Juristprogrammet, 270 högskolepoäng (S2JUR) Master of Laws Programme, LL. M. Nivå: avancerad nivå 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för det ursprungliga Juristprogrammet, 270 högskolepoäng, är fastställd av Handelshögskolans fakultetsnämnd den 1991-05-. Den senaste ändringen är beslutad av Handelshögskolans fakultetsstyrelse den 20-05-06 (D nr G 20/353), att gälla från hösten 20. Utbildningen startar endast på hösten. 2. Allmänna mål Juristprogrammet leder till en juristexamen, som är en yrkesexamen om 270 högskolepoäng på avancerad nivå. 3. Programmets mål Utbildningsplanen innehåller följande preciseringar i förhållande till högskoleförordningens (SFS 1993:199) examensbeskrivning. Juristprogrammet syftar till att ge den studerande kompetens för juridiskt arbete inom exempelvis företag, organisationer såväl internationellt som nationellt, advokatverksamhet, domstolsväsendet och annan offentlig verksamhet. Dessutom ger utbildningen den studerande kompetens att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Student som avlagt juristexamen har följande kunskaper och förståelse: - kunskap om områdets vetenskapliga grunder och metoder samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.
- fördjupad kunskap i och förståelse av centrala juridiska ämnen samt kunskap i andra ämnen som är av särskild betydelse för tillämpningen av de juridiska kunskaperna. - kännedom om rättssystemets roll nationellt och internationell samt - kunskap om sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser. - kunskap om resurs-och fördelnings-och miljöproblematik samt rättens påverkan på samhälleliga mål om hållbar utveckling. Student som avlagt juristexamen har visat följande färdigheter och förmågor: - fördjupad förmåga att tillämpa kunskap samt göra kvalificerade juridiska bedömningar - fördjupad förmåga att använda olika tolknings- och tillämpningsmetoder inom juridiken. - god förmåga att systematiskt, kritiskt och självständigt identifiera, formulera och analysera komplexa rättsliga frågeställningar samt planera och genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar. - förmåga att arbeta såväl individuellt som i samverkan med andra. - förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och argumentation som ligger till grund för dessa, i dialog med olika grupper. - förmåga att identifiera och analysera rättens roll som en del av problem och lösningar för hållbar samhällsutveckling, både för nuvarande och kommande generationer. Student som avlagt juristexamen har visat prov på följande värderingsförmåga och förhållningssätt: - förmåga att inom området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och samhälleliga frågor, såsom de mänskliga rättigheterna och etiska aspekter och hållbart nyttjande av naturresurser.
- förmåga till ett självständigt och kritiskt förhållningssätt gentemot rättssystemet samt visat insikt om rättsystemets möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället i ett nationellt och internationellt perspektiv och människors ansvar för hur det används i relation till nuvarande och framtida generationer. - förmåga till ett professionellt förhållningssätt - förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Student som avlagt juristexamen har även inom ramen för kursfordringarna fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst högskolepoäng. 4. Organisation Juristprogrammet ges vid Juridiska institutionen, Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Vid Juridiska institutionen bereds ärenden rörande utbildning i Utbildningsutskottet samt Pedagogiska utskottet. 5. Programupplägg och innehåll Juristprogrammet omfattar utbildning på grund- och avancerad nivå. Utbildningen inleds med obligatoriska kurser under tre år (180 högskolepoäng). Under det fjärde läsåret läser studenten valbara fördjupningskurser (60 högskolepoäng). Den sista terminen av utbildningen skall den studerande genomföra ett uppsatsarbete ( högskolepoäng). Kurserna läses i den ordning som framgår av tabellen nedan. Samtliga kurser på grundnivå, med undantag för den allra första (Grundläggande juridisk metod), bygger vidare på tidigare kurser inom programmet. Detta innebär att särskilda förkunskapskrav specificeras för kurser även inom programmet (se nedan under 7. Förkunskapskrav). Efter avklarad grundnivå följer fördjupningskurser på avancerad nivå (termin 7 och 8). Fördjupningskurser på avancerad nivå inrättas av Juridiska institutionen. Fördjupningskurserna bygger vidare på grundnivån. Syftet med kurserna är att skapa möjlighet till fördjupade studier och/eller breddade studier i juridiska ämnesområden på avancerad nivå. Fördjupningskurserna syftar vidare till att utveckla de färdigheter och
förmågor som krävs för yrkesverksamma jurister. Fördjupningskursutbud fastställs årligen av prefekt vid Juridiska institutionen. I syfte att främja internationalisering tillika mobilitet inom Sverige, vilket underlättar akademiskt meningsutbyte, ges student möjlighet att ansöka om utbyte av kurs beträffande den del programmet som utgörs av valbara fördjupningskurser (60 hp under fjärde året på programmet). Utbyte av kurs är tillåtet till en omfattning av hp (varav maximalt hp kan vara från grundnivå) förutsatt att utbildningens inriktning och innehåll är av betydelse för tillämpningen av juridisk kunskap och färdighet. Prefekt beslutar efter ansökan om utbyte av kurs huruvida kurs kan bytas ut inom den avancerade delen av utbildningen. För juristexamen krävs således kurser på avancerad nivå om minst 45 hp utöver examensarbetet. Termin Kurskod Kursens namn Högskolepoäng T2 HRO101 HRO102 HRO200 Grundläggande juridisk metod Offentlig rätt Civilrätt I T3 HRO0 T4 HRO400 Teoritermin med familje-socialoch miljörätt Straff- och processrätt T5 HRO510 HRO502 HRO600 HRO700 Civilrätt C Arbetsrätt Internationell rätt Skatterätt med redovisning 18 12 Valbara fördjupningskurser 60 Examensarbetet Grundnivå T1 T6 Avancerad nivå T7 o T8 T9 HR0800
Kraven för erhållande av juristexamen är även uppfyllda för den som vid Göteborgs universitet uppfyllt examinationskraven för juris kandidatexamen enl. utbildningsplanen enl. 1995 eller 2004 års studieordning, JJURY. Detsamma gäller för den som uppfyllt examinationskraven för Företags- och förvaltningsjuridisk linje (FFJ-linjen) 160 poäng (240 högskolepoäng) och härutöver erhållit godkänt betyg på kursen Internationell rätt ( högskolepoäng) och kursen Straff- och processrätt ( högskolepoäng) eller motsvarande. Motsvarande gäller för den som vid Göteborgs universitet avlagt examen på Grundläggande rättsutbildning och Företags- och förvaltningsjuridisk linje om tillsammans 160 poäng (240 högskolepoäng). I den mån nämnda kurser redan har examinerats inom FFJ-linjen skall ytterligare kurser inom juristprogrammet (el motsvarande) ha genomgåtts med godkänt betyg så att det totala poängantalet uppgår till minst 180 (270 högskolepoäng). 6. Undervisning, former för bedömning och betyg Närmare beskrivning av kursernas innehåll, upplägg, examinationsformer och studenters lärandemål ges i form av kursplaner som fastställs av Juridiska institutionen efter beredning i Utbildningsutskottet. På juristprogrammet tillämpas en fyrgradig betygsskala; AB (med beröm godkänd), Ba (icke utan beröm godkänd), B (godkänd) samt U (underkänd). Den som godkänts vid ett prov eller en examination får inte genomgå förnyat prov. På programmet förekommer undervisning på såväl svenska som engelska. 7. Förkunskapskrav Utöver grundläggande behörighet enligt 7 kap 5-6 högskoleförordningen krävs följande särskilda behörighet för att antas till juristprogrammet: Historia A, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 1) eller Historia 1b alternativt 1a1+ 1a2 och Samhällskunskap 1 b alternativt 1a1+1a2 (områdesbehörighet 1). Betyget i vart och ett av dessa ämnen skall vara minst Godkänd. Ovan angivna förkunskapskrav gäller för antagning till programmet. Utöver detta gäller för fortsatta studier inom programmet de förkunskapskrav som specificeras för respektive kurs och som framgår av respektive kursplan. Vid antagning till fördjupningskurser tillämpas, vid översökta kurser, betygsurval om inte annat framgår av kursplan.
8. Examen Juristexamen Efter avklarade studier enligt ovan äger student rätt att erhålla en juristexamen (tidigare benämnd juris kandidatexamen) Master of Laws (LL.M.) 270 högskolepoäng. Studenter som med godkänt resultat genomgått utbildningsprogrammet kan ansöka om examensbevis. Ansvariga för utfärdandet av examen är Examensenheten vid Göteborgs universitet. 9. Övrigt Tillgodoräknande Enligt 6 kap 6 och 7 högskoleförordningen kan en student under där angivna förutsättningar tillgodoräknas utbildning med godkänt resultat från annan svensk eller utländsk läroanstalt. Beslut om tillgodoräknanden fattas av prefekt på Juridiska institutionen. Då hel kurs tillgodoräknas meddelas ej betygsbeslut. Om del av kurs tillgodoräknas baseras betygsbeslutet (på kursen) på en samlad bedömning av betyget på den utbildning som utgör grund för tillgodoräknande och prestation på de kursmoment som inte tillgodoräknas. Studieuppehåll och studieavbrott Rätt för student att göra uppehåll i och därefter återkomma till studier framgår av 7 kap 33 högskoleförordningen (SFS 1993:100) Den studerande som antagits till programmet beviljas studieuppehåll med platsgaranti där det föreligger särskilda skäl som graviditet, lagstadgad föräldraledighet, sjukdom, militärtjänst, studerandefackliga uppdrag eller andra särskilda skäl som prövas individuellt. Ansökan om studieuppehåll görs via hemsidan www.law.gu.se. Studieuppehåll medges ej så tidigt under utbildningen att ytterligare nybörjarplats behöver tas i anspråk vid återkomsten. I praktiken innebär detta att studieuppehåll inte medges innan första terminens studier är avklarade på programmet med godkänt betyg. Student som vill avsluta sin programutbildning i förtid ska lämna in en blankett om definitivt studieavbrott till studievägledaren. 10. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser