Rådet till skydd för Stockholms Protokoll från delegationsmöte Sida 1 (8) 2-2016 Protokoll fört vid Rådets till skydd för Stockholms delegationssammanträde för delegerade i plan-- samt kulturvårdsärenden och bygglovsärenden, naturvårdsärenden Närvarande: Anders Bodin (ordf), Birgitta Bremer, John Chrispinsson, Fredrik von Feilitzen, Cajsa Holmstrand, Winston Håkanson, Ingemar Josefsson,, Anders Jönsson, Magnus Olausson, Margareta Olofsson, Inga Varg. Iréne Vestman, Hanna Zetterlund, Henrik Nerlund, sekreterare, Monica Hector, handläggare, Cecilia Skog, handläggare och protokollförare. Vid sammanträdet närvarade även: Sebastian Wahlström Klampfl, Per-Olof Svensson, Fredrik Zachrisson, Elise Ljung, Joel Berring, stadsbyggnadskontoret. Tidpunkt: 2016.02.22, kl 14.00-16.45 Lokal: Samuel Owen, Hantverkargatan 3DD 1. Dagordning Förelåg nyy föredragningslista. 2. Gunhild och o Gustav m.fl, Bromsten, förslag till detaljplan n för delar av kvarteren (SR-03.02-0038-2016) Genom remiss hade stadsbyggna adskontoret t begärt Skönhetsrådets yttrande över Gunhild och Gustav m.fl, förslag till detaljplan för delar av kvarteren Sebastian Wahsltröm Klampfl, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet.
Sida 2 (8) (forts 2) Detaljplanens syfte är att omvandla Bromstens industriområde till en funktionsblandad stadsdell med boende, verksamheter och förskola förlagdaa vid ett huvudstråk, med aktiva bottenvåningar, som kopplar Spånga och Bromsten samman. Strategier r för etappen utformades i programm för Bromstens industriområde, framtaget 2007, och innebär en exploatering av en tredjedel av området kallatt Bromstensstaden. Delegerade såg mycket positivt på p de strategier för exploateringsgrad, flexibilitet i byggbar b yta, kvartersstruktur, tvingandee bestämmelse för verksamheter och behandling av kvarterenss sockelvåningar som ligger som princip för planen men anserr att etappen behöver vidarestuderv ras gällande gestaltning och gårdsrum. För delegerade stod det klart att de skarpa gränser som satts mellan procenttalen 70 och 20 för verksamheter i bottenvåning är för precis och att variationen och o intensiteten i de aktiva bottenvåningarna borde trappas på ett naturligare sätt längs stråkets sträckning. I sammanhanget ville delegerade också kommentera att det är viktigt att få till en dubbel trädrad längs gatan och att man därför bör överväga ett 188 meter brett gaturum istället för den redovisade breddenn på 16. Under sammanträdet anförde delegerade även att de ekar som planteras bör vara svenska, att fågelbärsträdd är ett gott val men att den kinesiska sekoyan som föreslås knappast kan användas som alléträd då den kan bli 10 meter m bred och är ett av de barrträd som inte bara fäller sinaa barr utan också grenar. Delegerade ansåg också att det centrala c kvarteret, utformat av Joliark, har goda möjligheter att tillföra stadsmiljön de kvaliteter man önskar, särskilt i den rundadee delen i korsningen Borghöjdsvägen-Skogsängsvägen, men att de övriga kvarteren, i synnerhet gällande Gunhild 4 och 7, utformats för enahanda. I hela etappen påverkas planenn också av den avsaknad av variation somm strategin egentligen erbjuder. Det skyddsavstånd somm krävs till Mälarbanann har lämnat ettt smalt utrymme för gårdarna, visuellt förstärkt av dess längd. Delegerade ansåg därför att det långa gårdsrummet genom Gunhild 5 bör brytas genom en vinkelställd byggnadskropp eller sluten gård i ett läge. Vidare bör byggnadshöjden längs Skogängsvägen varieras mellan de 4 och 6 våningar som stipuleras snarare än hålla en jämn höjd. Både avseende volym och gestaltning fann delegerade
Sida 3 (8) (forts 2) utförandett för sammanhållet för att bli den varierade stad programmet gav för handen. Delegerade vill här också kommentera den allt för mörka färgsättningf gen men också påminna om att en variation i gestaltningen n inte kan erhållas endast genom olikfärgad kulörsättning, varje hus bör gestaltas så att det utformas med en varierad karaktärr per trappuppgång på traditionellt sätt. Beslöt delegerade attt tillstyrka förslag till detaljplan under förutsättning att ovanstående synpunkter hörsammas och att samtidigt framhålla planarbetet för f Bromstensstaden som ett gott exempel för framtida referens. Uppdrogss åt kansliet att besvara ärendet. Bordladess ärendet för formellt beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde. 3. Trollhättan 31 och 32, Norrmalmm Regeringsgatan 13, yttre ändring, gångbro på p tak, ansökan (SR-03.02-0040-2016) Genom remiss hade stadsbyggna adskontoret t begärt Skönhetsrådets yttrande över Trollhättan 311 och 32, Regeringsgatan 13, yttre ändring, gångbro på tak, ansökan om bygglov. Per-Olof Svensson, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Ansökan om bygglov visar en gångbro i ett högt läge över Gallerianss mittkvarter från hus 313 till hus 32. Under sammanträdet diskuterade delegerade avvägningen mellan interna behov och yttre konsekvens. För att kunna avgöra gångbronss påverkan i stadsmiljön krävs dock perspektiv redovisade från fler yttre punkter, förslagsvis de fixpunkter staden vanligtvis använder. Beslöt delegerade, i avvaktan påå ett tydligare remissunderlag, att avstyrka till ansökan om bygglov. Uppdrogss åt kansliet att besvara ärendet. Bordladess ärendet för formellt beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde.
Sida 4 (8) 4. Trollhättan 31, Regeringsgatan 13, Norrmalm, till- och påbyggnad, ansökan om o bygglov v (SR-03.02-0043-2016) Genom remiss hade stadsbyggna adskontoret t begärt Skönhetsrådets yttrande över Trollhättan 31, Regeringsgatan 13, Norrmalm, till- och påbyggnad, ansökann om bygglov avseende Trollhättan 31, Regeringsgatan 13, Norrmalm, tilloch påbyggnad, ansökan om bygglov. Per-Olov Svensson, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. När den stora Gallerian invigdess 1976 var det ett av Stockholms första inglasade köpcentrum. Den privata inomhusgatan ersattee helt den tidigare offentliga Norra Smedjegatan. Redan från början diskuterades de problem en kommersialisering av de offentliga utrymmena innebarr och överenskommelser mellan stadenn och fastighetsägaren gjordes för att motverka en privatiseringg bland annat de vinterträdgårdar eller gröna rum som länge var i bruk, inkluderatt på den plats som avses i ansökan. För delegerade stod det klart att ombyggnaden av kvarteret under senare tid har fördelar i dee aspekter där man kan förstärka kopplingar och återskapa en karaktär av allmänna ytor. Det är viktigt att den gjordaa inglasningen av kvarteret Trollhättan kompenserar den gatumark somm privatiserats genom platser som kan användas utan att taa entré eller andra kommersiella krav och köp av varor. Den aula som avses uppföras en våning uppp vid Gallerians entré från Jakobsgatan har i projektet Urban Escape lanserats som Stockholms nya stadsrum s och det växthus som presenteras ges även den enn allmän karaktär i avsikten att användas för att synliggöra fenomenet stadsodling och fungera som växthus för härodlade grönsaker till Gallerians restauranger. Det är dock av största vikt att bygglovet villkoras till att gälla den allmänna karaktärr som här avses och att de intee i ett senaree skede privatiseras genom att stängas för allmänheten eller, avseende det fem f våningar höga växthuset, användas som skyltplats.
Sida 5 (8) (forts 4) Beslöt delegerade, med ovanstående bestämda erinran,, att tillstyrka bifall till ansökan om bygglov b avseende aula och växthus. Uppdrogss åt kansliet att besvara ärendet. Bordladess ärendet för formellt beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde. 5. Syrenen 1, 1 Gustav Vasa kyrka, yttre och invändig ändring, ä renovering, ansökan om bygglov (SR-03.02-0033-2016) Genom remiss hade stadsbyggna adskontoret t begärt Skönhetsrådets yttrande över Syrenen 1, Gustav Vasa kyrka, yttre och invändig ändring, renovering, ansökan om bygglov. Elise Ljung och Fredrik Zachrisson, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Bygglovsansökan avser yttre ochh invändig renovering av Gustav Vasa kyrka. Delegerade valde i sitt remissvar att koncentrera sig till de frågor somm rör byggnadens yttre gestaltning: ändrad fasadkulör, byte b av fönsterglas samt ny entré till hiss. Enligt uppgift har kyrkan ingen originalputss kvar vilket gör det svårt att veta hur Gustav Vasa kyrka sågg ut vid invigningen 1906. Sökande har därför tagit fram ett förslag som syftar till att ligga så nära den ursprunglig a färgsättningen som möjligt och där pilastrar, kolonner och listverk får samma ljusa kulör som fasaden. Delegerade önskade i första hand att sökande fortsätter med efterforskningar som kan leda till information om den ursprungliga färgsättningen genom ytterligare arkivforskning och efter eventuella putsrester någonstans på fasaden. Visar det sig omöjligt att a få klarhett ansåg delegerade att sökande bör omarbeta färgsättningsförslaget. Delegerade bedömde att en helt monokrom kyrkobyggnk nad inte blirr till fördel för byggnadens gestaltning, med en enhetlig kulör förloras också upplevelsen av dee arkitektoniska element som utgör dekorativa inslag i fasadenn och som enligt klassiska ideal tydligt redovisar bärande och o buret. Enligt delegerade är risken således stor attt kyrkan med föreslagen färgsättning uppfattas som en stor och svårläsbar volym. Den kallvita kulör
Sida 6 (8) (forts 5) som föreslås uppfattade delegerade dessutomm som avvisande och kylig,, vilket varken är till fördel för kyrkobyggnaden i sig eller för stadsbilden. Delegeradee önskade därför att sökande återkommer med ett förslag till färgsättningf g som nyansmässigt skiljer på fasader och arkitektoniska detaljerer och som samspelarr med den omgivande bebyggelsenb n vid Odenplan. Sökande önskar i samband med renoveringen eventuellt även byta ut det patineradee och brända antikglas i blyinfattning som ytterbågarna försågs med på 1930-talet. Argumenten för detta är energieffektivitet och historiskt återställande. Delegerade ansåg att upplevelsen av kyrkan kommer att påverkas högst märkbart, såväl exteriört som interiört, om det patinerade glaset tas bort och förespråkar därför att dett behålls. Urr ett kulturmiljöperspektiv bör respekt visas mott förändringar och tillägg som gjorts under hela denn tid kyrkann funnits. Att anamma en så rigid återställande edoktrin riskerar att sopa bort intressantaa historielager på ett otillfredsställande sätt. I bygglovsansökan ingår även enn ny större hiss i nordost genom förstoring av befintligt hisschakt förr att öka tillgängligheten till såväl kyrkorummet somm till kolumbariet. Hissen fårr ett nytt stannplan medd utgång i öster och med direkt access tilll kyrkotomten. Delegerade skulle i första hand vilja se en lösning inom byggnaden som inte påverkar fasaden. I andra hand anser rådet att en ny entré till hissen måste inrymmass mellan befintliga pilastrar och följaktligen inte påverka pilastrarnas bas. Möjligen kan entrén vidgas innanför pilastrarnaa för att uppnå ett något bredare utrymme framför hissen. I den antikvariska konsekvensbeskrivningenn nämns attt en ny bod för trädgårdsredskap för vården av kyrkotomten samt sopsortering behövs. Rådet fick i samband med föredragning om den planerade gula tunnelbanelinjen veta att SLL och Gustav Vasa kyrka diskuterar enn samordning av de installationer som behövs för tunnelbanans räkning och kyrkans behov av förråd. Skönhetsrådet skrev bl.a. i sitt remissvar r att det kommer att krävas hög kvalitet på både utformning och material och att Skönhetsrådet vill varaa med i diskussionerna om placering ochh gestaltningg av tillkommande byggnadselement i stadsmiljön.
Sida 7 (8) (forts 5) Beslöt delegerade attt avstyrka bifall till ansökan om bygglov i föreliggande utformning. Uppdrogss åt kansliet att besvara ärendet. Bordladess ärendet för formellt beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde. 6. Rådet: Konstnärslokaler, stadens strategi (SR-01.01-0189-2015) Bordladess ärendet. 7. Program Fokus F Skärholmen, information Informerade Joel Berring, stadsbyggnadskontoret, för program Fokus Skärholmen för delegerades kännedom inför kommande remittering. 8. Fader Bergström, detaljplan, information Informerade Joel Berring, stadsbyggnadskontoret, för detaljplann för kvarteret Fader Bergström förr delegerades kännedom inför kommande remittering av ärendet. 9. Sekreteraren informerar Informerade sekreteraren om förestådd avtackning av Gertrud Brorsson som varit korttidsanställd vid rådets kansli. Informerade sekreteraren vidare om förestådd avtackning för rådets räkning av tidigare stadsarkitekten Karolina Keyzer. Vidare informerade sekreteraren n om mediall uppmärksamhet angående kvarteret Häftklammer rn i Råckstaa och ärendets fortsatta beredning i stadsbyggna adsnämnden. Slutligen redogjorde sekreterarenn om förestådd föreläsning för Antikvariestudenter samt kommande föreläsning för Bebyggelsehistoriska föreningen.
Sida 8 (8) (forts 9) Med anledning av sekreterarens närvaro under presentationen av Appless byggnadsförslag för kvarteret k Sjuu sekel i Kungsträdgården uppdrogs det åt å kansliet att återkomma med förslag tilll agerande i frågan. 10. Övrig fråga Kommenterade ledamot M Olausson det fartyg med Audi- reklam som förtöjts framför Stockholms slott. Uppdrogss åt kansliet att undersöka ärendet. Bordladess ärendet. 11. Förklarades sammanträdet avslutat. Stockholm 2016.02.22 Anders Bodin Ordförande Cecilia Skog Protokollförare Vidi: Henrikk Nerlund Sekreterare