Förmögenhetsfördelningen i Sverige 1997 med tillbakablick till 1975

Förmögenhetsfördelningen i Sverige 1997 med tillbakablick till 1975 Rapport 2000:1

Producent Statistiska centralbyrån, Programmet för inkomst och förmögenhet 702 15 Örebro Förfrågningar Kjell Jansson, telefon: 019-176540 E-post: kjell.jansson@scb.se ISSN 1400-3147

Förmögenhetsfördelningen i Sverige 1997 med tillbakablick till 1975 Innehåll: Förord...3 Sammanfattning...4 Inledning...7 Data och kvalité Population...7 Urval...8 Datafångst... 9 Statistiska begrepp...12 Jämförelse med national - och finansräkenskaper...13 Man kan ha 0-förmögenhet...16 Resultat Fastigheter och aktier påverkar förmögenhetsfördelningen...18 Förmögenhetens sammansättning 1997...19 Fördelningen efter deciler och topp 1%...22 Förändringar 1975-1997...26 Ökad koncentration till äldre hushåll...32 Barnfamiljer följer utvecklingen för fastigheter...34 Män äger mer än kvinnor...35 14 procent är miljonärer...36 Aktier och aktiefonder...38 Inga stora förändringar1997-99...40 Tabellbilaga Tabellförteckning...45

2

Förord Regeringen gav i februari 1999 SCB i uppdrag att göra en ny undersökning av hushållens förmögenhet som ska bygga på två av de inkomstregister som SCB normalt arbetar med. Det är dels inkomstfördelningsundersökningen och dels det s.k. storurvalet från den totalräknade inkomststatistiken. Det s.k. storurvalet är en undersökning som baseras enbart på registeruppgifter för ett urval på 150 000 individer. Till dessa knyts också de personer som via taxeringen kan sägas tillhöra samma taxeringsenhet. Inkomstfördelningsundersökningen baseras också på registeruppgifter men den kompletteras dessutom med en telefonintervju för att erhålla mer uppgifter om hushållen. I denna rapport om förmögenhetsfördelningen kommer redovisningen enbart grunda sig på inkomstfördelningsundersökningen med ett tillägg av hushåll med stora förmögenheter. Uppgifterna avser marknadsvärderade tillgångar och skulder 31 december 1997. Bland önskemålen ingick bl.a. att beskattningsmässiga värden skulle anges och att jämförelse med tidigare undersökningar skulle göras. Kvalitén och betydande täckningsbrister skulle visas och analyseras. Det angavs också att uppgifter bör insamlas som avser förmögenhet både vid ingången och utgången av undersökningsåret för att bättre kunna analysera sparandet Det är besvärande nog att en normal publicering av inkomstfördelningsundersökningen brukar vara ca 17 månader efter inkomståret. Orsaken är att alla data finns tillgängliga hos SCB först ca 1 år efter inkomståret. Först därefter är det möjligt att också börja bearbeta nya registerdata för förmögenhet som ska kopplas till den ordinarie inkomstundersökningen. Kompletteringar av nya dataregister och tester på material som tidigare inte har använts har medfört att utredningsarbetet dragit ut på tiden. I en avvägning att arbeta vidare med alla önskemål och att redovisa resultaten inom rimlig tid har SCB ansett det vara av vikt att publicera en rapport om förmögenheten 1997 med tillbakablick mot 1975 för att tillgodose önskemål om en snar rapportering. Ytterligare arbeten med alla önskemål skulle påtagligt fördröja resultatredovisningen. Det är flera medarbetare på SCB som arbetat med olika underlag och lämnat synpunkter för att denna rapport ska kunna färdigställas. Datainsamling och omfattande registerkontroller har utförts av Lena Bjerke och Leif Johansson samt Helena Holmberg som också har framställt en mängd tabeller tillsammans med Åsa Karlsson. Rapporten har skrivits av Kjell Jansson. 3

Sammanfattning Regeringen gav i februari 1999 SCB i uppdrag att göra en ny undersökning av hushållens förmögenhet. Undersökningen ska bygga på de urval som används för de årliga redovisningarna av inkomster och inkomstfördelning. Uppgifterna om förmögenhet ska grunda sig på tillgångar och skulder som finns tillgängliga i olika administrativa register. Urvalen har kompletterats med ett särskilt urval av förmögna hushåll och uppgifterna avser 1997. Tillgångar och skulder följer ett tydligt mönster över livet. I unga år har hushållen behov av att finansiera studier och investera i boende. Man behöver låna och skulderna överstiger många gånger de tillgångar man har. Över olika faser av livet växer sedan tillgångarna och skulder amorteras och förmögenheten är som störst när man går i pension. Diagram 1. Nettoförmögenhet 1997, medianvärde. 600 Tusen kronor 500 400 300 200 100 0 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75- Ålder I genomsnitt har ett svenskt hushåll 467 000 kr i förmögenhet. Genomsnittet är emellertid en dålig mätare på vad medelsvensson har. Ett bättre mått är därför medianvärdet, det värde som ligger precis i mitten. Mediansvensson år 1997 hade 114 000 kr i nettoförmögenhet, dvs. när tillgångarna har minskats med skulderna. Det är emellertid stora skillnader mellan ensamstående och sammanboende. Medianvärdet för ensamstående är 36 000 kr och för sammanboende 371 000 kr. Tabell 1. Nettoförmögenhet för hushåll 1997, belopp i tusen kronor efter ålder. 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75- Samtliga Ensamstående 0,0 0,0 4,5 51,8 173,9 260,8 194,175 36,0 Sammanboende 15,1 41,9 209,6 495,6 694,8 780,8 657,675 371,3 Samtliga 0,3 1,4 72,1 279,1 450,1 483,4 281,3 113,8 Fastigheter dominerar Den största delen av hushållens tillgångar är fastigheter. Tillgångar i boende och andra fastigheter samt bilar svarar för 62 procent av hushållens tillgångar. Bankmedel motsvarar endast 13 procent och aktier tillsammans med aktiefonder svarar för ca 16 pro-cent av tillgångarna. Hälften av hushållen äger sitt boende i form av eget hem eller bostadsrätt. Det genomsnittliga värdet för eget hem var 680 000 kr och 176 000 kr för bostadsrätten. Värdet av 4

bilar är mindre än 5 procent av hushållens tillgångar och genomsnittsbilen var värd ca 50 000 kr. 660 000 miljonärer Fördelningen kan visas på olika sätt. En mycket enkel beskrivning visar antalet miljonärer. Det fanns omkring 660 000 hushåll som hade en förmögenhet över en miljon kronor. När förmögenheten delas upp på kvinnor och män visar det sig att det fanns 206 000 kvinnor och 350 000 män med en registrerad förmögenhet över en miljon. Som jämförelse finner vi att det var färre än 10 000 som hade en förvärvsinkomst över en miljon och omkring 20 000 med över en miljon om vi lägger till kapitalinkomsterna. De rikaste 1 procent av hushållen hade i medeltal 9,4 miljoner i förmögenhet. Det är 83 gånger större än medianvärdet. Även för det allra översta skiktet av förmögna hushåll är fastigheter en mycket betydelsefull post. Fastigheterna svarar för 44 procent av tillgångarna och finansiella tillgångar för 46 procent. De rikaste 1 procent äger 20 procent av förmögenheten De 1 procent rikaste hushållen har 20,3 procent av hela förmögenhetssumman för samtliga hushåll. De 10 procent rikaste har 61 procent av förmögenheten. Spridningen av förmögenhet är 2-3 gånger så stor som spridningen av hushållens disponibla inkomst. Topp 1 procent av hushållen har 7 procent av inkomstsumman och topp 10 procent har 26 procent av inkomstsumman. Fastigheter och aktier påverkar mest Förändring av värdena för hushållens fastigheter, främst egna hem, och utvecklingen av aktiemarknaden påverkar mycket starkt fördelningen av förmögenhet. När aktiekurserna ökar kraftigt stiger de rika hushållens förmögenhet och den blir ojämnare fördelad mellan hushållen. När fastighetspriserna går upp stiger förmögenheten för många fler hushåll. Eftersom fastigheterna svarar för mycket stora belopp för många hushåll brukar ojämnheten minska när fastighetspriserna stiger. Detta speglas också i utvecklingen av förmögenhetsfördelningen sedan 1975. Jämnast under 1980-talet Under perioden 1975-97 var spridningen av förmögenheten som minst både 1978 och 1983/85. Fastighetspriserna minskade i värde efter 1978 och fortsatte att minska även efter den skatteomläggning som genomfördes 1983-85. Aktiekurserna steg i början av 1980-talet efter sina låga värden i slutet av 1970-talet men hade ännu inte skjutit i höjden såsom de gjorde senare. Fram till 1990 steg både aktiekurser och fastighetspriser. Den hälft av hushållen som hade tillgångar i fastigheter och aktier såg sin förmögenhet växa. Ju större förmögenhet desto mer steg förmögenheten. Topp 1 procent ökade sin förmögenhet med 83 procent 1983-90. Även medianvärdet ökade men med 26 procent. I den andra halvan av fördelningen var det många som hade större skulder än tillgångar och värdet av förmögenheten försämrades. Skuldsättningen ökade på 1980-talet. År 1990 hade topp 1 procent av hushållen 20,7 procent av förmögenhetssumman. Efter skattereformen 1990/91 sjönk fastighetspriserna igen och aktierna var lägre värderade än i slutet av 1980-talet. Många hushåll fick sänkta förmögenhetsvärden och förmögenhetsfördelningen blev jämnare igen....och ojämnast under 1997 Fram till 1997 steg aktiekurserna kraftigt, fastighetspriserna började stiga just 1997 men i så liten omfattning att det inte slog igenom i fördelningstalen. Återigen blev förmögenheten 5

ojämnare fördelad. Denna gång drog inte topp 1 procent iväg från övriga. Tvärtom, de allra rikaste 1 procent ökade sin förmögenhet mindre än de i skiktet under topp 1 procent. Nästa 4 procent ökade mer och de tio procent rikaste hushållen lade beslag på 61 procent av hushållens förmögenhet. Det är det högsta värdet för denna grupp som uppmätts under hela perioden 1975-1997. Högsta värde förskjuts till de äldre Under 1978 var det åldersgruppen 45-54 år som hade det högsta medianvärdet på förmögenheten. År 1985-92 hade det högsta värdet förskjutits till åldersgruppen 55-64 år och 1997 var det åldersgruppen 65-74 år som hade det högsta värdet på förmögenheten. Aktieägandet ökar men fortfarande mycket ojämnt fördelade Endast 8 procent av hushållen ägde aktier 1978. Fram till 1997 hade andelen ökat till 27,5 procent. Sparande i fonder är inte medräknade i dessa siffror. Trots att fler hushåll äger aktier är de fortfarande koncentrerade till relativt få hushåll. En procent av samtliga hushåll äger 62 procent av hushållens aktieinnehav, tio procent av hushållen äger 96 procent av aktierna. År 1978 var det 82 procent respektive 100 procent. Om vi tittar på de hushåll som har den högsta förmögenheten, oavsett om den kommer från aktier eller ej, så har de rikaste 1 procent av hushållen 47 procent av aktierna och de rikaste 10 procent av hushållen äger nästan 83 procent av aktierna. Det är inga anmärkningsvärda skillnader jämfört med 1978 men något jämnare sedan 1992 då topp 1 procent hade 49 procent av aktievärdena. Fler spar i aktiefonder Aktiefonder är betydligt jämnare fördelat bland hushållen. Omkring 40 procent av hushållen hade något värde i de fonder som är inriktade på sparande i aktier. Ensamstående spar i mindre utsträckning än sammanboende, 30 procent respektive 53 procent. Det är inga anmärkningsvärda skillnader mellan olika åldrar. Värdet av sparandet i aktiefonder har emellertid en tydlig åldersprofil. Bland fondsparare har de som är över 75 år de högsta värdena. Män över 20 år har större förmögenhet än kvinnor Medianvärdet för nettoförmögenhet är 120 000 kr för män mot 77 000 kr för kvinnor. Kvinnors förmögenhetsvärde i procent av männens är 64 procent. Skillnaden är ungefär densamma för förvärvsinkomst då kvinnor har 68 procent av männens inkomst. Osäker utveckling fram till 1999 I ett scenario för 1999 visar rapporten två alternativa beräkningar. Den kraftiga uppgången på börsen tillsammans med prisökningarna på fastigheter 1997-99 visar att förmögenheten för de svenska hushållen stiger kraftigt fram till 1999. Beroende på vilka antagande som görs om utvecklingen kan förändringarna slå olika i olika skikt bland hushållen. Vissa fördelningsmått pekar på en ökning av ojämnheten medan andra mått pekar på en minskning. Beräkningarna visar därför inte på några klara och kraftiga förändringar i fördelningen. 6

Inledning Någon löpande redovisning av marknadsvärderad förmögenhet för svenska hushåll sker inte inom ramen för den officiella statistiken. Endast uppgifter om taxerad förmögenhet och debitering av förmögenhetsskatt redovisas årligen. Bl.a. värderas då fastigheter till taxeringsvärden och redovisningen täcker inte heller alla hushåll. Endast de med taxerad förmögenhet över gränsen för beskattning av förmögenheten ingår, för närvarande 900 000 kr. Det innebär att den officiella statistiken över taxerad förmögenhet inte kan användas för att beskriva hur förmögenhetsfördelningen är för hela befolkningen. Statistiska centralbyrån har emellertid vid några tillfällen genomfört mätningar av tillgångar och skulder som baserats på uppgifter i SCB:s inkomstfördelningsundersökning, HINK. Då har marknadsvärdet på tillgångar beräknats och redovisningen har avsett hela befolkningen. Den senaste redovisningen skedde för inkomståret 1993. Uppgifter om hushållens inkomster redovisas årligen. Publicering sker inom ramen för Sveriges officiella statistik som finansieras via anslag från statsbudgeten. Beskrivning och analys av inkomsterna visar hur flödet av olika inkomster ser ut under en given tidsperiod. Den främsta undersökningen för detta ändamål är inkomstfördelningsundersökningen som bygger på ett urval av hushåll som får representera hela Sverige. Förmögenheten är mycket ojämnt fördelad bland hushållen och därför har underlaget i den löpande inkomstfördelningsundersökningen inte räckt till för att erhålla säkra skattningar på fördelningen av de stora förmögenheterna. Några år har därför undersökningen kompletterats med ett speciellt urval av hushåll med stora förmögenheter. Det senaste året då ett sådant tilläggsurval användes var 1992. Data och kvalité Begrepp och definitioner Population Huvudredovisningen bygger på de hushåll där de vuxna var skrivna i Sverige både vid ingången och utgången av år 1997. Själva förmögenheten mäts per 31 december 1997. Redovisningen bygger på inkomstfördelningsundersökningen och i den utelämnas de hushåll där någon av de vuxna under en större del av året vistats utomlands för arbete eller studier. Personer som är inskrivna på institution utesluts också i den vanliga inkomstfördelningsundersökningen och därmed även i denna redovisning av förmögenhet. Utanför redovisningen faller de som avlidit eller invandrat under året. Inga dödsbon ingår. Hushållet avgränsas på samma sätt som i den officiella inkomststatistiken liksom i tidigare förmögenhetsredovisningar. Ungdomar som ännu inte flyttat från föräldrahemmet betraktas som ensamstående i och med det år man blivit myndig, dvs. det år man fyller 18 år. I skattningarna är därför andelen ensamstående något överskattad. Vid indelning efter ålder används hushållsföreståndarens ålder. Som hushållsföreståndare räknas den person som har den högsta förvärvsinkomsten. Heltidsarbetande jordbrukare och företagare blir hushållsföreståndare även om annan person i hushållet har högre inkomst. 7

Urval En tillbakablick på tidigare undersökningar görs i rapporten för åren 1975, 1978, 1983, 1985, 1988, 1990, och 1992. Inga nya beräkningar av dessa tidigare register görs utan jämförelserna grundar sig på publicerade data och en del underlag som tagits fram inför tidigare publicering i SCB:s regi. Urvalet för dessa förmögenhetsundersökningar har byggt på inkomstfördelningens ordinarie urval som kompletterats med ett extra tillägg av förmögna hushåll. Den närmare redovisningen av urvalen för den ordinarie inkomstfördelningsundersökningen redovisas i samband med den årliga statistiken över inkomstfördelningen. Där framgår att olika stratifieringar har tillämpats för olika år och urvalsstorleken har också varierat över tid. De år då särskilda tilläggsurval av förmögna hushåll har använts har urvalsramen för tillägget varit den totalräknade inkomststatistiken för hela svenska befolkningen, IoF. Själva tillägget har dragits bland taxeringsenheter med en taxerad förmögenhet över en viss nivå. Även förmögenhetstillägget har varierat över åren. Tabell 2. Urval i inkomstfördelningsundersökningen 1975-1997, antal hushåll. År Ordinarie urval Tillägg Ordinarie urval i urvalsram för tillägg Netto tillägg Summa urval med tillägg 1975 1) 5 000 2 903 2 903 7 903 1978 9 155 1 322 216 1 106 10 261 1983 9 584 1 300 297 1 003 10 587 1984 9 526 1 364 329 1 035 10 561 1985 9 508 1 369 331 1 038 10 546 1988 9 678 1 860 396 1 464 11 142 1990 9 626 1 991 291 1 700 11 326 1992 12 484 2 122 437 1 685 14 169 1997 18 724 1 500 941 559 19 283 För 1975 används data från en av två paneler i inkomstfördelningsundersökningen tillsammans med ett tillägg av förmögna hushåll. Arbetet skedde inom ramen för den s.k. löntagarfondsutredningen, SOU 1979:9. Urvalet i den ordinarie inkomstfördelningsundersökningen 1997 omfattar 18 724 personer. De personer som i den ordinarie inkomstfördelningsundersökningen också fanns i urvalsramen för förmögenhetstillägget, 941 personer, exkluderas och ersätts med de som dragits i tilläggsurvalet, 1 500 personer. För år 1997 utökas urvalet netto med endast 559 personer, (1 500-941) och sammanlagt blir urvalet 19 283. Den teknik som har använts vid beräkningarna bygger på att en person ska ha chans att bli med i urvalet endast en gång. För förmögenhetstillägget har ett hushållsregister från SCB:s totalräknade inkomststatistik, IoF, skapats med en post per taxeringsenhet. Urvalen har sedan gjorts som stratifierade obundna slumpmässiga urval, OSU, bland taxeringshushåll med en taxerad förmögenhet över en viss nivå. För 1997 sattes gränsen för tilläggsurval vid en taxerad förmögenhet över 1 250 000 kr. Totalt ingick 199 000 taxeringsenheter i urvalsramen 1997 och bland dessa valdes 1 500. Ju större förmögenhet desto större var urvalssannolikheten. I det allra översta skiktet gjordes en totalräkning. 8

Tabell 3. Förmögenhetstillägg i urvalet 1997. Taxerad förmögenhet i milj kr Population Urval 1,3-1,5 58 367 84 1,5-2,0 62 380 160 2,0-2,8 39 802 162 2,8-4,2 21 355 151 4,2-6,9 10 395 141 6,9-13,0 4 565 139 13,0-31,3 1 648 141 31,3-522 522 Summa 199 034 1 500 Datafångst Hushåll I en telefonintervju har uppgifter om bl.a. hushållets sammansättning och boendeuppgifter hämtats. För tilläggsurvalet har endast registerdata använts. För hushåll som inte svarade på intervjun, 28 procent, fångas hushållets sammansättning med hjälp av registerdata, dels från taxeringen och dels från folkbokföringen. I folkbokföringen framgår vilka personer som är folkbokförda på samma fastighet och också har en familjerelation, föräldrar/barn. Denna teknik medför att personer som är sammanboende men inte är gifta eller har/har haft gemensamma barn och som inte har besvarat telefonintervjun betraktas som ensamstående. Hushållsredovisningen grundar sig på hela urvalet, dvs. både de som besvarat telefonintervjun och de där hushållet bildats enbart från registerdata. Tillgångar och skulder. Fastigheter Uppgifter om ägande har hämtats från register över fastigheter och deras taxering. Fastigheter har delats upp på egna hem, fritidsfastigheter, hyresfastigheter, industrifastigheter, övriga bebyggda fastigheter och tomtmark. För att beräkna marknadsvärden har taxeringsvärde och köpeskillingskoefficient använts. Köpeskillingskoefficienten beräknas som kvoten mellan köpeskilling och taxeringsvärde. Statistik över köpeskilling i relation till taxeringsvärde tas löpande fram för samtliga registrerade köp under året. Den köpeskillingskoefficienten har använts för att få skattningarna att bättre svara mot fastighetsbeståndets förmögenhetsmassa. För egna hem och fritidsfastighet har köpeskillingskoefficient använts på kommunnivå för att spegla förändringar i värderingen efter senaste taxering. För övriga fastigheter har koefficienten för länsnivå använts. För hyres- och industrifastigheter har dessutom använts en vägd koefficient som grundar sig på försäljning av mindre fastigheter. Orsaken är att de hyres- och industrifastigheter som ägs av privatpersoner i regel är mindre fastigheter i jämförelse med hela beståndet. Köpeskillingskoefficienter har utvecklats olika för större resp mindre fastigheter och vi har därför markerat detta genom att beräkna koefficienten för hyresfastigheter med taxeringsvärden mindre än 1,5 miljoner kr och för industrifastigheter mindre än 1 miljon kr. Bostadsdelen på lantbruksenhet har i redovisningen förts till egna hem. Koefficienten grundar sig emellertid på samma koefficient som gäller för hela lantbruksenheten. 9

För att erhålla marknadsvärden har fastigheter i utlandet som finns redovisade bland hushållens tillgångar räknats upp schablonmässigt med 33 procent. Deklarationsvärdet motsvarar då 75 procent av det beräknade marknadsvärdet. Vid användning av statistiken över köpeskillingskoefficienter bygger underlaget på minst 50 försäljningar. Om det är färre än 50 observationer har underlag på läns- respektive riksnivå använts. Jämförelse med tidigare år. I förmögenhetsundersökningar före 1997 har koefficienter på länsnivå använts i stället för kommunnivå och för industrifastigheter samt övriga fastigheter användes endast taxeringsvärden. Bostadsrätt Det saknas ADB-registrerade uppgifter om värdet på enskilda bostadsrättslägenheter. För att beräkna marknadsvärde har kontrolluppgifter på försäljningspris för sålda bostadsrätter 1997 beräknats efter län samt efter hushållstyp, ensamstående respektive sammanboende. Speciella beräkningar har gjorts för församlingar i Stockholms innerstad och övriga församlingar i Stockholm, för Danderyd och Lidingö samt övriga kommuner i Stockholms län. Överlåtelse som skett genom arv och gåva samt bostäder från rekonstruerade eller konkursade bostadsrättsföreningar har uteslutits. Med detta underlag har sedan bostadsrättens marknadsvärde beräknats för alla som har en boendeform med bostadsrätt när denna uppgift finns från intervjun. I de fall intervjudata saknas utgår vi från om man varit folkbokförd på en fastighet som är bostadsrätt. Jämförelse med tidigare år. Förmögenhetsundersökningar före 1997 har använt deklarationsvärden på bostadsrätter vilket kraftigt underskattade marknadsvärdet. I de föreningar som har ett taxeringsvärde som överstiger föreningens skulder så tilldelas enskilda bostadsrättsinnehavare sin andel av föreningens nettotillgångar. De flesta torde ha noll eller värden på tillgången som inte speglar bostadsrättens marknadsvärde. Bilar Värdering av bilar grundar sig på SCB:s bilregister där uppgifter finns om ägare, fordonsslag, årsmodell och fabrikat. Värden för respektive årsmodell har hämtats från bilhandelns försäljningsprislista för begagnade bilar 1998. För bilmodeller från 1997 och 1998 har nybilspriser använts som hämtats från Riksskatteverkets skrift om rekommendationer m.m. för värdering av förmån av fri bil. För årsmodeller äldre än 1986 har schablonvärden använts eftersom uppgifter saknas i bilhandlarprislistan för äldre modeller. De beräknade värdena har därefter minskats med 10 procent. 10

Jämförelse med tidigare år. Förmögenhetsundersökningar före 1997 har använt de uppgifter som enskilda har lämnat i sin självdeklaration. Det kan finnas motiv för hushåll som har tillgångar som kan leda till förmögenhetsskatt att underskatta värdet av de tillgångar där ett stort mått av subjektivitet finns. Även för hushåll med tillgångar långt under gränsen för förmögenhetsskatt kan man säga att det saknas motiv att redovisa bilinnehav. Bilen påverkade inte vare sig inkomst- eller förmögenhetstaxeringen. Det är därför troligt att värdet av hushållens bilinnehav var underskattat tidigare år. Övriga konsumtionsvaror. Någon registerbaserad information har inte tagits fram för övriga konsumtionsvaror. En högre ambition skulle kunna vara att beräkna marknadsvärden för andra fordon som finns i register, såsom motorcyklar, husvagnar och terrängskotrar. Även om dessa tillgångar kan knytas till personer, saknas det bra underlag att göra en värdering efter storlek och årsmodell. Vi har därför valt att i denna rapport inte göra några beräkningar för andra fordon. Det saknas också en systematisk beräkning och värdering av båtar av olika slag i denna rapport. Här finns det inga enkla metoder att beräkna förmögenhetsvärden eftersom det också saknas registerbaserade uppgifter om tillgången. Övriga konsumtionsvaror eller tillgångar kan inte hämtas via register. Det gäller exempelvis bohag, utrustning som hemelektronik m.m. samt investering i konst. I den restpost som omnämns senare kan emellertid en del av övriga konsumtionsvaror ingå. Det är i de fall som den taxerade förmögenheten överstiger den förmögenhet som uppskattas via de registerbaserade tillgångarnas taxeringsvärde. Denna skillnad räknas till hushållen som en restpost och den kan bestå av såväl finansiella som reala tillgångar. Jämförelse med tidigare år. I tidigare undersökningar har övriga konsumtionsvaror, s.k. yttre inventarier samt smycken och konstverk hämtats från de enskilda självdeklarationerna. I den mån man deklarerade sina båtar och andra tillgångar blev de också redovisade i dessa undersökningar. Man kan anta att det därför finns en större undertäckning av konsumtionsvaror i 1997 års undersökning jämfört med tidigare. I denna rapport har inga försök gjorts för att uppskatta denna skillnad. Finansiella tillgångar De finansiella tillgångarna har hämtats från olika register. Det främsta underlaget är den sammanställning över olika kontrolluppgifter som Riksskatteverket förfogar över. Underlagen till Riksskatteverket är uppgifter från svenska kreditinstitut, banker, Värdepapperscentralen, Börsen och andra institut som förvaltar hushållens pengar. Det innebär att hushållens tillgångar och skulder i utlandet inte ingår såvida de inte fångas i den restpost som omnämns senare. Bankmedel och räntebärande värdepapper. Uppgiften grundar sig på kontrolluppgiften. Banker är skyldiga att lämna kontrolluppgift om avkastningen överstiger 100 kr. Detta kan t.ex. innebära att en person med ett lönekonto som vid årsskiftet hade en tillgång på mindre än 20 000 kr inte kom med när banken lämnade kontrolluppgift. Den sammanlagda avkastningen översteg inte 100 kr eftersom lönekontot tömts successivt mellan lönetillfällena. Aktier, fonder, optioner m.m. Uppgifter om slag av tillgångar och antal poster eller andelar anges i kontrolluppgifter. Värderingen till marknadsvärde har skett med hjälp av register från Stockholms fondbörs där varje enskild tillgång har angetts med ett marknadsvärde. 11

Premieobligationer och övriga värdepapper Kontrolluppgifter om äldre premieobligationer saknas. Det är enbart för premieobligationer och andra värdepapper utgivna efter 1995 där utgivarna är skyldiga att lämna kontrolluppgift. Jämförelse med tidigare år. I tidigare undersökningar har uppgifter om olika finansiella tillgångar hämtats från både kontrolluppgifter och enskilda självdeklarationer. I den mån man deklarerade sina premieobligationer blev de också redovisade i dessa undersökningar. Med ett högre ränteläge under tidigare år kan man anta att fler personer hade en avkastning på lönekonto eller motsvarande som översteg 100 kr och därmed lämnade banken också kontrolluppgift. Man kan därför förmoda att det finns en större undertäckning av bankmedel i 1997 års undersökning jämfört med tidigare. Det bör emellertid inte vara några betydande belopp för varje enskild person. Inga försök har gjorts att uppskatta denna undertäckning i denna rapport. Övriga reala och finansiella tillgångar Denna post är en restpost som uppstår när vi jämför den taxerad förmögenhet som taxeringsenheter blivit åsatta vi taxeringen med motsvarande belopp som vi har hämtat från enbart registerdata. I deklarationerna kan man ha uppgivit tillgångar och skulder som inte finns redovisade bland de register som är huvudkällan i denna undersökning. Det kan vara fråga om båtar eller andra tillgångar eller skuldfordringar i Sverige men också tillgångar i utlandet. Onoterade aktier Aktier som inte är noterade på olika börslistor saknas med den registeransats som tillämpas för 1997. Det är mest fråga om aktier i egna bolag. Även tidigare år har denna aktiepost varit liten. I vissa fall kan ändock onoterade aktier finnas med i undersökningen. I de fall den taxerade förmögenheten överstiger motsvarande registerbaserade värden har värdet lagts till posten övriga reala och finansiella tillgångar. Skulder Skulder har främst beräknats efter registerbaserade data. I skulderna ingår också studieskulder som administreras av Centrala studiestödsnämnden(csn). Täckningen är därför mycket god. Skulder som hushållen har i utlandet saknas men bedöms vara av mycket liten omfattning. Den registerbaserade skulden har kompletterats med det restbelopp som kan uppstå om angiven skuld i deklarationsunderlaget är större än den skuld som finns angiven i de register vi har använt. Det är främst skulder som hushållen har till andra hushåll. Jämförelse med tidigare år. I tidigare undersökningar har skulder hämtats i stort sett från enskilda deklarationer. Det bör inte ha förekommit någon allvarlig undertäckning eftersom det fanns motiv att inför skattemyndigheten visa de skulder som man också yrkade ränteavdrag för. Det man emellertid tidigare hade sämre kontroll över var studieskulder. Den ränta man betalar på studieskulden är inte avdragsgill i deklarationen och det innebar att studieskulderna troligen var undertäckta. Man hade inte alltid skäl att visa studieskulden. De skulder som hushållen hade gentemot varandra ingick emellertid även om omfattningen är oklar. Statistiska begrepp Dubbla medelfelet är ett mått på slumpfelets storlek, dvs. det fel som uppstår på grund av att skattningarna baseras på ett urval. Precisionen i skattningen kan anges med ett konfidensintervall som täcker populationsvärdet med viss känd sannolikhet. Det dubbla medelfelet (egentligen 1,96*medelfelet) ger ett 95 procentigt konfidensintervall. Sannolikheten att intervallet omsluter populationsvärdet är således 95 procent. 12

Gini-koefficienten Gini-koefficienten är ett mått på ojämnheten i inkomst- och förmögenhetsfördelningen. Ojämnhet i fördelningar kan beskrivas med en s.k. Lorenzkurva, utifrån vilken man beräknar Ginikoefficienten. Koefficienten brukar normalt anta ett värde mellan 0 och 1. Ett högt värde på koefficienten visar på större ojämnhet än ett lågt värde. Sitt högsta värde har koefficienten om all förmögenhet är samlad på endast ett hushåll. Koefficienten reagerar mer på förändringar mitt i fördelningen än på förändringar ute i toppen eller botten. Variationskoefficienten Variationskoefficienten är också ett mått på ojämnheten i fördelningen. Koefficienten kan anta värden större än noll. Den beräknas genom att standardavvikelsen divideras med medelvärdet. Koefficienten reagerar mer på förändringar ute i svansarna av fördelningen där avståndet till medelvärdet är som störst. Ett stort värde på koefficienten visar på en stor spridning av förmögenheten. Deciler. Genom att redovisa inkomster och förmögenhet för olika procentandelar (fraktiler) av familjeenheterna, underlättas jämförelser över tiden. Om man sorterar alla hushåll efter t.ex. förmögenhet i stigande ordning kan man dela in hushållen i ett antal olika grupper, exempelvis de 10 procent som har de lägsta inkomsterna i en grupp osv. När man arbetar med tiondelar av familjeenheterna, kallar man de tio lika stora grupperna decilgrupper. Värdet som avgränsar den första tiondelen benämns P10. Värdet som avgränsar 25 procent, eller första kvartilen benämns P25 och medianen, eller det mittersta värdet, benämns P50. Den tredje kvartilen benämns P75. Jämförelse med national- och finansräkenskaper Det finns ingen löpande avstämning mellan uppgifter som samlas in om enskilda hushålls tillgångar och de uppgifter som finns i den samlade redovisningen för hushållssektorn i nationalräkenskaper och de underliggande finansräkenskaperna. Uppgifterna i denna rapport är uppsummerade underifrån. Enskilda individers tillgångar och skulder summeras upp till hushållsnivå. Hushållens uppgifter summeras till totaler för samtliga hushåll. I de makroekonomiska sammanställningarna från national- och finansräkenskaperna hämtas uppgifterna från beräkningar för olika sektorer i samhällsekonomin. I följande sammanställningar har hushållssektorn rensats från uppgifter som rör hushållssektorns intresseorganisationer. Det finns inget på förhand givet svar vilken av de olika metoderna som ger en bild som ligger sanningen närmast. För mikrostatistiken beräknas emellertid uppgifterna endast för de hushåll där de vuxna personerna varit folkbokförda hela 1997 i Sverige. Personer som varit skrivna i Sverige men vistats utomlands en stor del av året ingår inte heller liksom personer skrivna i utlandet men som har tillgångar i Sverige. I den makroekonomiska sammanställningen ingår emellertid dessa hushåll tillsammans med dödsbon. Det innebär att mikrostatistikens totalvärden ska vara lägre för de poster där de olika statistikgrenarna söker mäta samma tillgång. Till en del kan skillnader mellan rapportens uppgifter och de uppgifter som finns över totaler för hushållssektorn i national- och finansräkenskaper bero på slumpfel. Rapporten bygger på en urvalsundersökning och därmed har beräkningarna ett visst inslag av slumpfel. För stora 13

tillgångar är slumpfelen mindre än för tillgångar som ägs av ett fåtal och där beloppen är relativt små. Tabell 4. Tillgångar och skulder 1997. Jämförelse mellan national- och finansräkenskaper med inkomstfördelningsundersökningen (Hink). Belopp i mdkr. FiR-NR Hink 95 % konfidensintervall Hink/ FiRoNR i % Finansiella tillgångar Sedlar mynt FiR 58,7 Bankmedel 439,8 386,1 11,7 87,8 Aktier 325,2 290,0 16,9 89,2 Utländska aktier, utländska fondandelar 55,8 Ränte- andra fonder, obligationer och övr värdepapper 176,9 132,4 6,7 74,8 Aktiefonder 235,7 208,6 8,5 88,5 Skattepliktig försäkring 37,4 3,5 Lån till finanssektor 3,0 Försäkringssparande i FiR Individ 467,5 Kollektivt 190,4 Summa finansiella tillgångar 1 953,0 1 054,5 22,9 54,0 Bostadsrätter 279,9 113,5 4,3 40,6 Bilar 137,5 2,9 Fastigheter Lantbruk 327,5 260,9 27,2 79,7 Småhus inkl bostadsdel på lantbruk och fritidshus 1 234,4 1 279,0 51,2 103,6 Hyreshus 120,8 79,6 24,2 65,9 Industrienheter 18,1 27,3 6,8 150,9 Summa fastighet 1 700,8 1 646,8 96,8 Övriga reala och finansiella tillgångar 90,1 7,0 Summa tillgångar 3 933,6 3 042,4 58,1 77,3 Skulder 884,3 844,3 27,1 95,5 Nettoförmögenhet (Bruttotillgångar - skulder) 3 049,3 2 198,0 49,9 72,1 Summa finansiella tillgångar, exkl sedlar, mynt och försäkringssparande i FirR samt lån till finanssektor, som 1 177,7 1 054,5 22,9 89,5 bör täckas i inkomstfördelningsundersökningen S:a tillgångar som bör täckas både i NRoFiR och HINK 3 158,3 2 904,9 92,0 Nettoförmögenhet som bör täckas både i NRoFiR och HINK 2 274,0 2 060,6 90,6 Sedlar och mynt. Denna uppgift är en restpost i finansräkenskaperna och ska spegla de kontanter som finns utestående hos hushållen. Några registerbaserade uppgifter om sedlar och mynt för enskilda individer finns inte. Utslaget på antalet hushåll blir det ett belopp under 15 000 kr per hushåll. Denna summa antar vi inte har någon snedvridande effekt på undersökningens resultat. Uppgiften har även saknats i tidigare undersökningar. Bankmedel. Här kan finnas den undertäckning som beror på att kontrolluppgifter inte har lämnats på mindre belopp. Täckningen får ändå anses vara god. Ingen avgörande förändringen jämfört med tidigare år. 14

Aktier. Ingen nämnvärd avvikelse finns mellan de olika mätningarna. Täckningen får anses vara god. Ingen avgörande förändringen jämfört med tidigare år. Utländska aktier och fondandelar. Här saknas registeruppgifter i inkomstfördelningsundersökningen. Däremot ingår en del av beloppet i posten övriga reala och finansiella tillgångar. Totalt kan emellertid en viss undertäckning misstänkas och den kan i större utsträckning finnas bland hushåll med stora förmögenheter. Ränte- och andra fonder samt obligationer och värdepapper. Denna post är en uppsamling av olika tillgångar. Det har ibland varit oklart till vilken kategori de ska föras. Vi vet att det också saknas uppgifter om exempelvis premie-obligationer utgivna 1995 eller tidigare i inkomstfördelningsundersökningen men där uppgifterna finns i finansräkenskaperna. Även om täckningen inte är mer än närmare 75 procent får skattningen ändock anses som hygglig. Aktiefonder. Hushållens sparande i aktiefonder täcks mycket väl. Skattepliktig försäkring. Detta är det försäkringssparande som inte är avdragsgillt i samband med inkomsttaxeringen. Det är värden som är skattepliktiga och som det saknas en speciell motsvarande post i finansräkenskaperna. Beloppet ingår i posten individuellt försäkringssparande i finansräkenskaperna. Lån till finanssektorn. Ett litet belopp i finansräkenskaperna där det saknas en motsvarande post i inkomstfördelningsundersökningen. Försäkringssparande i finansräkenskaperna. Både det individuella och det kollektiva försäkringssparandet är stort. Sparandet är inte skattepliktigt men det speglar ändå ett stort förmögenhetsvärde. De stora summorna härrör från pensionssparande, både det individuella och det kollektiva. Beloppen har också ökat över åren och bör ha en stor inverkan på förmögenhetsfördelningen om de kan inkluderas. Sparandet berör en stor del av de yrkesaktiva. En utvidgad analys av förmögenhetsfördelning bör inkludera detta sparande. Detta görs inte i denna rapport eftersom förmögenhetsvärden inte finns knutna till enskilda personer i de register som varit tillgängliga för denna förmögenhetsundersökning. Bostadsrätter. Skattningen av värdet på bostadsrätter är besvärlig. I denna rapport har vi utgått från registrerade försäljningspriser i olika län, och för Stockholms del har vi brutit ned uppgifterna till kommuner och församlingar i innerstaden. En viss försiktighet i skattningarna har ändå iakttagits. Med underlagen från försäljningarna har vi sedan beräknat marknadsvärden för de som uppgett att man bor i bostadsrätt. Det är en stor skillnad mellan uppgifterna i nationalräkenskaperna och de värden som summeras i denna rapport. Inga närmare analyser har gjorts av dessa skillnader. Vi kan konstatera att medelvärdet för en bostadsrätt i denna rapport är 176 000 kr eller 25 procent av medelvärdet för ett eget hem. Om värdet från nationalräkenskaperna vore representativt innebär det att medelvärdet för en bostadsrätt blir 435 000 kr eller över 60 procent av medelvärdet för eget hem. 15

Fastigheter. Beräkningarna av värdet för olika fastigheter bygger på register över fastighetstaxering både i nationalräkenskaperna och i inkomstfördelningsundersökningen även om den senare kombinerar dessa uppgifter med data från annat håll. Lantbruk och småhus. Uppgiften ska vara lägre för lantbruk i inkomstfördelningsundersökningen eftersom bostadsdelen i lantbruksegendom har förts över till egnahem. På motsvarande sätt ska den vara högre för småhus. Sammantaget är skattningarna i inkomstfördelningsundersökningen kring 99 procent av värdet för nationalräkenskapernas värde. Hyreshus och industrienheter. Hyreshusbeståndet som ägs av fysiska personer har underskattas i denna rapport jämfört med nationalräkenskaperna. Hyreshus kan många gånger var enskilda placeringsobjekt för personer med stor förmögenhet. Här kan det vara svårt att trots ett stratifierat urval hitta rätt med skattningarna. Undertäckningen för hyreshus uppvägs av en övertäckning av industrienheter och övriga fastigheter. Sammantaget är täckningen närmare 77 procent. Skulder. Skulderna är täckta mycket bra. Däremot ska inte skulderna som hushållen har sinsemellan ingå i finansräkenskaperna. Summerat. Om sammanställningen summeras upp på de tillgångar och skulder som mäts i denna rapport är det en mycket god överensstämmelse mellan makrostatistiken och de uppgifter som gäller för hushållen med mikrodata. De finansiella tillgångarna täcks till närmare 90 procent och de sammanlagda tillgångarna till 92 procent. Nettoförmögenheten i undersökningen täcker närmare 91 procent av den förmögenhet som kan jämföras med beräkningar från national- och finansräkenskaper. Täckningen får anses vara mycket god eftersom den population som undersöks i denna rapport är en del av hela hushållssektorn i makrostatistiken. Man kan ha noll-förmögenhet Den samlade nettoförmögenheten för varje enskilt hushåll är ett resultat av när skulderna dragits ifrån de samlade tillgångarna. Man kan tycka att varje hushåll borde ha någon tillgång som är mätbar även i de statistiska sammanhang vi arbetar med i denna rapport. Det kan knappast vara troligt att det endast är 58 procent av hushållen som har ett bankkonto. Vi har tidigare sagt att just bankkonton med små belopp kan hamna utanför dessa mätningar p.g.a. att räntan under 1997 har varit lägre än 100 kr, den gräns som gäller för när banker ska lämna kontrolluppgift. Noll i förmögenhet behöver inte innebära att man är helt utan tillgångar. Vi får betrakta de som saknar uppgift om bankkonto eller i övrigt har 0 i förmögenhet att de har så små tillgångar att det kan jämställas med ett fribelopp. Tillgångarna är så små att de inte heller har någon avgörande inverkan på bedömningen om förmögenhetsfördelningen. Tabell 5. Andel hushåll med nettoförmögenhet 1975-1997. 1975 1978 1983 1985 1988 1990 1992 1997 > 0 68,8 68,8 70,7 71,5 70,4 72,4 73,5 69,7 = 0 23,6 21,7 15,0 12,4 8,8 6,9 5,0 6,6 < 0 7,6 9,5 14,3 16,1 20,8 20,7 21,5 23,7 Alla 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Anm. Barn 18 år och äldre bildar eget hushåll. Beräkningar inkl förmögenhetstillägg 16

Det är inte heller märkvärdigt att andel hushåll med noll i förmögenhet har minskat över tid och andelen med negativ förmögenhet har ökat. Andel med positiv nettoförmögenhet har sakta ökat från 69 procent år 1975 till över 73 procent år 1992. Därefter minskade andelen med positiv nettoförmögenhet tillbaka till under 70 procent igen för 1997. Ofta har man fastigheter eller andra tillgångar som bostadsrätt eller bil som säkerhet när man lånar. I dessa fall bör tillgångarnas marknadsvärde överstiga skulderna. Hushåll kan i alla fall uppvisa större skulder än tillgångar dvs. ha negativ nettoförmögenhet av flera skäl. Många ungdomar erhåller studielån för att finansiera sina studier. I dessa fall finns inga fasta tillgångar som motsvarar en säkerhet för långivaren. Man kan emellertid betrakta det som att man har belånat sitt humankapital, eller den avkastning man kan få på de arbeten man räknar med att erhålla i framtiden. Man kan också erhålla lån med den säkerhet man har i sitt nuvarande arbete. En person med fast anställning och goda inkomster kan erhålla lån med den säkerhet som kan finnas i de kortsiktiga arbetsinkomster man erhåller i sitt nuvarande förvärvsarbete. Här finns ofta borgenärer med i bakgrunden som garanter för långivaren i de fall låntagaren inte kan betala sina skulder. Näringsidkare kan också belåna sin verksamhetsidé eller hamna i situationer då skulderna överstiger tillgångarna kortsiktigt eller permanent. Det kan också finnas tillgångar som inte registrerats i de underlag som används i denna rapport. Det kan vara andra kapitaltillgångar såväl finansiella som reala. Lån kan finnas i Sverige men tillgången i utlandet. För 1997 kan studieskulderna exkluderas ur skuldbeloppet. Andel med negativ förmögenhet minskar då från 23,7 procent till 19,1 och andel med positiv nettoförmögenhet ökar från 69,7 procent till 74,0 procent. Det är inga drastiska förändringar. Andel med negativ nettoförmögenhet var mycket mindre under 1970- och 1980-talen. Den största förklaringen är att under tidigare år grundade sig förmögenhetsstudierna på självdeklarationerna. Många hade inget att redovisa när det gäller skulder eller tillgångar även om en del hade skuldräntor. Man kan inte heller bortse från att många redovisade 0 i förmögenhet i vetskap om att de eventuella tillgångar eller skulder man ändå hade inte påverkade taxeringen. 17

Resultat Fastigheter och aktier påverkar förmögenhetsfördelningen Ingen studie av förmögenhet och dess fördelning kan undgå att ta intryck av vad som händer med de tillgångar som påverkar värdet av hushållens sparande. Generellt gäller att kraftiga förändringar på värdet av aktier och aktierelaterade tillgångar påverkar hushåll med stora tillgångar. Förändringar vad gäller priser på fastigheter, framförallt egnahem påverkar en mycket större del av befolkningen. I tider av hög inflation påverkas även värdet av hushållens skulder även om denna påverkan har fler faktorer som man måste beakta. De dramatiska förändringar som skett vad gäller aktiemarknadens utveckling under 1980- och 90-talen, både vad gäller omfattning och förändringar av börskurser, har haft en mycket stor inverkan på fördelningen. Diagram 2. Real värdeutveckling på egna hem och fritidsfastighet 1980=100. 120 110 Fritidshus 100 90 80 70 Eget hem 60 1975 1980 1985 1990 1995 2000 Diagram 3. Real utveckling av börsindex, 1980 = 100. 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1975 1980 1985 1990 1995 2000 Beskrivningen hur priser på fastigheter och aktier har utvecklats utgår från fastighetsprisindex och Affärsvärldens aktieindex för Stockholms fondbörs. Utvecklingen har justerats med konsumentprisindex och med utgångspunkt 1980 = 100. De olika diagrammen speglar samma tidsperiod men den kraftiga utvecklingen på börsen beskrivs i en helt annan skala än utvecklingen för fastigheter. När fastigheter rör sig med ca + 20 procent kring 100-värdet har börskursen 18