Sammanträdande organ Tid Plats

1\atrineholms kommun KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KALLELSE Datum 2011-09-06 Sammanträdande organ Tid Plats Kommunfullmäktige Måndagen den 19 september 2011 kl. 18.00 Safiren, Drottninggatan 19 i Katrineholm Nr Ärenden Kulturinslag Allmänhetens fråga 1 Protokollsjustering 2 Sammanträdets laga tillkomst Handl. 3 Val av ersättare i bildningsnämnden KS/2011:87 4 Val av nämndeman till Nyköpings Tingsrätt KS/2011:331 5 Entledigande av ersättare iservice- och KS/2011:479 tekniknämnden 6 Begäran om tjänstledighet KS/2011:461 KR 7 Svar på motion om säker trafikmiljö i Bie KS/2011:44 KR 8 Svar på motion om profilboende med finska som KS/2010:704 MSK modersmål inom äldreomsorgen 9 Svar på interpellation om detaljplan för Öjal :l, KS/2011:388 Sågmon, bordlagd 10 Svar på interpellation om kvarteret Rådmannen, KS/2011:395 bordlagd 11 Reviderad resepolicy för Katrineholms kommun, KS/2011:101 PJ bordlagd 12 Avtal med Kommuninvest KS/2011:247 PJ 13 Kommunens låneram för 2011 KS/2011:433 MSK 14 Ny förbundsordning för Vårdförbundet Sörmland KS/2011:442 PJ 15 Nya ärenden Sid 1 2 3 4 7 15 28 32 36 45 68 70 99 Leif Tronelius Ordförande Gunnar Westermark Kanslichef G:\Gemensam\KF~2011~2011-09-19\Kallelse KF 2011-09-19.doc KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 15 641 80 Katrineholms kommun Telefax: 0150-570 25 www.katrineholm.se E-post: Kommunledningsforvaltningen@Katrineholm.se

Dnr KS/2011:87-111 Entledigande samt val av ledamot och ersättare i bildningsnämnden Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige entledigar Per Skogfeldt (MP) från uppdraget som ledamot i bildningsnämnden. 2. Kommunfullmäktige entledigar Jean Fridh (MP) från uppdraget som ersättare i bildningsnämnden. 3. Kommunfullmäktige väljer Jean Fridh (MP) som ledamot i bildningsnämnden för tiden t.o.m. den 31 december 2014. 4. Kommunfullmäktige väljer Per Skogfeldt (MP) som ersättare i bildningsnämnden för tiden t.o.m. den 31 december 2014. 5. Kommunfullmäktige väljer Ismaail Muhamed Mahamuud (M) som ersättare i bildningsnämnden för tiden t.o.m. den 31 december 2014. Ärendebeskrivning Per Skogfeldt (MP) har inkommit med en begäran om att bli entledigad från uppdraget som ledamot i bildningsnämnden. Jean Fridh (MP) har inkommit med en begäran om att bli entledigad från uppdraget som ersättare i bildningsnämnden. Miljöpartiet de gröna nominerar nu Jean Fridh som ny ledamot i bildningsnämnden och Per Skogfeldt (MP) som ny ersättare i bildningsnämnden för tiden t.o.m. den 31 december 2014. Kommunfullmäktige valde den 15 augusti 2011 Sofie Gårdholt (M) som ny ledamot i bildningsnämnden. Därmed uppkom en vakans som ersättare i bildningsnämnden. Moderaterna nominerar nu Ismaail Muhamed Mahamuud (M) som ny ersättare i bildningsnämnden. 87-11 Entledieande samt

Dnr KS/2011:331-111 Val av nämndeman vid Nyköpings Tingsrätt Förslag till beslut Kommunfullmäktige väljer Sofia Söderström (MP) som ny nämndeman vid Nyköpings Tingsrätt för tiden t.o.m. den 31 december 2014. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige entledigade den 15 augusti 2011 Lars Adamsson (MP) från uppdraget som nämndeman i Nyköpings Tingsrätt. Miljöpartiet de gröna nominerar nu Sofia Söderström som ny nämndeman i Nyköpings Tingsrätt. 236-17 Entledieande av

Dnr KS/2011:479-111 Entledigande samt val av ersättare iservice- och tekniknämnden Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige entledigar Jens Pettersson (FP) från uppdraget som ersättare i service- och tekniknämnden. 2. Kommunfullmäktige väljer XX (FP) som ny ersättare iservice- och tekniknämnden för tiden t.o.m. den 31 december 2014. Ärendebeskrivning Jens Pettersson (FP) har inkommit med en begäran om att bli entledigad från uppdraget som ersättare iservice- och tekniknämnden. 87-11 Entledieande av

~ 1\atrineholms kommun KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad 201 1-08-31 171 14 Dnr KS/2011:461-029 Handläggare: Karin Rytter Begäran om tjänstledighet Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att bevilja Inger Fredrikssons (C) ansökan om tjänstledighet under tiden 3 oktober 2011 ti114 december 2011, samt utse Sten Holmgren (C) som gruppledare för Centerpartiet under Inger Fredrikssons frånvaro. Därmed uppbär Sten Holmgren (C) årsarvode för gruppledare under angiven tidsperiod. Inger Fredriksson (C) anmäler jäv och deltar inte under ärendets överläggning. Ärendebeskrivning Inger Fredriksson (C) har inkommit med en ansökan om tjänstledighet från uppdraget som gruppledare för Centerpartiet i Katrineholm, under tiden 3 oktober ti114 december 2011. Anledningen till ansökan är att Inger Fredriksson ska vikariera som riksdagsledamot under hösten. Centerpartiet föreslår att Sten Holmgren under tiden får ta över tjänstgöringen som gruppledare. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har inget att erinra om Inger Fredrikssons (C) ansökan om tjänstledighet eller Centerpartiets förslag på vem som under tiden får ta över tjänstgöringen som gruppledare. För den person som tar över tjänstgöringen, gäller arvodesbestämmelserna i Katrineholms kommuns författningssamling, nr 6.07. Ärendets handlingar Tjänsteutlåtande kommunledningsförvaltningen, 2011-08-18 Ansökan om tjänstledighet, 2011-08-18 Akten

~r ~~~ Tjänsteutlåtande %~ I~atrineholms kommun \ KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Vår handläggare Karin Rytter Datum 2011-08-18 Ert datum Vår beteckning KS/2011:461-029 Er beteckning 1 (1) Kommunstyrelsen Begäran om tjänstledighet Ärendebeskrivning Inger Fredriksson (c) har inkommit med en ansökan om tjänstledighet från uppdraget som gruppledare för Centerpartiet i Katrineholm, under tiden 3 oktober ti114 december 2011. Anledningen till ansökan är att Inger Fredriksson ska vikariera som riksdagsledamot under hösten. Centerpartiet föreslår att Sten Holmgren under tiden får ta över tjänstgöringen som gruppledare. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har inget att erinra om Inger Fredrikssons (c) ansökan om tjänstledighet eller Centerpartiets förslag på vem som under tiden får ta över tjänstgöringen som gruppledare. För den person som tar över tjänstgöringen, gäller arvodesbestämmelserna i Katrineholms kommuns författningssamling, Nr 6.07. Ärendets handlingar Ansökan om tjänst ighet ~ ~ ~''1 ~ ~ arin Rytter LIX: 55 KOMMUNLEDNINGSF6RVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Postadress: Telefon: 0150-570 00 vx 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0150-570 25 www.katrineholm.se kommun@katrineholm.se Org.nummer 212000-0340

KATRINEHOLMS IEOMI lcommunstyreisen 2011 -Q~- 1 ` ~ :~ Ansökan om tjänstledighet Då jag ska vikariera som riksdagsledamot under riksdagsledamot Roger Tiefensees tjänstledighet i höst, ansöker jag härmed om tjänstledighet från uppdraget som gruppledare för Centerpartiet i Katrineholms kommun under tiden 3 oktober ti114 december 2011. Centerpartiet föreslår att Sten Holmgren under saimna tid får ta över tjänstgöringen som gruppledare. Katrineholm 2011-08-18 Inger Fredriksson

.,. pr< ~. ` ~ atrineholms kommun \._ KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2011-08-31 169 6 Blad Dnr KS/2011:44-389 Handläggare: Karin Rytter Svar på motion om säker trafikmiljö i Bie Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att anse motionen om säker trafikmiljö i Bie vara besvarad. Reservation Mot beslutet och till förmån för Gudrun Lindvall (MP) yrkande reserverar sig Inger Fredriksson (C), Ewa Gallhammar (FP), Carina Björk-Andersson (FP), Joha Frondelius (KD) och Gudrun Lindvall (MP). Reservationen redovisas på sidan 9. Ärendebeskrivning Bakgrund Lilli Mårton (MP) har överlämnat en motion om säker trafikmiljö i Bie. I motionen anges följande: "Säker trafikmiljö i Bie. Bakgrund: Vägen genom Bie är smal, vägrenen mycket liten och sidorna branta. Trots att bostäder ligger mycket nära inpå vägen och att hastighetsbegränsningen är satt till SOkm/t kör många motorburna trafikanter för fort. Även tung trafik använder denna vägsträcka. På sina hå11 är sikten begränsad. Korsningen nedanför skolan, Bieåsen Kurortsvägen, är ett exempel på en sådan plats och flera har vittnat om att olyckor varit nära. Det är även den plats där många skolungdomar kliver av och på landsbygdsbussen. Något riktigt annat alternativ än bilvägen finns inte idag för våra barn. Detta medför att fler än nödvändigt väljer att skjutsa sina barn med bil till förskola och skola, istället för att promenera eller cykla. Detta ökar trycket ytterligare på den lilla parkeringen som finns i direkt anslutning till skolgården och som idag är avsedd endast för personal men där även skolbussen för de yngre samt varutransport hämtax/lämnar. Samtidigt ökar antalet barn och barnfamiljer i Bie och det blir allt viktigare med att säkra Biebornas trafikmiljö. Miljöpartiet de gröna föreslår: Att Katrineholms kommun undersöker möjligheterna och kostnaderna för att säkra en gång- och cykelväg längs med alternativt nedanför Bieåsen, från vägkorset Trekanten till skolan. Att korsningen Bieåsen Kurortsvägen säkras för alla trafikanter.

_I~ ~ I ~ Katiineholms Izommtin \ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad KOMMUNSTYRELSEN 2011-08-31 169 7 - Att hastigheten sänks till 30km/t inne bland villabebyggelsen. - Att hastigheten utanför skolan och förskolan Bikupan sänks till 30km/t." Inkomna yttranden Service- och tekniknämnden har inkommit med ett yttrande i ärendet. Nämnden menax att flera av de föreslagna åtgärderna berör Bieåsen, en väg som Trafikverket ansvarar för. Andra föreslagna åtgärder berör kommunens vägnät och finns med i åtgärdsplaner för de närmsta åren. Nämnden instämmer i motionen och uppdrar till service- och teknikförvaltningen att tillsammans med Trafikverket utreda frågan. Ärendets beredning Motionen har överlämnats till kommunstyrelsen för beredning. Kommunledningsförvaltningen har översänt ärendet på remiss till service- och tekniknämnden. Ärendet kommer att behandlas på kommunstyrelsens sammanträde i augusti 2011. Kommunledningsförvaltningens bedömning Mot bakgrund av att service- och tekniknämnden instäxnt i motionen samt uppdragit till förvaltningen att tillsa~runans med Trafikverket utreda frågan, kan motionen anses vara besvarad. Belysning av tvärfrågorna Under utredning av åtgärdsplanerna för trafikmiljön i Bie, bör arbetsgruppen ta tvärfrågorna tillgänglighet, folkhälsa samt jämställdhet i beaktande. Ärendets handlingar Tjänsteutlåtande kommunledningsförvaltningen, 2011-06-27 Motion om säker trafikmiljö i Bie, 2011-01-27 Sammanträdesprotokoll service- och tekniknämnden, 2011-06-16, 71 Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Gudrun Lindvall (MP), Joha Frondelius (KD), Anneli Hedberg (S), Inger Fredriksson (C), Ewa Gallhammar (FP) och Carina Björk-Andersson (FP). Förslag och yrkanden Gudrun Lindvall (MP) yrkar, med instä~ninande av Joha Frondelius (KD), Ewa Gallhammar (FP), Inger Fredriksson (C) och Carina Björk-Andersson (FP) bifall till motionen. Justerandes Sign,~ Protokollsutdrag till,! Utdragsbestyrkande F

~' I 1\atrineholms kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN 2011-OS-31 169 g Blad Proposition Efter avslutad överläggning ställer ordförande proposition på ordförandens förslag till beslut och Gudrun Lindvall (MP) med fleras yrkande. Han finner att styrelsen biträder ordförandens förslag till beslut. Justerandes sign '' Protokollsutdrag till Akten Utdragsbestyrkande '

KOMMUNSTYRELSEN 2011-08-31 169 miljöpartiet de gröna ~~~ ~~~ a ~ \'/ FolkpartietLiberalema Krisrdemokratema CENTERPARTIET Reservation Ärende Svar på motion om säker trafikmiljö i Bie. Vi yrkade på att motionen skulle bifallas. Eftersom vi inte fick gehör för detta reserverar vi oss mot beslutet. Katrineholm den 31 augusti 2011 r,j Gudrun Lindvall (mp) Ewa Gallhammar (fp) ~~ ~,~ Ingir Fredriksson (C) Joha Frondelius (kd) ` ~( j ~', ~ '~,., ~ ~,

~c ~y Tjänsteutlåtande _ ~ I~atrineholms kommun \ KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Vår handläggare Karin Rytter Dalum 2011-06-27 Ert datum Vår beteckning KS/2011:44-389 Er beteckning 1 (2) Kommunstyrelsen Svar på motion om säker trafikmiljö i Bie Ärendebeskrivning Bakgrund Lilli Mårton (mp) har överlämnat en motion om säker trafikmiljö i Bie. I motionen föreslår milj öpartiet bland annat att en gång- och cykelväg anläggs utefter Bieåsen och att kommunen undersöker möjligheterna för det, att korsningen Bieåsen och Kurortsvägen säkras för alla trafikanter samt att hastigheten sänks till 30 km/h i villabebyggelse och utanför skolan och förskolan Bikupan. Inkomna yttranden Service- och tekniknämnden har inkommit med ett yttrande i ärendet. Nämnden menar att flera av de föreslagna åtgärderna berör Bieåsen, en väg som Trafikverket ansvarar för. Andra föreslagna åtgärder berör kommunens vägnät och finns med i åtgärdsplaner för de närmsta åren. Nämnden instämmer i motionen och uppdrar till service- och teknikförvaltningen att tillsammans med Trafikverket utreda frågan. Ärendets beredning Motionen har överlämnats till kommunstyrelsen för beredning. Kommunledningsförvaltningen har översänt ärendet på remiss till service- och tekniknämnden. Ärendet kommer att behandlas på kommunstyrelsens sammanträde i augusti 2011. Kommunledningsförvaltningens bedömning Mot bakgrund av att service- och tekniknämnden instämt i motionen samt uppdragit till förvaltningen att tillsammans med Trafikverket utreda frågan, kan motionen anses vara besvarad. Belysning av tvärfrågorna Under utredning av åtgärdsplanerna för trafikmiljön i Bie, bör arbetsgruppen ta tvärfrågorna tillgänglighet, folkhälsa samt jämställdhet i beaktande. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Postadress: Telefon: 0150-570 00 vx 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0150-570 25 www.katrineholm.se kommun@katrineholm.se Org.nummer 212000-0340

Tjänsteutlåtande Datum Vår beteckning 2011-06-27 KS/2011:44-389 2 (2) Ärendets handlingar Motion om säker trafikmiljö i Bie, 2011-01-27 Sammanträdesprotokoll s ice- och tekniknämnden, 2011-06-16, 71 grin Rytter -~ LIX: 63

Motion till kommunfullmäktige Katrineholm. Säker trafikmiljö i Bie. :~,,,. ~~,~~~ ~. r ~~~~~.(/ -ti-~ ~~,._> Bakgrund: Vägen genom Bie är smal, vägrenen mycket liten och sidorna branta. Trots att bostäder ligger mycket nära inpå vägen och att hastighetsbegränsningen är satt till 50km/t kör många motorburna trafikanter för fort. Även tung trafik använder denna vägsträcka. På sina hållär sikten begränsad. Korsningen nedanför skolan, Bieåsen Kurortsvägen, är ett exempel på en sådan plats och flera har vittnat om att olyckor varit nära. Det är även den plats där många skolungdomar kliver av och på landsbygdsbussen. Något riktigt annat alternativ än bilvägen finns inte idag för våra barn. Detta medför att fler än nödvändigt väljer att skjutsa sina barn med bil till förskola och skola, istället för att promenera eller cykla. Detta ökar trycket ytterligare på den lilla parkeringen som finns i direkt anslutning till skolgården och som idag är avsedd endast för personal men där även skolbussen för de yngre samt varutransport hämtar/lämnar. Samtidigt ökar antalet barn och barnfamiljer i Bie och det blir allt viktigare med att säkra Biebornas trafikmiljö. Miljöpartiet de gröna föreslår: - Att Katrineholms kommun undersöker möjligheterna och kostnaderna för att säkra en gång- och cykelväg längs med alternativt nedanför Bieåsen, från vägkorset Trekanten till skolan. - Att korsningen Bieåsen Kurortsvägen säkras för alla trafikanter. - Att hastigheten sänks till 30km/t inne bland villabebyggelsen. - Att hastigheten utanför skolan och förskolan Bikupan sänks till 30km/t. Katrineholm 2011-01-27 Lilti Mårton (mp)

~~` ;,,: atrineholms lcommun \ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrådesdatum SERVICE- OCH TEKNIKNÄMNDEN 2011-06-16 71 41 81ad Dnr STN/2011:38-389 Svar på Motion om säker trafikmiljö i Bie ~ FtATRINEHOLMS 6Communst~a 2011-06- 2 ~ Be.S'u~ v~au ~unnv~ ~5 '`ZDI~;~~ Service- och tekniknämnden instämmer i motionen och ger Service-och teknikförvaltningen Tuppdrag att tillsammans med Trafikverket utreda frågan. Ärendebeskrivning Lilli Mårton (mp) har överlämnat en motion till kommunfullmäktige angående rubricerat ärende. I motionen föreslår Miljöpartiet bland annat att en gång- och cykelväg anläggs utefter Bieåsen "från vägkorset Trekanten till skolan" och att kommunen undersöker möjligheterna och kostnaderna för gång- och cykelvägen. Flera av de föreslagna åtgäxderna berör Bieåsen, en väg som Trafikverket ansvarar för. Övriga föreslagna åtgärder berör kommunens vägnät och finns med i åtgärdsplaner för de närmast kommande åxen. Kommunledningsförvaltningen har begärt ett yttrande från Service- och tekniknämnden. Nämndens överläggning Under nämndens överläggning yttrar sig Magnus Esko (fp) och Carl Frick (mp). Förslag och yrkanden Magnus Esko och Carl Frick yrkar bifall till motionen. Justerandes sign Protokollsutdrag till ~, Akten, Kommunstyrelsen_ ~~~' ~~~~~ ~ ;2'~ Utd agsbestyrkande~ 7 ~ ~ /,

~ `~ '~ 1\atrineholms kommun ~ > KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad 2011-08-31 170 10 Dnr KS/2010:704-714 Handläggare: Marie Sandström Koski Svar på motion om profilboende med finska som modersmål Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen om profilboende med finska som modersmål. Reservation Mot beslutet och till förmån för Ewa Gallhammar (FP) yrkande reserverar sig Inger Fredriksson (C), Gudrun Lindvall (MP), Carina Bj örk-andersson (FP), Joha Frondelius (KD) och Ewa Gallhammar (FP). Reservationen redovisas på sidan 13. Ärendebeskrivning Joha Frondelius (kd), Inger Fredriksson (c) och Ewa Gallhammar (fp) har inkommit med en motion om profilboende med finska som modersmål. Motionen har följ ande lydelse: "Behovet av äldreboenden där personalen talar samma språk som de gamla ökar. Dementa tappar ofta de senaste språken de lärt sig och återgår till det språk de lärde sig som barn. Just därför behövs språkinriktad äldreomsorg. Behovet är stort. Om man inte kan göra sig förstådd förlorar man sitt själybestämmande och inakten över sin vardag. Att inte kunna göra sig förstådd kan leda till fatala missförstånd, som att man felaktigt kan betraktas som aggressiv och dement. I landet finns omkring 60 000 personer över 65 år som har finska som modersmål, varav 275 är Katrineholmare. Vi ser att det finns ett behov av ett äldreboende med finsk profil, med finsktalande personal, tillgång till bastu, finsk husmanskost med mera. Utöver en finsk profil med bastu, finsk mat och underhållning. Att få tala sitt modersmål på äldre dar är en värdighetsfråga. Olika profilboenden kommer starkt över landet. I Katrineholm vill vi inleda profileringen genom att ge en avdelning vid något av de äldreboenden som finns idag en finsk profil. Mot bakgrund av ovanstående yrkar vi: att en avdelning vid ett äldreboende inom kommunen ges en finsk profil." Kommunfullmäktige beslutade dem 12 december 2011, 53, att överlämna motionen till styrelsen för beredning. ~i Utdragsbestyrkande

I' ~;~ l~atiineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN 2011-08-31 170 11 Blad Yttrande från vård- och omsorgsnämnden..."utifrån lagstiftningen och därmed finskans ställning som minoritetsspråk är det angeläget att behovet av äldreomsorg med finsktalande personal följs upp av vårdoch omsorgsförvaltningen. Som framgår av socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom innebär personcentrerad omvårdnad att den demenssjukes kulturella och språkliga bakgrund beaktas. I Katrineholm finns även ett antal äldre personer som enbart talar finska. För närvarande (apri12011) är det endast två personer med finska som modersmål som bor på äldreboenden. Hemtjänst utförs åt 19 personer över 65 år. Det är, som inom äldreomsorgen i övrigt, fler kvinnor än män som far insatser. Med tanke på antaletpersoner med finska som modersmål som bor i Katrineholm är det troligt att antaletpersoner med finsk bakgrund som behöver tillgång till äldreboende kommer att öka med tiden. Så snart underlaget är tillräckligt stort bör ett boende för finskspråkiga med finsktalande personal prövas. Det finns redan idag finsktalande personal inom äldreomsorgen. I enlighet med kommunens personalpolitiska program skall etnisk mångfald eftersträvas och enligt vård - och omsorgsnämndens inriktningsplan skall beredskap finnas att ge vård och omsorg till personer med annan kulturell och språklig bakgrund." Vård- och omsorgsnämnden bedömde vid sitt sammanträde att motionen kan anses besvarad. Kommunledningsförvaltningens bedömning Förvaltningen anser att vård- och omsorgsnämnden har lämnat ett väl underbyggt yttrande över motionen. Kommunledningsförvaltningen har inget ytterligare att tillägga. Belysning av tvärfrågorna Enligt övergripande plan med budget för 2011-2013, har kommunstyrelsen som åtagande att belysa alla ärenden utifrån jämställdhet, tillgänglighet och folkhälsa. Ärendet har av vård- och omsorgsnämnden kommenterats ur ett jämställdhetsperspektiv då det konstaterats att fler kvinnor än män i den aktuella gruppen har äldreomsorg. När det gäller tillgänglighet och folkhälsa har dessa perspektiv inte belysts i yttrandet från vård- och omsorgsnämnden. Ett inrättande av profilboende med finsk inriktning torde ha positiva effekter ur både ett tillgänglighet- och folkhälsoperspektiv för gruppenmed finska som modersmål. Justerandes sign Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, 2011-08-23 Motion Profilboende med finska som modersmål, 2010-12-06 Vård- och omsorgsnämndens protokoll, zul l-ub-uy, ~~ Protokollsutdrag till ~yr" ~ j `~,'f v~ :j~

! {I Tj 1\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN 2011-08-31 170 12 Blad Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Ewa Gallhammar (FP), Carina Björk-Andersson (FP), Inger Fredriksson (C), Joha Frondelius (KD) och Gudrun Lindvall (MP). Förslag och yrkanden Ewa Gallhammar (FP)yrkar, med instämmande av Carina Björk-Andersson (FP), Inger Fredriksson (C), Joha Frondelius (KD) och Gudrun Lindvall (MP) bifall till motionen. Proposition Efter avslutad överläggning ställer ordförande proposition på ordförandens förslag till beslut och Ewa Gallhammar (FP) med fleras yrkande. Han finner att styrelsen biträder ordförandens förslag till beslut. Akten

KOMMUNSTYRELSEN 2011-08-31 170 13 1t~~c _(i~,~- ~/W Folkpartiet Liberalerna ~EUrcaonanEr Kristdemokraterna Reservation ärende Motion om profilboende med finska som modersmål Dnr KS/2010:704-714 Motionen har i remissyttrandet från vård &omsorg ansetts vara besvarad ej avslagen. Att redan idag inrätta en avdelning vid ett äldreboende med finsk profil utifrån underlag och antal finsktalande medborgare över 65år, uppfyller alla tänkbara argument utifrån lagstiftning och socialstyrelsens riktlinjer för vård &omsorg av dementa. Vi reserverar oss mot beslutet. Katrineholm 2011-08-31 ~p~,~ ~~,~ /~~ ' Ewa Gallhammar arena Bjö,~`k-Andersson ng ~re~rlksson Folkpartiet Liberalerna Folkpartiet Liberalerna Centerpartiet ~. J~1~' I'N^ f ~ i~~ Joha Fronyelius Kristdemokraterna ~; ~f~+~~

a ~: 4,~ ~ atrineholms kommun ~ TJÄNSTEUTLÅTANDE ~ ~2~ Datum Vårbeteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2011-08-23 KS/2010:704-714 Staben Vårhandläpgare Ert datum Erbeteckninp Utredningssekr Marie Sandström Koski Kommunstyrelsen Motion om profilboende med finska som modersmål Ärendebeskrivning Joha Frondelius (kd), Inger Fredriksson (c) och Ewa Gallhammar (fp) har inkommit med en motion om profilboende med finska som modersmål. Motionen har följande yrkande; "att en avdelning vid ett äldreboende inom kommunen ges en finsk profil." Ärendets beredning Motionen har remitterats till vård- och omsorgsnämnden för yttrande. Yttrande från vård- och omsorgsnämnden... "Utifrån lagstiftningen och därmed linskans ställning som minoritetsspråk är det angeläget att behovet av äldreomsorg med finsktalande personal följs upp av vårdoch omsorgsförvaltningen. Som framgår av socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom innebär personcentrerad omvårdnad att den demenssjukes kulturella och språkliga bakgrund beaktas. I Katrineholm finns även ett antal äldre personer som enbart talar finska. För närvarande (apri12011) är det endast två personer med finska som modersmål som bor på äldreboenden. Hemtjänst utförs åt 19 personer över 65 år. Det är, som inom äldreomsorgen i övrigt, fler kvinnor än män som får insatser. Med tanke på antaletpersoner med finska som modersmål som bor i Katrineholm är det troligt att antalet personer med finsk bakgrund som behöver tillgång till äldreboende kommer att öka med tiden. Så snart underlaget är tillräckligt stort bör ett boende för finskspråkiga med finsktalande personal prövas. Det finns redan idag finsktalande personal inom äldreomsorgen. I enlighet med kommunens personalpolitiska program skall etnisk mångfald eftersträvas och enligt vård -och omsorgsnämndens inriktningsplan skall beredskap finnas att ge vård och omsorg till personer med annan kulturell och språklig bakgrund." Vård- och omsorgsnämnden bedömde vid sitt sammanträde att motionen kan anses besvarad. Kommunledningsförvaltningens bedömning Förvaltningen anser att vård- och omsorgsnämnden har lämnat ett väl underbyggt yttrande över motionen. Kommunledningsförvaltningen har inget ytterligare att tillägga. G:\Gemensam\Personliga mappar\marie\tjänsteutlåtanden 2011\704-11 finska.docx KOMMUNLEDNINGSFbRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 19 641 80 Katrineholm Telefax: 0150-570 25 www.katrineholm.se E-post: marie.sandstrom@katrineholm.se

~a+~ ~~, ~dt11rie1101ri1s ICOri1111Uri ~ TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 ~2~ v Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2011-08-23 KS/2010:704-714 Staben Belysning av tvärfrågorna Enligt övergripande plan med budget för 2011-2013, har kommunstyrelsen som åtagande att belysa alla ärenden utifrån jämställdhet, tillgänglighet och folkhälsa. Ärendet har av vård- och omsorgsnämnden kommenterats ur ett jämställdhetsperspektiv då det konstaterats att fler kvinnor än män i den aktuella gruppen har äldreomsorg. När det gäller tillgänglighet och folkhälsa har dessa perspektiv inte belysts i yttrandet från vård- och omsorgsnämnden. Ett inrättande av profilboende med finsk inriktning torde ha positiva effekter ur både ett tillgänglighet- och folkhälsoperspektiv för gruppen med finska som modersmål. Ärendets handlingar Motion Profilboende med finska som modersmål, 2010-12-06 Vård- och omsorgsnämndens protokoll, 2011-06-09, 78 j a n ji Marie SandströCm Koski G:\Gemensam\Personliga mapparlmarieltänsteutlåtanden 2011\704-11 finska.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 64180 Katrineholm www.katrineholm.se Besöksadress: Djulögatan 41 Telefon: 0150-570 19 Telefax: 0150-570 25 E-post: marie.sandstrom@katrineholm.se Org.nummer 212000-0340

~risc-jcma>ncrn~~ CCbTi0.AW4T.T MOTION Katrineholm 2oio-ice-o6 Profilboende med finska som modersmål Behovet av äldreboenden där personalen talar samma språk som de gamla ökar. Dementa tappar ofta de senaste språken de lärt sig, och återgår till det språk de lärde sig som barn. Just därför behövs språkinriktad äldreomsorg. Behovet är stort. Om man inte kan göra sig förstådd förlorar man sitt självbestämmande och makten över sin vardag. Att inte kunna göra sig förstådd kan leda till fatala missförst and, som att man felaktigt kan betraktas som aggressiv och dement. I landet finns omkring 60 00o personer-över 65 år som har finska som modersmål, varav 275 är Katrineholmare. Vi ser att det finns ett behov av ett äldreboende med finsk profil, med finsktalande personal, tillgång till bastu, finsk husmanskost med mera. Utöver en finsk. profil med bastu, finsk mat och underhållning. Att få tala sitt modersmål på äldre dar är en värdighetsfråga. Olika profilboenden kommer starkt över landet. I Katrineholm vill vi inleda profileringen genom att ge en avdelning vid något av de äldreboenden som finns idag en finsk profil. Mot bakgrund av ovanstående yrkar vi: - att en avdelning vid ett äldreboende inom kommunen ges enfinsk profil. Kristdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet Liberalerna........ 4.-~~~'~'!.... Joha Frondelius I er Fredriksson Ewa Gallhammar

'~+~ 1\atrineholms kommun,~, VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Dnr VON/2011:34-714 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1~P 1"~~lEHOLfVIS KOtVtI 2011-06-09 78 Qmmunstyrelsen Handläggare: Lars Erik 06-1 5 Yttrande över motion orn profilboende med modersmål Vård- och omsorgsnämndens beslut ca -som 1. Vård- och omsorgsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till yttrande och översänder det till kommunstyrelsen. 2. Vård- och omsorgsnämnden gör bedömningen att motionen ska anses besvaxad. Yttrandet redovisas som bilaga till protokollet med beteckning våyd- och omsorgsnåmndenshandling nr I S/2011. Reservation Marianne Fältskog (FP), Anita Karlsson (C), Agneta Emanuelsson (FP) och Inger Björklund (KD) reserverar sig mot vård- och omsorgsnämndens beslut att motionen ska anses besvarad. Ärendebeskrivning Kommunledningsförvaltningen har den 10 maxs 2011 översänt en motion om profilboende med finska som modersmål för yttrande. Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet Liberalerna yrkar i motionen att en avdelning vid ett äldreboende inom kommunen ges finsk profil. I motionen sägs att behovet av äldreboendes där personalen talar samma språk som de gamla ökar. Dementa tappar ofta de senaste språken de lärt sig och återgår till det språk de lärde sig som barn. Enligt motionen finns det 275 katrineholmare över 65 år som har finska som modersmål. Vård- och omsorgsförvaltningen har upprättat ett förslag till yttrande över motionen daterat den 2 maj 2011. Vård- och ormsorgsfö~valtningens bedömning Utifrån lagstiftningen och därmed finskans ställning som minoritetsspråk är det angeläget att behovet av äldreomsorg med finsktalande personal följs upp av vårdoch omsorgsförvaltningen. Som framgår av socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom innebär personcentrerad omvårdnad att den demenssjukes kulturella och språkliga bakgrund beaktas. I Katrineholm finns även ett antal äldre perscr~er s;,m. e:.bart talar finska. För närvarande (april 2011)är det endast två personer med finska som modersmål som bor på äldreboendes. Hemtjänst utförs åt 19 personer över 65 år. Det är, som inom äldreomsorgen i övrigt, fler kvinnor än män som får insatser. Med tanke på å.11t3~~t personer m~~ f?1s~_? som mo~e,~s,-r,~~ c0?22 ~JOr i ~ är1;npholm är dit trolig± ett les sign Protokollsutdrag till Kommunstyrelsen, handläggare, äldreomsorgschef, akten s"~r /- ~styrkände,.~:.y,,.~.> ;'I~ s

!~" ~~atrineholms lcommun \ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL _ ;.~: Sammanträdesdatum VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN 2011-06-09 78 22 antalet personer med finsk bakgrund som behöver tillgång till äldreboende kommer att öka.med tiden. Så snart underlaget är tillräckligt stort bör ett boende för finskspråkiga med finsktalande personal prövas. Det finns redan idag finsktalande personal inom äldreomsorgen. I enlighet med kommunens personalpolitiska program skall etnisk mångfald eftersträvas och enligt vård -och omsorgsnämndens inriktningsplan skall beredskap finnas att ge vård och omsorg till personer med annan kulturell och språklig bakgrund. Ärendets handlingar Motion om profilboende med finska som modersmål Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till yttrande, 2011-OS-02 Vård- och omsorgsnämndens överläggning Under vård- och omsorgsnämndens överläggning yttrar sig Monica Johansson (S) och Marianne Fältskog (FP). Yrkande Marianne Fältskog (FP) yrkar med instämmande av Anita Karlsson (C), Agneta Emanuelsson (FP) och Inger Björklund (KD) bifall till motionen. Ordföranden Monica Johansson (S) yrkar bifall till sitt eget förslag till beslut. Proposition Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på sitt eget förslag och Marianne Fältskogs (FP) m.fl. yrkande om bifall till motionen. Hon finner att nämnden bifaller ordförandens förslag till beslut. Blad Justerandes sign Protokolisutdreg till ';:/,- %r /. j /; Utdragsbesty,'an~le V`1 ~ ~'~ / ~ -,/

~` I~at~iileholms kommun \ - ~~ VÅRD- OEH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 15/2011 TJÄNSTSKRIVELSE Datum 2011-05-02 Dnr VON/2011:34-714 1 (4) Vår handlåogare Lars Erik Backlund, utredare Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion orre profilboende reed finka sore modersmål Kommunledningsförvaltningen har i remiss den 10 mars 2011 översänt för yttrande till vård- och omsorgsnämnden motion om profilboende med finska som modersmål. Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet Liberalerna har i en motion till fullmäktige yrkat att en avdelning vid ett äldreboende inom kommunen ges finsk profil. I motionen sägs att behovet av äldreboendes där personalen talar samma språk som de gamla ökar. Dementa tappar ofta de senaste språken de lärt sig och återgår till det språk de lärde sig som barn. Enligt motionen finns det 275 katrineholmare över 65 år som har finska som modersmål. Lagstiftning och nationella riktlinjer Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) innehåller bestämmelser om nationella minoriteter, nationella minoritetsspråk, förvaltningsområden och rätten att använda minoritetsspråk samt bestämmelser om vissa skyldigheter inom förskoleverksamhet och äldreomsorg. Enligt lagen är judar, rower, samer, sverigefinnar och tornedålingar nationella minoriteter. I språklagen (2009:600) anges att de nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Förvaltn ingso`rcråcfen Enskilda har rätt att använda finska, meänkieli och samiska vid muntliga och skriftliga kontakter med en förvaltningsmyndighet vars geografiska förvaltningsområde helt eller delvis sammanfaller med minoritetsspråkets förvaltningsområde. Utanför förvaltningsområde har enskilda rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska vid muntliga och skriftliga kontakter i förvaltningsmyndigheters ärenden i vilka den enskilde är part, om ärendet kan handläggas av personal som behärskar minoritetsspråket. Förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli respektive samiska där detta behövs i enskildas kontakter med myndigheten. Katrineholm ingår inte i förvaltningsområdet för finska språket, i vår närhet är det Eskilstuna kommun som ingår. ~fllclreomso~g En kommun i ett förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom äldreomsorgen av personal som behärskar finska, meänkieli respektive samiska. Detsamma gäller

~`~ 1~' 1Satrineholms kommun \ TJÄNSTSKRIVELSE 2 (4) ~. VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2011-05-02 VON/2011:34-714 kommuner utanför ett förvaltningsområde, om kommunen har tillgång till personal som är kunnig språket. Socialtjänstlagen Datum Enligt socialtjänstlagen (5 kap 6 3 st) skall kommunen verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli eller samiska där detta behövs i omvårdnaden om äldre människor. (2009:726) Socialstyrelsens riktlinjer Enligt socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom (sid 21) innebär personcentrerad omvårdnad bland annat att man i vården och omsorgen särskilt beaktar behov relaterade till att personer har annan kulturell eller språklig bakgrund. Att ta kulturella hänsyn handlar exempelvis om att ge personer med demenssjukdom möjlighet till att utöva sin religion, få kulturellt anpassad mat, bevara sina kulturella traditioner och sedvänjor samt att få tillgång till personal som talar samma språk som personen med demenssjukdom. Att bli vårdad av personal som kommunicerar på samma modersmål och har kulturkompetens kan ge personen med demenssjukdom och annan etnisk bakgrund trygghet, ökat välbefinnande och en känsla av hemmastaddhet. Socialstyrelsens rapport Socialstyrelsen har i en rapport år 2001 "Aldreomsorg för finsktalande i Sverige" kartlagt och redovisat exempel på hur kommunal äldreomsorg kan organiseras för att svara upp mot äldre finländares behov. Enligt rapporten visar brukarintervjuer på värdet av att kunna kommunicera ivård och omsorgssituationer. Flera uppger att tillgången till finskspråkig personal varit avgörande för att de skulle acceptera att ta emot insatser. Äldreomsorg med finskspråkig personal är också viktig för anhöriga. Först när anhöriga vet att deras närstående kan kommunicera med personal förmår äldreomsorgen fungera avlastande. Kommuner Katrineholms kommun Enligt inriktningsplanen för vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde 2011 2014 vidtas åtgärder för att öka kunskapen om andra kulturer och att hålla beredskap att ge vård- och omsorg till personer med annat språk och annan kultur. Utlandsfödda personer skall ha tillgång till professionell omvårdnad. I den kompetens som finns i kommunen ska även finnas tillgång till personer med annan kulturell bakgrund. Vård- och omsorgsnämnden 1ät 2008 genomföra en kartläggning av äldre utlandsföddas behov av äldreomsorg. I rapporten konstaterades bland annat att den största gruppen äldre utlandsfödda är personer födda i Finland. Den bedömning som gjordes var att det kommer att bli mer vanligt med äldre över 80 år födda utomlands samt att behoven av etniskt anpassade insatser kommer att öka. De mest vanliga insatserna från äldreomsorgen till äldre utlandsfödda var hemtjänst och hemsjukvård. Det förekom få äldre utlandsfödda i de särskilda boendena och i anhörigstödet. Dnr ~,

I;F" ~C ` ~ ~atiineholms lcoinm~un ~ TJÄNSTSKRIVELSE 3 (4) Datum Dnr VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2011-05-02 VON/2011:34-714 Andra kommuner Det finns särskilda boendeenheter i ett antal kommuner i Sverige. Utöver norra Norrbottens 1än, där andelen tvåspråkiga (svenska och finska/meänkieli) är påtaglig, finns det även särskilda verksamheter eller avdelningar i Mälardalen och i Västra Götaland. I några fall är det ideella föreningar som driver verksamheten, t ex i Skövde (Finlandiahemmet). ISödermanlands 1än finns det sådana avdelningar i Eskilstuna och Torshälla. Personer reed finska som modersmål inom äldreomsorgen i Katrineholm Brukare För närvarande (apri12011) har 28 personer med finska som modersmål insatser från äldreomsorgen. 23 personer har hemtjänst, två personer bor på äldreboenden och tre personer har andra insatser som korttidsboende och Jagverksamhet. Av de personer som har hemtjänst är 12 kvinnor och 7 män över 65 år, av dessa är 3 kvinnor och 2 män över 85 år. Övriga är yngre än 65 år. Personal Det finns 21 anställda som talar finska inom äldreomsorgen. 12 vid boendeenheterna, 7 inom hemtjänsten och två områdeschefer. Antal personer r Katrineholms kommun Enligt tillgängliga uppgifter finns det i Katrineolm c:a 270 personer över 65 år som kommer från Finland. Som framgår av tidigare utredningar är det den största gruppen utlandsfödda i Katrineholm. Finska pensionärsföreningen Representanter för Finska pensionärsföreningen ikatrineholm anser att det vore värdefullt om ett Uoende ined finskspråkig personal fanns i Katrineholm. Särskilt för äldre med demenssjukdoin som då förlorar sitt andra språk, svenskan. Från föreningens sida framhåller man även att många finlandsfödda som bor i Katrineholm inte alls talar svenska. Enligt föreningsrepresentanternas bedömning kan det, bland de äldre, vara så många som 50 procent eller mer. Vård och omsorgsförvaltningens bedömning Utifrån lagstiftningen och därmed finskans ställning som minoritetsspråk är det angeläget att behovet av äldreomsorg med finsktalande personal följs upp av vårdoch omsorgsförvaltningen. Som framgår av socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom innebär personcentrerad omvårdnad att den demenssjukes kulturella och språkliga bakgrund beaktas. I Katrineholm finns även ett antal äldre personer som enbart talar finska. För närvarande (april 2011) är det endast två personer med finska som modersmål som bor på äldreboenden. Hemtjänst utförs åt 19 personer över 65 år. Det är, som Mom äldreomsorge~l i övrigt, fler kvinnor än män som får insatser. Med tanke på antalet personer med finska som modersmål som bor i Katrineholm är det troligt att,,;,. ~::

1'L _ ~~at~ineholms lcommun ~ TJÄNSTSKRIVELSE 4 (4) Datum Dnr VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2011-05-02 VON/2011:34-714 antalet personer med finsk bakgrund som behöver tillgång till äldreboende kommer att öka med.tiden. Så snart underlaget är tillräckligt stort bör ett boende för finskspråkiga med finsktalande personal prövas. Det finns,redan idag finsktalande personal inom äldreomsorgen. I enlighet med kommunens personalpolitiska program skall etnisk mångfald eftersträvas och enligt vård -och omsorgsnämndens inriktningsplan skall beredskap finnas att ge vård och omsorg till personer med annan kulturell och språklig bakgrund. Lena Andreasson ~ Britt-Marie Svedenberg ~ Lars Erik Backlund Vård- och omsorgschef Äldreomsorgschef ~ Utredare

Dnr KS/2011:388-212 Handläggare: Svar på interpellation angående detaljplan för Öja 1:1, Sågmon Kommunfullmäktiges beslut Ärendebeskrivning Gudrun Lindvall (MP) har inkommit med en interpellation angående detaljplan för Öja 1:1, Sågmon. Kommunfullmäktige har den 20 juni beslutat att interpellationen får ställas. Interpellationen är ställd till byggnadsnämndens ordförande. Interpellationen har följande lydelse ''Angående detaljplan för Öja 1:1, Sågmon Länsstyrelsen har kommit med sitt yttrande daterat 8 apri12011 angående planen för Öja 1:1 i Sågmon, där det planeras att bygga 23 villor. Milt uttryckt kan man säga att planen sågas på punkt efter punkt. I sammanfattningen sägs följande: 'Planförslaget kan inte anses bidra till en hållbar utveckling. Om förslaget ändå förs vidare behöver följande beaktas. Frågorna om arkeologi, strandskydd, trafiksäkerhet och vägbuller är inte utan betydelse. Som underlag för fortsatta bedömningar krävs en arkeologisk utredning. Utanför strandskyddsområdet kan området med accepterad buller- och risknivå vara för smalt för exploatering. Frågorna är inte uttömmande behandlade i behovsbedömningen. Länsstyrelsen kan därför inte utan vidare ställa sig bakom uppfattningen att planen och dess genomförande inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan och att en miljöbedömning med tillhörande MKB inte behöver göras.' I texten går man igenom punkt efter punkt där man anser att planen är undermålig. Bland annat skriver man 'enligt översiktsplanen från 1991 är området av värde för friluftslivet. Planmässiga motiv till avvikelsen från översiktsplanen behöver redovisas omsorgsfullt, Se 5 kap. 26 PBL och kap. 13 och 19 i nya PBL.' Beträffande strandskyddet skriver man bland annat:'grundkriteriema för upphävande av strandskyddet är att 7 kap. 13 MB uppfylls och att det finns särskilda skäl att enligt 18 c-g MB. I samrådshandlingarna redovisas inga skäl för upphävande av strandskyddet. Man ger också en liten lektion i vad strandskyddet innebär. Beträffande arkeologin och tidigare fynd i närområdet kräver man en arkeologisk utredning enligt 2 kap. 11 KML.' Man tar även upp riskerna med såväl den tänkta lokalgatan i området som länsväg 55, som är enprimär väg för transport av farligt gods. Summan av kardemumman är att planen sågas som bristfällig på punkt efter punkt. Jag vill fråga byggnadsnämndens ordförande:

Vad har hänt med planen sedan samrådet genomförts Kommer man att gå vidare med planen för Öja 1:1" Ärendets handlingar Interpellation daterad 2011-06-15 Svar på interpellation daterat 2011-07-31

miljöpartiet de grön.~ "% vif~,~ Interpellation till byggnadsnämndens ord%rande D S Ufi ; Angående detaljplan för Öja 1:1, Sågmon. UM zo1~ -~s'. ~ ~ Länsstyrelsen har kommit med sitt yttrande daterat 8 april ZO11 angående planen för Öja 1:1 i Sågmon, där det planeras att bygga 23 villor. Milt uttryckt kan man säga att planen sågas på punkt efter punkt. I sammanfattningen sägs följande: "Planförslaget kan inte anses bidra till en hållbar utveckling. Om förslaget ändå förs vidare behöver fö jande beaktas. Frågorna om arkeologi, strandskydd, trafiksäkerhet och vägbuller är inte utan betydelse. Som underlag för fortsatta bedömningar krävs en arkeologisk utredning. Utanför strandskyddsområdet kan området med accepterad buller- och risknivå vara för smalt för exploatering. Frågorna är inte uttömmande behandlade i behovsbedömningen. Länsstyrelsen kan därför inte utan vidare ställa sig bakom uppfattningen att planen och dess genomförande inte kan antas medföra betydande mi jöpåverkan och att en mi jöbedömning med tillhörande MKB inte behöver göras. " I texten går man igenom punkt efter punkt där man anser att planen är undermålig. Bland annat skriver man. "Enligt översiktsplanen från 1991 är området av värde för fråluftslivet. Planmässiga motiv till awikelsen från översiktsplanen behöver redovisas omsorgsfullt. Se S kap. 26 PBL och S kap. 13 och 19 ~~ i nya PBL. " Beträffande strandskyddet skriver man bland annat: "Grundkriteriernaför upphävande av strandskyddet är att 7 kap. 13, MB uppfylls och att det finns särskilda skiilenligt 18 c-g,~,~ MB. I samrådhandlingarna redovisas inga skäl för upphävande av strandskyddet. "Man ger också en liten lektion i vad strandskyddet innebär. Beträffande arkeologin och tidigare fynd i närområdet kräver man en arkeologisk utredning enligt 2 kap. 11 KML. Man tar även upp riskerna med såväl den tänkta lokalgatan i området som länsväg 55, som är en primär väg för transport av farligt gods. Summan av kardemumman är att planen sågas som bristfällig på punkt efter punkt. Jag vill fråga byggnadsnämndens ordförande: * vad har hänt med planen sedan samrådet genomförts? * kommer man att gå vidare med planen för Öja 1:1? Lerbo den 15 juni 2011 i' G~ drun Lindvall (mp)

e ~ '~~-~ _~,; 1\atrineholms kommun \ ~ ~T~ BYGGNADSNÄMNDEN Datum Vår 6etetkning V9r handltiggare Ert datum Er beteckning Svar interpellation "Angående detaljplan för Öja 1:1, Sågmon" Planen för Öja 1:1 har utarbetats av entreprenören och genomgått sedvanlig granskning av förvaltningen och därcfter gåtts igenom med Länsstyrelsen vid samrådsmöte i Nyköping. Sakkunniga från Länsstyrelsen inom arkeologi, strandskydd, trafiksäkerhet och vägbuller framförde då inga synpunkter eller frågetecken kring planen. När samma plan sedan skickades på remiss har Länsstyrelsen plötsligt hittat en massa att anmärka på. Fler än jag blir något förvånade. Några kommentarer till vad som anförs: + I översiktsplanen från 1991 ingår hela området från Vallmotorp/Sunds gärde ända ned till Rosenholm/Forssjö öster om staden i område F7 benämnt "Friluftsliv ej riksintresse". Hela området har inte samma värde för friluftslivet och avsikten har aldrig varit att avstå varje form av utveckling däri. Både Lövåsens handelsområde och Östra förbifarten har tillkommit inom område F7. + Området blir ett stadsnära område i nära anslutning till en större väg med kollektivtrafik, cykelbana direkt till det närliggande handelsområdet Lövåsen, kommunalt VA m.m. Detta ger goda förutsättningar för hållbar utveckling och utgör landsbygdsutveckling som Länsstyrelsen nämner i Landskapstrategin. + Gällande strandskyddet omfattade planen en tomtremsa och ett hörn av en fastighet som låg inom 100m från en mindre utbuktning av sjön Stor-Jälken. I relation till det angränsande området i Sågmon som går ända ner till vattnet bedömdes detta vara ett mycket litet ianspråktagande och som inte heller föranledde något påpekande vid samrådsmötet. Planen har dock justerats med några meter i just detta hörn så inte ens Länsstyrelsen kan ha några invändningar med anledning av strandskyddet. Flera kommentarer och rättelser kan göras i vad Länsstyrelsen anför, men interpellanten ställer två konkreta frågor som härmed besvaras: + Efter Länsstyrelsens yttrande har planen justerats av entreprenören för att undvika de meter som tidigare fanns inom strandzonen. Ytterligare justeringar med anledning av trafik och vilka bullerskyddande insatser som skulle kunna behövas lär också kontrolleras, liksom om något verkligt behov att kontrollera eventuella arkeologiska fynd föreligger. + Min förhoppning är att entreprenören går vidare med projektet då området ger ett attraktivt sjönära boende med bra möjligheter till hållbar utveckling i ett stadsnära läge. Julita den 31:a juli 2011 ~~ Erik Liljencrantz (m) Ordförande Byggnadsnämnden

Dnr KS/2011:395-219 Handläggare: Svar på interpellation om kvarteret Rådmannen Förslag till beslut Ärendebeskrivning Gudrun Lindvall (MP) har lämnat in en interpellation angående kvarteret Rådmannen. Enligt beslut i kommunfullmäktige vid mötet den 15 augusti får interpellationen ställas i dess första frågeställning om hur man avser att lösa de knutar som begränsar användningen av kvarteret Rådmannen. Interpellationen är ställd till byggnadsnämndens ordförande och har följande lydelse: "Ang. kvarteret Rådmannen Floda friskola vill öppna högstadium i kvarteret Rådmannen. Till samma kvarter vill socialförvaltningen flytta. I båda fallen skulle lokalerna kunna göras ändamålsenliga och lokaliseringen har föreslagits av ägaren, som är angelägen att hitta hyresgäster till kvarteret. Ägaren är Kiab kommunens bolag för industrilokaler. Men den tänkta ombyggnaden och renoveringen kommer inte igång. Man får nämligen inte bygglov. Då kvarteret byggdes angavs i planen att byggnaden skulle användas för industriändamål och för verksamhet anknuten till densamma. Under tidens gång har lokalerna använts både för kontor och skoländamål på dispens, men med nya Plan- och bygglagen anser man från Stadsbyggnadsförvaltningen att det inte är möjligt. Det verkar som om man kan tänka sig att släppa fram socialförvaltningens lokaler, men inte skolans. Vän av ordning frågar sig varför. Det enklaste vore naturligtvis att ändra planen. Tiden har gått ifrån användningsbegränsningen och fungerar inte i nutid. Att etablera industri i hela kvarteret är inte tänkbart och ska fastighetsägaren kunna hyra ut lokalen får planen inte begränsa som idag. Med ett enkelt planförfarande torde en ändring kunna genomföras enkelt och ge möjlighet till de etableringar i kvarteret, som är på gång. Att en sådan planändring inte redan gjorts är förvånande kanske är den på gång? Jag vill därför fråga byggnadsnämndens ordförande * hur avser man lösa de knutar, som begränsar användningen av kvarteret Rådmannen? * när anser man frågan löst så att bygglov kan ges till ombyggnaden för lokalerna tänkta för friskolan och socialförvaltningen ikvarteret Rådmannen?" Ärendets handlingar Interpellation daterad 2011-06-20