MUSEISTATISTIK 2013. Museistatistik 2013. Redaktion Marianne Koski, Eija Liukkonen, Pia Lonardi, Mirva Mattila och Anu Niemelä Layout Antero Airos

Relevanta dokument
MUSEISTATISTIK Museistatistik 2014

Lönestrukturstatistik 2012

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik

I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år

Inkvarteringsstatistik 2012

Inkvarteringsstatistik 2013

MUSEERNAS VERKSAMHET 2010

Förhandsuppgifter om befolkningen

Förhandsuppgifter om befolkningen

RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja

Förhandsuppgifter om befolkningen

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice

Inkvarteringsstatistik

Nya och nedlagda företag

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

Placering efter utbildning 2012

Finländarnas resor till spanska fastlandet ökade under januari-april 2016

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik

Kuntaliitto Kommunförbundet

Finländarna reste flitigare våren 2015 än året innan

Fornlämningar och metalldetektor: miniguide för metallsökare

Nya och nedlagda företag

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik

World Design Capital Helsinki 2012 Sammandrag av slutrapporten

Finländarnas resor 2014

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Finländarnas resor 2015

Byggnader och fritidshus 2015

Finländarnas resor 2013

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag

Pargas stads utlåtande 2589/ /2015

Specialundervisning 2013

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare

STUDERANDE, examensinriktad utbildning

Inkvarteringsstatistik 2014

To Fre

Regionalräkenskaper 2010

Födda Fruktsamheten minskade ytterliga något

Fakta om tidsbegränsade anställningar

Resorna till Medelhavet och Estland ökade under september december 2015

Anstaltsbibliotek Ett anstaltsbibliotek är ett bibliotek som är verksamt på ett sjukhus eller en vårdinrättning.

Placering efter utbildning 2011

Byggnader och fritidshus 2008, allmän översikt

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner visade en ökning under januari december 2011

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner visade en svag ökning under januari december 2012

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Inkvarteringsstatistik 2018

NYA BEGRÄNSNINGAR I TILLSTÅNDEN ATT ORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

Regionalräkenskaper 2012

MEDBORGARINSTITUT OCH SOMMARUNIVERSITET

RP 110/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 12 i kollektivtrafiklagen

Inkvarteringsstatistik 2017

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB STRUKTURFONDSPROGRAMMET FÖR FINLAND

F I C K S T A T I S T I K

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Barnskydd Tuula Kuoppala och Salla Säkkinen Tarja Heino Barnskydd 2011 Statistikrapport 26/2012 1

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND

ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM STATSUNDERSTÖD FÖR SÖKANDE OCH ANVÄNDARE

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm maj kongressombud. välfärdssektorn

Månadslöner inom staten

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Nettokostnaderna för kommunernas social- och hälsovård var 17,9 miljarder euro år Socialoch

Utvärdering av fria entréer vid statliga museer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 51/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om alterneringsledighet

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Universitetsutbildning 2013

Sparbanken & Sb-Hem. Bostadsmarknaden. Våren 2016

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 1999 till september 2000

Åland. hyresbostad, procent 26,1 42,7 12,8 15,4

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för

ÄNDRING AV ARRANGEMANGEN FÖR VETERINÄRJOUR FÖR ATT UPPFYLLA KRAVEN I VETERINÄRVÅRDSLAGEN

GYMNASIEUTBILDNING. Allmän avgränsning av statsandelsgrunden. IFYLLNADSANVISNING 1(9) Anmälan av driftskostnader, inkomster och prestationer år 2015

Dnr: Statliga pensioner trender och tendenser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

Utredning 1/2015. Bostadslösa Ute, tillf. skydd, På anstalter Tillf. hos bekante eller släktingar Bostadlösa familjer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner ökade något år 2013 från året innan

RP 25/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 54 och 87 i lagen om främjande av integration

Transkript:

MUSEISTATISTIK 2013

MUSEISTATISTIK 2013 Museistatistik 2013 Redaktion Marianne Koski, Eija Liukkonen, Pia Lonardi, Mirva Mattila och Anu Niemelä Layout Antero Airos ISSN-L 1798-4580, ISSN 1798-4580 (Webbpublikation) Museiverket 2014

INNEHÅLL Till Läsaren... 3 1. Museerna i Finland 2013...4 Upprättande av museistatistik... 4 Antalet professionellt skötta museer... 4 Antalet museienheter... 5 Museernas ägandeförhållanden... 6 2. Finansieringen av museiverksamheten...7 Statens finansieringsandel.... 7 Kommunernas finansieringsandel.... 7 Museernas egen verksamhet... 7 Övrig finansiering... 9 Museer som får statsbidrag... 9 3. Utgifter för museiverksamheten...10 4. Museernas personalresurser...12 Verkliga personarbetsår och museiprofessionalitet... 12 Frivilligarbete i museerna...................................13 Övrig arbetsinsats... 14 5. Museibesök...15 Museibesök per landskap... 16 Museibesök per museigrupp... 17 Besök av daghems-, skol- och studentgrupper... 18 Besök av utlänningar... 18 Besök genom experttjänster, övriga besök och besök på webbplatsen... 18 Öppettider.... 19 Inträde... 19 6. Guidning, verkstäder och övriga evenemang...20 Guidning under utställningar.... 20 Verkstad... 20 Övriga evenemang... 20 7. Samlingar...21 Utgifterna för förvärv till samlingarna.... 21 Samlingarnas omfattning... 21 8. Utställningar...22 Tillfälliga utställningar... 22 Övriga utställningar.... 23 Utgifterna för utställningsverksamhet.... 23 9. Publikationer...24 Statistiktabeller.... 25 Diagram Diagram 1: Museernas andel enligt museigrupp 2013... 5 Diagram 2: Museienheternas andel enligt typ av museum 2013... 6 Diagram 3: Museernas ägandeförhållanden 2013... 6 Diagram 4: Finansieringen av museerna 2013.... 7 Diagram 5: Finansieringen av museerna 2011 2013... 8 Diagram 6: Museernas utgifter 2013... 11 Diagram 7: Museernas utgifter 2011 2013............................... 11 Diagram 8: Fördelning av verkliga årsverken 2009 2013.... 13 Diagram 9: Antalet museer som erbjuder volontärverksamhet 2009 2013.... 13 Diagram 10: Volontärarbetarnas arbetsinsats i timmar 2009 2013... 13 Diagram 11: Museibesök 2004 2013... 15 Diagram 12: Antalet besök per landskap 2013... 16 Diagram 13: Antalet besök per landskap 2013/100 invånare.... 16 Diagram 14: Museibesök per museigrupp 2013... 17 Diagram 15: Museets huvudenhets öppettider 2013... 19 Diagram 16: Museernas nya utställningar 2009 2013... 23 Diagram 17: Museernas publikationer 2013... 24 2

Till Läsaren Museistatistiken publiceras årligen och baserar sig på informationen som museerna samlar om sin verksamhet. Syftet med Museistatistiken är att ge en helhetsbild av museibranschens resurser, personal och verksamhet. Målsättningen är en Museistatistik som lever i tiden och samtidigt bevarar kontinuiteten och jämförbarheten. Det är viktigt att granska den branschspecifika informationen under längre tidsintervall och i förhållande till andra siffror som beskriver branschens verksamhet. I sin bästa form anger kvantitativa data beredskap för analysering av såväl ett enskilt museum som hela branschen samt för definiering av riktlinjer för framtiden. Museistatistiken är avsedd för användning, komplettering och bearbetning och kan ge verktyg som visar museibranschens betydelse. År 2013 omarbetade man Museistatistiken för att bättre reflektera ändringar i museibranschen och användarnas behov. I samband med reformen klargjorde och modifierade man anvisningarna. Man tog in nya frågor och lämnade bort andra. Vi anser att det är värdefullt att årligen kunna samla in och publicera statistik över museerna för det tackar vi dem som besvarade enkäten! Vi tackar även för all diskussion om och respons på statistikenkäten. Detta har hjälpt oss mycket i att förbättra enkäten. Statistikteamet, Annimari Laakkonen, Eija Liukkonen, Pia Lonardi, Anu Niemelä MUSEISTATISTIK 2013 3

1. Museerna i Finland 2013 Upprättande av museistatistik Museiverket svarar för den årliga statistiken över Finlands museifält. Museistatistiken sammanställs för såväl museerna och deras intressentgrupper som myndighetsbruk. Statistikuppgifterna tillgodogörs i Kulturstatistiken 1, som publiceras av Statistikcentralen, och internationellt särskilt i EGMUS-arbetsgruppens 2 (European Group on Museum Statistic) publikationer och webbapplikation. Museistatistiken omfattar de landets museer som sköts på heltid och yrkesmässigt och drivs av staten, kommuner, stiftelser och föreningar 3. Utöver de professionellt skötta museerna finns det även ca 1 000 andra lokala museiobjekt och samlingar i Finland. Lokala museer underhålls huvudsakligen som bisysslor och med frivilliga krafter. Museiverket samlar statistik över lokal museiverksamhet med hjälp av en separat enkät vart femte år. Strävan är att få med alla museer som har drivits yrkesmässigt och på heltid i mer än ett kalenderår i den årliga Museistatistiken. I statistikenkäten 2013 bad man 154 museer svara via en webbapplikation och alla utom ett svarade svarsprocenten var således nästan 100. Svaren från statistikenkäten behandlades separat för respektive museum så att uppgifterna från året då svaren ges jämförs med uppgifterna för året innan. Ifall en förändring jämfört med året innan är betydande eller om siffran i förhållande till museets storlek är märkbart hög eller låg, bad man museet kontrollera uppgifterna. Målet med Museistatistiken är att ge en så pålitlig allmän bild av landets yrkesmässiga museiverksamhet som möjligt. I svaren finns delvis brister och olika slags tolkningar, men dessa spelar ingen avgörande roll för helhetssiffrorna, medelvärdena eller hanteringen av uppgifterna från respektive museum. Denna statistikpublikation är en redigerad sammanfattning av data som har samlats in via enkäten. 1 Statistikcentralen, Statistiker enligt tema: Kultur: http:// www.stat.fi/til/klt/index.html 21.7.2014 2 European Group on Museum Statistics. Ytterligare information, se http://www.egmus.eu/ 21.7.2014 3 Museerna under Ålands självstyrelseregion hör inte till denna statistik. I gruppen Statliga museer räknas fortfarande in museer som drivs av universitet. Antalet professionellt skötta museer Statistikenkäten för 2013 omfattar 154 professionellt skötta museer. Antalet museer under statsbidrag var 123 och museer utan statsbidrag var 31. Av de 123 museerna under statsbidrag får 54 stycken förhöjt statsbidrag: 22 landskapsmuseer, 16 regionala konstmuseer och 16 riksomfattande specialmuseer. Det förhöjda statsbidraget är baserat på regionala och riksomfattande specialuppdrag i museiförordningen. Landskaps- och regionala museer främjar och styr verksamheten vid kulturhistoriska museer och konstmuseer samt utvecklar museisamarbetet i sitt område. Riksomfattande specialmuseer har i uppdrag att främja och styra museiverksamheten i sin specialbransch. Det finns 69 andra professionellt skötta museer som får statsbidrag. Fem av museerna utanför statsbudgeten är statliga museer. Riksomfattande statliga museer är Finlands nationalmuseum, Statens konstmuseum (från början av 2014 Finlands Nationalgalleri) och Naturhistoriska centralmuseet. Inom gruppen med statliga museer behandlas även fem finländska universitetsmuseer. Det finns även 21 andra kommunala och privata museer som ligger utanför statsbudgeten (digram 1). Museerna klassificeras i Museistatistiken så som följer. Även om professionellt skötta museer är samma som 2012 har det ändå skett några mindre förändringar i gruppen av respondenter. Sallas museum för krig och återuppbyggnad är nu med i statistiken för första gången. Kervo konstmuseum och Kervo museum sammanslogs i början av 2013 till ett museum som kalllas Kervo konst- och museicentret Sinkka. Som ett nytt museum tog man nu med Museum Militaria som inledde sin verksamhet i början av 2013 då Finlands Artillerimuseum, Pionjärmuseum och Signalmuseum slogs ihop. Det har även skett sådana förändringar i museifältet under 2013 som inte direkt påverkar museistatistiken. Till exempel Norra Österbottens museum, Uleåborgs konstmuseum och Tietomaa Vetenskapscenter slogs ihop genom den nya administrationsmodellen för Uleåborgs musei- och vetenskapscenter. Norra Österbottens museum, som är ett landskapsmuseum, och Uleåborgs konstmuseum, som är ett regionalt konstmuseum, är ändå med i statistiken som separata museienheter emedan de får förhöjda statsbidrag för sin verksamhet. 4 MUSEISTATISTIK 2013 MUSEERNA I FINLAND 2013

Professionellt skötta museer (154) Kommunala och privata museer som får statsbidrag (123) Museer som får förhöjt statsbidrag (54) Landskapsmuseer (22) Regionala konstmuseer (16) Statliga specialmuseer (16) Övriga museer som får statsbidrag (69) Övriga museer som sköts på helteid (31) Statliga museer och universitetsmuseer (10) Statliga museer (5) Statliga museier (3) Övriga statliga museer (2) Universitetsmuseer (5) Övriga museer (kommunala och privata som inte omfattas av statsandel)(21) Antalet museienheter 154 professionella museer i Finland driver 322 reguljärt öppna museienheter. I det totala museienheter har de enheter tagits med som undantagsvis inte regelbundet har varit öppna för allmänheten, till exempel på grund av reparationsarbeten. Museienheters som är öppna på beställning finns inte med i statistiken. I genomsnitt hade ett museum två museienheter. Det fanns 75 museer med en museienhet. Finlands nationalmuseum (12) hade de flesta museienheterna. Av dessa var 157 (48,8 %) kulturhistoriska museer, 58 (18,0 %) konstmuseer, 86 (26,7 %) specialmuseer och 12 (3,7 %) naturvetenskapliga museer. 9 av museienheterna (2,8 %) var kombinerade museer (diagram 2). Diagram 1 Museernas andel per museigrupp 2013 14,3 % Landskapsmuseer Regionala konstmuseer 10,4 % Statliga specialmuseer 10,4 % 13,6 % Övriga museer 4,5 % 1,9 % Övriga statliga museer och universitetsmuseer Statliga museer Övriga museer som omfattas an statsandel 44,8 % MUSEERNA I FINLAND 2013 MUSEISTATISTIK 2013 5

Museernas ägandeförhållanden År 2013 var över hälften av alla museer kommunala. Antalet kommunala museer var 83 (53,9 %). Antalet statsägda museer var 10 (6,5 %), universitetsmuseer inkluderade. Antalet museer som drivs av föreningar och stiftelser var över 60 (39,0 %). Till gruppen Annat ägande (0,6 %) hör Verla fabriksmuseum 4. 208 av museienheterna sköttes av kommunala museer. Deras andel av de 322 museienheterna var 64,6 %. 28 (8,7 %) av museienheterna var statliga museer och universitetsmuseer. Antalet museienheter som ägs av stiftelser och föreningar var 85 (26,4 %) och det fanns en museienhet som ägs av någon annan (0,3 %) (diagram 3). 4 Postmuseet och Finlands ortodoxa kyrkomuseum som hörde tidigare till samma grupp övergick 2013 i stiftelsers ägo. Diagram 2 Museienheternas andel enligt typ av museum 2013 2,8 % Kombinerade museer Kulturhistoriska museer 48,8 % 3,7 % Naturhistoriska museer 26,7 % Specialmuseer 18,0 % Konstmuseer Diagram 3 Museernas ägandeförhållanden 2013 220 200 208 180 160 140 120 100 80 60 83 60 85 Museer 40 20 0 10 Staten 28 Kommun Stiftelser och föreningar 1 1 Övrigt Museer per museienhet 6 MUSEISTATISTIK 2013 MUSEERNA I FINLAND 2013

2. Finansieringen av museiverksamheten Den totala finansieringen av de professionellt skötta museerna var 219,1 miljoner euro 5 år 2013, något som nästan motsvarar summan under det föregående året (128 618 euro mindre än 2012). Museiväsendet finansieras huvudsakligen med offentliga medel. Statens finansieringsandel Statens finansieringsandel utgörs av de statliga museernas nettoutgifter samt av museernas statsandelar och -understöd. Staten finansierade museiverksamheten med cirka 90,3 miljoner euro. Detta var 41,2 % av museernas totala finansiering. Under 2013 sjönk statens finansieringsandel med cirka 2,5 miljoner euro, det vill säga 2,7 % jämfört med 2012. Statsbidragen till museerna var 47,9 miljoner. I statsbidragen har också inkluderats de sysselsättningsstöd på mer än 1,1 miljoner euro som beviljades museerna. Av beloppet var de kommunala museernas andel 482 000 euro, de statliga museernas andel nästan 80 000 euro och de privata museernas andel 541 000 euro. Utöver undervisnings- och kulturministeriets och Museiverkets prövningsbaserade understöd beviljar även kommunikationsministeriet prövningsbaserade under- 5 Informationen om intäkter och utgifter vid Åbo universitets zoologiska museum är från 2012 och informationen om Verla fabriksmuseum från 2011. Den totala finansieringen av museiverksamheten var 219,1 miljoner euro. stöd för att stödja museer inom sin egen sektor. Likaså beviljar försvarsmakten dem som driver krigshistoriska museer fastighetsstöd. Även statens ämbetsverk och statliga inrättningar kan stödja museiverksamheten genom att bevilja understöd som stiftande medlem i stiftelsen som driver museet. Kommunernas finansieringsandel Den kommunala finansieringen uppgick till cirka 77,7 miljoner euro, vilket är 34,3 % av museernas totala finansiering. Kommunernas finansieringsandel steg jämfört med året innan 3,5 %, cirka 2,6 miljoner euro. Den kommunala finansieringsandelen beräknas genom att man från de kommunala museernas totala utgifter drar av statsbidragen, övriga understöd och intäkterna från den egna verksamheten. I kommunernas finansieringsandel ingår även understöd som har beviljats privata museer som noteras i museistatistiken. Museernas egen verksamhet Intäkterna från museernas egen verksamhet 2013 var 32,0 M eller 14,6 % av helhetsfinansieringen (15,2 % 2012). Minskningen i euro jämfört med året innan sjönk till cirka 1,3 miljoner euro (minskning på 4 % jämfört med året innan). Den största andelen av intäkterna från den egna verksamheten utgjordes av inträdesbiljetter som jämfört Diagram 4 Finansieringen av museerna 2013 3,0 % Övriga understöd Staten 41,2 % 5,7 % Stiftelser och föreningar 14,6 % Egen verksamhet 35,5 % Kommun FINANSIERINGEN AV MUSEIVERKSAMHETEN MUSEISTATISTIK 2013 7

med fjolåret steg till 41,4 procent (39,5 % 2012). Andelen service- och försäljningsintäkter från den egna verksamheten var 35,4 % 2013 och andelen övriga intäkter var 19,7 %. Man hade ändrat fördelningen av frågorna jämfört med året innan en aning och detta ledde till att siffrorna inte är direkt jämförbara 6. Vid museer som får statsbidrag utgjorde intäkterna från egen verksamhet 13,5 % (15 % 2012) av den totala finansieringen. Vid de privata och kommunala museer som inte får statsbidrag var denna andel 15,6 % (8,2 % 2012) respektive vid statliga museer 17,9 % (16,9 % 2012). År 2013 finansierade staten den professionella museiverksamheten med 90,3 miljoner euro. Andelen av den kommunala finansieringen var 77,7 miljoner euro och intäkter av museernas egen verksamhet 32,0 miljoner euro. Andelen av övrig finansiering var 19,1 miljoner euro. 6 Frågor av år 2012 fördelades i Försäljningsintäkter samt Tjänster och övriga intäkter. Frågor av år 2013 fördelades i Tjänst- och Försäljningsintäkter samt Övriga intäkter. Diagram 5 Finansieringen av museerna 2011 2013 M 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2011, 2012, 2013, Staten 94 566 369 92 819 013 90 327 221 Kommun 69 713 064 75 052 191 77 697 613 Egen verksamhet 28 234 659 33 334 620 31 997 290 Stiftelser och föreningar 9 747 651 11 922 967 12 528 958 Övriga understöd 6 121 275 6 080 809 6 529 900 8 MUSEISTATISTIK 2013 FINANSIERINGEN AV MUSEIVERKSAMHETEN

Övrig finansiering Andelen övrig finansiering i museernas totala finansiering var 8,7 %, cirka 19,1 miljoner euro. 34,3 % av detta bestod av övriga understöd inklusive verksamhets- och projektunderstöd från staten eller kommunen samt EU-stöd och -bidrag 7. Förutom understöd innehåller övrig finansiering även den finansiering som stiftelser och föreningar samt andra privata instanser ger sina museer. Denna andel av övrig finansiering var 65,7 %. Museer som får statsbidrag Statsandelen baserar sig på årsverken 8 som undervisnings- och kulturministeriet årligen fastställer för varje museum. År 2013 var det totala av dessa 1 183, liksom även år 2012 9. I statsbudgeten fastställs årligen priset per enhet per årsverke. År 2013 var det momsfria priset per enhet per årsverke 69 616 euro och priset per enhet inklusive moms 74 795 euro. De kommunala museerna och de mervärdesskattskyldiga privata museerna får statsbidrag enligt det skattefria priset per enhet och de privata museer som inte är mervärdesskattskyldiga får statsbidrag enligt det förhöjda priset. För landskapsmuseerna, de regionala konstmuseerna och de riksomfattande specialmuseerna är statsbidraget 47 % av enhetspriset per årsverke och för de övriga museerna 37 % av enhetspriset per årsverke. På basis av museilagen beviljades 123 museer statsbidrag och 54 av dessa fick förhöjt statsbidrag 10. Av museerna var 72 kommunala och 51 privata 11. Museerna fick 36,7 miljoner euro i statsbidrag 2013. Den genomsnittliga statsandelen för landskapsmuseerna, de regionala konstmuseerna och de riksomfattande specialmuseerna var 506 237 euro (492 507 2012). Dessa museer utgjorde 74,5 % av det totala beloppet av statsandelar. Den genomsnittliga statsandelen för andra museer som får statsbidrag var 135 399 euro (130 225 2012). Av den totala finansieringen av museer som får statsbidrag utgjorde statsandelen och andra statsstöd 29,9 % och kommunernas finansiering 46,9 %. Andelen intäkter från museernas egen verksamhet täckte 13,5 % och andelen övrig finansiering 9,7 %. För de museer som får förhöjt statsbidrag utgjorde statsstöden 33,9 % av finansieringen och den kommunala finansieringen 49,2 %. Andelen intäkter från museernas egen verksamhet täckte 14,6 % och andelen övrig finansiering 2,3 %. För de museer som får förhöjt statsbidrag ökade andelen av den statliga finansieringen något jämfört med år 2012: den statliga finansieringen täckte 0,3 % och den kommunala finansieringen 0,9 %. Däremot minskade museernas egen verksamhet (-11,4 %) och övriga finansiering (-10,8 %). För de övriga museer som får statsbidrag täckte den statliga finansieringen 22,4 % och den kommunala finansieringen 42,7 %. Intäkterna från egen verksamhet täckte i denna grupp 11,5 % av den totala finansieringen. Andelen övrig finansiering var klart högre än för de museer som får förhöjt statsbidrag, det vill säga 23,4 %. För de museer som får statsbidrag var den statliga finansieringen per museibesök 18,8 euro 2013 (20,3 2012). Från den offentliga finansieringen (totala summan av statens och kommunernas finansiering) har man dragit av museernas fastighetsutgifter och skillnaden har dividerats med totala besök i museerna. 7 I Museistatistik- enkäten 2013 fördelades understöd av staten eller kommunen till Övriga verksamhetsunderstöd, övriga projektunderstöd samt EU-stöd och -bidrag. År 2012 fördelades dessa till Övriga understöd samt EU-stöd och bidrag. 8 Undervisningsstyrelsen, Fastställning av finansiering: http://www02.oph.fi/asiakkaat/rahoitus/rahjulk13/11_mu- SEOT_TEATTERIT_ORKESTERIT.pdf 21.7.2014 9 Statsandelar 2013. Museer, teatrar och orkestrar:http://vos. uta.fi/rap/vos/v13/v22yk6l13.html 21.7.2014 10 Museernas statsandelar, Undervisnings- och kulturministeriet http://www.minedu.fi/opm/kulttuuri/kulttuuripolitiikka/avustukset/museoiden_valtionosuudet.html 21.7.2014 11 Undervisnings- och kulturministeriet godkände inga nya museer för statsandel från början av år 2013. FINANSIERINGEN AV MUSEIVERKSAMHETEN MUSEISTATISTIK 2013 9

3. Utgifter för museiverksamheten De totala utgifterna för de yrkesmässigt skötta museerna uppgick 2013 till 219,1 miljoner euro 12. Jämfört med år 2012 blev totalutgifterna nästan desamma. Utgifterna minskade endast med 128 618 euro (-0,1 %). Museernas utgifter växlade mellan under 100 000 euro och över 20 miljoner euro. De genomsnittliga utgifterna per museum var 1 422 euro (604 museer). De genomsnittliga utgifterna minskade med 10 139 euro jämfört med året innan (-0,7 %). För museer som får förhöjt statsbidrag minskade de totala utgifterna något, med 1,6 %. För övriga museer som får förhöjt statsbidrag ökade totalutgifterna 14,0 % jämfört med det föregående året. För statliga museer och universitetsmuseer ökade de totala utgifterna med 7,8 %. För museer som ligger utanför statsbudgeten minskade de totala utgifterna med 10,1 %. Största delen (47,7 %) av professionellt skötta museernas utgifter utgörs av kostnader. Museernas utgifter 2012 2013 2012 2013 Ändring % Museer som får förhöjt statsbidrag 104 803 385 103 133 662-1 669 723-1,6 Övriga museer som får statsbidrag 48 973 744 55 828 921 6 855 177 14,0 Statliga museer och universitetsmuseer 56 462 009 52 057 990-4 404 019-7,8 Övriga kommunala och privata museer 8 970 462 8 060 409-910 053-10,1 Alla museer 219 209 600 219 080 982-128 618-0,1 Museernas genomsnittliga utgifter 2012 2013 2012 2013 Ändring % Museer som får förhöjt statsbidrag 1 940 803 1 909 883-30 921-1,6 Övriga museer som får statsbidrag 709 764 809 115 99 350 14,0 Statliga museer och universitetsmuseer 5 646 201 5 205 799-440 402-7,8 Övriga kommunala och privata museer 448 523 383 829-64 694-14,4 Alla museer 1 432 742 1 422 604-10 139-0,7 Största delen av museernas utgifter utgörs av löneoch fastighetskostnader. År 2013 var andelen lönekostnader 47,7 % (48,1 % 2012). Museernas sammanlagda lönekostnader ökade lite jämfört med det föregående året (0,9 %). Fastighetskostnaderna inklusive räntor och avskrivningar utgjorde 32,3 % (30,5 % 2012). Fastighetskostnaderna ökade med 5,8 % (9,9 % 2012). Andelen övriga utgifter var 18,7 % (en minskning på -7,3 %). I enkäten 2013 består övriga utgifter av Utgifterna för utställningsverksamhet, Marknadsföring och kommunikation samt Övriga utgifter 13. Museerna använde 2,8 miljoner euro för att utöka sina samlingar genom inköp, vilket utgjorde 1,3 % av de totala utgifterna. Detta var 105 364, det vill säga 4 % mer än året innan. 12 Informationen om intäkter och utgifter vid Åbo universitets zoologiska museum är från 2012 och informationen om Verla fabriksmuseum från 2011. 13 I enkäten 2012 fördelades Övriga utgifter inte alls. Därför ska man vid jämförelse av siffrorna år 2012 och 2013 granska Övriga utgifter (2012) och Övriga utgifter (2013). 10 MUSEISTATISTIK 2013 UTGIFTER FÖR MUSEIVERKSAMHETEN

Diagram 6 Museernas utgifter 2013 18,7 % Övriga utgifter Löneutgifter 47,7 % 1,3 % Förvärv till samlingarna 32,3 % Utgifter för fastigheter Diagram 7 Museernas utgifter 2011 2013 M 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2011, 2012, 2013, Löneutgifter 100 463 626 105 535 923 104 606 082 Utgifter för fastigheter 60 824 879 66 833 319 70 736 209 Övriga utgifter 44 361 413 44 182 175 40 975 144 Förvärv till samlingarna 2 733 100 2 658 183 2 763 547 UTGIFTER FÖR MUSEIVERKSAMHETEN MUSEISTATISTIK 2013 11

4. Museernas personalresurser I Museistatistiken granskas personalen i verkliga årsverken 14 som fördelas i statistiken till fast anställda på heltid, övriga anställda på heltid samt deltidsanställda och timanställda. Därtill i samband med personalen granskas bland annat museiprofessionalitet och frivilligarbete. Antalet faktiska årsverken 2013 i Museistatistiken var 2 709 (2 749 år 2012) vilket är 40 årsverken mindre är det föregående året (-1,4 %) 15. Verkliga personarbetsår och museiprofessionalitet År 2013 sysselsatte museerna 1 958 fast anställda arbetstagare på heltid 16 (1 947 år 2012). Museigrupp Faktiska årsverken Fast anställda på heltid i årsverken Andelen fast anställda på heltid av faktiska årsverken Museer som får förhöjt statsbidrag 1346 961 71,4 % Övriga museer som får statsbidrag 655 460 70,2 % Statliga museer och universitetsmuseer 613 480 78,3 % Övriga kommunala och privata museer 95 57 60,1 % Alla museer 2709 1958 72,3 % Museer som får statsbidrag hade i årsverken 1 421 fast anställda på heltid. 961 av dem arbetade i museer som får förhöjd statsandel och 460 i andra museer som får statsandel. Vid de museer som får förhöjt statsbidrag var andelen fast anställda på heltid 71,4 % av verkliga årsverken och vid andra museer som får statsbidrag 70,2 %. Vid de kommunala och privata museer som inte får statsbidrag var andelen 60,1 %. Andelen fast anställda på heltid vid statliga museer och universitetsmuseer var 78,3 %. Av de fast anställda på heltid arbetade 49,1 % vid museer som får förhöjt statsbidrag 23,5 % vid andra museer som får statsbidrag 24,5 % vid statliga museer och universitetsmuseer 2,9 % vid övriga kommunala och privata museer Av de fast anställda hade 1 078 (55,1 %) utbildning inom museibranschen. Arbetsinsatsen av visstidsanställda på heltid utgjorde 488 årsverken (n=128), varav andelen anställda med utbildning inom museibranschen var 143. Arbetsinsatsen av deltidsanställda och timanställda 17 var 262 (n=108) årsverken. I siffran ingår även arbeten som utförts som köpta tjänster. I genomsnitt sysselsatte de yrkesmässigt skötta museerna 12,7 fast anställda på heltid, varav 7,2 hade utbildning inom museibranschen. Indelade enligt museigrupp: Museigrupp Fast anställda arbetstagare på heltid i genomsnitt (personarbetsår) Andelen fast anställda arbetstagare med utbildning inom museibranschen i genomsnitt (personarbetsår) Museer som får förhöjt statsbidrag 17,8 9,7 Övriga museer som får statsbidrag 6,7 4,3 Statliga museer och universitetsmuseer 48,0 29,7 Övriga kommunala och privata museer 2,7 2,2 Alla museer 12,7 7,2 I diagram 8 granskas fördelningen av faktiska personarbetsår till fasta anställda på heltid, visstidsanställda på heltid samt deltidsanställda och timanställda under åren 2009 2013. Man kan observera att ändringarna har varit rätt små. Den största ändringen syns i den ökade mängden av fast anställda på heltid. 14 Ett årsverk avser en anställds heltidsarbete under ett helt år. Deltidsanställda och visstidsanställda eller personer som annars har arbetat för en del av året behandlas som relativa andelar. Till följd av reformen år 2013 har man uteslutit kalkylerade årsverken som undervisnings- och kulturministeriet använder som grunder för statsandelar. I granskningen fokuserar man på de verkliga årsverken. 15 Åbo universitets zoologiska museums personaluppgifter (fastanställda, heltidsanställda och verkliga årsverken) är från 2012 och en del av Statens konstmuseum (fastanställda, heltidsanställda) är från 2011. 16 Arbetstid minst 30 timmar per vecka. 17 Arbetstid under 30 timmar per vecka. 12 MUSEISTATISTIK 2013 MUSEERNAS PERSONALRESURSER

Diagram 8 Fördelning av faktiska årsverken 2009 2013 total 2619 total 2657 total 2740 total 2749 total 2709 271 245 259 265 262 489 557 559 537 488 Deltidsanställda och timanställda Visstidsanställd personal på heltid Fast anställd personal på heltid 1859 1855 1922 1947 1958 2009 2010 2011 2012 2013 Antalet faktiska årsverken 2013 i Museistatistiken var 2 709 vilket är 40 årsverken mindre är 2012. I årsverken fanns det 1958 fast anställda på heltid. Frivilligarbete i museerna Antalet volontärer uppgavs av 57 museer år 2013. Av diagram 9 framgår att museer som arrangerar volontärarbete ökade år 2013. 54 av museer uppgav volontärernas arbetsinsats (47 år 2012) som var 28 175 timmar (27 418 timmar år 2012) det vill säga 18,1 personarbetsår. Antalet arbetstimmar varierade per museum från 5 till 5 300 timmar per år. Vid åtta museer var volontärernas arbetsinsats 1 000 timmar eller mera. Över hälften av dessa museer var specialmuseer. Diagram 9 Antalet museer som erbjuder volontärverksamhet 2009 2013 Diagram 10 Volontärmedarbetares arbetsinsats i timmar 2009 2013 47 48 45 47 57 30 368 27 798 25 052 27 418 28 175 2009 2010 2011 2012 2013 2009 2010 2011 2012 2013 MUSEERNAS PERSONALRESURSER MUSEISTATISTIK 2013 13

Volontärernas arbetsinsats var minst 1 000 timmar under år 2013, bland annat vid: Museets namn Volontärernas arbetsinsats i timmar per år Finlands luftmuseum 5 300 Finlands Järnvägsmuseum 2 600 Pansarmuseet 1 992 Sagalunds Museum 1 395 Miehikkälä museum 1 383 Stundars museum 1 286 Arbetarmuseet Werstas 1 278 Finlands Luftvärnsmuseum 1 000 54 museer anmälde volontärmedarbetares arbetsinsats år 2013. Antalet arbetstimmar var 28 175 det vill säga 18,1 årsverken. Som en ny fråga i statistikenkäten 2013 frågade man efter volontärarbetare. 54 av museerna uppgav informationen och volontärer var 1 388. Antalet varierade mellan 1 och 200 volontärer. Övrig arbetsinsats Som en ny fråga i statistikenkäten 2013 frågade man efter personarbetsår hos de anställda vars lön betalas av någon annan instans än museet. Sådana är till exempel sysselsättnings- och rehabiliteringsanställda vars lön betalas av till exempel kommunen eller centralförvaltningen eller någon annan aktör men vars arbetsinsats riktas till ett museum medan lönen inte ingår i museets budget. År 2013 var personarbetsår 147 (n=69). Därtill frågade man för första gången om mängden av oavlönat arbete i personarbetsår. Siffran täcker till exempel praktikanter från läroanstalter, skuggning, provperioder och civila samhällstjänstgörare men inte volontärarbetare. År 2013 hade man oavlönade medarbetare vid 79 museer. Arbetsinsatsen i personarbetsår var 74. 14 MUSEISTATISTIK 2013 MUSEERNAS PERSONALRESURSER

5. Museibesök I Museistatistiken följer man museibesök 18 med hjälp av vilket det är möjligt att granska till exempel hur museibesöken fördelas per landskap och museigrupper. Museistatistiken skapar inga besökarprofiler. Enligt statistiken 2013 hade professionella museer över 5,4 miljoner besök (5,3 miljoner är 2012) 19. Antalet besök var 185 162 fler är året innan. 47,1 % av besöken var betalda (2 564 431). Andelen gratisbesök var 52,9 % (2 564 431) 20. 18 Museibesök definieras i statistikenkäten med följande ord: Till det totala besök räknas besök på utställningar och evenemang som museet själv ordnar i sina egna utrymmen. Som besök räknas inte kunder som besöker museets butik eller café, besök på evenemang som ordnas utanför museets utrymmen, besökare på mottagningar eller motsvarande som ordnas av utomstående i museets utrymmen, besök genom experttjänster, och inte heller besökare på vandringsutställningar som museet håller på andra museer. 19 Tills 2012 använde man termen besökare i stället för besök. 20 På vissa museer följer man inte noggrant upp gratisbesökare. Antalet gratisbesökare och det verkliga besökar är sannolikt högre än vad som anges. I diagram 11 granskar man museibesök under de senaste tio åren. Total av besök har ökat under de senaste åren. Detta har man observerat även under ett längre tidsperspektiv. Av diagrammet framgår också att förhållandet mellan betalda besök och gratisbesök har ändrat under granskningstiden. Till exempel vid jämförelse av gratisbesök 2004 och 2013 kan man se att gratisbesök har ökat betydligt: 2004 var andelen 38,2 % och 2013 52,9 %. Antalet besök per museum var i genomsnitt 35 320 (34 341 år 2012). Antalet besök per museienhet var i genomsnitt 17 369 (16 523 år 2012). 2013 gjorde man 5,4 miljoner besök vid professionellt skötta museer i Finland. Diagram 11 Museibesök 2004 2013 milj. 6 5 4 783 164 4 340 172 4 475 613 4 597 020 5 141 377 5 081 924 4 869 035 4 985 417 5 254 171 5 439 333 4 3 2 1 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Gratisbesök Betalda besök Antalet museibesök MUSEIBESÖK MUSEISTATISTIK 2013 15

Museibesök per landskap Vid jämförelse av museibesök per landskap framgår det att de flesta museibesök gjordes till museienheter som ligger i Nyland (89 museienheter), i Birkaland (15 museienheter) och i Egentliga Finland (36 museienheter). Färre museibesök gjordes till museienheter i Kajanaland (4 museienheter), i Mellersta Österbotten (3 museienheter) och i Södra Österbotten (6 museienheter). Antalet museibesök i förhållande till folkmängden 21 visar en avsevärt jämnare indelning. I toppen ligger 21 Folkmängd per landskap 31.12.2013. Källa: Statistikcentralen. Diagram 12 Antalet besök per landskap 2013 Lappland (11 museienheter) 202 944 Kajanaland (4 museienheter) 17 181 Norra Österbotten (13 museienheter) 150 048 Mellersta Österbotten (3 museienheter) 42 290 Norra Österbotten (14 museienheter) 107 080 Södra Österbotten (6 museienheter) 51 027 Mellersta Finland (23 museienheter) 191 484 Norra Karelen (10 museienheter) 89 131 Norra Savolax (11 museienheter) 115 506 Södra Savolax (13 museienheter) 167 819 Södra Karelen (9 museienheter) 70 348 Kymmenedalen (11 museienheter) 252 419 Päijänne Tavastland (9 museienheter) 74 967 Birkaland (25 museienheter) 722 383 Egentliga Tavastland (17 museienheter) 264 496 Satakunda (18 museienheter) 143 762 Egentliga Finland (36 museienheter) 541 938 Nyland (89 museienheter) 2 197 082 Diagram 13 Antalet besök per landskap 2013/100 invånare Lappland (11 museienheter) 111 Kajanaland (4 museienheter) 21 Norra Österbotten (13 museienheter) 37 Mellersta Österbotten (3 museienheter) 62 Norra Österbotten (14 museienheter) 59 Södra Österbotten (6 museienheter) 26 Mellersta Finland (23 museienheter) 70 Norra Karelen (10 museienheter) 54 Norra Savolax (11 museienheter) 46 Södra Savolax (13 museienheter) 110 Södra Karelen (9 museienheter) 53 Kymmenedalen (11 museienheter) 140 Päijänne Tavastland (9 museienheter) 37 Birkaland (25 museienheter) 144 Egentliga Tavastland (17 museienheter) 151 Satakunda (18 museienheter) 64 Egentliga Finland (36 museienheter) 115 Nyland (89 museienheter) 139 16 MUSEISTATISTIK 2013 MUSEIBESÖK

Egentliga Tavastland (151 besök/100 invånare), Birkaland (144 besök/100 invånare) och Kymmenedalen (140 besök/100 invånare). I Egentliga Tavastland gjordes flesta besök till Tavastehus stads historiska museum (60 006), i Birkaland till Vapriikki (188 527) och i Kymmenedalen till Maritimcentret Vellamo (104 471) (diagram 13). Antalet museibesök per invånare i förhållande till folkmängden 22 var cirka 1. 40,7 % av alla museibesök riktades till museienheter i Nyland, 13,4 % i Birkaland och 10,7 % i Egentliga Finland. Av tabellen nedan framgår fördelningen av alla museibesök i landskapen i Finland: 22 I slutet av 2013 var Finlands folkmängd 5 451 270 (Statistikcentralen). Även om man inte granskar museer på Åland i Museistatistiken, är även Åland med i folkmängden. Landskap Antalet museienheter Antalet museibesök 2013 Procent av alla besök Nyland 89 2 197 082 40,7 % Egentliga Finland 36 541 938 10,0 % Satakunta 18 143 762 2,7 % Egentliga Tavastland 17 264 496 4,9 % Birkaland 25 722 383 13,4 % Päijänne Tavastland 9 74 967 1,4 % Kymmenedalen 11 252 419 4,7 % Södra Karelen 9 70 348 1,3 % Södra Savolax 13 167 819 3,1 % Norra Savolax 11 115 506 2,1 % Norra Karelen 10 89 131 1,6 % Mellersta Finland 23 191 484 3,5 % Södra Österbotten 6 51 027 0,9 % Österbotten 14 107 080 2,0 % Mellersta Österbotten 3 42 290 0,8 % Norra Österbotten 13 150 048 2,8 % Kajanaland 4 17 181 0,3 % Lappland 11 202 944 3,8 % Museibesök per museigrupp Av museibesöken gjordes 26,6 % till landskapsmuseerna (22,1 % år 2012), 9,2 % till de regionala konstmuseerna (9,6 % år 2012) och 11,4 % till de riksomfattande specialmuseerna (12,6 % år 2012). Antalet av övriga museer som får statsbidrag var 26,2 % (25,8 % år 2012). Av museibesöken gjordes 19,6 % till riksmuseerna (23 % år 2012): Naturhistoriska centralmuseet, Finlands nationalmuseum och Statens konstmuseum. Universitetsmuseer och statens övriga museer av museibesöken var 2,9 %. Av besöken gjordes 4,2 % till kommunala och privata museer som inte får statsbidrag. Jämfört med föregående år har riksmuseernas andelar har stigit. Riksmuseernas andelar har däremot sjunkit. Diagram 14 Museibesök per museigrupp 2013 26,6 % Landskapsmuseerna De regionala konstmuseerna 9,2 % 4,2 % Övriga museer 2,9 % Övriga statliga museer och universitetsmuseer Statliga specialmuseer 11,4 % 19,6 % Statliga museer Övriga museer som omfattas an statsandel 26,2 % MUSEIBESÖK MUSEISTATISTIK 2013 17

Antalet besökare i genomsnitt per museum (inklusive museienheterna) per museigrupp: museer som får förhöjt statsbidrag, 47 464 besök (landskapsmuseer 65 699, regionala konstmuseer 31 131, riksomfattande specialmuseer 38 725) övriga museer som får statsbidrag 20 684 besök statliga museer och universitetsmuseer 122 039 besök (riksmuseer 354 927 besök, övriga statliga museer och universitetsmuseer 22 039) andra kommunala och privata museer, 11 433 besök. Museienheter med över 100 000 besök under 2013: Museienheter Antalet museibesök 2013 Ateneum (Statens konstmuseum) 261 969 Vapriikki (Tammerfors stads historiska museer) och Finlands Ishockeymuseum 188 527 Museet för nutidskonst Kiasma (Statens konstmuseum) 165 715 Naturhistoriska museet Luomus 153 766 Åbo slott (Åbo museicentral) 121 369 EMMA Esbo moderna konstmuseum 104 708 Maritimcentret Vellamo: Kymmenedalens museum och Finlands sjöhistoriska museum 104 471 (Finlands nationalmuseum) Finlands nationalmuseum 102 597 Besök av daghems-, skol- och studentgrupper Museerna följer upp besök av daghems-, skolelevs- och studerandegrupper 23. Det sammanlagda av dem var 564 199 (n=149), något som utgör 10,4 % av alla besök 24. Flesta besök gjordes till museienheter vid Statens konstmuseum (64 998), Finlands nationalmuseum (34 361) och Tammerfors stads historiska museer (34 198). Museigrupp Besök av daghems-, skol- och studentgrupper Andel av museigruppens besök Landskapsmuseerna 139 188 9,6 % De regionala konstmuseerna 74 393 14,9 % De riksomfattande specialmuseerna 50 360 8,1 % Övriga vos-museer 144 566 10,1 % De riksomfattande specialmuseerna 111 609 10,5 % Övriga statliga museer och universitetsmuseer 20 632 13,3 % Övriga museer 23 451 10,3 % 23 I museistatistiken utgörs skoleleverna av grundskolans elever på låg- och högstadiet. Som studerande kalkylerar man här studerande som skaffar sig sekundär utbildning. 24 Tidigare år har man frågat efter endast besök av skolelevgrupper (409 518 år 2012). Besök av utlänningar Nästan alla av museerna följer upp utländska besökare antingen noggrant eller så att de kan ge en uppskattning av. Museerna har under de senaste åren fäst uppmärksamhet vid sättet att föra statistik över sina utländska besökare. Det är värt att notera att många museer med flera besök, liksom Statens konstmuseum, inte alls följer upp andelen av utländska besökare. Antalet besök av utlänningar år 2013 var 503 049 (n=139), det vill säga 9,2 % av total besök (8,4 % år 2012). Museerna som uppgav minst 10 000 utländska besökare under 2013: Museum (innehåller alla museienheter) Besök av utlänningar Finlands nationalmuseum 97 526 Lapplands landskapsmuseum 37 832 Helsingfors stadsmuseum 25 000 Samemuseet Siida 24 875 Designmuseet 21 340 Tammerfors konstmuseum 20 300 Alvar Aalto-museet 16 965 Finlands arkitekturmuseum 14 637 Krigsmuseet 14 500 Kymmenedalens museum 10 110 Tammerfors stads historiska museer 10 066 EMMA Esbo moderna konstmuseum 10 000 Besök genom experttjänster, övriga besök och besök på webbplatsen Som nya frågor i statistikenkäten 2013 behandlades Besök genom experttjänster och Övriga besök. Dessa uppgifter räknas inte med i det totala besök i museerna. Med besök genom experttjänster avser man till exempel besök kring användningen av samlingar och arkivmaterial. Antalet besök genom experttjänster i museerna var nästan 40 000 (n=116). Antalet besök genom experttjänster varierade mellan ett och 16 016 besök. Sex museer anmälde över 1 000 besök: Helsingfors stadsmuseum, Forum Marinum, Mellersta Finlands museum, K.H. Renlunds museum, Tusby museum och Statens Konstmuseum. Övriga besök gällde besök till evenemang som utomstående arrangerade i museiutrymmen. Som besök räknas inte kunder som besöker museets butik eller café. Antalet övriga besök var 231 392 (n=75). Antalet övriga besök varierade mellan 3 och 61 077 besök. Finlands nationalmuseum, Åbo museicentral, Tammerfors stads historiska museer och Amos Andersons konstmuseum anmälde över 10 000 besök. 18 MUSEISTATISTIK 2013 MUSEIBESÖK

81 av museerna, det vill säga litet över hälften, anmälde att de följer upp även besök på webbplatsen. Sammanlagt var besök på webbplatserna över 7,5 miljoner (n=79) (över 11 miljoner år 2012) 25. Antalet besök på webbplatserna varierade mellan 200 och 1 701 700. Flest webbesök hade de statliga museerna, det vill säga Finlands nationalmuseum, Statens konstmuseum och Naturhistoriska museet Luomus. Öppettider År 2013 hade museerna, inklusive alla museienheter, öppet 60 594 dagar (61 502 år 2012). Genomsnittet per museienhet var 198 dagar under året (189 år 2012). 135 (88,2 %) av alla museers huvudenheter var regelbundet öppna året runt, fem av dem endast under sommaren och åtta (5,2 %) var öppna periodvis. Fem museer (3,3 %) var undantagsvis stängda under hela året (diagram 15). Inträde År 2013 var inträdesavgiften 26 för vuxna till museernas basutställningar högst 12 euro och minst 2 euro. Till tillfälliga utställningar var inträdesavgiften för vuxna högst 12 euro och minst 2 euro. Barnbiljetten kostade högst 10 euro både till basutställningar och tillfälliga utställningar. Den lägsta barnbiljetten kostade 1 euro. Den genomsnittliga inträdesavgiften till basutställningar och tillfälliga utställningar per museigrupp: 25 Man har preciserat anvisningen för statistikenkäten 2013: besök under observationsåret (ej laddningar). 26 I statistikenkäten uppgav museerna den högsta inträdesavgiften som var i bruk. Museigrupp Vuxna/ Bas Vuxna/ Tillfällig Barn/ Bas Gratis inträde till alla museienheter gällde vid 12 museer. Friitala Lädermuseum Helsingfors stadsmuseum Kieppi, Karleby naturhistoriska museum Lappo stads museer Lovisa stads museum Uleåborgs universitets växtmuseum Polismuseet Päivälehtimuseet Reso museet Harkko Finlands Urmuseum Tornedalens landskapsmuseum Arbetarmuseet Werstas Barn/ Tillfällig Museer som får förhöjt statsbidrag 6,89 6,72 3,48 3,59 Övriga museer som får statsbidrag 5,95 5,84 3,45 3,05 Statliga museer och universitetsmuseer 6,86 9,00 3,20 3,67 Övriga kommunala och privata museer 5,14 4,78 3,25 3,67 Alla museer 6,26 6,23 3,42 3,38 Gratis inträde till alla museienheter eller en del av dem gällde vid 20 museer. 82 av museerna hade gratis inträde för personer under 18 år till minst en museienhet. Som en ny fråga i statistikenkäten 2013 frågade man efter eventuella gratisdagar och -timmar. 124 av museerna (80,5 %) hade gratis inträde en viss dag eller vissa dagar i året. Sammanlagt var gratisdagar 2 304 i genomsnitt 19 dagar per museum. Antalet gratisdagar varierade mellan 1 och 157 dagar. Om man granskar gratis inträde i timmar så fanns det 13 695 timmar, i genomsnitt 113 timmar gratis inträde per år. 27 Listan innehåller museer som har svarat ja på statistikenkätens fråga Har museet gratis inträde för alla? och anmält 0 betalda besök under 2013. 27 Diagram 15 Museets huvudenhets öppettider 2013 3,3 % Undantagsvis stängd Regelbundet öppet året runt 88,2 % 5,2 % Öppet periodvis 3,3 % Öppet endast under sommaren MUSEIBESÖK MUSEISTATISTIK 2013 19

6. Guidning, verkstäder och övriga evenemang I statistikenkäten 2013 har man tillsatt nya frågor gällande museernas mest typiska samarbetsformer. Frågorna täcker ändå inte i vid mening museernas mångsidiga samarbete utan de ger en helhetsbild av utbudet och användningen av vissa verksamheter. Guidning under utställningar Nästan alla museer (n= 149) uppgav guidningar under utställningar. Siffran innehåller för allmänheten öppna guideturer och guideturer som arrangeras på beställning för daghems-, skolelev- och studerandegrupper. Man arrangerade 50 223 sådana guidningar i museerna 2013 (50 565 år 2012). Flest guidningar under utställningar ordnades i Finlands nationalmuseum, Åbo museicentral och Statens konstmuseum. Museerna som hade minst 1 000 utställningsguideturer under 2013: Museum Antalet utställningsguideturer Finlands nationalmuseum 9914 Åbo museicentral 3186 Statens konstmuseum 2430 Tusby museum 2342 Tammerfors stads historiska museer 1336 Naturhistoriska centralmuseet 1187 Esbo stadsmuseum 1071 Aboa Vetus & Ars Nova 1024 Antalet deltagare i arrangerade guidningar under utställningar var 766 214 (n=144) (802 118 år 2012). 14,1 % av alla museibesökare deltog i dessa guidningar (15,3 % år 2012). Drygt en tredjedel av sådana guidningarna (17 902) var avsedda för daghems-, skolelev- och studerandegrupper. Antalet deltagare i dessa guidningarna var 280 853, det vill säga cirka hälften (49,8 %) av det totala besök av grupperna i fråga. Verkstad 119 museer uppgav verkstäder. Sammanlagt arrangerade man 7 789 verkstäder år 2013 med 137 646 deltagare (2,5 % av alla museibesök). Man arrangerade 50 223 utställningsguideturer i museerna 2013. Museerna som höll minst 150 verkstäder under 2013: Museum Organiserade verkstad Statens konstmuseum 641 Teatermuseum 529 Finlands nationalmuseum 425 Finlands luftmuseum 399 Åbo museicentral 267 EMMA Esbo moderna konstmuseum 219 Aboa Vetus & Ars Nova 212 Jyväskylä konstmuseum 185 Finlands leksaksmuseum Hevosenkenkä 183 Helsingfors konstmuseum 176 Tusby museum 164 Tikanoja konsthem 160 Sagalunds Museum 154 5 217 (67,0 %) av verkstäderna var avsedda för daghems-, skolelev- och studerandegrupper. Flest verkstäder för dessa grupper arrangerades av Teatermuseum, Statens konstmuseum och Finlands nationalmuseum. Övriga evenemang Med övriga evenemang avser man föreläsningar, diskussioner, kulturmiljöevenemang eller andra museets egna evenemang även utanför museiutrymmet. Antalet övriga evenemang uppgavs av 144 museer. Sammanlagt arrangerade man 16 006 publikevenemang under år 2013. Antalet evenemang varierade mellan enstaka och tusentals evenemang. 20 MUSEISTATISTIK 2013 GUIDNING, VERKSTÄDER OCH ÖVRIGA EVENEMANG

7. Samlingar Samlingarna fördelas i Museistatistiken till kulturhistoriska föremålssamlingar, konstsamlingar, naturvetenskapliga samlingar och fotografisamlingar. Därtill kartlägger man även arkivmaterialet i hyllmeter. Med hjälp av statistikfrågorna strävar man efter att kartlägga även bland annat samlingarnas omfattning samt graden av digitalisering och katalogisering. Från och med 2013 granskar man även museernas samlingspolitiska program och digitaliseringsplaner. Ett samlingspolitiskt program används vid 114 museer (74,0 %) och vid 32 museer var saken i preparation. Digitaliseringsprogram Ett samlingspolitiskt program användes vid 114 museer 2013. används vid 47 museer (30,5 %) och vid 53 museer var saken i preparation. Enligt statistiksvaren använder man ett elektroniskt samlingshanteringssystem vid 150 museer. Utgifterna för förvärv till samlingarna Museernas samlingar växer i huvudsak genom inköp och donationer. Under 2013 använde museerna cirka 2,8 miljoner euro för att utöka sina samlingar, vilket är samma nivå som året innan. Sammanlagt utökade 90 museer sina samlingar genom inköp. Utgifterna för förvärv till samlingarna fördelades per museigrupp på följande sätt: 43,6 % av museerna som får förhöjt statsbidrag (29,2 % av detta utgörs av landskapsmuseer, 65,7 % av regionala konstmuseer och 5,2 % av riksomfattande specialmuseer) 28,7 % av övriga museer som får statsbidrag 26,4 % statliga museer och universitetsmuseer (av denna var riksmuseernas andel 99,5 %) 1,3 % andra kommunala och privata museer. Statens konstmuseum använde cirka 671 762 euro på förvärv. Därtill använde Serlachius-museerna Gustaf och Gösta, Helsingfors konstmuseum, Åbo museicentral och Tammerfors konstmuseum över 100 000 på förvärv, liksom även året innan. Museer som använde minst 20 000 euro på förvärv under 2013: Statens konstmuseum 671 762 Serlachius-museerna Gustaf och Gösta 427 667 Helsingfors konstmuseum 376 506 Åbo museicentral 319 480 Tammerfors konstmuseum 125 503 Amos Andersons konstmuseum 69 920 Kuopio konstmuseum 61 279 Finlands nationalmuseum 53 260 EMMA Esbo moderna konstmuseum 51 660 Rovaniemi konstmuseum 49 901 Jyväskylä konsmuseum 48 200 Åbo konstmuseum 36 571 Björneborgs konstmuseum 32 593 Raumo konstmuseum 28 220 Tusby museum 28 000 Aboa Vetus & Ars Nova 27 955 Finlands fotografiska museum 25 812 Postmuseet 24 621 Hyvinge stads museer 20 000 Samlingarnas omfattning Det förekommer stora årliga variationer i samlingsuppgifterna. Detta kan delvis förklaras genom att arbetet för inventering och katalogisering av samlingarna framskrider varvid siffrorna preciseras. Museisamlingarna innehöll i slutet av 2013 lite över 5,4 miljoner kulturhistoriska objekt (6,1 miljoner år 2013) varav nästan 36 000 förvärvades under året. Antalet konstverk var nästan 388 000 (352 000 år 2012) varav 21 476 förvärvades under året. Samlingarna i de naturvetenskapliga museerna hade över 17 miljoner objekt eller prov (22 miljoner år 2012), varav knappt 65 000 förvärvades under året. SAMLINGAR MUSEISTATISTIK 2013 21

I bildarkivmaterialen ingick 22,0 miljoner objekt 28 (24,7 miljoner år 2012), varav cirka 551 000 förvärvades under året. Arkivmaterial utan tjänstearkivmaterial omfattade cirka 18,0 hyllkilometer (n=123). För första gången frågade man i Museistatistiken även efter övrigt katalogiserat samlingsmaterial. Svaren innehåller till exempel Postmuseets omfattande filatelistiska samling med över 300 000 objekt. Därtill uppgav museerna information om handlings- och bibliotekssamlingar, små publikationer samt klipparkiv. Det togs även fram mångsidiga audiovisuella materialsamlingar som består bland annat av intervjuar, filmer och dokumenteringar. Enligt statistikförfrågan var graden av elektronisk katalogisering och digitalisering av museernas samlingar i slutet av 2013 följande 29 : Materialtyp Elektroniskt Digitaliserat katalogiserat Kulturhistoriska samlingar 41,2 % 23,5 % Konstsamlingar 86,1 % 61,6 % Naturvetenskapliga samlingar 20,0 % 14,1 % Fotografsamlingar 13,5 % 13,7 % 28 Variationen kan även förklaras med att Museiverkets bildsamlingar räknades med i statistiken för Finlands nationalmuseum 2012. I slutet av 2013 innehöll Museiverkets bildsamlingar ca åtta miljoner bilder som man inte längre räknade med i Nationalmuseets bildsamlingar det året. 29 Svarsanvisning i statistikenkäten: Ett katalogiserat objekt är inte samma sak som ett digitaliserat objekt. Av objektet har tagits ett eller flera digitaliserade/digitala foton, teckningar, 3D-modelleringar eller motsvarande. Med digitalisering avses att material som är i analog form omvandlas till digital form. Med detta avses att den ursprungliga informationen (t.ex. dokument, foton, tonband) omvandlas till elektronisk form. Också fotografering och elektronisk lagring av tredimensionella objekt är digitalisering. 8. Utställningar I Museistatistiken följer man upp öppnade utställningar i museerna under året. Objekt som observeras är tillfälliga utställningar, vandringsutställningar och för utlandet producerade utställningar. Därtill frågade man för första gången efter utställningar och webbutställningar som har producerats utanför museibyggnaden. Nya eller förnyade basutställningar har inte räknats separat i statistiken 30. Det öppnades 1 132 nya utställningar. Tillfälliga utställningar År 2013 genomfördes totalt 1 132 utställningar (1267 år 2012), varav 1 075 var tillfälliga utställningar (1 195 år 2012), 25 vandringsutställningar (45 år 2012) och 32 producerade för utlandet (30 år 2012). Av de tillfälliga utställningarna var 511, det vill litet under hälften, museernas egen produktion och 258, det vill säga cirka en fjärdedel, gemensam produktion. Av de tillfälliga utställningarna var 306, det vill säga litet över en fjärdedel, producerade av de andra. I professionella museer öppnades det i genomsnitt 7,3 tillfälliga utställningar (8,1 år 2012). Siffran innehåller de 147 museer som har arrangerat tillfälliga utställningar. Antalet tillfälliga utställningar i olika museigrupper var i genomsnitt följande: 9,7 vid museer som får förhöjt statsbidrag (landskapsmuseer 9,5; regionala konstmuseer 11,9 och riksomfattande specialmuseer 7,6) 6,3 vid andra museer som får statsbidrag 7,4 vid statliga museer och universitetsmuseer (riksomfattande museer 13,7 och övriga statsmuseer 3,6) 3,9 % vid övriga kommunala och privata museer När det gäller tillfälliga utställningar förekommer stora variationer i de enskilda museerna. År 2013 producerade 45 av museerna 1 3 tillfälliga utställningar medan 51 museer producerade 4 7 utställningar. Däremot arrangerade 13 museer 15 utställningar eller fler under året. Vid granskning av tillfälliga utställningar lönar det sig att lägga märke till faktumet att många museer har flera museiobjekt. 30 I enkäten 2013 fördelade man inte längre utställningar enligt temaområden i till exempel konsthistoriska, kulturhistoriska och etnografiska utställningar. En strikt fördelning är inte längre relevant då utställningar produceras allt oftare över traditionella temaområden och genom att kombinera dem. 22 MUSEISTATISTIK 2013 SAMLINGAR UTSTÄLLNINGAR