BOENDE INREDNING EKONOMI & TEKNIK

BOENDE INREDNING EKONOMI & TEKNIK Trendrapporten 2013

VD Peeter Pütsep har ordet

Nu är det äntligen dags för årets Trendrapport, som är den andra i ordningen! Man brukar säga att den som inte frågar får som bekant inga svar. Med Trendrapporten frågar vi, tar till oss och delar mer än gärna med oss av kunskapen till alla intresserade. För oss på Svensk Fastighetsförmedling har Trendrapporten blivit en ytterligare insikt som ger våra mäklare värdefull kunskap om hur köpare och säljare ser på boende. I årets Trendrapport har vi samlat in svar från mer än två tusen svenskar om hur de ser på sitt boende, inredning, teknik och ekonomi. Det rör sig om allt från vilket rum man planerar att lägga mest pengar på den närmaste framtiden (liten hint: köken verkar vara ganska färdigrenoverade) till hur långt man kan tänka sig att pendla för att få mer boende för pengarna. Trendrapporten avslöjar att vissa saker är stabila och mer bestående även i en värld som tycks snurra allt fortare och där trender avbyter varandra på nästan daglig basis. TV:n är till exempel fortfarande överlägset viktigast av alla elektronikprylar i hemmet. Men hur länge dröjer det tills den är omsprungen av nykomlingen läsplattan? Och vad händer då med vardagsrummets funktion som samlingsplats för familjen? Vi lever i spännande tider! Fast det har vi på Svensk Fastighetsförmedling egentligen gjort länge. I hela 76 år faktiskt, men med ständiga förändringar. Under alla dessa år har vi byggt upp en gedigen kunskap och erfarenhet om bostadsmarknaden som våra 1200 medarbetare på 230 bobutiker över hela landet gärna delar med sig av. Årets Trendrapport ger oss ännu lite mer nyttigt vetande. Om du som vi är intresserad av hur svenska folket och ledande trendexperter ser på våra hem och vårt boende idag och i framtiden ska du inte missa att läsa årets Trendrapport. Trevlig läsning!

SAMMANFATTNING TRENDRAPPORTEN 2013 När svenskar beskriver sina hem svarar de allra flesta att det framförallt är en trygg plats för sig och sin familj. Många ser det även som en plats där de kan få lugn och ro och umgås med nära och kära. Majoriteten av svenskarna uppger att vardagsrummet är hemmets viktigaste rum. Det är även det rum som svenskarna planerar att lägga mest pengar på att renovera och inreda. Var fjärde svensk uppger att de kan tänka sig att flytta till en mindre ort och pendla till arbetet i en annan stad, detta för att få mer boende för pengarna. Det vanligaste avståndet som svensken kan tänka sig att pendla är fem mil per dag. Sett till inredningen i våra hem vill de allra flesta att den ska kännas hemtrevlig, vara funktionell och matcha deras personlighet. Samtidigt håller ljust och fräscht-trenden sitt grepp om svenska hem, även om många gärna låter sin inredning inspireras av 1950-talet. Vem det är som inreder de svenska hemmen? Jag själv uppger nio av tio svenskar. Allt fler svenskar vill ha ett grönare boende. Så många som sju av tio kan tänka sig att anamma trenden med miljömedvetna materialval och långsiktiga möbelval i framtiden. Den åtgärd som de flesta svenskar kan tänka sig att göra för att få ett mer klimatsmart hem är att byta ut alla lampor mot lågenergilampor. Varannan svensk uppger att den ekonomiska oron inte har påverkat deras boendeekonomi. Men var femte har lagt mindre pengar på renovering och inredning i hemmet till följd av det ekonomiska läget i Europa och övriga världen. Var tredje svensk uppger att de, som en följd av den låga bolåneräntan, sparar pengarna som blir över. Många amorterar också, men var fjärde uppger att de inte vet var pengarna som blir över tar vägen. De allra flesta svenskar tycker att det är rimligt att betala mellan 5 000 7 000 kronor för sitt boende per vuxen person och månad. De som i störst utsträckning kan tänka sig att betala så mycket som 10 000 kronor eller mer per månad bor i Stockholm, Halland och Skåne. Slutligen drömmer svenskarna om teknik som underlättar hushållssysslorna i hemmet. De allra flesta skulle vilja ha ett hem som dammsuger sig självt och en garderob som stryker kläderna automatiskt. Så många som sju av tio svenskar uppger att TV:n är den tekniska apparat som de värdesätter mest. De allra flesta skulle gärna behålla TV:n så som den är, medan var femte gärna skulle vilja att väggen var en enda stor TV som även gick att ändra till valfri tapet. Vem det är som använder teknik mest i hemmet? Jag själv svarar sex av tio svenskar. 4

TRENDEXPERTER 2013 I Trendrapporten 2013 har Svensk Fastighetsförmedling haft förmånen att samarbeta med ledande och namnkunniga personer med nära anknytning till bostadsmarknaden. Dessa personer har fungerat som trendanalytiker och har gett expertutlåtanden kring undersökningen, samtidigt som de har delgett sina tankar om boendet i dag och i framtiden. JAN WINDOLF, BOENDEEXPERT Jan är fastighetsmäklare och franchisetagare på Svensk Fastighetsförmedling i Jönköping. Jans engagemang och coachande ledarskap gjorde att han 2012 blev utsedd till Årets ledare på företaget. MARIE SÖDERBERG, INREDNINGSEXPERT Marie är utbildad inredare och hjälper privatpersoner att styla om sina hem. Hon arbetar även som journalist och bloggar sedan fem år tillbaka om internationell inredning. GUNILLA NYSTRÖM, EKONOMIEXPERT Gunilla är privatekonom på SEB. Hon bevakar omvärlden utifrån privatpersonens perspektiv och förklarar, kommenterar och ger råd i privatekonomiska frågor. ARON ANDERSSON, TEKNIKEXPERT Aron arbetar sedan fem år tillbaka som journalist och prylexpert på tidningen Metro. Han brinner för smart och snygg teknik och vill inget hellre än att hologram-tv:n ska uppfinnas. 5

BOENDE Svenskarnas känsla för hemmet en trygg plats för familjen

BOENDE Dagens öppna och moderna planlösning ökar intresset för vardagsrummet. Det menar Trendrapportens boendeexpert Jan Windolf, som är fastighetsmäklare på Svensk Fastighetsförmedling. Och svenskarna håller med. Varannan har nämligen vardagsrummet som favoritplats i hemmet. Var fjärde svensk kan också tänka sig att flytta till en mindre ort och pendla till jobbet i en större stad för att få mer boende för pengarna. Det finns förmodligen lika många känslor för hemmet som det finns människor. Men när svenska folket ska sätta ord på sina känslor när det kommer till boendet, dyker ord som trygghet, lugn och umgänge ofta upp. De allra flesta, 34 procent, beskriver sitt hem som just en trygg plats för sig själv och sin familj. Nästan lika många ser sitt boende som en plats där de kan få lugn och ro och var femte ser boendet som en plats där de kan umgås med nära och kära. Det är kanske inte så förvånande att de flesta svenskar förknippar sitt hem med trygghet och lugn. Det är här vi tillbringar vår viktigaste tid, själva eller med familjen. Därför är det glädjande att bara två procent av svenskarna ser sitt hem som ett ständigt renoveringsobjekt eller ett nödvändigt ont, säger Jan Windolf. Det rum som svenskarna gillar allra mest är vardagsrummet. Det uppger mer än varannan person. Var fjärde anger även att det är vardagsummet som de kommer att lägga mest pengar på att renovera och inreda inom den närmaste tiden. Köket kommer på andra plats över favoritrummen, och är även det rum som näst flest svenskar kommer att lägga mest pengar på. I dagens moderna hem är öppen planlösning allt vanligare, vilket gör att köket och vardagsrummet integreras på ett helt nytt sätt. Det blir även vanligare att umgås över rumsgränserna. Jag tror dock att det skiljer sig en del mellan villa- och lägenhetsägare. Bor man i en liten lägenhet med ett mindre kök tror jag att köket i större utsträckning används till matlagning, som det gjorde förr. Då är det ganska självklart att umgänget blir i vardagsrummet och därför ökar också vikten av att ha ett bra vardagsrum att umgås i, säger Jan. Jan menar dock att bolånetaket har minskat möjligheten till omfattande renoveringar och även möjligheten att köpa ett renoveringsobjekt. I dag kan det vara svårt att finansiera större renoveringar eftersom man sällan kan låna mer än 85 procent av köpeskillingen. Kostnad för eventuella renoveringar kommer utöver. Många väljer därför i stället att satsa på ett boende där de mest omfattande renoveringarna redan är gjorda. Pendla till jobbet en möjlighet till ökad boendestandard Att öka boendekvaliteten är en lockande tanke för många. Svensk Fastighetsförmedling har på senare tid märkt av ett större intresse bland svenskar att bosätta sig i en mindre stad och pendla till arbetet i en större stad. Detta för att få mer boende för pengarna. Trendrapporten bekräftar svenskarnas vilja att flytta till en mindre stad och pendla till arbetet. Var fjärde svensk är beredd att göra detta och viljan är allra störst bland stockholmarna. Det vanligaste avståndet som svenskarna kan tänka sig att pendla är upp till fem mil per dag. Jan Windolf tror att många säkert kan överväga att bosätta sig en bit från centralorten om de har möjlighet att få något extra för pengarna. De allra flesta vill bo nära jobbet och slippa pendla. Men har man chansen att få det där lilla extra genom att bo utanför stan väljer nog många att ta den. Men då krävs något unikt, exempelvis sjöutsikt eller extra charmigt boende, säger han. 7 BOENDE

Vilket är ditt favoritrum i hemmet? Vardagsrummet är tveklöst det mest populära rummet bland svenskarna, följt av köket och sovrummet. Vardagsrummet Köket Sovrummet Arbetsrummet Källaren Matsalen Badrummet Garaget Hallen Tvättstugan Barnens rum Vinden 5% 17% 1 53% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Vilket av följande rum tror du att du kommer att spendera mest pengar på den närmaste tiden när det kommer till inredning och renovering? Vardagsrummet, köket och sovrummet är svenskarnas tre favoritrum och är även de rum som svenska folket planerar att spendera mest pengar på den närmaste framtiden. Vardagsrummet Köket Sovrummet Badrummet Hallen Arbetsrummet Källaren Barnens rum Garaget Tvättstugan Matsalen Vinden 4% 3% 3% 3% 1 8% 19% 25% 1 2 3 4 5 2 av kvinnorna uppger att köket är deras favoritrum. Bland männen är siffran tolv procent. Länsfördelning Så många kommer att spendera mest pengar på vardagsrummet den närmaste tiden. Stockholmarna är de som i störst utsträckning planerar att lägga pengar på inredning till och renovering av vardagsrummet. Stockholm Östergötland Skåne Västerbotten Västra Götaland Gävle Jönköping Örebro Dalarna Halland 27% 2 2 25% 25% 25% 24% 24% 23% 2 1 2 3 4 5 8 BOENDE

Vilka av följande påståenden beskriver bäst känslan för din bostad? En trygg plats för mig och min familj 34% En plats där jag kan få lugn och ro 33% En plats där jag kan umgås med nära och kära 18% En plats där jag kan utöva mina intressen 4% En plats där jag kan bjuda hem vänner och bekanta på middag och fest 3% Ett evigt renoveringsobjekt Det är ett nödvändigt ont En plats där jag kan arbeta Det är en statusmarkör Svenskarnas främsta syn på hemmet är att det är en trygg plats för dem och deras familj. Därefter kommer en plats där de kan få lugn och ro samt en plats för dem att umgås med nära och kära. 4% av gävleoch jönköpingsborna beskriver sitt hem som ett evigt renoveringsprojekt. 1 2 3 4 5 Lika många västerbottningar tycker att boendet är ett nödvändigt ont. Länsfördelning Så många ser bostaden som en trygg plats för sig och sin familj. Gemensamt för boende i alla län är att de i hög utsträckning ser hemmet som en trygg plats. Hallänningar och västerbottningar är de som allra mest förknippar sitt boende med trygghet. Halland Västerbotten Gävle Stockholm Västra Götaland Östergötland Jönköping Dalarna Skåne Örebro 4 39% 3 35% 35% 35% 34% 33% 33% 29% 1 2 3 4 5 Skulle du kunna tänka dig att bosätta dig i en mindre stad och sedan pendla till arbetet i en närliggande stad för att få mer bostad för pengarna? Var fjärde svensk kan tänka sig att bosätta sig på en mindre ort och pendla till arbetet i en större stad för att få ner sin boendekostnad. Vet ej 7% Ja 2 Nej 33% Jag bor redan i mindre stad/ort 34% 9 BOENDE

Länsfördelning Så många kan tänka sig att bosätta sig i en mindre stad och pendla till arbetet för att få mer bostad för pengarna. Stockholmarna är mest positiva till att bosätta sig på en mindre ort följt av skåningarna och östgötarna. I Dalarna är man dock inte lika intresserad av detta, möjligtvis beror det på att många dalmasar redan bor på en mindre ort. Stockholm Skåne Östergötland Örebro Västra Götaland Jönköping Halland Gävle Västerbotten Dalarna 28% 27% 2 25% 2 2 18% 1 15% 34% 1 2 3 4 5 Hur långt är du villig att pendla dagligen mellan hem och arbete? Att pendla är något var som fjärde svensk kan tänka sig att göra. Av dessa svarar mer än varannan att de inte vill resa mer än fem mil per dag. 0-5 mil 6-10 mil 11-15 mil 16-20 mil 21-30 mil 31-40 mil Mer än 40 mil Vet ej 3% 3 55% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 2 av de mellan 41 och 50 år kan tänka sig att pendla 11 mil eller mer. Det är den högsta siffran bland samtliga ålderskategorier. Länsfördelning Så många skulle kunna tänka sig att pendla mer än 11 mil per dag. Örebroarna är de som i störst utsträckning kan tänka sig att pendla mer än elva mil per dag. I Dalarna är noll procent intresserade av att pendla mer än elva mil. Den andelen är minst i landet. Örebro 13% Stockholm 1 Gävle 1 Västra Götaland 1 Skåne 1 Östergötland 8% Västerbotten 8% Jönköping 7% Halland Dalarna 1 2 3 4 5 10 BOENDE

INREDNING Konjunkturen höjer mysfaktorn i svenska hem

INREDNING Hemtrevnad framför lyx, funktion framför form. I en tid som kantas av både ekonomisk oro och konsumtionshets märker Trendrapportens inredningsexpert Marie Söderberg av en längtan efter inredning som för tankarna tillbaka till en svunnen tid. Men hon ser även ett växande intresse bland svenskarna att på riktigt ta ett grepp om miljötänket i sina framtida hem. När svenska folket får svara på frågor om hur de ser på inredning i dag och i framtiden står det klart att hemmet har och kommer fortsätta att ha en central roll i svenskarnas liv. Att majoriteten vill ha ett hem med inredning som är hemtrevlig, funktionell och matcha deras personlighet tycker inredningsexperten Marie Söderberg är ett tydligt tecken på detta. Det är ingen slump att vintage har slagit så stort den senaste tiden. Även om Sverige inte är värst drabbade av lågkonjunkturen så påverkas vi i viss mån ändå. Nu kan man tydligt se en vilja att gå tillbaka till det gamla som känns tryggt och mysigt, säger Marie Söderberg. Men bara för att vi ömmar för en tid som varit är svenskar inga bakåtsträvare. Sju av tio uppger att de kan tänka sig att anamma trenden med miljömedvetna materialval och långsiktiga möbelval i framtiden. Att det framförallt är boende i storstäder som är öppna för denna trend förvånar inte Marie. Det har i stor utsträckning att göra med att miljömedvetet producerad inredning helt enkelt finns mer lättillgängligt i större städer och därmed även skapar ett intresse bland dess invånare. Ser man till hela svenska folket tycker jag generellt att allt fler börjar se över sin konsumtion och funderar i större utsträckning på vilka konsekvenser den får. Konsumtionshetsen existerar fortfarande, men den har nog nått sin peak nu, menar Marie. Snart dags att säga farväl till ljust och fräscht När det kommer till vilket årtionde som svenska folket tror kommer att inspirera till nästa stora hemmatrend uppger störst andel av svenskarna, 19 procent, 2000-talet. Marie tror att ljust och fräscht-trenden kommer att hålla sig kvar ett tag till, men att den på sikt åker ut från de svenska hemmen. Avskalat och ljust är populärt, men just nu håller allt fler på att återupptäcka tidigare generationers bästsäljande möbler. Se på den klassiska Howard-soffan till exempel, den har verkligen gjort comeback de senaste åren. Jag tror inte heller att det är en tillfällighet att femtiotalet kommer på andra plats över de årtionden som svenskarna inspireras av just nu. Detta är en effekt av ljust och fräscht-trenden, där vi nu ser att allt fler svenskar i stället vill fylla sina hem med mörk mahogny och starka kulörer. Varje trend följs alltid av en motreaktion, säger Marie. Miljövänligt utan avkall på design Innebörden av ett ljust hem kan också komma att förändras i framtiden. Belysningen spås nämligen komma att stå allt mer i fokus i framtiden, både ur ett miljö- och inredningsperspektiv. Så många som varannan svensk, 51 procent, uppger att de kan tänka sig att byta ut sina befintliga glödlampor mot LEDlampor för att göra sitt hem mer klimatsmart. Vi bor i ett land med många månaders mörker, vilket gör att belysningen i våra hem är vital. Därför blir jag extra glad över att så många svenskar kan tänka sig att sätta in lågenergilampor i sitt hem för att göra det grönare. I framtiden kommer det säkerligen att finnas ett större utbud av LEDlampor på marknaden, som är bättre i sin design och där man kan reglera sken och färgnyanser, säger Marie och fortsätter: Fler och fler vill göra miljövänliga val på allt från belysning till väggfärg och möbler, men de vill samtidigt inte göra avkall på allt för mycket kvalitet eller design. Därför kommer vi framöver att se fler gröna alternativ på både befintliga och kommande designfavoriter. 12 INREDNING

Hur vill du helst att din inredning ska vara? Så många som sex av tio vill att inredningen ska kännas hemtrevlig. Att interiören är trendig och lyxig är däremot lägst prioriterat bland svenskarna. Vara hemtrevlig Vara funktionell Ska matcha min personlighet Jag vill att min inredning ska ha en själ Ska vara enhetlig Ska vara trendig Ska se dyr och lyxig ut 7% 5% 2 29% 38% 63% 58% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Länsfördelning Så många vill ha en funktionell inredning: Västerbottningar är praktiskt lagda. De är, tillsammans med gävleborna, de som i störst utsträckning vill att inredningen i hemmet ska vara funktionell. Västerbotten Gävle Skåne Östergötland Dalarna Stockholm Västra Götaland Örebro Halland Jönköping 6 63% 6 6 6 6 6 58% 55% 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 av de yngre vill att deras inredning ska se dyr och lyxig ut. Bland svenskar mellan 41 och 65 år är siffran endast två procent. Svärmor inreder inte hemmet. Noll procent av svenskarna tar hjälp av sina svärföräldrar när det kommer till inredning. Vem inreder ditt hem? Själv är bäste dräng. Det anser i alla fall nio av tio svenskar när det kommer till inredning i hemmet. Blott sex procent överlämnar inredningsarbetet till sina föräldrar och enbart en procent kostar på sig att anlita en inredningsexpert. Jag Min partner Mina barn Mina föräldrar En inredningsexpert Mina svärföräldrar 8% 5 9 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 13 INREDNING

Vilket av följande årtionde tror du kommer att återkomma och inspirera till den nästa stora inredningstrenden? 1910-talet (Frukter i keramik och glas, rosmönster och träslag som björk och ek) 1920-talet (Sicksack-mönster, naturmotiv på soluppgångar och fjärilar, etsat glas och krom) 1930-talet (Funktionalism framför formgivning, massproducerade varor och svart som accentfärg) 1940-talet (Klarlackat trä i varma toner, fondväggar i avvikande kulör exempelvis mintgrönt) 1950-talet (Träslag som mahogny och teak, asymmetriska mönster och klara färger) 1960-talet (Pastellfärger, vinyl och vävtapeter) 1970-talet (Furu, medaljongtapeter och färgglatt i gult och brunt) 1980-talet (Neonfärger, bårder och pizzavalv) 1990-talet (Vitlaserat, svampmålat och bårder mitt på väggen) 2000-talet (Ljust och fräscht samt avskalat) Vet ej 4% 5% 3% 8% 9% 8% 14% 19% 23% Med femtio år emellan kvalar 1950- och 2000-talet in som de två årtionden som flest svenskar tror kommer att stå för nästa stora inredningsfluga. Däremot tackar svenska folket nej till 1980- och 1990-talets neonfärger, pizzavalv och svampmålade väggar. 1 2 3 4 5 Nästa stora inredningstrend kommer inte att inspireras av 90-talet. Bara en procent av svenskarna tror att det årtiondet kommer att återvända till de svenska hemmen inom kort. Länsfördelning Så många vill bevara trenden med ljus och fräsch inredning. Boende i Skåne och Stockholm lever gärna kvar i ljust och fräscht-trenden ett tag till. Västerbottningarna och boende i Västra Götaland har däremot inte mycket till övers för 2000-talsstilen. Skåne Stockholm Halland Jönköping Dalarna Örebro Östergötland Gävle Västra Götaland Västerbotten 2 2 19% 19% 19% 19% 18% 1 14% 13% 1 2 3 4 5 Att tänka klimatsmart blir allt viktigare och har även börjat synas i vår inredning. Är miljömedvetna materialval och långsiktiga möbelval en trend som du skulle kunna tänka dig att anamma i framtiden? Ja, men endast om priserna på miljömedvetna materialval och långsiktiga möbelval sjunker Ja, om det blev mer lättillgängligt med miljömedvetna materialval och långsiktiga möbelval Ja, oavsett anledning Jag har redan anammat trenden Ja, om det blev en stark trend i framtiden Nej Majoriteten av svenskarna, 71 procent, uppger att de oavsett anledning kan tänka sig att anamma trenden med gröna material- och möbelval. Tio procent svarar dock tvärt nej. 7% 1 15% 24% 3 1 2 3 4 5 14 INREDNING

Länsfördelning Så många kan tänka sig att bli mer miljömedvetna i sin inredning om priserna sjunker. Boende i Västra Götaland, Stockholm och Dalarna är de som i störst utsträckning tycker att miljön har ett pris. Det är nämligen de som kan tänka sig att bli mer gröna i sin inredning förutsatt att priserna går ned. Västra Götaland Stockholm Dalarna Gävle Skåne Jönköping Västerbotten Örebro Östergötland Halland 3 3 3 28% 28% 27% 2 24% 24% 23% 1 2 3 4 5 Vad skulle du kunna tänka dig att förändra i din bostad för att göra den mer klimatsmart? Byta ut alla lampor till lågenergilampor/led-lampor Byta ut/isolera fönster Byta ut vitvaror till energiklass A Installera solceller Installera en energiförbrukningsmätare för att få bättre koll på mina energibovar Byta ut duschmunstycket till ett snålspolande Byta uppvärmningssystem Installera sopsorteringskärl Byta ut toaletten till en snålspolande Svenskarna är villiga att förändra mycket för att få ett grönare hem. Det som de allra flesta är villiga att göra kräver dock inte särskilt mycket ansträngning nämligen byta ut sina befintliga lampor till lågenergi- och LED-lampor. 28% 27% 24% 2 1 15% 14% 14% Installera en avfallskvarn 9% Jag kan inte tänka mig att 3% förändra något för miljöns skull 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 5 15% procent av männen vill inte haka på trenden med miljömedveten inredning. Vad skulle du kunna tänka dig att förändra i din bostad för att göra den mer klimatsmart? Snålspolande toalett och duschmunstycke. Det är något som fler kvinnor än män kan tänka sig att byta till för att göra bostaden mer miljövänlig. Byta ut duschmunstycket till ett snålspolande: Kvinnor Män 1 Byta ut toaletten till en snålspolande: Kvinnor Män 1 1 19% 5% 1 15% 2 25% 15 INREDNING

EKONOMI Svenskar låter inte sin boendeekonomi påverkas av oro i världen

EKONOMI Urbaniseringstrenden till storstäder och studentorter fortsätter men få svenskar vill köpa sitt boende för marknadspris. Samtidigt är hallänningar och skåningar redo att betala storstadspriser för sitt boende. Trendrapportens ekonomiexpert Gunilla Nyström ser en lugnare utveckling på bostadsmarknaden framöver. Hon konstaterar också att svenskarnas boendeekonomi har främjats av den ekonomiska oron. Att köpa sin egen bostad är än i dag, och kommer att fortsätta vara, en bra och långsiktig investering i framtiden. Det anser i alla fall Gunilla Nyström, privatekonom på SEB. Hon tror dock att kommande generationer inte kan räkna med den prisutveckling som förekommit på marknaden de senaste årtiondena. Jag tror vi får se en lugnare prisutveckling. Det hänger ihop med att vi har gått från hög inflation och höga räntor till låg inflation och låga räntor. Men vad gör svenskarna med de extra slantarna i plånboken som blir över efter att boräntorna sänkts? 35 procent sparar pengarna och 18 procent amorterar mer på sina lån. Mer än var femte svensk vill dock göra något lite roligare för pengarna. 13 procent av dem reser, sex procent unnar sig restaurangbesök och tre procent lägger pengarna på kläder. Det är självklart väldigt bra att man sparar sina pengar. Men ser man det i ett större perspektiv kan ett allt för flitigt sparande bland svenskarna leda till att konjunkturåterhämtningen tar ännu längre tid. Bara för att man är duktig på att spara är det inte alltid nödvändigt att hålla igen på sin normala konsumtion, säger Gunilla. Hälften av svenskarna uppger att deras boendeekonomi inte har påverkats av den ekonomiska oron runtom i världen. Var femte, 22 procent, uppger dock att de spenderar mindre pengar på renovering och inredning. Den ekonomiska oron har påverkat svenskarna på olika sätt. Många av dem som äger sin bostad har gynnats tack vare den sänkta räntan. Tyvärr har dock även Sverige drabbats av varsel på många håll, vilket självklart har påverkat både den enskilda personen och den övergripande ekonomin negativt, säger Gunilla. Stockholmare villiga att betala mest för sitt boende När det kommer till svenskars betalningsvilja för sitt boende uppger de flesta, 34 procent, att de är beredda att betala mellan 5 000 och 7 000 kronor per vuxen person och månad. Stockholmare är de som är villiga att betala mest för sitt boende. Bland dem kan 14 procent tänka sig betala mer än 10 000 kronor i månaden. Därefter kommer hallänningar och skåningarna med tolv respektive tio procent. Skillnaden mellan länen är kopplad till både bostadspriser och inkomstlägen. Jag är inte förvånad över att stockholmarna är beredda att betala mest för sitt boende, men jag blev överraskad att så pass många i både Halland och Skåne är beredda att betala mer än 10 000 kronor i månaden, säger Gunilla. Förklaringen till detta menar Gunilla är att både Hallands och Skånes kustlandskap drar upp priserna. Hon tror dock inte att något av länen är på väg att bli en storstadsmarknad när det kommer till bostäder. Gunilla menar också att det finns en tydlig urbaniseringstrend i landet. Storstäder och universitetsstäder drar till sig människor och det driver upp bostadspriser. Dessa städer har högre attraktionskraft och samtidigt en låg nybyggnation som drar upp prisbilden. Få kan tänka sig att betala marknadspriser för bostaden Nya siffror från Mäklarstatistik visar att en villa på 120 kvadratmeter i riket kostar strax över två miljoner kronor. Även om Trendrapportens siffror visar att svenskarna är villiga att betala relativt mycket för sitt boende varje månad, så är många negativa till att köpa sitt boende för marknadspris. Endast 34 procent är nämligen beredda att betala två miljoner eller mer för en villa på 120 kvadratmeter. Samma trend ser man även när det kommer till mindre bostadsrätter. Marknadspriset för en etta på 30 kvadrat ligger på drygt 750 000 kronor. Den summan är bara var femte svensk beredd att betala. 17 EKONOMI

Vad är du som enskild person/individ beredd att betala för ditt boende per månad? (inklusive ränta, amortering, el, sophämtning, försäkring, m.m) Bara en av tio av svenskar är beredda att betala mer än 10 000 kronor per person och månad. Majoriteten, 34 procent, tycker det är mer rimligt att betala mellan 5 000 till 7 000 kronor i månaden för sitt boende. 0-1000 kr 1 001-3 000 kr 3 001-5 000 kr 5 001-7 000 kr 7 001-10 000 kr 10 001-15 000 kr 15 001 20 000 kr 20 001 kr eller mer Vet ej 8% 19% 24% 34% 1 2 3 4 5 Länsfördelning Så många kan tänka sig att betala mer än 10 000 kronor för sitt boende per månad. Att både Halland och Skåne närmar sig Stockholm i betalningsvilja kan indikera en ny trend. De bägge länen har kustnära och attraktiva områden där priskänsligheten är lägre. Västerbotten och Dalarna återfinns i botten över de län där man i minst uträckning kan tänka sig att betala mer än 10 000 kronor i månaden. Stockholm 14% Halland Skåne Västra Götaland Östergötland Örebro Gävle Jönköping Dalarna Västerbotten 1 1 9% 8% 5% 5% 3% 3% 1 2 3 4 5 17% av personer mellan 31 och 40 år är beredda att betala 10 000 kronor eller mer för sitt boende varje månad. Hur har den ekonomiska oron påverkat din boendeekonomi? Oron har inte påverkat min boendeekonomi Jag har spenderat mindre pengar på inredning och renovering Sparar på annat sätt Jag sparar mer till en boendebuffert Jag amorterar mer Jag har börjat spara till en boendebuffert Jag amorterar mindre Jag har börjat amortera 8% 3% 1 2 5 Varannan svensk uppger att deras boendeekonomi inte har påverkats av den ekonomiska oron. 22 procent uppger dock att de spenderar mindre på renovering och inredning som en följd av den ekonomiska oron. 1 2 3 4 5 18 EKONOMI

Länsfördelning Så många uppger att den ekonomiska oron inte har påverkat deras boendeekonomi. Oavsett var i landet man bor så har de flesta som äger sitt eget boende inte påverkats av den ekonomiska oron. Boende i Västerbotten är de som uppger att de påverkats allra minst, medan örebroares boendeekonomi påverkats mest. Västerbotten Västra Götaland Jönköping Östergötland Stockholm Gävle Dalarna Halland Skåne Örebro 54% 54% 53% 53% 5 5 48% 47% 45% 44% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Bolåneräntan är lägre än på flera år. Vad gör du för pengarna som blir över sedan bolåneräntan sjunkit? Majoriteten av svenskarna uppger att de sparar pengarna som blir över efter att bolåneräntan sjunkit. Var femte svensk amorterar, men hela 25 procent vet inte var extrapengarna tar vägen. Jag sparar pengarna Jag amorterar Jag reser för pengarna Jag använder pengarna till inredning och renovering Jag lägger pengarna på restaurangbesök och nöjen Jag lägger dem på klädinköp Jag skänker dem till välgörenhet Annat Vet ej 3% 9% 13% 18% 2 25% 35% 1 2 3 4 5 Länsfördelning Så många sparar eller amorterar pengarna som blir över sedan bolåneräntan sjunkit. Sparar: Hallänningarna är mest villiga att spara och amortera i hela Sverige. Detta till skillnad från örebroarna som hamnar längst ned på båda listorna. Skåne Stockholm Gävle Jönköping Västra Götaland Östergötland Dalarna Västerbotten Örebro Halland 4 38% 37% 37% 35% 34% 34% 33% 3 3 1 2 3 4 5 57% av männen anger att deras boendeekonomi inte påverkats av den ekonomiska oron. Bland kvinnorna är siffran 43 procent. Amorterar: Halland 2 Skåne 19% Stockholm 19% Gävle 2 Jönköping 1 Västra Götaland 2 Östergötland 2 Dalarna 2 Västerbotten 2 Örebro 17% 1 2 3 4 5 19 EKONOMI

Vad är du beredd att betala för en villa/radhus på 120 kvadratmeter? Siffor från Mäklarstatistik visar att snittpriset för en villa på 120 kvadratmeter ligger på 2 053 440 kronor i Sverige. Den summan eller mer är dock bara var tredje svensk, 34 procent, villig att betala. 25% 2 15% 1 5% 4% 200 000 kr 150 000 kr 350 000 kr 300 000 kr 250 000 kr 3% 500 000 kr 450 000 kr 400 000 kr 650 000 kr 600 000 kr 550 000 kr 800 000 kr 750 000 kr 700 000 kr 950 000 kr 900 000 kr 850 000 kr 1 15% 1 8% 2 500 000 kr 2 000 000 kr 1 500 000 kr 1 000 000 kr 8% 3% 4 000 000 kr 3 500 000 kr 3 000 000 kr 7 000 000 kr 6 500 000 kr 6 000 000 kr 5 500 000 kr 5 000 000 kr 4 500 000 kr 1 Vet ej Mindre än 150 000 kr Över 7 000 000 kr Länsfördelning Så många är beredda att betala två miljoner kronor eller mer för en villa på 120 kvadratmeter. Länen med Sveriges tre storstäder, plus Halland, toppar listan över var man är villig att betala två miljoner kronor eller mer för en villa. Storstadsregionerna är dyrare att leva och bo i, vilket uppenbarligen får genomslag i betalningsviljan. Boende i Gävle och Dalarna är i minst uträckning beredda att gå upp i tvåmiljonersklassen för en villa. Stockholm Halland Västra Götaland Skåne Västerbotten Östergötland Jönköping Örebro Dalarna Gävle 7% 15% 2 2 25% 4 39% 5 6 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Vad är du beredd att betala för en bostadsrätt på 30 kvadratmeter? Nästan var fjärde svensk, 23 procent, är inte beredd att betala mer än 150 000 kronor för en bostadsrätt på 30 kvadratmeter. 25% 2 15% 1 5% 23% 7% 350 000 kr 300 000 kr 250 000 kr 200 000 kr 5% 3% 4% 500 000 kr 450 000 kr 400 000 kr 650 000 kr 600 000 kr 550 000 kr 3% 800 000 kr 750 000 kr 700 000 kr 950 000 kr 900 000 kr 850 000 kr 4% 1 150 000 kr 2 000 000 kr 1 500 000 kr 1 000 000 kr 3 000 000 kr 2 500 000 kr 4 000 000 kr 3 500 000 kr Mindre än 150 000 kr Vet ej Över 4 000 000 kr Länsfördelning Så många är beredda att betala 750 000 kronor eller mer för en bostadsrätt på 30 kvadratmeter (ett rum och kök). Bostadsrättsmarknaden i Sverige skiljer sig kraftigt åt beroende på var i landet man bor, vilket märks på betalningsviljan för en etta på 30 kvadratmeter. Medan nästan varannan stockholmare kan tänka sig att betala 750 000 kronor eller mer för en bostadsrätt på 30 kvadratmeter, är motsvarande siffra bland dalmasarna och gävleborna blott en procent. Stockholm 47% Västra Götaland 25% 2 15% Halland Skåne Jönköping Västerbotten Östergötland Örebro Dalarna Gävle 8% 4% 4% 1 2 3 4 5 20 EKONOMI