HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND www.ha.ax

HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND www.ha.ax Verksamhetsberättelse 2010

Innehåll Inledning Högskolan på Åland 2003 2010 3 Verksamhetens mål 5 Forskning 6 Kvalitetsutveckling 10 Organisation Styrelsen 11 Studerandekåren 11 Branschråden 12 Förvaltning Rektor 13 Ledningsgruppen 13 Antagningsnämnden 14 Biblioteksnämnden 14 Examensnämnden 14 Forskningsnämnden 14 Internationella nämnden 14 Fakulteten för examensinriktad utbildning och forskning Utbildningsprogrammen 16 Programråd 17 Nya studerande 17 Öppna högskolan 18 Högskolebiblioteket 19 Webbplatsen 20 Internationell verksamhet 22 Utvecklingsprojekt 2010 25 Studiebesök 26 Externa uppdrag och projekt 29 Inkomster och utgifter 31 Utexaminerade 32 Examensarbeten och stpendier 33 Högskolans personal Rektorskansli 36 IT-avdelningen 36 Fakulteten för examensinriktad utbildning och forskning 36 Lärare 36 Programledare 37 Studieservice 37 Öppna högskolan 37 Högskolebiblioteket 37 Projektanställda 37 Laboratorier och fastigheter 38 Lokalvård 38 Personalens åldersstruktur 38 Personalens årsverken 38 Statistiska uppgifter Antalet utexaminerade per program 39 Antal studerande 20.9 per ämnesområde 39 Deltagare i Öppna högskolans verksamhet 40

Inledning Högskolan på Åland 2003 2010 Utbildningsprogram och kurser Under Högskolans inledande år har studenterna och deras behov av högkvalitativ och arbetsmarknadsrelevant utbildning samt goda villkor för framgångsrika studier stått i fokus i utvecklingsarbetet. Detta har inneburit att utbildningsprogrammen under perioden har utvecklats mot sju utbildningsprogram med stort självbestämmande inom ett ramverk för att garantera hög kvalitet från antagning till utexaminering samt lika bemötande oberoende utbildningsområde. Kursverksamheten vid högskolan har under perioden vidareutvecklat samarbetet med utbildningsprogrammen samt med övriga högskolor och universitet som har ett lämpligt kursutbud för åländska behov. Via Öppna högskolan erbjuds således numera programkurser till allmänheten samt yrkesinriktade fortbildningskurser vid utbildningsprogrammen. Öppna högskolan har byggt upp ett samarbete med Ålands sjösäkerhetscentrum kring yrkesinriktad fortbildning inom sjöfartsområdet och tar tillsammans med utbildningsprogrammen även årligen fram ett kursutbud för valfria kurser på programmen. En högskola med bara examensinriktade utbildningsprogram utan en livskraftig, aktuell och efterfrågad kursverksamhet öppen för allmänheten känns mycket främmande på Åland. Kursverksamheten har fyrtio år på nacken och utgör en mycket uppskattad möjlighet till studier och fortbildning för de som bor på Åland. Det är unikt att en högskola har en så stor andel öppen kursverksamhet som Högskolan på Åland men det är naturligt här eftersom det annars vore mycket svårt för befolkningen att få del av ett varierat kursutbud på högskolenivå. 3 Utbildningsprogrammens studerandeantal uppgår numera till cirka 600 studerande och antalet kursdeltagare inom kursverksamheten vid Öppna högskolan uppgår till cirka 2000 årligen. Kvalitetsledningssystem Parallellt med utvecklingen av utbildningsprogrammen och kursverksamheten har högskolans kvalitetsledningssystem utvecklats. Genom detta har rutiner och vid högskolan fastställda mål och policyn tydliggjorts och gjorts lättillgängliga för såväl studerande som personal. Utvecklingen av verksamheten under högskolans inledande år har därför i hög grad stötts av kvalitetsledningssystemet. Forskning och utveckling Vid sidan av utbildning på högskolenivå ingår i högskolans uppgiftsområde forskning och utveckling. Under den tid som förberedde bildandet av en högskola på Åland, åren 1997 2002, då dagens utbildningsprogram inledde sin verksamhet, startade även ett utvecklingsarbete rörande forskning och utveckling vid programmen. Under högskolans inledande år har forskning och utveckling varit ett prioriterat område vid sidan av utvecklingen av utbildningsprogrammen och kursverksamheten. Satsningen har resulterat i att en stor del av lärarna vid högskolan numera har erfarenhet av vetenskapligt arbete, en betydande ökning av antalet lärare med licentiat- och

doktorsexamen och att forskning numera bedrivs vid utbildningsprogrammen. För studenterna innebär detta att de numera möter forskarutbildade lärare regelbundet under sin utbildning vid vår högskola. Utbildningsprogrammet i vård har till exempel nu bland sina ordinarie lärare endast disputerade lärare och lärare som är doktorander vid universitet i Sverige och Finland. Den höjda kompetensnivån bland lärarna har även inneburit att de har startat upp forsknings- och utvecklingsprojekt i samverkan med näringslivet och offentlig sektor vilket är en av de förväntningarna som finns på yrkeshögskolorna i Finland och på Högskolan på Åland. I synnerhet lokalsamhällets behov av forsknings och utveckling förväntas högskolor som erbjuder yrkeshögskoleexamen möta. De forsknings- och utvecklingsprojekt i samverkan med näringslivet och offentlig sektor som bedrivs och har bedrivits vid Högskolan på Åland har haft stark lokal anknytning. Genom lärarnas höjda kompetens får de studerande ökad tillgång till vetenskapliga resultat och vetenskaplig metodik samt flera lärare med spetskompetens inom områden som är centrala för utbildningarna. Lärarnas vetenskapliga arbete vid högskolan ger även tillgång till nätverk med spetskompetens och aktuell forskning inom de olika ämnesområdena. Det ger en nära kontakt med forskare inom den akademiska världen både i Norden och i övriga länder samt med företag och organisationer med spetskompetens. Under de inledande åren har högskolan således inte bara höjt sin egen kompetens utan även skapat ett viktigt kompetensnätverk som både studerande och det omgivande samhället har nytta av. 4 Forskningsprojekt avslutades år 2010 Under år 2010 avslutades projektet Ålands kyrkor som letts av professor Åsa Ringbom. Att bestämma åldern på de medeltida åländska kyrkorna har varit ett av målen med projektet. Bland annat genom metoden murbruksdatering har nya uppgifter om kyrkornas ålder och tillkomst tagits fram. Inom projektets ram har publicerats såväl vetenskapliga artiklar som utgåvor i bokform om de åländska kyrkorna. Ålands landskapsregering har stått för finansieringen av projektet som avslutades i september 2010. Professor Åsa Ringbom har under projektet varit anställd vid Åbo akademi. Projektet Gapro Care som var ett inledande forskningsprojekt i spelmissbruk initierat av Ålands penningautomatförening startade år 2008. Inom projektet studerades problematiken inom spelberoende och -missbruk och hur bemötandet inom vården ser ut för personer med denna typ av missbruk. Vetenskapliga artiklar och en kursbok har framtagits under projektet som leddes av professor Barbro Gustafsson och avslutades i augusti 2010. Ålands penningautomatförening stod för finansieringen av projektet. Professor Barbro Gustafsson har under projektet även varit anställd vid Karolinska institutet. Goda möjligheter till arbete efter examen Utbudet av utbildningsprogram som leder till examen är en långsiktig satsning på Åland och är djupt förankrat i arbetslivet struktur och behov på Åland. Det bidrar förutom till att hålla hjulen i gång på Åland, även till att bygga upp kompetens i för Åland centrala arbetsmarknadsmässiga områden för morgondagens behov. Vår unga högskola har hunnit bistå det åländska arbetslivet med nästan 500 personer med högskolexamen sedan reformen av utbildningssystemet genomfördes. Den examen på högskolenivå som erbjuds på Åland är yrkeshögskoleexamen och antagningen till de nya utbildningarna startade år 1997. De som har utexaminerats har

i mycket hög utsträckning börjat arbeta vid företag och organisationer på Åland. Vi har därför skäl att anta att en mycket stor del av det lokala arbetslivet idag har erfarenhet av vad vår högskola producerar. Den feedback högskolan har fått från arbetslivet är att man är mycket nöjd med utbildningarnas kvalitet. Våra tidigare studerande finns idag verksamma inom sjöfarten, turism- och besöksnäringen, bank- och försäkringsbranschen, IT-, teknik- och tjänstesektorn, inom sjukvård och hälsovård samt på ekonomi- och personalavdelningar vid många åländska företag. Våra utexaminerade återfinns även inom kommunerna, på landskapsregeringen samt även hos oss på Högskolan. De utexaminerade har under Högskolans inledande år haft goda möjligheter till arbete som motsvarar utbildningen. Ökat antal sökande Antalet sökande till Högskolan på Åland har ökat under perioden. Under de två senaste åren var ansökningssiffrorna 309 respektive 365 sökande. En ökning av antalet sökande från Sverige samt från övriga länder i Europa har bidragit till ökade sökandesiffror. På utbildningarna är det idag således en blandning av åländska studerande, studerande som kommer från fastlandet i Finland, studerande som kommer från Sverige samt studerande som kommer andra länder i Europa. Till flera av programmen kommer dessutom regelbundet studerande från högskolor och universitet i Europa som utbytesstudenter under en termin eller två. Slutligen, som avgående rektor önskar jag min efterträdare ekon. dr Edvard Johansson och alla medarbetare en intressant och stimulerande framtid vid Högskolan på Åland. Till alla studerande och medarbetare samt till högskolans styrelse och Ålands landskapsregering önskar jag framföra mitt varma tack för en mycket intressant, stimulerande och givande period i mitt arbetsliv och för ett mycket gott samarbete under alla år. 5 Agneta Eriksson-Granskog Rektor Verksamhetens mål Högskolan skall ha examensprogram inom första cykeln i Bolognaprocessen enligt LF (2002:87) om Högskolan på Åland. Högskolan kan ha examensprogram inom andra cykeln i Bolognaprocessen i samverkan med andra högskolor inom Sjöfart och Vård. Kännetecknande för verksamheten är internationalisering, globalisering och digitalisering och samverkan med det omgivande samhället. Högskolan skall vara en attraktiv arbetsplats där den personliga utvecklingen i arbetet beaktas, var och en respekteras och en vänlig och trivsam atmosfär råder.

Forskning Projektet Ålands kyrkor För projektet Ålands kyrkor var 2010 konkluderande, innehållsrikt och viktigt. Vi hann publicera två olika helhetsöversikter över den forskning som bedrivits sedan 1990, den ena strikt naturvetenskaplig i den refererade internationella tidskriften Radiocarbon, medan den andra Åländska kyrkor berättar var mera populärt hållen och omfattade allt som vi idag tror oss veta om medeltida konst och arkitektur på Åland. Därutöver presenterades projektet i den inhemska tidskriften Astra Nova. Publikationer: Heinemeier, Jan, Åsa Ringbom, Alf Lindroos & Árny E. Sveinbjörnsdóttir: Successful AMS 14 C dating of nonhydaulic lime mortars from the medieval churches of the Åland Islands, Finland, Radiocarbon, Vol. 52, No. 1, 2010: 171-204. Referentgranskad vetenskaplig artikel. Originalartikel i en vetenskaplig tidskrift. http://www.radiocarbon.org 6 Ringbom, Åsa, Åländska kyrkor berättar. Nytt ljus på medeltida konst, arkitektur och historia, Mariehamn 2010, 160 sidor. ISBN 978-952-5614-34/3. Separat utgiven vetenskaplig skrift. www.kyrkor.ax. Ringbom, Åsa, Hur bestäms åldern på Ålands kyrkor? Astra Nova 5-6.2010, s 42-45. Publikation för allmänheten. Populärartikel. www.astranova.fi Presentationer: Projektet Ålands kyrkor presenterades den 24 maj vid Finska Vetenskaps-Societetens möte i Helsingfors: Dateringen av Ålands kyrkor efter 20 år av tvärvetenskaplig forskning klarnar kronologin FVS 24.05.2010 I symposiet The symposium about archaeology and history of churches in the baltic region som hölls i Visby den 8-12 juni deltog undertecknad med: Dating stone churches in the outer Åland archipelago Som en avslutning av den offentliga delen av projektet anordnades den 9-15 augusti International Mortar Dating Workshop dels i Åbo dels på Åland. Detta för att vi behövde få internationell feedback och planera vidare för framtiden. Förutom att vara huvudansvarig för arrangemangen höll jag följande översiktliga presentation: The Mortar dating project, 1990 -. I workshopen deltog de främsta internationella experterna på området, bl.a. representanter från de olika 14C AMS laboratorierna i Århus och Tucson Arizona, och Mark Van Strydonck från Royal Institut of Cultural Heritage i Bryssel, den verkliga pionjären inom som aktivt deltagit i metodutvecklingen sedan 1970-talet. Han upphörde med metoden1992 eftersom han ansåg den vara alltför svår. Nu kan vi med tillfredsställelse konstatera att han tillhör vårt

forskarteam och att han planerar att anordna följande internationella workshop 2012 eller 2013 på Mallorca. Den feedback vi fick vid konferensen var synnerligen positiv. Den 24 september höll undertecknad ett föredrag vid TUCEMENS (Turku Center of Medieval Studies) med följande tema: Medieval Art in Åland. Den 18 november presenterades projektet vid Nordenskiöld samfundet i Helsingfors med rubriken: Äntligen klarnar kronologin för de åländska kyrkorna. Den 30 september 2010 avgick jag med pension, och därmed upphörde min tjänst som forskarprofessor vid Högskolan på Åland. Publikationerna från 2010 utgör en konklusion av den tvärvetenskapliga forskningens dess konsekvenser för Ålands medeltida kronologi, av den medeltida åländska konsten och arkitekturen. Ändå återstår ännu mycket att göra. Därför fortsätter forskningen, några åländska kyrkodateringar måste ytterligare kompletteras och avsikten är att planenligt slutföra monografierna kring de åländska kyrkorna. Åsa Ringbom, projektet Ålands kyrkor Forskning vid fakulteten Elektroteknik: Tekn. dr Matias Waller, överlärare Olinjära metoder för empirisk modellering av dynamiska system Inom forskningen som behandlar olinjära metoder för empirisk modellering av dynamiska system har under läsåren 2008-2010 en generell metodologi för detektering av olinjär dynamik samt validering av olinjära empiriska modeller utvecklats. Arbetet med att presentera metodologin i sitt sammanhang med tanke på publicering fortgår. 7 Tekn. dr Matias Waller, överlärare Tekn.mag. Kjell Dahl, lektor, doktorand vid Åbo Akademi Reglertekniska tillämpningar inom navigation Inom projektet reglertekniska tillämpningar inom navigation är den centrala frågan hur tekniska utmaningar kan lösas på ett sätt som bottnar i en förståelse för hur däcksbefäl arbetar. Inom vår tidigare forskning utvecklades ett pcbaserat system för insamling och bearbetning av navigationsdata från skolfartyget m/s Mikael Sars. Detta system har utnyttjats för att utveckla modeller för fartyget som använts för design av autopiloter. Olika strategier för design av autopiloter har utvecklats och flera strategier har utvärderats under verkliga förhållanden med mycket stor framgång. Vidare studeras möjligheterna att kombinera strategierna för design av autopiloter med utvecklingen av marina mätsystem för att bestämma, illustrera och styra position och orientering. Företagsekonomi: Ekon. dr. Christer Kullman, timlärare i huvudsyssla, Redovisningsinformation på entreprenad i interaktiva relationer. Forskarresursen har under läsåret använts för doktorsstudier samt övrigt forskningsarbete inom Högskolan. Christer Kullman disputerade i ämnet redovisning vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi den 7 december 2010. Avhandlingen behandlar interaktiv strategistyrning i management accounting (ekonomistyrning) processen i

småföretag. Den övergripande frågan som studeras är formen och graden av resurskomplettering som förekommer i den interaktiva relationen mellan småföretag, redovisningsbyråer och revisorer. Sjöfart: 8 Fil.lic. Philippe Chanfreau, överlärare Problemställningar kring lastsäkring Forskningen undersöker problemställningar kring lastsäkring speciellt för timmerdäckslaster. Forskningsuppgiften är ett delprojekt inom projektet TIMRA som leds och koordineras av Sjöfartsverket i Sverige. Arbetet utförs av Mariterm AB i Höganäs och Högskolan på Åland. Projektets mål är att ta fram en ny IMO-kod för timmerdäckslaster. Högskolans delprojekt består i att utarbeta formler för dimensionering av stöttor för däckslaster av både rundtimmer och paket av sågat virke. Fullskaleprov och modellprov har utförts. En forskningsrapport, Åland Maritime Academy: On the Strength of Uprights holding Timber Deck Cargoes, presenterades av Chanfreau som en officiell inlaga från Finland vid DSC-mötet i IMO i London i september 2009. En kompletterande rapport, Åland Maritime Academy: Complementary Tests and Summary on Timber Uprights presenterades på samma sätt vid IMO ett år senare. Forskningsprojektet pågick t.o.m. hösten 2010, dock så att man måste följa med hur det framskrider i IMO:s högre instanser fram till utgången av 2011, med en viss risk att det återremitteras till DSC. Högskolans del av projektet har drivits med externa medel från främst Sjöfartsverket i Finland. Björn-Olof Erikson, lektor, sjökapten, bidrog i inledningsskedet som expertassistent. (IMO = International Maritime Organisation, FN-organisation som ställer upp internationella regler för sjöfarten, med säte i London, DSC = Sub-committee on Dangerous goods, Solid cargoes and Containers). Vård: Professor Barbro Gustafsson Forskningsprojektet Gapro Care (Gambling Problem Care) 2008-2010 var ett samverkansprojekt mellan Högskolan på Åland och Ålands Penningautomatförening (Paf) med huvudsyfte att kartlägga vårdpersonalens kompetens relaterat till spelproblematik. Projektet finansierades av Paf med en halvtidsprofessur. Projektorganisationen bestod av professor Barbro Gustafsson vid HÅ som var projektledare och samordnare spelansvar Kjell Manselin på Paf som projektansvarig. Projektgruppen bestod av rektor Agneta Eriksson-Granskog vid HÅ, VD Anders Ingves på Paf, Dr Anette Häggblom vid HÅ, professor Jan-Åke Törnroos vid Åbo Akademi och assistent spelansvar Staffan Lindholm på Paf. Resultatet av forskningsprojektet redovisades i forskningsrapporten 2010:1 vid HÅ GAPRO CARE-projektet. Spelprevention, Spelproblematik och Vårdpolicyprogram. Samtliga i projektgruppen är författare till rapporten. Datainsamlingen har gjorts genom kvalitativa och kvantitativa studier på Åland, i Finland och i Sverige. Huvudresultat av projektet var att vårdpersonal upplever att de har en bristande professionell kompetens inom spelproblematikområdet, att självkänsla och självbedrägeri utgör två centrala faktorer vid utvecklingen av spelproblematik, att vid spelproblem finns perioder av spelmissbruk som i sin tur kan leda till spelberoende, att allvarliga konsekvenser av spelandet kan utgöra vändpunkter för förändring, och att ett vårdpolicyprogram för att stärka professionell vårdkompetens kunde utvecklas baserat på GAPRO CARE-projektet.

Fil.dr i folkhälsovetenskap, Anette Häggblom, överlärare Anette Häggbloms forskning bedrivs inom området våld mot kvinnor ur ett sjukskötarperspektiv, där bl.a. kvinnors uppfattningar och organisationers hantering av problematiken ingår. Under hösten 2010 accepterades för publicering artikeln Der bliver ofte stille - sygeplejerskers møde med kvinder, som har været udsat for vold. Forskning bedrivs också i samarbete med högskolan i Harstad där artikel nedan är ett resultat inom klinisk vårdforskning. Inom det vårdpedagogiskaforskningsområdet pågår sedan hösten 2010 också i samarbete med högskolan i Harstad, en sammanställning av resultat av fältstudier inom sjukskötarutbildning på master nivå. Ett annat forskningsengagemang är deltagandet i det av EU- och Ålands landskapsregering finansierade forskningsprojektet Virtual Elderly Care Services on the Baltic Islands (VIRTU). Projektets syfte är att utveckla nya kompletterande service-modeller för äldre personer i glest befolkade områden. Med hjälp av Måbra-TV vill man förbättra kontakten till och mellan äldre personer, stöda dem att klara sig själva och vara delaktiga med sin omgivning och i samhället. Vårdprogrammet vid högskolan på Åland är ansvariga för forskningsdelen inom VIRTU projektet. Anette Häggblom är bihandledare till doktorand Erika Johansson. Dessutom ingick Anette Häggblom som medlem i forskningsprojekt teamet för GAPRO CARE ÅLAND: Vårdpersonalens kompetens att identifiera och stödja personer med spelproblem eller spelberoende, som avslutades september 2010. Forskningsteamets arbete resulterade i en bok Gapro Care projektet. Spelprevention, Spelproblematik och Vårdpolicyprogram hösten 2010. Utifrån insamlat forskningsmaterial inom GAPRO CARE ÅLAND projektet pågår sammanställande av forskningsresultat för publicering. Publicerade artiklar och kapitel: Tingwoll, W-A., Sneltvedt, T., & Häggblom, A. (2010). Patient rehabilitation in hospitals a prioritised discipline after hospital reform?: a Norwegian perspective. Journal of Nursing Management. 18: 6, 767-775. 9 Häggblom, A. (2010). Vårdmötet vid spelproblematik. I: B. Gustafsson (red.). Gapro Care projektet. Spelprevention, Spelproblematik och Vårdpolicyprogram. Mariehamn: Högskolan på Åland. 2010:1. S. 77-94. Häggblom, A., & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers møde med kvinder, som har været udsat for vold. Klinisk Sygepleje. Accepterad för publicering 21.09.2010. Med.mag. Erika Johansson, lektor, doktorand vid Umeå universitet Inre styrka och sårbarhet hos äldre kvinnor på Åland ur ett salutogent perspektiv Det övergripande syftet med studien är att studera hur inre styrka och sårbarhet är relaterat till det goda åldrandet hos äldre kvinnor. Studien kommer att genomföras på Åland. Av intresse är att åländska kvinnor har den förväntat längsta livslängden i Norden. Studien har sitt ursprung i Umeå 85+ -studien, som handlar om det goda åldrandet och hotet mot det goda åldrandet. Under 2010 skickades ett frågeformulär ut till alla kvinnor på Åland som var 65 år och äldre. Även fokusgruppintervjuer med samhällsaktiva äldre kvinnor genomfördes. Med.dr i omvårdnad, Regina Santamäki-Fischer, överlärare Fortsatt huvudhandledarskap och projektledare för projektet Inre styrka och sårbarhet hos äldre kvinnor på Åland ur ett salutogent perspektiv. Från Konung Adolf och drottning Viktorias frimurarestiftelse tilldelades forskningsmedel á 100. 000 SKR för året 2010. Dessa medel användes för att färdigställa ett frågeformulär för insamlandet av data från alla kvinnor över 65 år på Åland. Datainsamlingen var under våren 2010. Svarsprocent över 50%. Bearbetning av data startade på hösten. Ny ansökan till Frimurarstiftelsen gjordes och renderade i nya medel á 150.000 SKR för år 2011.

I samarbete med Dr. Anette Häggblom samordning av forskning och färdigställandet av forskningsplan för det EUfinansierade forskningsprojektet Virtuel Elderly Care Services on the Baltic Islands. Forskning i samarbete med institutionen för omvårdnad, Umeå universitet har fortsatt. Studier; Äldre och religiositet, Att leva med rollator och vara mycket gammal, Distriktssköterskors uppfattningar om förändringar i arbetsrollen samt utveckling av skala för skattning av Inre styrka har varit aktuelle under året. Huvudredaktör för utarbetandet av lärobok i Det goda åldrande (Studentlitteratur) startade under året. Publicerade artiklar och accepterade för publikation: Santamäki Fischer, R., Lundman B. Norberg, A. (2010) The meaning of being consoled narrated by very old people. Journal of pastoral care and counseling Vol 64,(1),1-12. Lundman, B., Aléx, L., Jonsén, E.,Norberg,A., Nygren,B., Santamäki Fischer, R., Strandberg, G.(2010).Inner strength - a theoretical analysis of salutogenic concepts. International Journal of Nursing Studies, 47(22) 251-260. Viglund,K. Santamäki Fischer, R., Alex,L., Nygren,B.Strndberg,G., Lundman,B.,Jonsén,E., Norberg, A. Development and psychometric properties of the Inner Strength Scale. (2010) Accepted for publication. International Journal of Nursing Studies (Accept for publ summer 2009) Kvalitetsutveckling 10 Kvalitetsledningssystemet vid Högskolan på Åland är: 1. en beskrivning av verksamheten och sättet att arbeta 2. ett verktyg för att följa kvalitetspolicy och nå uppställda mål 3. ett verktyg för kontinuerlig utvärdering och utveckling av verksamheten 4. ett stöd för personal och studerande i det dagliga arbetet Kvalitetsledningssystemet fungerar även som introduktion för ny personal och nya studerande. Kvalitetsarbetet vid Högskolan på Åland leds av Q-team. Från årets början t.o.m. 14.3.2010 bestod Q-team av medlemmarna rektor Agneta Eriksson-Granskog (ordförande), vicerektor Henrik Karlsson, enhetschef Brittmari Wikström, bibliotekschef Suzanne Donner, kursplanerare Lena Marcus och projektanställda Ann Riis. Den 15.3.2010 tillsattes nya medlemmar t.o.m. 31.12.2011 enligt rektorsbeslut: Ann Riis ordförande, kvalitetssamordnare, representant för övriga personalen, projektanställd 80 % 1.1.2010-31.12.2011 Lena Nyman-Wiklund kvalitetssamordnare för forskning och utveckling (50 %), internationell koordinator Morten Hermann IT-handledare, representant för stöd- och servicefunktionerna Thor-Björn Wik timlärare i huvudsyssla, lärarnas representant Brittmari Wikström sekreterare, enhetschef, representant för ledningen och Öppna högskolan Anders Wikström MT-3, studeranderepresentant Anna Lundberg HM-3, studeranderepresentantens suppleant (fr.o.m. 11.11.2010) Dokumentationen för kvalitetsledningssystemet finns på högskolans hemsida www.ha.ax.

Organisation Styrelsen Styrelsen för Högskolan på Åland ansvarar för planering och genomförande av högskolans angelägenheter, pedagogiska, vetenskapliga, ekonomiska och administrativa. Styrelsens ordförande och viceordförande utses av Ålands landskapsregering. Föredragande i styrelsen är högskolans rektor. Ordförande (2009-2010, styrelsemedlem fr.o.m. 01.01.2005) Carin Holmqvist, VD, Ålands Investerings Ab Viceordförande (2009-2010) Bo-Gustav Donning, sjösäkerhetschef, Rederiaktiebolaget Eckerö Ordinarie medlemmar (t.o.m. 31.12.2010) Folke Ingman, prof.em., Kungliga Tekniska högskolan Jan-Åke Törnroos, prof. i företagsekonomi, dekanus, Åbo Akademi Margita Vainio, personalchef, Åbo Akademi Nils-Erik Eklund, VD, Viking Line Abp Regina Wredling, prof. i omvårdnad, Karolinska Institutet Therese Sjöblom, Sales Manager, Alandica Kultur och Kongress Mirjam Schauman, personalens representant Kristian Pyhäjärvi, studerandes representant 11 Ersättare (t.o.m. 31.12.2010) Henrik Lundberg, VD, Posten på Åland Leena Uhlenius, bibliotekarie, Mariehamns stadsbibliotek Leif Wikström, verksamhetsledare, Finlands Maskinbefälsförbund Personliga ersättare Ira Örthén (för Kristian Pyhäjärvi), studerandes representant Maj Lindberg (för Mirjam Schauman), personalens representant Föredragande och sekreterare var rektor Agneta Eriksson-Granskog. Studerandekåren De studerande vid Högskolan på Åland utgör en studerandekår. Studerandekårens främsta uppgift är att driva studierelaterade frågor. Studerandekåren utser ett studeranderåd som framställer förslag och avger utlåtanden i frågor som rör högskolans verksamhet. Dessutom har studerandekåren vid Högskolan på Åland som målsättning att verka för ett rikt studentliv och en inspirerande studiemiljö Studerandekåren får årligen ett understöd av högskolan för sin verksamhet. Storleken på understödet fastställs i högskolans budget. Studerandekåren kan uppbära medlemsavgifter för finansiering av sin verksamhet om den är förenlig med studerandekårens syfte.

Branschråden För varje bransch har högskolans styrelse utsett ett branschråd med företrädare för branschen. Branschrådets uppgift är att lämna utbildningsplanen till styrelsen för godkännande samt att aktivt verka för en god samverkan mellan utbildningsprogrammet och branschen. Branschrådet för utbildningsprogrammet företagsekonomi (FE) Christer Kullman, lärare Thor-Björn Wik, lärare Ben Henriksson, lärare Angela Sjöblom, studeranderepresentant fr.o.m. 05.06.2009 Daniel Dahlén, VD, Ålands Handelskammare Kim Engblom, taxfree försäljningschef, Viking Line Abp Tove Erikslund, personalchef, Ålandsbanken Ab Jan Kangashaka, revisor, Ålands Företagsbyrå Ab Jonny Mattsson, ombudsman, Ålands Företagareförening r.f. Camilla Stenström, verksamhetskonsult, Consilia Branschråd för utbildningsprogrammet Hospitality Management (HM) 12 Karin Lindberg, ordförande, programledare HM Samu Mäkelä, lärare Ritva Rajalin, lärare Ulla Vuolteenaho-Janzon, lärare Sven Schauman, lärare fr.o.m. 01.08.2009 Therese Sjöblom, Sales Manager, Alandica Kultur och Kongress Johan Mörn, anläggningschef, Silverskär Stig Grönlund, krögare/restaurangchef, Indigo Bar & Restaurang Carl-Erik Carlsson, intendent, Birka Line Abp Marika Sundqvist, marknads- och försäljningsansvarig, Havsvidden Johan Sjölund, turistföretagare, wellcoming John Holmberg, ansvarig, Ålands Idrottscenter Branschrådet för utbildningsprogrammen informationsteknik (IT) och landbaserad elektroteknik (ET) Agneta Eriksson-Granskog, ordf., programledare IT Joakim Isaksson, lärare Matias Waller, överlärare Rachid Ouilouq, studeranderepresentant Gustav Sjöblom, studeranderepresentant Angelina Lindgren, studeranderepresentant Victoria Sundberg, Crosskey Business Solutions Johan Eriksson, Director Operations, Optinova Kim-Stephan Sirkka, VD, PBS Marcus Karlsson, automationsingenjör, Harrys El Joakim Jansson, VD, PBS SuperWise AB Carita Weiss, VD, Crosskey Banking Solutions Kaj Åkerfelt, IT-chef, Chips Ab Janne Engblom, VD, Consilia Branschrådet för utbildningsprogrammen maskinteknik (MT) och elektroteknik (ET) sjöinriktad Niklas Rönnberg, ordförande, Rederierna i Finland r.f. Key Ginman, överlärare, programledare ET Henrik Lundén, övermaskinmästare, lektor, programledare MT Isak Al-Husseiny, studeranderepresentant Ulf Hagström, övermaskinmästare, Viking Line Abp Börje Jansson, elteknisk inspektör, Viking Line Abp Leila Sundblom, Viking Line Abp Berndt Bergman, Rektor ÅSSK Dick Jansson, VD, SAJ Ab Kenneth Johansson, övermaskinmästare, driftschef, Ålands Energi Ab Hans Palin, övermaskinmästare, Ålands energi- och sjöfartstekniska förening Leif Wikström, verksamhetsledare, Finlands Maskinbefälsförbund

Branschrådet för utbildningsprogrammet sjöfart (SK) Carola Maxenius-Mickelsson, ordf., programledare SK Stina Torvaldson, studiehandledare Ira Örthén, studeranderepresentant till den 31.10.2010 Bernt Bergman, rektor, Ålands sjömansskola Eva Mikkola-Karlström, vice VD, Godby Shipping Ab Bo-Gustav Donning, sjösäkerhetschef, Rederiaktiebolaget Eckerö Bo Gyllenberg, fd verksamhetsledare, Finlands Skeppsbefälsförbund Olof Widén, VD, Rederierna i Finland Branschrådet för utbildningsprogrammet vård (VA) Magdalena Häger, ordförande, programledare VA (t o m 31.7 2010) Erika Johansson, ordförande, programledare VA (fr o m 1.8 2010) Jana Andersson, föreståndare, socialomsorgen/äldrevård Birgitta Hermans, klinikchef/överskötare, Ålands hälso- och sjukvård Kirsi Jansson, lektor, Ålands vårdinstitut Marika Karlsson, sjuksköterska, Ålands hälso- och sjukvård/specialsjukvården Bengt Michelsson, vårdchef, Ålands hälso- och sjukvård Eivor Nikander, hälso- och sjukvårdsinspektör, Ålands landskapsregering Kaj-Gunnar Sjölund, sjukskötare, Ålands hälso- och sjukvård/psykiatrisk vård Ida-Mari Elfving, studeranderepresentant Förvaltning Rektor 13 Den operativa ledningen av högskolan utövas av rektorn vid Högskolan på Åland. Till första rektor för Högskolan på Åland utnämnde landskapsstyrelsen fil. dr Agneta Eriksson-Granskog för perioden 1.1.2003 31.12.2007 samt för perioden 1.1.2008 31.12.2010. Ledningsgruppen För att bistå rektor vid beredning av ärenden till styrelsen och för planering, genomförande och utvärdering av verksamheten har styrelsen tillsatt en ledningsgrupp. I ledningsgruppens uppdrag ingår även att godkänna högskolans kursbeskrivningar samt besluta om högskolans terminer och om andra angelägenheter som rektor beslutar. Därutöver ska ledningsgruppen bereda tillsättandet av programledare och tillsätta valnämnder för personalen i samband med val inom högskolan. Under perioden 1.1 31.12.2010 ingick i ledningsgruppen ordinarie medlemmarna rektor Agneta Eriksson-Granskog (ordförande), vicerektor Henrik Karlsson, vik. ekonomi- och personalchef Jeanette Höstman (t.o.m. 31.7.2010), ekonomi och personalchef Anna Janson (fr.o.m. 1.8.2010), och enhetschef Brittmari Wikström samt adjungerade medlemmarna programledarna Key Ginman, Magdalena Häger (t.o.m. 31.7.2010), Erika Johansson (fr.o.m. 1.8.2010), Christer Kullman, Karin Limnell, Henrik Lundén, Carola Maxenius-Mickelsson samt bibliotekschef Suzanne Donner, IT-chef Kim Gylling och kvalitetssamordnare Ann Riis. Sekreterarskapet alterneras mellan medlemmarna.

Antagningsnämnden Styrelsen har tillsatt en antagningsnämnd med huvudsaklig uppgift att anta studerande till högskolans utbildningsprogram och till specialiseringsstudier vid högskolan. Nämndens mandatperiod är tre år. För perioden 1.8.2009 31.7.2012 ingår i nämnden vicerektor Henrik Karlsson (ordförande), vik. studiesekreterare Annika Lindqvist (sekreterare), studiehandledare Stina Torvaldson, studiehandledare Kristina Svedmark och lektor Erika Johansson. Biblioteksnämnden Rektor har tillsatt en biblioteksnämnd med huvudsaklig uppgift att bistå bibliotekschefen vid beredning av ärenden och planering, genomförande och utvärdering av högskolebibliotekets verksamhet. Biblioteksnämnden har haft ett möte under året. Nämndens mandatperiod är tre år. För perioden 10.5.2009 9.5.2012 ingår i biblioteksnämnden: Joakim Isaksson, lektor IT, Bengt Malmberg, överlärare SK, Marie Nordqvist, planerare Öh till oktober 2009, ersattes då av Ann Riis, ordinarie planerare Öh, Jessica Mäki, studerande Vård; Sarah Sundström, studerande HM och som hennes suppleant under vårterminen 2010 Corinna Sirén, studerande HM samt Suzanne Donner, bibliotekschef (ordförande och sekreterare). Examensnämnden 14 Styrelsen har tillsatt en examensnämnd med huvudsaklig uppgift att uppgöra förslag till bedömningsanvisningar samt bereda examensordning och behandla rättelseyrkanden gällande studieprestationer. Nämndens mandatperiod är tre år. Under perioden 1.8.2009 31.7.2012 ingår i nämnden rektor Agneta Eriksson-Granskog, överlärare Anette Häggblom, timlärare Christer Kullman, överlärare Leif Smulter och lektor Katarina Ulenius. Forskningsnämnden Styrelsen tillsätter en forskningsnämnd för en treårig mandatperiod med uppgift att fördela forskningsmedel och utveckla högskolans forskningsstrategi och forskning. Nämnden kan även handha andra uppgifter om styrelsen så beslutar. Nämndens mandatperiod är tre år. I nämnden ingår under perioden 1.7.2009 30.6.2012 rektor, fil.dr Agneta Eriksson-Granskog (ordförande), ekon.dr Agneta Karlsson, prof.em., tekn.dr Kurt Waller, prof., tekn.dr Olle Rutgersson, adj. professor Barbro Gustafsson, överlärare, fil.dr Anette Häggblom och byråchef Gösta Helander. Internationella nämnden Den internationella nämnden, inrättad av rektorn, bistår den internationella koordinatorn vid beredning av ärenden och för planering, genomförande och utvärdering av den internationella verksamheten. Nämnden kan även handha andra uppgifter om rektor så beslutar. Nämndens mandatperiod är tre år och har under år 2010 haft tre möten. Under perioden 2008 2010 består nämnden av internationella koordinatorn Lena Nyman-Wiklund (ordförande), vicerektor Henrik Karlsson, lektor/programledare Erika Johansson, lektor Ben Henriksson och studeranderepresentant Erik Hultén.

Fakulteten för examensinriktad utbildning och forskning Den examensinriktade utbildningen ska ge den studerande fördjupande kunskaper av hög kvalitet, med gymnasialstadieutbildningen som grund, utgående från arbetslivets krav och samhällets behov, i enlighet med Landskapslagen om Högskolan på Åland (2002:81) och Landskapsförordningen om Högskolan på Åland (2002:87). Till fakulteten hör högskolans lärare, studerandeservice och fastighetsskötsel. Högskolans lärarkollegium utgörs av samtliga överlärare, lektorer och timlärare i huvudsyssla. Kollegiet organiserar sin verksamhet och kan framställa förslag och fungera som remissinstans i frågor som rör denna. Högskolan har under året haft två studiehandledare varav en är projektanställd, samt två lärare med studiehandledaruppdrag på deltid. Till fakulteten hör även personalen för studerandeservice, internationell verksamhet, marknadsföring, antagning, fastighetsservice samt lokalvård. Verksamhetsåret har präglats av gemensamt utvecklingsarbete och arbetet med forskning och utveckling samt pedagogik har fortgått. Bland fakultetens lärare finns idag åtta doktorander och fem lärare som fortbildar sig inom pedagogik. Arbetet med kvalitetsledningssystemet har fortsatt under ledning av kvalitetsansvariga Q-team. Branschråden inom utbildningsprogrammen har varit aktiva under året. Handledarutbildning för handledning av studerande i praktik har anordnats. Vicerektor Fakulteten för examensinriktad utbildning och forskning Henrik Karlsson 15 Programledare Elektroteknik Key Ginman Företagsekonomi Christer Kullman Hospitality Management Karin Lindberg Informationsteknik Agneta Eriksson-Granskog Maskinteknik Henrik Lundén Sjöfart Carola Maxenius-Mickelsson Vård Erika Johansson

Utbildningsprogrammen Vid fakulteten för examensinriktad utbildning och forskning finns utbildningsprogrammen för elektroteknik, företagsekonomi, Hospitality Management, informationsteknik, maskinteknik, sjöfart och vård samt till dem hörande forskning och utveckling. Utbildningsprogrammen leds av programledare med budgetansvar. Utbildningsplanerna antas av högskolans styrelse. Programmet för elektroteknik (ET) har inriktningarna automationsteknik och fartygsautomation. Omfattningen är 240 sp och leder till examen som Ingenjör YH. Med inriktningen fartygsautomation har studerande möjlighet att erhålla behörighetsbrev som maskinvaktman efter ett års studier och föreskriven praktik. Examen med inriktning fartygsautomation berättigar efter föreskriven praktik till behörighetsbrev som elmästare på fartyg. Studerande kan även avlägga kurser som ger behörighetsbrev som vaktmaskinmästare. Sex (6) ingenjörer har utexaminerats under året. Programmet för företagsekonomi (FE) har inriktningarna redovisning och ekonomistyrning samt sjöfart och logistik. Studierna omfattar 210 sp och leder till examen Företagsekonom YH. Sju (7) studerande har utexaminerats under året. Programmet för Hospitality Management (HM) har inriktningarna hotell och turism samt restaurang och gastronomi, omfattar 210 sp och leder till examen Hotell- och restaurangadministratör YH. Utbildningsprogrammet ger tekniska och administrativa färdigheter för såväl studerande med ambitioner att göra internationell karriär som för dem med planer på att starta egen affärsverksamhet. Tio (10) studerande har utexaminerats under året. 16 Programmet för informationsteknik (IT) har inriktningen mjukvaruutveckling. Studerande kan välja att läsa 210 sp (Systemvetare YH) eller 240 sp med inriktning på mjukvaruutveckling med ekonomi (Systemvetare YH) eller datateknik (Ingenjör YH). Under året har en (1) systemvetare utexaminerats. Programmet för maskinteknik (MT) har inriktningen fartygsmaskin- och energiteknik och utbildar övermaskinmästare. Omfattningen är 270 sp. Studerande har möjlighet att erhålla behörighetsbrev som maskinvaktman efter 1,5 års studier och föreskriven praktik, samt behörighetsbrev som vaktmaskinmästare för fartyg efter 2,5 års studier. Examen inom programmet Ingenjör YH berättigar till behörighetsbrev som maskinmästare och övermaskinmästare efter föreskriven praktik. Under året har sju (7) ingenjörer utexaminerats. Programmet för sjöfart (SK) har inriktningen nautik (sjökaptensutbildning). Omfattningen är 270 sp. Studerande erhåller vaktmansbehörighet efter en termins skolgång med tillhörande praktik. Därefter fås behörighetsbrev som vaktstyrman efter ytterligare 2,5 års studier. Examen inom programmet Sjökapten YH berättigar till behörighetsbrev som överstyrman och sjökapten efter föreskriven praktik. Under året har tio (10) sjökaptener utexaminerats. Programmet för vård (V) omfattar 210 sp och leder till examen Sjukskötare YH. Studerande inom utbildningsprogrammet för vård erhåller efter avlagd examen legitimation som sjukskötare i Finland och kan arbeta inom de nordiska länderna och inom EU. Utbildningen syftar till att utbilda sjukskötare med beredskap att arbeta inom såväl den offentliga som privata hälso- och sjukvårdssektorn. Under året har femton (15) sjukskötare utexaminerats.

Programråd Varje utbildningsprogram har ett eget programråd som är ett diskussionsforum och en mötesplats för studerande på programmet och studiehandledaren. Mötena protokollförs i den utsträckning programrådet beslutar. Vid mötena kan även andra studerande och annan berörd personal delta. Nya studerande Högskolan hade många sökande till alla utbildningsprogram våren 2010, men flest sökande var det till programmen för sjöfart och vård. Hösten 2010 antogs sammanlagt 147 studerande till utbildningsprogrammen för elektroteknik, företagsekonomi, Hospitality Management, informationsteknik, maskinteknik, sjöfart och vård. Fakulteten har sammanlagt 505 studerande inklusive utbytesstuderande. Utbildningsprogrammen vid Högskolan Utbildningsprogram Examensbenämning Kursbundna studier Praktik Totalt Elektroteknik Ingenjör YH Automationsteknik 210 sp 30 sp 240 sp Fartygsautomation 216 sp 54 sp 270 sp Företagsekonomi Företagsekonom YH Redovisning och ekonomistyrning 180 sp 30 sp 210 sp Sjöfart och logistik 180 sp 30 sp 210 sp 17 Hospitality Management Hotell- och restarangadministratör YH Restaurang och gastronomi 180 sp 30 sp 210 sp Hotell och turism 180 sp 30 sp 210 sp Informationsteknik Systemvetare YH/Ingenjör YH Mjukvaruutveckling 180 sp 30 sp 210 sp Mjukvaruutveckling med ekonomi 210 sp 30 sp 240 sp Datateknik 210 sp 30 sp 240 sp Maskinteknik Ingenjör YH Maskinbefäl: Fartygsmaskin- och energiteknik 216 sp 54 sp 270 sp Sjöfart Sjökapten YH Sjökapten 210 sp 60 sp 270 sp Vård Sjukskötare YH Sjukskötare 135 sp 75 sp 210 sp

Öppna högskolan Öppna högskolan ansvarar för högskolans öppna verksamhet och har som mål att erbjuda ålänningarna livslångt lärande i form av ett aktuellt och mångsidigt kursutbud som svarar mot behov och önskemål i samhället. Öppna högskolan har under 2010 erbjudit: 20 st allmänna fortbildningskurser, av vilka 6 anordnades med sammanlagt 117 deltagare som tillsammans absolverade 219 sp 39 st sjöfartskurser, av vilka 34 anordnades med sammanlagt 344 deltagare, som tillsammans absolverade 289 sp 42 st universitetskurser, av vilka 34 anordnades med sammanlagt 575 deltagare, som tillsammans absolverade 2.309 sp 28 skräddarsydda kurser (uppdragsutbildningar) med sammanlagt 590 deltagare 7st yrkeshögskolekurser, av vilka 6 anordnades med sammanlagt 110 deltagare, som tillsammans absolverade 93 sp Därtill har Öppna högskolan ordnat fyra seminarier/workshops med 77 deltagare och 7 öppna föreläsningar med totalt 500 deltagare samt administrerat 29 externa deltagare som absolverade 132,5 sp. 18 Sammanlagt erbjöds 141 olika utbildningsaktiviteter och de 2.342 deltagarna presterade tillsammans 2.910 sp. Antalet nettostuderande, dvs. deltagande personer i utbildningsaktiviteterna exkl. de öppna föreläsningarna, uppgick till 1.596 st. Öppna högskolan har under året även tillhandahållit en mångsidig och flexibel tentamensservice med totalt 975 deltagare varvid även erbjöds - förutom en rad allmänna tentamensdagar för Öppna högskolans kursdeltagare och för fakultetens omtentamina - även specialprov (bl. a högskoleprovet, språkexamina för statsförvaltningen, translatorsexamen), sammanlagt ordnades 252 tentamenstillfällen. Med utgången av året avslutades dessutom ESF-projektet DaKo3, en behörighetsgivande pedagogisk utbildning av yrkeslärare (60 studiepoäng eller ECTS-poäng) som inleddes 2008. Projektet genomfördes som en distansutbildning i samarbete med pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi. Arbetslivets synpunkter på utbildningsutbudet vid Öppna högskolan har tillförts genom arbetslivsrepresentanterna i styrelsen, kontinuerlig kontakt med högskolans branschråd och med utbildningsprogrammens programledare. Därtill har Öppna högskolan hållit kontinuerlig kontakt med personal/utbildningsansvariga vid större företag/organisationer på Åland samt beaktat önskemål från privatpersoner. Samtliga kurser som erbjuds av Öppna högskolan har ett kursspecifikt sista anmälningsdatum. När detta datum passerats avgörs om kursen ska anordnas eller inhiberas enligt följande principer: universitets- och yrkeshögskolekurser har anordnats om minst tio personer anmält sig. Är kursen en fortsättningskurs förutsätts minst åtta anmälningar. självfinansierande kurser har anordnats oberoende av deltagarantal under förutsättning att deltagaravgifterna täcker den kalkylerade kurskostnaden.

Input från de studerande har framför allt influtit genom de utvärderingar deltagarna gör efter varje kurs. Medeltalet av utvärderingarna (på skalan 1 5) har under året varit fortsatt gott: Allmän fortbildning 4,26 Sjöfartskurser 4,53 Universitetskurser 4,31 Uppdragskurser 4,18 Yrkeshögskolekurser 4,09 För detaljerad statistik om kursverksamheten, se kapitlet Statistiska uppgifter. 19 Högskolebiblioteket Högskolebiblioteket ansvarar för att studerande, lärare och forskare har tillgång till ett aktuellt och brett utbud av medier såsom elektroniskt material, tidskrifter, referens- och kurslitteratur. Högskolebiblioteket erbjuder sakkunnig handledning i informationssökning. Högskolans bibliotek leds av en bibliotekschef på halvtid. Som tillfälligt anställda arbetar en informatiker, heltid, en informatiker, 40 % och en informationssekreterare, 20 %. Biblioteket ansvarar också för utvecklingen och upprätthållandet av högskolans webbplats och för denna uppgift är en webbredaktör anställd på deltid vid biblioteket. All utlåningsverksamhet sker vid Mariehamns stadsbibliotek. Där har studenterna också tillgång till utrymmen för både grupparbeten och enskilda studier. På grund av det kärva ekonomiska läget kunde färre kursböcker och andra medier i tryckt form anskaffas än under tidigare år. Utlåningen av högskolans tryckta medier ökade trots detta med litet över 6 procent. Under 2010 anordnades Infofrukost för högskolans personal och studerande vid sju olika tillfällen på stadsbiblioteket. Dessa frukosttillfällen besöktes av 97 personer. Högskolebiblioteket bjöd då på en god frukost och informerade samtidigt om de elektroniska resurser, som finns tillgängliga på högskolebibliotekets webbplats. Styrelsen vid Högskolan på Åland antog den 30 november en ny strategi för högskolebiblioteket.

Nyckeltal 2009 2010 20 Antal studerande som deltagit i informationssökning 209 248 Antal deltagande i Infofrukost 97 Böcker och tidskrifter (tryckta) 14 789 14320 Nyförvärv 727 458 Avskrivna böcker och tidskrifter 907 1275 Antal tidskriftsprenumerationer 70 58 Utlån av Hå s tryckta material totalt 15 935 16 888 Kursböcker 8821 9124 Tidskrifter 636 746 Av studerande o personal, totalt 9377 9998 Personal 768 898 ET 151 176 FE 1904 3249 HM 2028 1125 IT 859 1088 MT 318 340 SK 364 455 VÅ 2985 2647 Fjärrlån (artiklar och böcker) 195 106 Nerladdning av e-böcker från Ebrary 4853 6631 Sökningar i databasen Ebsco 31 411 24 319 Sökningar i databasen ProQuest 848 946 Fördelningen av mediekostnader 2009 2010 Böcker 42 % 32% Tidskrifter 28 % 28% Elektroniskt material 30 % 40% Webbplatsen Webbplats är en viktig del av högskolans marknadsföring och strävar efter att synliggöra högskolan på Internet. Till webbplatsen uppgifter hör att informera om studieprogrammen, kurserna, högskolans verksamhet och aktuella händelser på högskolan. Dessutom är webbplatsen en resurs för studerande och personal där högskolans olika e-resurser samlats, som t ex länkar till schema, lärplattform, intranät, databaser och webmail. Högskolans webbplats vänder sig till flera olika användargrupper. Till de primära målgrupperna hör potentiella blivande studerande, programstuderande, kursdeltagare (Öppna högskolans studerande) och högskolans personal. De sekundära målgrupperna är bland annat medlemmar i styrelsen, branschråd etc, externa föreläsare och besökare, andra högskolor och universitet, utbytesstudenter, studiestödsmyndigheter, projektmedlemmar, samarbetspartners, samt övriga intresserad av högskolans verksamhet.