behovet av samordning, fördelaktiga arbetssätt och gemensamt ansvar avgörande för en trygg vård i vårt län. Även den förebyggande vården och ansvaret för folkhälsan är ett delat ansvar mellan landstinget och kommunerna. Det gemensamma ansvaret för de mest sjuka äldre innebär att landstinget och kommunerna utvecklar teamarbete och samarbete för att ständigt förbättra omhändertagandet där 1 verksamhetsgränser och huvudmannaskap inte utgör hinder för en optimal samverkan. Det finns 1 mycket goda exempel i länet där det goda samarbetet lett till färre återinläggningar på sjukhusen 1 och förebyggande hembesök hos äldre syftar till ett hälsosammare åldrande. 1 Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar är ett prioriterat samarbetsområde mellan 1 landstinget och kommunerna. Ett koordinerat synsätt är viktigt för att samordna insatserna på 1 bästa sätt. Det finns idag etablerade former för samverkan mellan kommunernas skolhälsovård 1 och landstingets barnpsykiatriska verksamhet och nystartade barn-och ungdomshälsa för 20 omedelbar tillgänglighet i samband med lättare psykiska besvär. 21 Beträffande arbetet med de psykiskt funktionshindrade har landstinget ansvar för de medicinska 22 insatserna och kommunerna ansvarar för sysselsättning och boende. Det finns en rad 2 samarbetsformer mellan landstingets psykiatri och kommunerna och successivt försöker man 2 hitta bra former för att nå ett så bra omhändertagande som möjligt. Inom detta område, liksom i 2 övriga samarbetsområden, har SKL och regeringen satsat omfattande stimulansåtgärder för att 2 förbättra samverkan och Socialstyrelsen följer noga upp insatserna mellan landstinget och 2 kommunerna. 2 Moderata samlingspartiet i Kronoberg ska fortsätta att verka för ett fördjupat och hållbart 2 samarbete mellan landstinget och kommunerna beträffande vården av äldre, insatser mot psykisk 0 ohälsa bland barn och ungdomar samt ett gemensamt åtagande för psykiskt funktionshindrade. 1 Målsättningen är ett optimalt gemensamt agerande med patienten i centrum utan hindrande 2 gränser. Med anledning av ovanstående föreslår Förbundsstyrelsen stämman besluta att 1 anta propositionen. att 2 ge Förbundsstyrelsen i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp som fram till nästa års stämma tar fram politiska förslag i enlighet med propositionens intention och problemformulering.
Proposition - Trygghet där du bor 1 Rättstrygghetsfrågorna är mycket viktiga för oss moderater. Alla människor har rätt till en 2 grundläggande trygghet och skall inte behöva bli utsatta för brott eller annan kränkning. Det är det som är själva samhällets grundidé och som härstammar från grekiskans, polis=samhälle. Det är också viktigt att arbeta med trygghetsfrågor på alla nivåer. Också på den lokala nivån. Ett exempel på detta kan vara att utveckla de lokala brottsförebyggande råden. Polisen i Sverige har ett gott anseende men framstår inte som effektiv när det gäller att bekämpa och klara upp brott. Ingen kommunstyrelse ordförande skulle bli omvald om polisen var lokal och klarade upp max % av alla inbrott! Idag har vi en statlig polisorganisation bestående av olika myndigheter som går mot en sammanslagning. Det kosmetiska utanpåverket i form av regionala polisstyrelser kan försvinna. Till bilden av ett rättsväsende som sammantaget inte fungerar hör att de utdömda straffen blir allt lindrigare samtidigt som straffvärdet höjts. Alla brott begås i en kommun. Det är väsentligt att det sker ett brottsförebyggande arbete 1 tillsammans med lokalsamhället inom ramen för de regelverk som finns. Genom 1 brottsförebyggande råd i varje kommun kan polis och ledande politiker och tjänstemän diskutera 1 aktuella frågeställningar, lokala prioriteringar, grannsamverkan mot brott, hur man arbetar med 1 barn och ungdomar och mycket annat. 1 Oavsett vem som är huvudman för polisen och hur polisen är organiserad finns det all anledning 1 att se till så att det finns en lokal påverkan kring det lokala polisarbetet. Det måste finnas ett 1 tryck på effektivitet och prioriteringar av det som medborgarna upplever som angeläget för en 20 tilltro till polisens viktigaste arbete. Det handlar inte bara om att upprätthålla en numerär utan 21 att göra rätt saker. 22 Moderaterna i Kronbergs län anser att i varje kommun av fullmäktige skall utses ett 2 brottsförebyggande råd som skall samverka med polisen och skall agera bollplank. Rådet skall 2 årligen göra redovisning för fullmäktige över bl a brottsstatistik, uppklarningsprocent, lokala 2 prioriteringar och hur samverkan med polisen och andra myndigheter utvecklats. Det kan vara 2 skattemyndighet, alkoholtillsyn och liknande. Rådet bör ledas av ledande politiker som är 2 handlingskraftiga och som inte är passiva informationsmottagare. Styrelsen för moderaterna i 2 Kronoberg län att hemställer stämman att bifalla detta förslag till nya lokala 2 brottsförebyggande råd. Vi vill också att stämman beslutar utse en arbetsgrupp för att arbeta 0 fram fler förslag till trygghetsskapande åtgärder på regional och lokal nivå. Med anledning av ovanstående föreslår Förbundsstyrelsen stämman besluta att 1 anta propositionen. att 2 ge Förbundsstyrelsen i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp som fram till nästa års stämma tar fram politiska förslag i enlighet med propositionens intention och problemformulering.
Proposition - Hållbara Kronoberg 1 Sverige har kommit en bra bit på väg och visat att det går att förena en stark ekonomisk tillväxt 2 med sjunkande utsläpp men vi har fortsatt långt kvar för att nå ett hållbart samhälle. Därför behöver vi fortsätta vårt politiska utvecklingsarbete och formulera svar på hur kan skapa ett hållbart Sverige och ett hållbart Kronoberg. För oss moderater handlar hållbarhetsbegreppet inte bara om miljö utan också som ekonomisk och social hållbarhet. Därför kan det moderata svaret på t.ex. klimatutmaningen aldrig vara en minskad tillväxt eftersom ett samhälle utan tillväxt blir ett nollsummespel där ingen kan vinna utan att någon annan förlorar. Ett samhälle utan tillväxt blir ett kallt och hårt samhälle som vi skriver i vårt idéprogram. Istället tror vi på en tillväxt som är ekonomiskt, socialt och miljömässig hållbar. Vi vill skapa ett samhälle byggd på framtidstro och optimism där ekonomisk tillväxt är ett verktyg för att just skapa ett hållbart samhälle. Bara i samhälle där ekonomin växer skapas rejäla förutsättningar att möta de utmaningar vi står inför 1 Sedan 200 har Alliansen genomfört viktiga reformer i syfte att skapa ett mer hållbart Sverige. Vi 1 har t.ex. fått på plats en sammanhängande och långsiktig energi- och klimatpolitik som bl.a. har 1 lett till att utbyggnaden av den förnybara energin har tagit fart och att våra utsläpp av 1 växthusgaser har fortsatt att sjunka, och det samtidigt som vi haft en stark tillväxt. Vidare är 1 Sverige pådrivande internationellt för att få fler länder att driva en ambitiös miljö- och 1 klimatpolitik samt i syfte att nå gemensamma åtaganden och finna gränsöverskridande lösningar. 1 Bara genom internationellt samarbete kan vi på allvar möta klimatutmaningen, förlusten av 20 biologisk mångfald och andra fundamentalt viktiga miljöutmaningar. Samtidigt får vi inte glömma 21 att alla utsläpp sker lokalt och att vi alla som individer har ett ansvar för vår påverkan på miljön. 22 Därför har inte minst kommuner och landsting ett stort ansvar i arbetet för att skapa 2 förutsättningar för en hållbar utveckling genom att bland annat göra det lättare för den enskilde 2 att göra miljö- och klimatsmarta val. Vi måste utveckla de lokala lösningarna och visa ledarskap. 2 I ett landsbygdslän som Kronoberg får viltfrågan inte underskattas. Det är helt centralt att vi har 2 en viltpolitik som tillgodoser den biologiska mångfaldens utmaningar, samtidigt som den 2 upprätthåller fundamentala moderata värden som äganderätt och trygghet. Trafiksäkerhetens 2 nollvision och hanteringen av de uppmärksammade vargbesöken är ämnen det inte går att 2 blunda för om vi vill bibehålla och stärka förtroendet för vår politik i vårt län. 0 Ett hållbart Kronoberg är ett levande och växande län. Kronoberg har en fantastisk landsbygd 1 med en rik natur och fantastiska möjligheter. Vi tror på en landsbygd där jord- och skogsbruk med 2 tillhörande industri fortsatt är viktiga basnäringar men vi tror också på en tillväxt av nya företag inom andra näringar så som turism. För att hela länet ska utvecklas krävs att landsbygden ges bättre förutsättningar som kan stärka dess attraktionskraft. Det handlar om allt från hur vi utformar infrastrukturen, vilka möjligheter eller hinder vi sätter upp för att bygga i attraktiva lägen och hur väl vi lyckas förvalta våra viltstammar. Med anledning av ovanstående föreslår Förbundsstyrelsen stämman besluta att 1 anta propositionen. att 2 ge Förbundsstyrelsen i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp som fram till nästa års stämma tar fram politiska förslag i enlighet med propositionens intention och problemformulering.
ARBETSGRUPPER Jobb & ekonomi Katarina Brännström (ordf) Anna Gustbée Jessica Lyckvall Inge Strandberg Vård, omsorg & hälsa Suzanne Frank (ordf) Catharina Winberg Mikael Johansson Madeleine Lojander Miljö & landsbygd Anna Tenje (ordf) Johan Hultberg Jenny Samuelsson Margareta Löfström Utbildning Magnus Gunnarsson (ordf) Roland Gustbée Marianne Nilsson Denice Sigvardsson Trygghet Bo Frank (ordf) Ann-Charlotte Wiesel Viktor Emilsson Mats Johnsson