HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND

Transkript

1 HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND Verksamhetsberättelse 2012

2 Innehåll Inledning Introduktion till Högskolan på Ålands verksamhetsberättelse 3 Verksamhetens mål 5 Kvalitetsledningssystemet vid högskolan 5 Styrelsen 6 Studerandekåren 6 Organisationsschema 7 Förvaltning Rektor 8 Ledningsgruppen 8 Högskolebiblioteket 8 Webbplatsen 9 Internationell verksamhet 10 Antagningsnämnden 12 Biblioteksnämnden 12 Examensnämnden 13 Forskningsnämnden 13 Nämnden för information och kommunikation 13 Internationella nämnden 13 Inkomster och utgifter 14 Fakulteten för examensinriktad utbildning Utbildningsprogrammen 16 Branschråden 17 Programråd 18 Nya studerande 19 Studiebesök 19 Utexaminerade 22 Examensarbeten 23 Stipendier 25 Öppna högskolan Deltagare i Öppna högskolans utbildningsaktiviteter 27 Öppna högskolans råd 27 Forskning och utveckling, FoU Forskning vid fakulteten 28 Utvecklingsprojekt 31 Högskolans personal Rektorskansli 33 Fakulteten för examensinriktad utbildning 33 Lärare 33 Programledare 33 IT-avdelning 34 Studieservice 34 Öppna högskolan 34 Högskolebiblioteket 34 Laboratorier och fastigheter 34 Lokalvård 34 Projektanställda 35 Högskolepraktikanter 35 Personalens åldersstruktur 35 Gästföreläsare vid fakulteten 36 Externa uppdrag och projekt 37 Fortbildning 38 Statistiska uppgifter Statistik från högskolebiblioteket 43 Statistik om webbplatsen 44 Statistik på mobilitet 45 Antalet sökande enligt förstahandsval 45 Antalet utexaminerade per program 46 Antalet studerande 20.9 per ämnesområde 46 Öppna högskolans statistik 47 Examensarbeten

3 Inledning Introduktion till Högskolan på Ålands verksamhetsberättelse Högskolan på Åland 2013 och framåt, ett inflyttningspolitiskt instrument för Åland? Högskolan på Åland hade ett rätt bra år 2012, trots att budgetmedlen i reella termer minskade. Vi lyckades utexaminera ett rekordantal studenter och tog oss igenom hela tre auditeringar. Vi har också genomfört en organisationsförändring och anställt en ny vicerektor med ansvar för sjöfartsutbildningarna. Det finns skäl att se fram emot 2013 med tillförsikt och ta oss an nya utmaningar för det åländska samhällets bästa var ett på många sätt bra år för Högskolan på Åland. Högskolan lyckades utexaminera 62 personer, vilket är mer än någonsin tidigare. Detta är givetvis ett resultat av att Högskolan lyckades attrahera fler sökanden för fyra eller fem år sedan, men förhoppningsvis har också den senaste tidens fokusering på större genomströmning börjat ge vissa resultat. Speciellt glädjande är att utbildningsprogrammen för maskinteknik, elektroteknik och Hospitality Management har utexaminerat fler studenter än förut. Högskolan har också under 2012 fått nya kvalitetsstämplar via lyckade auditeringar. Under våren genomfördes en STCW-auditering gällande sjöfartsutbildningarna som klarades klanderfritt. I samma veva blev också Högskolans bryggsimulator godkänd för att kunna användas i lotsutbildning. Och under sommaren fick vi reda på att vi blivit godkända i den förnyade auditering som Rådet för Utvärdering för Högskolor utförde gällande Högskolans kvalitetsledningssystem. Auditeringen gjordes för första gången 2009 och då blev Högskolan inte godkänd men nu lyckades vi alltså komma igenom auditeringen. Dessa lyckade auditeringar ger en viktig kvalitetsstämpel och förbättrar Högskolans rykte externt och höjer vårt självförtroende internt. 3 Vad ligger då på lut 2013 och framöver? Säkert många saker, men en litet mer visionär aspekt som bör diskuteras gäller studentrekryteringen till Högskolan. I den allmänna diskussionen på Åland kan man ibland urskilja att Högskolan på Åland har ett primärt syfte som är att utbilda ålänningar. Vid en första anblick verkar detta kanske vettigt men det finns goda skäl att ompröva denna ståndpunkt och istället överväga om Högskolans primära rekryteringspool för nya st udenter i själva verket till största delen borde bestå av icke-ålänningar. Högskolans uppgift skulle vara att få in dessa studenter och utbilda dem så att en stor del av dem bor och arbetar på Åland efter avslutade studier. Hur många gånger har man inte hört att det borde finnas en lag som säger att alla åländska ungdomar borde bo ett tag utanför Åland innan man slår sig ner på Åland för gott eller dylikt? Och visst är det en god idé åländska ungdomar studerar utanför Åland, kanske jobbar ett tag, och kan sedan med fördel rekryteras tillbaka till det åländska arbetslivet. De har då med sig en examen, livserfarenhet och ett kontaktnät till nytta för alla. Men rimmar inte det illa med att Åland har en egen högskola som, beroende på vilka program som råkar starta ett visst år, har en kapacitet att ta emot nybörjarstuderande, motsvarande 30-50% av den åländska årskullen på ca. 300 personer? Onekligen finns det fog för en sådan tanke, för visst finns det en risk för inskränkthet och problem med kompetensförsörjning om en mycket stor del av den åländska årskullen inte skulle inhämta utbildning och erfarenhet från världen utanför Åland.

4 Nu är dagens situation inte den ovan beskrivna, utan 53% av HÅ:s studerande är ålänningar medan 47% är ickeålänningar. Detta innebär att cirka 20% av den åländska årskullen på studerar vid HÅ. Frågan är dock om relationen borde vara sådan att t.ex. 80% av HÅ:s studerande skulle vara icke-ålänningar, varvid 10% eller mindre av den åländska årskullen skulle studera vid HÅ. Nyttan för det åländska samhället med detta kan med fördel beskrivas med hjälp av ett hypotetiskt exempel med två situationer. Situation 1) Fröken Maja från Åland tar sin gymnasieexamen från Ålands gymnasium och börjar studera till sjukskötare i Uppsala. Samtidigt upptas en plats på sjukskötarprogrammet vid Högskolan på Åland av fröken Lena som tagit sin gymnasieexamen i Borlänge. Situation 2) Fröken Maja från Åland tar sin gymnasieexamen från Ålands gymnasium och börjar studera till sjukskötare vid Högskolan på Åland. Fröken Lena studerar till sjukskötare någonstans i Sverige. 4 I situation 1 finns möjligheten att både fröken Maja och fröken Lena båda blir tillgängliga för den åländska arbetsmarknaden, eftersom ålänningen fröken Maja kan bli en återflyttare och fröken Lena redan finns på Åland och har varit på praktik på t.ex. ÅHS osv. Dessutom har både fröken Maja och fröken Lena insikter från flera boendemiljöer och har därmed större nätverk till nytta för det åländska samhället. I situation 2 däremot är sannolikheten för att både fröken Lena och fröken Maja skulle vara tillgängliga för den åländska arbetsmarknaden liten. Fröken Lena har kanske aldrig satt sin fot på Åland och är inte alls intresserad av eventuella arbetsplatser på Åland. Dessutom är fröken Maja, visserligen med en utbildning i bagaget, möjligtvis en person med mer begränsade kontakter och nätverk än i situation 1). Vad skulle detta resonemang betyda för HÅ om en ovan beskriven strategi av större in- och utflyttning av unga människor skulle tas i bruk? För det första borde marknadsföringsansträngningarna utanför Åland intensifieras i syfte att rekrytera fler icke-åländska studeranden. För det andra borde vi, även om vi redan är rätt långt specialiserade på vissa saker, kanske överväga att ytterligare specialisera oss. Det kanske är bättre att vara expert i en smal nisch än att försöka vara för allmän. För det tredje borde vi bearbeta de åländska beslutsfattarna, om vi vill gå in för denna typ av strategi, att ge oss carte blanche att eventuellt omstrukturera utbildningar utan att det inverkar på vår finansiering om studerandevolymerna tillfälligt skulle minska. Detta är bara en av flera intressanta utmaningar som står framför oss under 2013 och framöver. Edvard Johansson rektor

5 Verksamhetens mål Högskolan skall ha examensprogram inom första cykeln i Bolognaprocessen enligt LF (2002:87) om Högskolan på Åland. Högskolan kan ha examensprogram inom andra cykeln i Bolognaprocessen i samverkan med andra högskolor inom Sjöfart och Vård. Kvalitetsledningssystemet vid högskolan Högskolan på Åland har ett kvalitetsledningssystem som är ett verktyg för att: beskriva vår verksamhet tillhandahålla rutiner för kontinuerlig uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten med syfte att åstadkomma ständiga förbättringar skapa ordning och reda och på så sätt stöda personal och studerande i det dagliga arbetet nå vår vision och våra mål Under året har högskolan deltagit i tre externa auditeringar: den 12 mars auditerade Rådet för utvärdering av högskolorna (RUH) i samarbete med Trafiksäkerhetsverket högskolans sjöfartsprogram mot STCW-konventionen med godkänt resultat Trafiksäkerhetsverket auditerade och godkände högskolans lotsutbildning mot Trafiksäkerhetsverkets föreskrift (TRAFI/6798/ /2011) den 2 april den 3 maj genomgick högskolans kvalitetsledningssystem en förnyad auditering. Den 14 juni godkände RUH högskolan i auditeringen. Rapporten finns på RUH:s webbplats (pdf). 5 Kvalitetsledningssystemet finns på högskolans webbplats under Om högskolan.

6 Styrelsen Styrelsen för Högskolan på Åland ansvarar för planering och genomförande av högskolans angelägenheter, pedagogiska, vetenskapliga, ekonomiska och administrativa. Styrelsen utses av Ålands landskapsregering. Föredragande i styrelsen är högskolans rektor. Ordinarie medlemmar (t.o.m ) Ordförande Carin Holmqvist, VD, Ålands Investerings Ab Vice ordförande Bo-Gustav Donning, Fleetmanager, Rederiaktiebolaget Eckerö Therese Sjöblom, Sales Manager, Alandica Kultur och Kongress, fr.o.m timlärare, Högskolan på Åland Ordinarie medlemmar (t.o.m ) Regina Wredling, professor emerita, Karolinska Institutet Daniel Dahlén, VD, Ålands handelskammare Anders Nordlund, VD, Rederi Ab Lillgaard Carita Weiss, VD, Crosskey Banking Solutions Mirjam Schauman, personalens representant (t.o.m ) Christoffer Tuominen, studerandes representant (t.o.m ) 6 Ersättare (t.o.m ) Leena Uhlenius, bibliotekarie, Mariehamns stadsbibliotek Dick Ekström, VD, Baltic Bunkering Ab Ltd Leif Wikström, verksamhetsledare, Finlands Maskinbefälsförbund Personliga ersättare (t.o.m ) Corinna Sirén (för Christoffer Tuominen), studerandes representant Maj Lindberg (för Mirjam Schauman), personalens representant Föredragande och sekreterare är rektor Edvard Johansson. Studerandekåren De studerande vid Högskolan på Åland utgör en studerandekår. Studerandekårens främsta uppgift är att driva studierelaterade frågor. Studerandekåren utser ett studeranderåd som framställer förslag och avger utlåtanden i frågor som rör högskolans verksamhet. Dessutom har studerandekåren vid Högskolan på Åland som målsättning att verka för ett rikt studentliv och en inspirerande studiemiljö. Studerandekåren får årligen ett understöd av högskolan för sin verksamhet. Storleken på understödet fastställs i högskolans budget. Studerandekåren kan uppbära medlemsavgifter för finansiering av sin verksamhet om den är förenlig med studerandekårens syfte.

7 Organisationsschema Ålands landskapsregering (huvudman) Högskolans styrelse Ordförande Forskningsnämnden Nämnden för info och kommunikation Ledningsgruppen Rektor Webbansvarig Kvalitetsansvarig Öppna högskolans råd Öppna högskolan Enhetschef Förvaltning Administrativa chefen IT-avdelningen IT-chef Vicerektor Fastigheter Examensnämnden Antagningsnämnden Studiesekreterare Ekonomi & personaladministration Högskolesekreterare Högskolebiblioteket Bibliotekschef Branschråd ET+MT FE HM IT SK VA Utbildningsprogram Programledare ET FE HM IT MT SK VA Programråd ET FE HM IT MT SK VA Studiehandledare (=praktikansvarig) Internationalisering Int. koordinator Internationella nämnden Biblioteksnämnden 7 Utbildningsprogrammen Fakulteten

8 Förvaltning Rektor Den operativa ledningen av högskolan utövas av rektor vid Högskolan på Åland. Som rektor för Högskolan på Åland under perioden fungerar docent Edvard Johansson. Ledningsgruppen För att bistå rektor vid beredning av ärenden till styrelsen och för planering, genomförande och utvärdering av verksamheten har styrelsen tillsatt en ledningsgrupp. I ledningsgruppens uppdrag ingår även att godkänna högskolans kursbeskrivningar samt besluta om högskolans terminer och om andra angelägenheter som rektor beslutar. Därutöver ska ledningsgruppen bereda tillsättandet av programledare och tillsätta valnämnder för personalen i samband med val inom högskolan. Under perioden ingick i ledningsgruppen rektor Edvard Johansson (ordförande), vicerektor Sven Schauman, administrativ chef (ekonomi- och personalchef t.o.m ) Anna Janson och enhetschef Brittmari Wikström. Som sekreterare för ledningsgruppens protokollförda möten fungerade kvalitetsansvarig Ann Riis. Ledningsgruppen höll sammanlagt 12 protokollförda möten under året. Högskolebiblioteket 8 Högskolebiblioteket är en central resurs för studier, undervisning och forskning. Biblioteket skall erbjuda varje studerande vid Högskolan på Åland, så väl programstuderande som studerande vid Öppna högskolan och också personalen, biblioteks- och informationstjänster av god kvalitet samt en inspirerande biblioteksmiljö. Högskolans bibliotek leds av en fastanställd bibliotekschef. Bibliotekschefen återgick till fulltid den 1 mars. En informatiker är tillfälligt anställd och skall tillsammans med bibliotekschefen arbeta för att biblioteket kan erbjuda studerande, lärare och övrig personal tillgång till den information de behöver i sina studier och sitt arbete. Bibliotekspersonalen skall också handleda så väl studerande som personal i informationssökning. I samarbete med Mariehamns stadsbibliotek skall de studerande erbjudas en inspirerande biblioteksmiljö för både enskilda studier och grupparbeten. Högskolebibliotekets personal deltog aktivt i stadsbibliotekets informationsarbete samt mediaurval. All utlåningsverksamhet sker vid stadsbiblioteket. Anslaget för inköp av medier steg med nästan 30% jämfört med år Utlåningen av det tryckta materialet ökade troligen som en följd av detta med 25% under De flitigaste låntagarna fanns vid vårdprogrammet där antalet aktiva låntagare uppgick till 86% av alla studerande vid programmet. De lånade i snitt 77 böcker per studerande under året. Fastän kostnaderna för det elektroniska materialet ökade, minskade användningen av bibliotekets databaser och e-böcker. En förklaring till detta kan vara att studenterna använder sig mer och mer av det fritt tillgängliga materialet på internet, en annan att biblioteket vid HÅ är för litet för att ha möjlighet att erbjuda samma utbud av elektroniskt

9 material som större högskolebibliotek har. Dessutom får alla yrkeshögskolebibliotek i Finland ersättning för sina databaser av Undervisningsministeriet. Antalet studerande som fick handledning i informationssökning ökade med 35 %. Också här var studerande vid vårdprogrammet de som aktivast deltog. Alla förstaårets studerande har under bibliotekspersonalens ledning bekantat sig med bibliotekets resurser. Personalen hade under 2012 möjlighet att delta i ett flertal fortbildningstillfällen både på och utanför Åland, bland annat i en internationell bibliotekskonferens i Helsingfors och ett nordisk seminarium på Island. Högskolebibliotekets statistik finns under Statistika uppgifter. 9 Webbplatsen Webbplatsen är en viktig del av högskolans marknadsföring och strävar efter att synliggöra högskolans verksamhet på Internet. För att ytterligare öka synligheten har högskolan hösten 2012 börjat använda sociala medier, främst Facebook, Twitter och Instagram. Därtill finns numera AddThis på högskolans samtliga webbsidor, en funktion som underlättar att dela information från högskolans webbplats till andra kanaler. Huvudansvaret för webbplatsen har webbansvarige, som under 2012 arbetade i snitt 60%. Till sin hjälp har webbansvarige ett antal redaktörer som uppdaterar innehållet på webbplatsen. I början av höstterminen hölls en repetitions/fortsättningskurs för redaktörerna. Det tekniska ansvaret för högskolans webbtjänster har IT-avdelningen. SharePoint-projektet Under 2012 fortsatte arbetet med högskolans SharePoint-projekt i samarbete med webbgruppen. Projektet strävar till att samla högskolans interna kommunikation, information och digitalt arbetsmaterial på en webbplattform och tillgängliggöra innehåll för personal och studerande via Internet. Statistik om webbplatsen finns i slutet under Statistika uppgifter.

10 Internationell verksamhet Visionen för det internationella arbetet är att alla studerande ska kunna konkurrera på arbetsmarknaden genom internationella erfarenheter, interkulturell kompetens och språkkunskaper. Som grund för det internationella utvecklingsarbetet finns ett strategidokument som gäller i tre år, från den till den Strategidokumentet betonar vikten av internationellt samarbete med partnerskolor och nätverk som är grunden för mobiliteten, men det internationella arbetet ska integreras i alla verksamhetsformer på hemmaplan. Högskolans internationella verksamhet leds av den internationella koordinatorn som till sin hjälp har en internationell nämnd (se nämnder). Det internationella arbetet är inriktat på mobilitet studerandeutbyte mellan partnerskolor och genom nätverk, och utbyte för lärare och personal. Mobiliteten sker huvudsakligen genom ERASMUS- och NORDPLUS - programmen. För att utveckla det internationella studentutbytet ska antalet kurser på engelska ökas kontinuerligt och målsättningen är att på sikt kunna erbjuda större kurshelheter eller en internationell termin på engelska för inkommande studerande. En viktig del av utbudet för inkommande studerande är kursen i svenska (Swedish for Beginners) och en kurs i interkulturell kommunikation som ordnas genom Öppna högskolan. Högskolan ordnar även tutorutbildning och förmedlar bostäder till inkommande studerande. Information om högskolan och kursbeskrivningar på engelska finns på webbplatsen för sökande från partneruniversitet. 10 Kontakten till det europeiska nätverket upprätthålls genom EAIE-European Association for International Education och kontakten till de övriga yrkeshögskolorna i Finland upprätthålls genom Pinnet-nätverket. Högskolan deltar också i nätverken Finlands Virtualyrkeshögskola, en portal för nätkurser och i Jobstep nätverket som är en praktikdatabas. En annan viktig källa till utbyte är högskolans utvecklingsprojekt. NORDPLUS Högskolan har deltagit i Nordplus som är Nordiska ministerrådets program för lärare och studerande vid nordiska universitet och högskolor. Nordplus har som mål att stärka den nordiska utbildningsgemenskapen och baserar sig på nätverkssamarbete och mobilitet. I Nordplus-nätverken där högskolan är delaktig ingår sammanlagt 46 högskolor/ universitet i Norden och Baltikum. Aktiviteterna inom nätverken är mobilitet för studerande och lärare och intensivkurser. Nordplus nätverk Namn Koordinator Antal partners Område DANOSFI Høgskolen i Hedmark 7 vård EKOTEKNORD NITH 18 IT, IKK, företagsekonomi NNIT Nordscrum Novia 4 IT NORDMAN JAMK 9 vård SJÖN Högskolan på Åland 4 sjöfart VAUM Högskolan på Åland 4 vård

11 Utbytesstuderande på utflykt till Kapellvikens is i Lumparland. Fr.v. i bild Samuel, Juan, Yoselyn, Marja, Henrik Nygård med hundarna Uribe och Zero och längst fram Ignacio med hunden Zorro. ERASMUS Högskolan på Åland har deltagit i Erasmusprogrammet inom ramarna för Europeiska unionens Lifelong Learning Programme Syftet med Erasmus är att förbättra utbildningens nivå, öka de europeiska högskolornas internationella samarbete, främja mobiliteten bland studerande och undervisningspersonal och att genomföra ett ömsesidigt erkännande av studieprestationer och vitsord i Europa. I Erasmusutbytet ingår praktikantutbyte som berättigar till stipendium och som möjliggör arbetspraktik i företag eller organisationer inom EU-området. 11 Högskolans Erasmuspartnerskolor är 17 till antalet och finns i 9 länder. Ett partneravtal med Lycée Nicolas Bremontier har tillkommit under Belgien Lessius Mechelen Estland Tallinn University of Technology, Kuressaare College Frankrike Lycée Nicolas Bremontier, Bordeaux Norge Hedmark University College, Elverum Portugal Universidade Catolica Portuguesa, Viseau Sverige Högskolan i Gävle Spanien Universidade da Coruña Universidad Carlos III de Madrid Universidad Politécnica de Valencia Universidad de la Laguna, Tenerife Universidad de Malaga Storbritannien Glasgow Caledonian University University of Central Lancashire, Preston Southampton Solent University, Warsash Maritime Academy Tyskland Fachhochschule Karlsruhe Fachhochschule Stralsund Hochschule Emden Leer

12 Personal- och lärarutbyte Högskolan har under året tagit emot flera lärare genom Nordplus och Erasmus-programmen. Dr. Anabel Fraga, Universidad Carlos III de Madrid (IT) Mr. Olivier Peyre, Lycée Nicolas Bremontier (FE) Univ. adjunkt Eva Westergren, Högskolan i Gävle (VA) Lektor Tommy Lindén, Novia (IT) Lektor Ulf Lemström, Novia (IT) Univ. adjunkt Millan Lundgren, Högskolan på Gotland (IT) Administrativ och undervisande personal har som tidigare år haft möjlighet till utbyte. Högskolans personal har deltagit i Nordplus nätverks- och planerings möten och Erasmusutbyte under 2012 bl.a. genom; 12 Erika Boman f.d. Johansson, Nordplus Nordman nätverksmöte i Eskilstuna Toni Brandt, Erasmus lärarutbyte till Universitat Politèchnica de València Agneta Eriksson-Granskog, januari Högskolan på Gotland (NordScrum) Erik Hemming, Erasmus lärarutbyte till Warsash Maritime Academy, Erasmus lärarutbyte till Lycée Nicolas Bremontier, EkoTekNord möte Anette Häggblom, lärare i intensivkurs i Jyväskylä arrangerad av Nordman nätverket. Lena Nyman-Wiklund, 18.1 Nordplus info i Helsinfors, Vårdagar i Lahtis, Nordplus Nordman möte i Eskilstuna, Nordplus Danosfi möte i Helsingfors. Regina Santamäki Fischer, lärarutbyte till Jyväskylä Yrkeshögskola genom Nordman nätverket. Katarina Ulenius, lärarutbyte till Halmstad, möte i i Helsingfors genom Danosfi nätverket. Matias Waller, , 5-9.3, lärarutbyte till Novia i Vasa genom NNIT, deltog i forskningsseminarium vid Linköpings Universitet Statistik på mobiliteten finns under Statistiska uppgifter. Antagningsnämnden Styrelsen har tillsatt en antagningsnämnd med huvudsaklig uppgift att anta studerande till högskolans utbildningsprogram och till specialiseringsstudier vid högskolan. Nämndens mandatperiod är tre år. För perioden ingår i nämnden vicerektor Sven Schauman, vik. studiesekreterare Annika Lindqvist (sekreterare), studiehandledare Stina Torvaldson, studiehandledare Kristina Svedmark och lektor Erika Boman. Samma medlemmar satt i antagningsnämnden också föregående mandatperiod. Biblioteksnämnden Rektor har tillsatt en biblioteksnämnd med huvudsaklig uppgift att bistå bibliotekschefen vid beredning av ärenden och planering, genomförande och utvärdering av högskolebibliotekets verksamhet. Biblioteksnämnden har haft två möten under året. Nämndens mandatperiod är tre år.

13 För perioden ingick i biblioteksnämnden: Joakim Isaksson, lektor IT, Bengt Malmberg, överlärare SK, Ann Riis, ordinarie planerare Öh, nu kvalitetsansvarig, Jessica Mäki, studerande VA, Julius Flemming, studerande MT, Tiia Hellström, studerande VA samt Suzanne Donner, bibliotekschef (ordförande och sekreterare). Under året bildades en ny biblioteksnämnd. För perioden ingår i biblioteksnämnden: Joakim Isaksson, lektor IT, Bengt Malmberg, överlärare SK, Ann Riis, ordinarie planerare Öh, nu kvalitetsansvarig, Hanna Malmberg studerande VA, Julius Flemming, studerande MT, Linda Karlsson, studerande HM samt Suzanne Donner, bibliotekschef (ordförande och sekreterare). Examensnämnden Styrelsen har tillsatt en examensnämnd med huvudsaklig uppgift att uppgöra förslag till bedömningsanvisningar samt bereda examensordning och behandla rättelseyrkanden gällande studieprestationer. Nämndens mandatperiod är tre år. Under perioden ingår i nämnden rektor Edvard Johansson, överlärare Anette Häggblom, timlärare Christer Kullman, överlärare Leif Smulter och lektor Katarina Ulenius. Samma medlemmar satt i examensnämnden också föregående mandatperiod. Forskningsnämnden Styrelsen tillsätter en forskningsnämnd för en treårig mandatperiod med uppgift att fördela forskningsmedel och utveckla högskolans forskningsstrategi och forskning. Nämnden kan även handha andra uppgifter om styrelsen så beslutar. Nämndens mandatperiod är tre år och den nuvarande mandatperioden är Som ordförande fungerar rektor, docent Edvard Johansson. Övriga medlemmar är docent Agneta Karlsson, prof.em. Kurt Waller, professor Dag Nyman, fil.dr. överlärare Anette Häggblom, fil.mag. Gösta Helander och fil. lic. Annica Brink (fr.o.m ). 13 Nämnden för information och kommunikation Nämnden för information och kommunikation har hand om högskolans information och kommunikation i vilket ingår marknadsföringen och webbplatsen. Nämndens medlemmar för tidsperioden är Brittmari Wikström, Suzanne Donner, Ann Riis, Kim Gylling, Morten Hermann, Thor-Björn Wik, Lena Nyman- Wiklund, Annika Lindqvist, Sven Schauman, Henrica Sjöblom och Edvard Johansson. Internationella nämnden Internationella nämnden, tillsatt av rektorn, har till uppgift att bistå internationella koordinatorn vid beredning av ärenden och för planering, genomförande och utvärdering av den internationella verksamheten. Nämnden har haft ett möte under året. Medlemmar i internationella nämnden mandatperioden är internationell koordinator Lena Nyman-Wiklund (ordförande/sekreterare), vicerektor Sven Schauman och lektor på vårdprogrammet Erika Boman. Mandat har lektor i språk Erik Hemming och studeranderepresentant Anna Tertychnaya.

14 Inkomster och utgifter Nedanstående diagram åskådliggör fördelningen av högskolans inkomster och utgifter under året, uppdelade i större helheter. INKOMSTER UTGIFTER Övriga inkomster Personalutgifter Externa projekt Material och förnödenheter Kursverksamhet Hyror Inköp av tjänster Övriga utgifter Maskiner och inventarier Högskolans nettoutgift för 2012 var Externa projekt 14 Kursverksamhet Övriga inkomster Personalutgifter Inköp av tjänster Material och förnödenheter Övriga utgifter Hyror Maskiner och inventarier

15 Fakulteten för examensinriktad utbildning Den examensinriktade utbildningen ska ge den studerande fördjupande kunskaper av hög kvalitet, med gymnasialstadieutbildningen som grund, utgående från arbetslivets krav och samhällets behov, i enlighet med Landskapslagen om Högskolan på Åland (2002:81) och Landskapsförordningen om Högskolan på Åland (2002:87). Till fakulteten hör högskolans lärare och studerandeservice. Högskolans lärarkollegium utgörs av samtliga överlärare, lektorer och timlärare i huvudsyssla. Kollegiet organiserar sin verksamhet och kan framställa förslag och fungera som remissinstans i frågor som rör denna. Högskolan har under året haft tre studiehandledare varav två är tillfälligt anställda, samt tre (Agneta, Thor-Björn och Therese) lärare med studiehandledaruppdrag på deltid. Till fakulteten hör även personalen för studerandeservice med internationell verksamhet, marknadsföring och antagning. Verksamhetsåret har präglats av gemensamt utvecklingsarbete och arbetet med forskning och utveckling. Bland fakultetens lärare finns idag tre doktorander. Året har även präglats av kvalitetsledningsarbete och tillhörande auditeringar. Rådet för utvärdering av högskolorna (RUH) utvärderade i samarbete med Trafiksäkerhetsverket Högskolan på Ålands sjöinriktade utbildningsprogram mot STCW-konventionens krav. Högskolan fyllde enligt auditeringen till fullo internationella kraven. För högskolans del omfattade kraven sjökaptensutbildningen och övermaskinmästarutbildningen. Vid nästa STCW-auditering 2017 ingår även elektroteknikutbildningen. Rådet för utvärdering av högskolorna godkände även Högskolan på Ålands hela kvalitetsledningssystem vid en förnyad auditering i maj. 15 Vicerektor Fakulteten för examensinriktad utbildning Sven Schauman Programledare Elektroteknik Key Ginman / Sven Schauman Företagsekonomi Christer Kullman Hospitality Management Karin Limnell Maskinteknik Carola Maxenius-Mickelsson Sjöfart Bengt Malmberg Vård Erika Johansson / Sven Schauman Informationsteknik Agneta Eriksson-Granskog

16 Utbildningsprogrammen Vid fakulteten för examensinriktad utbildning finns utbildningsprogrammen för elektroteknik, företagsekonomi, Hospitality Management, informationsteknik, maskinteknik, sjöfart och vård samt till dem hörande forskning och utveckling. Utbildningsprogrammen leds av programledare med budgetansvar. Utbildningsplanerna antas av högskolans styrelse. Programmet för elektroteknik (ET) har inriktningen fartygsautomation. Omfattningen är 240 sp och leder till examen som Ingenjör YH. Med inriktningen fartygsautomation har studerande möjlighet att erhålla behörighetsbrev som maskinvaktman efter ett års studier och föreskriven praktik. Examen med inriktning fartygsautomation berättigar efter föreskriven praktik till behörighetsbrev som elmästare på fartyg. Studerande kan även avlägga kurser som ger behörighetsbrev som vaktmaskinmästare. Åtta (8) ingenjör har utexaminerats under året. Programmet för företagsekonomi (FE) har inriktningarna redovisning och ekonomistyrning samt sjöfart och logistik. Studierna omfattar 210 sp och leder till examen Företagsekonom YH. Åtta (8) studerande har utexaminerats under året. Programmet för Hospitality Management (HM) har inriktningarna hotell och turism samt restaurang och gastronomi, omfattar 210 sp och leder till examen Hotell- och restaurangadministratör YH. Utbildningsprogrammet ger tekniska och administrativa färdigheter för såväl studerande med ambitioner att göra internationell karriär som för dem med planer på att starta egen affärsverksamhet. Fjorton (14) studerande har utexaminerats under året. 16 Programmet för informationsteknik (IT) har inriktningen mjukvaruutveckling. Studerande kan välja att läsa 210 sp (Systemvetare YH) eller 240 sp med inriktning på mjukvaruutveckling med ekonomi (Systemvetare YH) eller datateknik (Ingenjör YH). Programmet för maskinteknik (MT) har inriktningen fartygsmaskin- och energiteknik och utbildar övermaskinmästare. Omfattningen är 270 sp. Studerande har möjlighet att erhålla behörighetsbrev som maskinvaktman efter 1,5 års studier och föreskriven praktik, samt behörighetsbrev som vaktmaskinmästare för fartyg efter 2,5 års studier. Examen inom programmet Ingenjör YH berättigar till behörighetsbrev som maskinmästare och övermaskinmästare efter föreskriven praktik. Under året har nio (9) ingenjörer utexaminerats. Programmet för sjöfart (SK) har inriktningen nautik (sjökaptensutbildning). Omfattningen är 270 sp. Studerande erhåller vaktmansbehörighet efter en termins skolgång med tillhörande praktik. Därefter fås behörighetsbrev som vaktstyrman efter ytterligare 2,5 års studier. Examen inom programmet Sjökapten YH berättigar till behörighetsbrev som överstyrman och sjökapten efter föreskriven praktik. Under året har sex (6) sjökaptener utexaminerats. Programmet för vård (V) omfattar 210 sp och leder till examen Sjukskötare YH. Studerande inom utbildningsprogrammet för vård erhåller efter avlagd examen legitimation som sjukskötare i Finland och kan arbeta inom de nordiska länderna och inom EU. Utbildningen syftar till att utbilda sjukskötare med beredskap att arbeta inom såväl den offentliga som privata hälso- och sjukvårdssektorn. Utbildningen startar var tredje termin och under 2012 har sjutton (17) sjukskötare utexaminerats.

17 Branschråden För varje bransch har högskolans styrelse utsett ett branschråd med företrädare för branschen. Branschrådets uppgift är att lämna utbildningsplanen till styrelsen för godkännande samt att aktivt verka för en god samverkan mellan utbildningsprogrammet och branschen. Branschrådet för utbildningsprogrammet företagsekonomi (FE) För tiden Christer Kullman, ordförande, programledare FE Thor-Björn Wik, lärare Ben Henriksson, lärare Sami Andersson, studeranderepresentant Ewa Danielsson, affärsutvecklare- och projektledare, Ålands näringsliv Tove Erikslund, personalchef, Ålandsbanken Ab Jan Kangashaka, revisor, Ålands Företagsbyrå Ab Jonny Mattsson, ombudsman, Ålands Företagareförening r.f. Daniela Forsgård, ekonomichef, Paf Camilla Stenström, systemspecialist, Rederi Ab Eckerö Branschråd för utbildningsprogrammet Hospitality Management (HM) För tiden Karin Limnell, ordförande, programledare HM Samu Mäkelä, lärare Ulla Vuolteenaho-Janzon, lärare Therese Sjöblom, lärare Joel Lindholm, studeranderepresentant t.o.m Sara Sundqvist, studeranderepresentant fr.o.m Thomas Strandvik, egen företagare, Alandfishing Johan Sjölund, egen företagare, wellcoming Carina Söderlund, webbredaktör, strax.ax Hubertus von Frenckell, VD, Ålands turisminvest Dan Backman, näringslivsutvecklare, Ålands landskapsregering Johanna Dahlgren, egen företagare, Pub Stallhagen Marika Sundqvist, marknadsföring och försäljning, Silverskär Mattias Eriksson, egen företagare, Leklandet

18 Branschrådet för utbildningsprogrammet Informationsteknik (IT) Rektor Edvard Johansson och programledare för utbildningsprogrammet för IT Agneta Eriksson-Granskog framtog i samverkan med branschen ett praktikpartnerprogram för programmets studerande under år Mötena om praktikpartnerprogrammet ersatte branschrådsmötena under år Branschrådet för utbildningsprogrammet Sjöfart (SK) För tiden Bengt Malmberg, programledare Henrik Nordlund, lärare Jessica Troberg, Rederierna i Finland, RIF (Olof Widén suppleant) Johan Ramsland, Finlands Skeppsbefälsförbund Henrik Karlsson, aktiv befälhavare Daniel Friman, aktiv styrman Johan Bergström, studeranderepresentant Anna Ahlfors, studeranderepresentant Branschrådet för utbildningsprogrammet vård (VA) 18 Sven Schauman, ordförande, vicerektor, programledare för vård Marlene Mörn, studeranderepresentant Bengt Michelsson, vårdchef, Ålands hälso- och sjukvård Solveig Carlsson, överskötare, Ålands hälso- och sjukvård/kirurgikliniken Birgitta Hermans, klinikchef/överskötare, Ålands hälso- och sjukvård/primärvården Leea Söderström, klinikchef/överskötare, Ålands hälso- och sjukvård/geriatriska kliniken Marika Lindström, avdelningsskötare, Ålands hälso- och sjukvård/akutkliniken Anna-Mia Tuominen, sjukskötare, Ålands hälso- och sjukvård/psykiatriska kliniken Eivor Nikander, hälsovårdsinspektör, Ålands landskapsregering Pia Hollsten-Friman, mottagningschef, Medimar Programråd Varje utbildningsprogram har ett eget programråd som är ett diskussionsforum och en mötesplats för studerande på programmet och studiehandledaren. Mötena protokollförs i den utsträckning programrådet beslutar. Vid mötena kan även andra studerande och annan berörd personal delta.

19 Nya studerande 2012 antogs 142 studerande till utbildningsprogrammen elektroteknik (15 st), företagsekonomi (29 st), Hospitality Management (27 st), informationsteknik (16 st), maskinteknik (22 st) och sjöfart (33 st). Fakulteten har sammanlagt 598 studerande inklusive utbytesstuderande. Utbildningsprogrammen vid Högskolan Utbildningsprogram Examensbenämning Kursbundna studier Praktik Totalt Elektroteknik Ingenjör YH Fartygsautomation 216 sp 54 sp 270 sp Företagsekonomi Företagsekonom YH Redovisning och ekonomistyrning 180 sp 30 sp 210 sp Sjöfart och logistik 180 sp 30 sp 210 sp Hospitality Management Hotell- och restarang-administratör YH Restaurang och gastronomi 180 sp 30 sp 210 sp Hotell och turism 180 sp 30 sp 210 sp Informationsteknik Systemvetare YH/Ingenjör YH Mjukvaruutveckling 180 sp 30 sp 210 sp Mjukvaruutveckling med ekonomi 210 sp 30 sp 240 sp Datateknik 210 sp 30 sp 240 sp Maskinteknik Ingenjör YH Maskinbefäl: Fartygsmaskin- och 216 sp 54 sp 270 sp energiteknik Sjöfart Sjökapten YH Sjökapten 210 sp 60 sp 270 sp Vård Sjukskötare YH Sjukskötare 135 sp 75 sp 210 sp 19 Studiebesök Elektroteknik, Maskinteknik och Sjöfart MT-1:s studerande intervjuades i arbetssökningsrollspel i oktober av Sune Wilhelms från Carus, Linda Mattsson från Paf, Sebastian Ölander från Eckerölinjen, Sari Törnroos från ASP Shipping och Dan Mikkola från Godby Shipping. Detta skedde på engelska som en del av kursen Engelska 1 med lektor Erik Hemming. Den årligen återkommande Isabella-resan gjordes den för MT-4 och SK-5 med överlärarna Mats Åsgård och Bengt Malmberg. Resan görs inom ramen för undervisning i läckstabilitet, manövrering och som förberedelse inför simulator-läckövningar. ET-2 och överlärare Mats Åsgård gjorde den en studieresa till Scania, Södertälje. ET-4 gjorde tillsammans med överlärare Mats Åsgård och lektor Kjell Dahl den ett studiebesök till Rolls Royce Raumo och Työvene varv i Nystad.

20 MT-3 och ET-3 var på studiebeök till Inficon Åland med överlärare Matias Waller. Lektor Erik Hemming gjorde en språk -och studieresa tillsammans med MT-3 till Warsach Maritime Academy, som är en del av Southampton Solent Univerity. Gruppen gjorde också studiebesök i Portsmouth och London under tiden Reseberättelserna finns på Eriks webbplats SK-4 gjorde tillsammans med lektor Björn-Olof Erikson ett studiebesök på isbrytaren Ymer i Bottniska viken och studiebesök hos Rederi Ab Gustaf Erikson. Lektor Björn-Olof Erikson och överlärare Bengt Malmberg gjorde ett studiebesök till SSAB Oxelösund, till bulkhamnen, stålhamnen och stålverket, under 2012 med SK-4 och MT-2 samt en resa till Wallenius Wilhelmsen Logistics/Wallenius Red AB, Stockholm. Med Michael Sars och Albanus gjordes också studiebesök för SK-1 till Lappo Skärgårdsmuseum och Forum Marinum Åbo med lektor Björn-Olof Erikson. Ytterligare var det flera studiebesök till rederierna med externa föreläsare inom kursen Fartygsadministration och ekonomi för SK-4 och SK-5. ET-4 och MT-2 var på studiebesök till propellertillverkare Rolls-Royce KaMeWa i Kristinehamn, med överlärare Hans Lavonius. 20 MT-4 var på studiebesök till Viking Lines nybygge m/s Grace på STX-varvet i Åbo den tillsammans med överlärare Hans Lavonius och överlärare Mats Åsgård. MT-1 var på studiebesök på m/s Birka Paradise och m/s Eckerö i mars 2012 med Carola Maxenius-Mickelsson och Jeanette Höstman. Företagsekonomi Företagsekonomiprogrammets studerande har inom kursen finansiering under ledning av lärare Christer Kullman bekantat sig med Ålandsbanken Ab. Företagsekonomiprogrammets studerande har också tillsammans med lärare Thor-Björn Wik gjort följande studiebesök: Chips Ab med Ulf Karlsson inom kursen i Företagets inköpsverksamhet. Godby shipping med Dan Mikkola, Gustaf Eriksson med Yngve Mörn och Lillgaard med Anders Nordlund inom kursen i Sjöfartsekonomi. Paf med Mats Adamczak och Jani Sjölund inom kursen Tjänste- och relationsmarknadsföring. Posten på Åland inom kursen Grundkurs i logistik. Lärare Thor-Björn Wik och Ben Henriksson har inom kursen IT och affärssystem haft följande studiebesök: Viking Line med Jan Lindholm, Bore med Jörgen Bolin, Byggvaruhuset med Patrik Törnroos, och Carus-PBS med Anders Rundberg. Samt inom kursen i projektledning studiebesök till Crosskey med Henrik Granholm.