HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND

Transkript

1 HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

2 INNEHÅLL Inledning Introduktion 3 Uppföljning av målen 3 Under året särskilt uppmärksammade verksamhetsområden 3 Fakulteterna för examensinriktad utbildning Utbildningsprogrammen 5 Öppna högskolan Öppna högskolan 7 Forskning & utveckling Utvecklingsprojekt 9 Forskning vid fakulteterna 10 Stödfunktioner Högskolebiblioteket 15 Internationell verksamhet 16 Kvalitetsutveckling 18 Kommunikationsenheten 19 Högskolan allmänt Inkomster och utgifter 20 Organisation 21 Förvaltning Rektor 25 Ledningsgruppen 25 Antagningsnämnden 25 Biblioteksnämnden 26 Examensnämnden 26 Forskningsnämnden 26 Internationella nämnden 26 Nämnden för information & kommunikation 26 Högskolans personal Högskolans personal 27 Antal personal 30 Personalens årsverken 30 Personalens åldersstruktur 30 Under året genomförd fortbildning 31 Stipendier & statistiska uppgifter Stipendier 34 Examensarbeten 35 Antal utexaminerade per program 37 Antal sökande enligt förstahandsval 37 Antal studerande per ämnesområde 37 Mobilitet 38 Öppna högskolan 38 Högskolebiblioteket 42 Högskolans nyckeltal 43

3 INLEDNING Introduktion till Högskolan på Ålands verksamhetsberättelse Högskolan på Åland uppnådde många fina resultat under 2014 Under 2014 utexaminerade Högskolan på Åland 75 personer. Det är två mer än under 2014 och därmed mer än under något annat år under högskolans historia och ett faktum som är väl värt att lyfta fram. Detta skedde utan att utbildningsprogrammet för vård hade någon egentlig avgångsklass under Vårdutbildningen tenderar att vara en sådan som har hög examination i förhållande till antal studerande vilken man bör ta i beaktande när man jämför examinationssiffor för Högskolan på Åland över tid. Utbildningsprogrammet i företagsekonomi utexaminerade sjutton studerande och utbildningsprogrammet i maskinteknik nitton studerande, vilka båda är rekord för de utbildningsprogrammen. Högskolan på Åland hade också under året 350 sökande till sina utbildningsprogram, vilket också det är ett rekord. Utbildningsprogrammet för vård hade det största antalet sökande (81). Uppföljning av målen i högskolans övergripande strategi Högskolan på Åland har identifierat tre nyckeltal som är särskilt relevanta för verksamheten. Dels är det frågan om genomströmningen. Genomströmningen definieras som antalet studerande i ett program som utexaminerats under ett år dividerat mer antalet studieplatser som fanns på programmet när studietiden började. För 2014 års del ligger genomströmningen på 49%, vilket är en förbättring jämfört med de två föregående åren, då de var 41% och 45%. Detta nyckeltal ger en fingervisning om hur effektiv studieprocessen är, även om det definitivt inte kan tolkas som ett heltäckande mått på en högskolas produktivitet. För det andra är det sysselsättningskvoten, vilken definierats som andelen utexaminerade som har ett jobb ett år efter examen. I det här fallet blir det då alltså frågan om de som utexaminerats För 2014 års del låg sysselsättningskvoten på 88%. Detta skall inte tolkas som att resterande 12% är arbetslösa, utan det är också frågan om att utexaminerade studerar vidare eller till exempel är föräldralediga. 88% är en högre siffra än för den åländska befolkningen i åldern år i allmänhet. Detta nycketltal mäter, såsom man lätt kan förstå, hur attraktiva de utexaminerade är på arbetsmarknaden. För det tredje är det ålandskvoten, som definieras som kvoten av hur många av de utexaminerade som bor på Åland i förhållande till antalet utexaminerade. Vid första anblick kan detta nyckeltal förefalla något exotiskt, men eftersom Högskolan på Åland finansieras med offentliga medel så är det av relevans hur många utexaminerade som stannar på Åland och bidrar till samhället efter sin examen. Ålandskvoten uppgick 2014 till 72%, vilket ungefär är i linje med tidigare år. 3 Under året särskilt uppmärksammade verksamhetsområden Arbetet med omdisponeringen av sjöfartsutbildningarna på Åland fortsatte under 2014 och 1 april kom ett beslut från landskapsregeringen att Ålands sjöfartsakademi (ÅSA) skall bildas. Med det som grund trädde ett samarbetsavtal ikraft mellan Högskolan på Åland och Ålands gymnasuim där förmanskapet av sjöfartsutbildningen på gymnasial nivå överförts på högskolan. Under året har steg för att uppnå en gemensam marknadsföring av sjöfartsutbildningarna tagits och arbetet med att synkronisera utbildnings- och studieplaner mellan högskole- och gymnasialstadiet har fortsatt. Under hösten kom även ett beslut från landskapsregeringen att även Ålands sjösäkerhetscentrum på sikt skall ingå i ÅSA. Detta arbete kommer att fortsätta även under 2015.

4 Under året har också gjorts betydande satsningar på pedagogisk utveckling via pedagogiska projekt, inkluderande utveckling av kärnkompetenserna inom sjukskötarutbildningen, stödåtgärder för studerande med särskilda behov, utarbetande av handledningsguide för praktikhandledare samt uppdatering av skrivguiden och gemensamma rutiner för handledning av examensarbeten. Resultaten av dessa kommer att märkas under 2015 och framöver. Under 2014 påbörjades arbetet med att öka attraktiviteten på IT-programmet som möjliggjorts via medel från Ålands penningautomatförening (PAF). Resultaten av detta arbete kommer att synas under 2015 och Förberedelser för en eventuell förändring av högskolans juridiska status har även det tagit ett intressant steg framåt då en upphandling av en utredning om hur en ny lag för Högskolan på Åland som ett icke vinstdrivande aktiebolag har gått ut på offert. Högskolan arbetade också på att ta fram en ny varumärkesplattform och grafisk profil, som lanseras under 2015, detta som ett led i att stärka högskolans varumärke och tydliggöra högskolans budskap gentemot studerande och samhälle. Forsknings- och utvecklingsprojektet Åland Sailing Robots, vars mål är att lyckas segla över Atlanten med en autonom segelrobot, har också tagit ett nytt steg framåt i och med att en heltidsanställd projektledare anställs från och med januari Den långa perioden av investeringar i maskinlaboratoriet fortsatte också under Landskapsregeringens budget för 2015 innehöll också intressanta nyheter, eftersom medel har beviljas för att påbörja projektering av förnyelse av bryggsimulatorn, och i förlängningen kanske en utvidgning till ett simulatorcenter. Ytterligare en ändring som gjordes under 2014 var att starten på sjukskötarprogrammet tidigarelades från att ha varit planerad att vara i januari 2015 i stället flyttades till augusti Detta gjordes för att underlätta planeringen av praktikperioder och att antagning i början av höstterminen generellt sett är att föredra ur studenternas synvinkel. Rektor Edvard Johansson Vicerektor, Landfakulteten Sven Schauman Vicerektor, Sjöfartsfakulteten Ronny Eriksson

5 FAKULTETERNA FÖR EXAMENSINRIKTAD UTBILDNING Utbildningsprogrammen Vid fakulteterna finns utbildningsprogrammen för elektroteknik, företagsekonomi, Hospitality Management, informationsteknik, maskinteknik, sjöfart och vård samt till dem hörande forskning och utveckling. Utbildningsplanerna antas av högskolans styrelse. Programmet för elektroteknik (ET) har inriktningen fartygsautomation. Omfattningen är 240 sp och leder till examen som Ingenjör YH. Med inriktningen fartygsautomation har studerande möjlighet att erhålla behörighetsbrev som maskinvaktman efter ett års studier och föreskriven praktik. Examen med inriktning fartygsautomation berättigar efter föreskriven praktik till behörighetsbrev som elmästare på fartyg. Studerande kan även avlägga kurser som ger behörighetsbrev som vaktmaskinmästare. Fyra (4) ingenjörer har utexaminerats under året. Programmet för företagsekonomi (FE) har inriktningarna redovisning och ekonomistyrning samt sjöfart och logistik. Studierna omfattar 210 sp och leder till examen Företagsekonom YH. Sjutton (17) studerande har utexaminerats under året. Programmet för Hospitality Management (HM) har inriktningarna hotell och turism samt restaurang och gastronomi, omfattar 210 sp och leder till examen Hotell- och restaurangadministratör YH. Utbildningsprogrammet ger tekniska och administrativa färdigheter för såväl studerande med ambitioner att göra internationell karriär som för dem med planer på att starta egen affärsverksamhet. Sju (7) studerande har utexaminerats under året. 5 Programmet för informationsteknik (IT) har inriktningen mjukvaruutveckling. Studerande kan välja att läsa 210 sp (Systemvetare YH) eller 240 sp med inriktning på mjukvaruutveckling med ekonomi (Systemvetare YH) eller datateknik (Ingenjör YH). Nio (9) studerande har utexaminerats under året. Programmet för maskinteknik (MT) har inriktningen fartygsmaskin- och energiteknik och utbildar övermaskinmästare. Omfattningen är 270 sp. Studerande har möjlighet att erhålla behörighetsbrev som maskinvaktman efter 1,5 års studier och föreskriven praktik, samt behörighetsbrev som vaktmaskinmästare för fartyg efter 2,5 års studier. Examen inom programmet Ingenjör YH berättigar till behörighetsbrev som maskinmästare och övermaskinmästare efter föreskriven praktik. Under året har nitton (19) ingenjörer utexaminerats. Programmet för sjöfart (SK) har inriktningen nautik (sjökaptensutbildning). Omfattningen är 270 sp. Studerande erhåller vaktmansbehörighet efter en termins skolgång med tillhörande praktik. Därefter fås behörighetsbrev som vaktstyrman efter ytterligare 2,5 års studier. Examen inom programmet Sjökapten YH berättigar till behörighetsbrev som överstyrman och sjökapten efter föreskriven praktik. Under året har femton (15) sjökaptener utexaminerats. Programmet för vård (VA) omfattar 210 sp och leder till examen Sjukskötare YH. Studerande inom utbildningsprogrammet för vård erhåller efter avlagd examen legitimation som sjukskötare i Finland och kan arbeta inom de nordiska länderna och inom EU. Utbildningen syftar till att utbilda sjukskötare med beredskap att arbeta inom såväl den offentliga som privata hälso- och sjukvårdssektorn. Under året har arton (4) sjukskötare utexaminerats.

6 Utbildningsprogram Examensbenämning Kursbundna studier Praktik Totalt Elektroteknik Ingenjör YH 216 sp 54 sp 270 sp Redovisning och ekonomistyrning 180 sp 30 sp 210 sp Sjöfart och logistik 180 sp 30 sp 210 sp Fartygsautomation Företagsekonomi Hospitality Management Företagsekonom YH Hotell- och restaurangadministratör YH Restaurang och gastronomi 180 sp 30 sp 210 sp Hotell och turism 180 sp 30 sp 210 sp Informationsteknik Systemvetare YH/Ingenjör YH Mjukvaruutveckling 180 sp 30 sp 210 sp Mjukvaruutveckling med ekonomi 210 sp 30 sp 240 sp Datateknik 210 sp 30 sp 240 sp 216 sp 54 sp 270 sp 210 sp 60 sp 270 sp 135 sp 75 sp 210 sp Maskinteknik Ingenjör YH Maskinbefäl: Fartygsmaskin- och energiteknik Sjöfart Sjökapten YH Sjökapten Vård Sjukskötare YH Sjukskötare 6 Vårens examensfest hölls 28 maj i Alandica Kultur & Kongress

7 ÖPPNA HÖGSKOLAN Öppna högskolan ansvarar för högskolans öppna verksamhet och har som mål att erbjuda ålänningarna livslångt lärande i form av ett aktuellt och mångsidigt kursutbud som svarar mot behov och önskemål i samhället. Öppna högskolan har under 2014 erbjudit: 59 uppdragskurser (inkl. fortbildning) varav 47 anordnades med sammanlagt deltagare 34 sjöfartskurser, av vilka 30 anordnades med sammanlagt 393 deltagare 40 universitetskurser, av vilka 36 anordnades med sammanlagt 677 deltagare 10 yrkeshögskolekurser, av vilka 6 anordnades med sammanlagt 67 deltagare 3 seminarier med sammanlagt 127 deltagare 9 öppna föreläsningar med sammanlagt 211 deltagare Under året erbjöds 155 olika utbildningsaktiviteter varav 131 genomfördes med totalt deltagare, män och kvinnor. Av deltagarna var 325 inskrivna vid Högskolan på Ålands utbildningsprogram. Antalet nettostuderande, dvs. de enskilda personer som deltog i utbildningsaktiviteterna (exkl. de öppna föreläsningarna), uppgick totalt till 1.096, varav 826 kvinnor och 270 män. Av dessa var 938 eller 85,58 % bosatta på Åland. Utöver detta har Öppna högskolan tillhandahållit en mångsidig och flexibel tentamensservice som förutom en rad allmänna tentamensdagar för Öppna högskolans kursdeltagare även ordnade fakulteternas omtentamina och det svenska högskoleprovet. 7 Sammanlagt ordnades under året 150 tentamenstillfällen för totalt deltagare. Antalet absolverade sp uppgick till sp. Arbetslivets synpunkter på utbildningsutbudet vid Öppna högskolan har tillförts genom arbetslivsrepresentanterna i styrelsen, via kontakter med utbildningsprogrammen samt via Öppna högskolans fortbildningsråd för undervisningssektorn resp. för det sociala området. Därtill har Öppna högskolan hållit kontinuerlig kontakt med utbildningsansvariga vid större företag/organisationer på Åland samt beaktat önskemål från privatpersoner. Input från de studerande har framför allt influtit genom de utvärderingar deltagarna gör efter varje kurs. Medeltalet av utvärderingarna (på skalan 1 5) har under året varit 4,46, m a o fortsatt gott: Uppdrag/fortbildning 4,42 Sjöfartskurser 4,39 Universitetskurser 4,45 Yrkeshögskolekurser 4,58 Mer detaljerad statistik i kapitlet Statistiska uppgifter.

8 Deltagare i Öppna högskolans utbildningsaktiviteter Fortbildning & uppdrag 1465 Universitetskurser 690 Sjöfartskurser 397 Öppna föreläsningar 211 Seminarier 127 Yrkeshögskolekurser 67 Totalt

9 FORSKNING OCH UTVECKLING, FOU Utvecklingsprojekt Högskolan har en viktig roll som initiativtagare till och som drivande kraft av olika externt finansierade projekt, projekten är också en viktig del av utvecklingsarbetet inom högskolan. I projekten deltar lärare och studerande bl a genom forskningsarbete, kurser och examensarbeten. Högskolan på Åland har under 2014 varit ansvarig för eller deltagit i följande utvecklingsprojekt: ARCHOIL Management of onshore cleanup operations of oil spills in archipelagos startade i november 2012 och har pågått till april ARCHOILsamarbetet omfattade beredskapsplanering, kartläggning av känsliga områden och träning - med fokus på oljeutsläpp i skärgårdsmiljö. Projektet ARCHOIL har bidragit till att konkretisera oljeskyddet lokalt på Åland, nationellt i Finland samt på Europeisk nivå för kursen Maritim miljömedvetenhet som är en obligatorisk kurs för blivande sjökaptener, maskinmästare och elmästare. Resultat från projektet har använts som underlag till ny oljeskyddsplan för Åland. Projektet har även lyft fram problematiken med Ålands behörighet och demilitariseringen och hur det påverkar oljeskyddet i området. Projektpartners i detta Central Baltic Interreg IVA finansierade projekt har varit Turun Ammattikorkeakoulu, Haaga-Helia AMK och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i Sverige. Projektledare för projektet var Julia Westerberg. 9 Älderomsorg på distans (ÄlDis) I projektet utvecklas en ny form av service/stödtjänst på distans till hemmaboende äldre. En lättanvänd videokonferensteknik ger de äldre möjlighet att vara i interaktiv kontakt med äldreomsorgen, varandra och anhöriga. Vårdpersonalen kan använda tekniken för att snabbt och enkelt nå den äldre i vård- och omsorgskontakter. De kan involvera hemmaboende äldre i aktiviteter inom äldreomsorgen även om de äldre inte kan lämna sina hem. Från en studio på högskolan sänder personal, sjukskötar- och närvårdarstuderande och andra intressenter interaktiva program och aktiviteter. Högskolan koordinerar verksamheten och ansvarar även för forskningen inom projektet. De anställda inom projektet är projektledare Gudrun Gudmundsen och projektassistent Liz Karlsson. Utöver Högskolan på Åland deltar äldreomsorgen i kommunerna Eckerö, Brändö, Jomala, Hammarland, Sund, Geta, Lemland, Lumparland, Kökar, Föglö, Saltvik, Mariehamn och Kumlinge samt Nya Apoteket, Central Apoteket och Folkhälsans Allaktivitetshus i Mariehamn i utvecklingsarbetet. Projektet finansieras av Ålands Landskapsregering (PAF-medel). ÄlDis startade 1 april 2013 och pågår fram till 31 december Åland Sailing Robots Seglande robotar har potential att bli ett kostnadseffektivt och miljövänligt alternativ för havsmiljöforskning, övervakning och vissa transporter. Målet med projektet är att utveckla den första obemannade segelbåten som seglar över Atlanten och genom detta utöka kunskapen om autonoma fartyg och grön teknologi. Projektet är tvärvetenskapligt och knyter särskilt samman sjöfart med elektroteknik och informationsteknik.

10 Under 2014 har Åland Sailing Robots gått från att styra en enmeters modellbåt till att styra en fyrameters minitolva. Mjukvaran i projektet har vidareutvecklats under en projektkurs på IT-programmet under våren. Under sommaren har fyra studenter arbetat med att anpassa minitolvan och styrsystemet, och två studenter från ENSTA Bretagne har utvecklat ett trackingsystem. Två examensarbeten kopplade till projektet har presenterats, Anton Bengtséns inom Elektroteknik samt Andreas Enqvists och Daniel Henrikssons inom Sjöfart. Ytterligare tre examensarbeten inom projektet påbörjades under 2014, alla vid Sjöfartsfakulteten. Till International Robotic Sailing Conference i Galway skrev lektor Kjell Dahl, elektroteknikingenjör Anton Bengtsén och överlärare Matias Waller en artikel om Power Management Strategies for an Autonomous Robotic Sailboat. I anslutning till konferensen deltog Åland Sailing Robots också i World Robotic Sailing Championship. Business Lab Åland Högskolan på Åland är huvudman för Business Lab Åland som har målsättningen att erbjuda unga människor en chans att starta företag. Business Lab Åland syftar till att etablera en positiv syn på entreprenörskap bland studerande vid Högskolan på Åland och andra, samt aktivt ge företagare verktyg att starta sina företag. Det här är en ny metod på Åland för att främja nyföretagande och förkorta tiden från idé till kommersialisering. Samarbetspartners är Ålands Näringsliv r.f., Ålands Utvecklings Ab, och Ålands landskapsregering. Forskning vid fakulteterna 10 Elektroteknik Tekn.dr. Matias Waller, överlärare Olinjära metoder för empirisk modellering av dynamiska system Publikation: Searching for New Benchmark Models for Detecting Nonlinearity in Data, M. Waller. Proceedings of the 19th IFAC World Congress, Pp Inom projektet har en generell metodologi för detektering av olinjär dynamik samt validering av olinjära empiriska modeller utvecklats. Under har denna metodologi jämförts med frekvensbaserade metoder för att detektera olinjär förvrängning i dynamiska system. Jämförelsen har publicerats och presenterats vid 19th IFAC World Congress. Att utvärdera, utveckla samt sammanställa en heltäckande presentation av den generella metodologin fortgår. Inom ämnesområdet studerades under 2014 även generella principer för hur man kan avgöra den statistiska signifikansen av korrelationsfunktioner. En möjlighet att förbättra rådande praxis utvecklas och skall under 2015 sammanställas till ett konferensbidrag för eventuell presentation vid 17th IFAC Symposium on System Identification. Tekn. dr Matias Waller, överlärare Tekn.mag. Kjell Dahl, lektor, doktorand vid Åbo Akademi Publikation: Power Management Strategies for an Autonomous Robotic Sailboat. K. Dahl, A. Bengsén, M. Waller. Robotic Sailing 2014: Proceedings of the 7th International Robotic Sailing Conference. Springer, Pp Inom projektet har en övergripande strategi för ett energisnålt mät- och styrsystem för autonoma segelbåtar utvecklats. En kartläggning med mätningar av strömförbrukning för mikroprocessor, givare och styrdon har publicerats och presenterats vid the 7th International Robotic Sailing Conference.

11 Informationsteknik Agneta Eriksson-Granskog, Fil. dr i data- och systemvetenskap Forskningen inom digitala metoder och interaktivt lärande Forskningen är inriktad mot följande frågor: 1 Hur öka användningen av digitala lösningar i ämnen som matematik, logik och fysik? Lärplattformar för kursmaterial, inlämningar och tentamina används inte i lika hög grad i ämnen med mycket formler, uträkningar och bevis som i ämnen där man producerar texter med ordbehandlare och i ämnen där man gör kalkyler i elektroniska kalkylprogram. Även inom matematik, logik och fysik finns pedagogiska fördelar med att digitalisera och frågan som aktualiseras i projektet är hur vi i de ämnena övergår till att använda digitala lösningar 2 Hur utforma ett pedagogiskt digitalt stöd för användningen av formler, beräkningar och formella härledningar? Genom ny mjukvara kan stöd för kontroll av korrekthet och olika slag av pedagogiskt stöd byggas in i ett system. Inom ramen för projektet framtas förslag till sådana stöd Maskinteknik DI Göran Henriksson, överlärare, doktorand vid Åbo Akademi Optimering av framdrift av fartyg med ställbar propeller Den globala handelsflottan drivs i huvudsak av olika fossila oljeprodukter, främst tung brännolja, diesel och gasolja. I mindre omfattning även av naturgas i form av LNG. Globalt använder fartygstrafiken ca. 10 % av all energi inom transportsektorn och de globala utsläppen av koldioxid från fartygstrafiken uppgår till ca. 2,5% av de totala utsläppen av fossil koldioxid. Undersökningar pekar på att det kan finnas en bränslebesparingspotential genom att optimera fartygets framdrift med beaktande av propellereffektivitet. Även små förbättringar i framdrivningseffektivitet kan betyda stora besparingar i kostnader samt minskad miljöbelastning. 11 Forskningsprojektets syfte är att öka förståelsen om fartygsdrift med ställbar propeller och att komma med en lösning för optimal framdrift av fartyg. Fartyg med ställbar propeller drivs antingen med konstant varvtal eller enligt en s.k. kombinatorkurva, vilket innebär att pådraget bestämmer kombinationen av varvtal på motorn och stigning på propellern. Olika faktorer kan göra att kombinationen varvtal och stigning inte är optimal vid verklig drift och att fartyget förbrukar mera bränsle än nödvändigt. Projektet fokuserar på optimering av fartygets framdrift som en helhet med propellerns verkningsgrad samt motorns verkningsgrad under olika förhållanden som viktigaste områden. Målet är att reda ut optimeringsmöjligheterna och besparingspotentialen, samt att skapa ett optimeringsverktyg. Arbetet bedrivs i samarbete med Rolls-Royce Ab, Napa Oy och Bore Ltd och kommer att presenteras i vetenskapliga artiklar och i en avhandling. Sjöfart Fil.lic. Chanfreau Philippe, överlärare Fortsatt forskning kring alternativa surrningsmetoder med hjälp av modellförsök (inlett hösten 2013) med understöd av stipendier från Sjöfartsstiftelsen i Finland och Signe och Olof Wallenius Stiftelse. Projektet är en naturlig fortsättning på deltagandet i förnyandet av timmerdäckskoden vid IMO

12 Vård Fil.dr. i folkhälsovetenskap, Anette Häggblom, överlärare Anette Häggbloms forskning bedrivs inom området våld mot kvinnor bl. a utifrån ett sjukskötarperspektiv. Ett pågående forskningssamarbete bedrivs med vårdforskare från Nordnorge med fokus på det vårdpedagogiska forskningsområdet. Artikeln inexperienced body to experienced body -the significance of experience based learning to comprehending the substance of intensive care nursing är sammanställd och inskickad under hösten 2014 till tidskriften Vård i Norden. Anette Häggblom är bihandledare till doktorand Erika Boman, Högskolan på Åland. Doktorandstudierna har som fokus hälsorelaterad livskvalitet och inre styrka hos äldre kvinnor på Åland ur ett salutogent perspektiv. Dessutom ingick Anette Häggblom som medlem i forskningsprojektteamet för GAPRO CARE ÅLAND: Vårdpersonalens kompetens att identifiera och stödja personer med spelproblem eller spelberoende, som avslutades september Forskningsteamets arbete resulterade i en bok Gapro Care projektet Spelprevention, Spelproblematik och Vårdpolicyprogram hösten Utifrån insamlat forskningsmaterial inom projektet GAPRO CARE ÅLAND pågår sammanställande av forskningsresultat i form av en vetenskaplig artikel i samarbete med Dr. Regina Santamäki Fischer. Publicerade artiklar Erika Boman, Yngve Gustafson, Anette Häggblom, Regina Santamäki Fischer & Björn Nygren (2014): Inner strength associated with reduced prevalence of depression among older women, Aging & Mental Health, DOI: / Boman, E., Häggblom, A., Lundman, B., Nygren, B., & Santamäki-Fischer, R. Inner strength as identified in narratives of elderly women: A focus group interview study Advances in Nursing Sciences. (Accepted for publication in 38:1, 2015). Med.mag. Erika Boman, lektor, doktorand vid Umeå universitet Inre styrka och sårbarhet hos äldre kvinnor på Åland ur ett salutogent perspektiv Den förväntade medellivslängden världen över ökar och kvinnorna lever längre än männen. På Åland är den förväntade medellivslängden hos kvinnor relativt hög. Generellt rapporterar äldre kvinnor mer hälsorelaterade problem än männen, kvinnorna lever i större utsträckning ensamma och har ofta sämre ekonomiska förutsättningar än männen. För dem som blir äldre är målsättningen, i enlighet med Ålands landskapsregering, att majoriteten ska ha möjlighet att bo i sitt eget hem. Ur ett folkhälsoperspektiv är det av vikt att veta mer om hälsorelaterad livskvalitet och hälsoresurser, såsom inre styrka, men även om sårbarhet för att kunna stödja äldre som bor hemma och möta de utmaningar som följer med en åldrande befolkning. Arbetet planeras att presenteras i vetenskapliga artiklar och ett avhandlingsarbete. Publicerad artikel: Boman, E., Gustafson, Y., Häggblom, A., Santamäki Fischer, R. & Nygren, B. (2014). Inner strength associated with reduced prevalence of depression among older women. Aging & Mental Health, DOI: / Abstrakt till konferens: Boman, E., Häggblom, A., Lundman, B., Nygren, B. & Santamäki Fischer, R. Inner strength as expressed in narratives of elderly women a focus group interview study. 22nd Nordic Congress of Gerontology,

13 Med.dr. i omvårdnad, Regina Santamäki-Fischer, överlärare Fortsatt huvudhandledarskap och projektledare för projektet Inre styrka och sårbarhet hos äldre kvinnor på Åland ur ett salutogent perspektiv. Från Konung Adolf och drottning Viktorias frimurarestiftelse tilldelades forskningsmedel á SKR för året Dessa medel användes för statistiska beräkningar och färdigställandet av manus till fyra vetenskapliga artiklar samt för arbetstid för doktorand. Slutrapport skickad till Frimurarstiftelsen i november Forskningsansvar Åland Forskningsansvaret för studier i det åländska forskningsprojektet ÄIDis som studerar olika livskvalitetsaspekter för de äldre personer som är deltagare i Äldre omsorg på distans har fortsatt. Datainsamling av enkät och intervjuer av personal har påbörjats. Projektet: Att få vara den man är om vårdatmosfär har fortsatt efter ett uppehåll sedan 2010 i samarbete med en äldrevårdsinstitution i Mariehamn Forskningssamarbete med Umeå Universitet Forskning i samarbete med institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, har fortsatt. Forskningsområden: Åldrandet och självtranscendens, Inre styrka och åldrande, Studier om aspekter inom omvårdnad. Bihandledare till en forskarstuderande vid institutionen för omvårdnad Umeå universitet, Projekt: Assessing religiosity and spirituality in ageing. Sammanställandet av ansökan för LIC-studier. Forskningssamarbetet som startade våren 2013 med arbetsterapeututbildningen, Institutionen for rehabilitering och samhällsmedicin, Umeå Universitet inom ett förstudieprojekt Participation online: Developing meeting places based on new technology for older people har fortsatt. Medel har sökts från Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd i form av en programansökan och en projektansökan i samarbete med två andra projekt kring välfärdsteknologi och äldre. Ingen av de båda ansökningarna resulterade i tilldelade medel. I ansökan fanns ansökan om medel för att samla in data på Åland. Samarbetet kommer dock att fortsätta. 13 Arbete med vetenskapliga publikationer och läromedel Under året har arbetsprocessen med flera manus för rapporter över resultat från de olika forskningsprojekten fortsatt. I Umeå; medförfattare i tre manus; inre styrka, självtranscendens och Att arbeta efter pension. På Åland har manusarbetet inom projektet Äldre kvinnor..fortsatt och resulterat i att tre artiklar är klara för publikation. Medförfattare till Dr. Anette Häggbloms fokusgrupps studie från projektet Gapro Care har fortskridit och manus inskickat till tidskrift. Medförfattare till revision av kapitel om Tröst och trygghet i läroboken Omvårdnadens grunder, Perspektiv och förhållningssätt (Studentlitteratur) färdigställdes tillsammans med Med. dr i Omv.Vera Dahlqvist. Nyutgåvan släpptes hösten Artikel om sjuksköterskans kärnkompetenser: Santamäki-Fischer, R.& Boman, E.(2014) Vad skall sjukskötaren kunna? Om sjukskötarens sex kärnkompetenser. Vård i fokus; 3. Medverkan i forskningskongresser Posterpresentation vid Nordisk Gerontologisk Kongress 2014.i Göteborg: Santamäki Fischer, R., Gröndahl L & Laakso O.(2014) Nursing staff's perceptions of what significance the caring atmosphere that affect the older person s wellbeing -a study in Åland Islands. (Oral Posterpresentation)

14 Opponent vid fördisputation: Elisabeth Bruce: Erfarenheter av stöd bland föräldrar till barn med medfödda hjärtfel, Institutionen för omvårdnad, Umeå Universitet. 17 november 2014 Referee uppdrag 2014 Vård i Norden-Granskning av två manus 2014 The Gerontologist, granskning av ett manus. Övriga akademiska publikationer Ekon.dr Edvard Johansson, rektor Böckerman, P., Johansson, E., Saarni S., and Saarni, S (2014). The negative association of obesity with subjective wellbeing: Is it all about health? Journal of Happiness Studies 32,

15 STÖDFUNKTIONER Högskolebiblioteket Högskolebiblioteket är en central resurs för studier, undervisning och forskning vid Högskolan på Åland. Biblioteket skall erbjuda högskolans studerande och personal biblioteks- och informationstjänster av god kvalitet samt en inspirerande biblioteksmiljö. Högskolans bibliotek leds av en bibliotekschef. Bibliotekschefstjänsten utannonserades i början av året och tillsattes i maj. Vid biblioteket arbetar också en tillfälligt anställd informatiker. Bibliotekspersonalen erbjuder studerande (både programstuderande och studerande vid Öppna högskolan), lärare och övrig personal tillgång till både tryckt och elektroniskt material för studier och arbete. Bibliotekspersonalen handleder också studerande och personal i informationssökning. Alla förstaårets studerande har under bibliotekspersonalens ledning bekantat sig med bibliotekets utrymmen och resurser. Vissa program har även bjudit in biblioteket att informera om databaser och andra resurser inför skrivandet av examensarbeten. Antalet studerande som har fått handledning i informationssökning sjönk något jämfört med fjolåret: 277 studerande har deltagit i 36 olika informations- och handledningstillfällen. Högskolebiblioteket samarbetar med Mariehamns stadsbibliotek, där de studerande erbjuds både studieplatser och studierum som utnyttjas flitigt. Studieplatserna har under året utrustats med nya möbler och datorer. All utlåningsverksamhet sker vid stadsbiblioteket. Högskolebibliotekets personal deltog under året aktivt i stadsbibliotekets informationsarbete och medieurval. Det totala antalet utlån av högskolans material sjönk för andra året i rad, samtidigt ökade dock användningen av bibliotekets databaser och e-böcker. För att underlätta sökningen i e-materialet har s k discovery-system testats. EBSCO Discovery Service beställdes inför Vi har också haft testperioder av databaser och e-bokssamlingar för att kunna bredda utbudet och erbjuda alla program tillgång till relevant elektroniskt material. Studerande använder fortsättningsvis mycket material som är fritt tillgängligt på webben. Det nya discovery-systemet erbjuder bättre sökmöjligheter även bland fritt tillgängligt vetenskapligt material. Referenshanterings-programmet RefWorks har också testats och beställts under Av högskolans inskrivna studerande är 92 % registrerade låntagare vid biblioteket och av dessa var lite mer än hälften aktiva låntagare under De av högskolans låntagare (personal och studerande) som var aktiva under 2014 lånade i snitt 30,7 böcker per person. Studerande vid företagsekonomiprogrammet har i år gått förbi vårdstuderande som de flitigaste låntagarna. Hospitality Management ligger fortfarande på tredje plats. Samma tre program har också största andelen aktiva låntagare: på programmen för företagsekonomi och vård är 92 % av de studerande aktiva låntagare. Under året har högskolebiblioteket öppnat ett eget twitterkonto (@ha_bibliotek) som främst används för omvärldsbevakning, men naturligtvis också som informationskanal för intresserade. Personalen har under året deltagit i flera fortbildningstillfällen, bl a besökte informatikern biblioteksdagarna i Umeå och bibliotekschefen AMKkirjastopäivät i Helsingfors.

16 Internationell verksamhet Visionen för det internationella arbetet är att alla studerande ska kunna konkurrera på arbetsmarknaden genom internationella erfarenheter, interkulturell kompetens och språkkunskaper. Som grund för det internationella utvecklingsarbetet finns ett strategidokument som gäller till den Strategidokumentet betonar vikten av internationellt samarbete med partnerskolor och nätverk som är grunden för mobiliteten, men det internationella arbetet ska integreras i alla verksamhetsformer på hemmaplan. Högskolans internationella verksamhet leds av den internationella koordinatorn som till sin hjälp har en internationell nämnd (se nämnder). Det internationella arbetet är inriktat på mobilitet studerandeutbyte mellan partnerskolor och genom nätverk, och utbyte för lärare och personal. Mobiliteten sker huvudsakligen genom ERASMUS- och NORDPLUS-programmen. För att utveckla det internationella studentutbytet ska antalet kurser på engelska utökas kontinuerligt och kunna erbjuda större kurshelheter eller en internationell termin på engelska för inkommande studerande inom alla utbildningsprogram. En viktig del av utbudet för inkommande studerande är kursen i svenska (Swedish for Beginners) och en kurs i interkulturell kommunikation som ordnas genom Öppna högskolan. Högskolan ordnar även tutorutbildning, lånar ut cyklar och handhar bostäder till inkommande studerande. Information om högskolan och kursbeskrivningar på engelska finns på websidan för sökande från partneruniversitet. Kontakten till det europeiska nätverket av högre utbildningar upprätthålls genom EAIE-European Association for International Education och kontakten till de övriga yrkeshögskolorna i Finland upprätthålls genom Pinnet-nätverket. 16 NORDPLUS Nordplus Högre utbildningprogrammet ger stöd till student- och lärarmobilitet samt projekt- och nätverkssamarbete på högskoleområdet i de nordiska länderna och Baltikum. I Nordplus-nätverken där högskolan är delaktig ingår sammanlagt 46 högskolor/universitet. Aktiviteterna inom nätverken är mobilitet för studerande och lärare och intensivkurser. Under året genomfördes intensivkurser inom Nordman-nätverket och inom Ekoteknord. Sjukskötarprogrammet deltar i fyra nätverk. DANOSFI koordineras av Høgskolen i Hedmark och har sex partnerskolor. Nordman nätverket koordineras av Jyväskylä AMK och har nio partnerskolor. VAUM koordineras av Högskolan på Åland och har fyra partnerskolor. Medico koordineras av Turku amk och samarbetet sker mellan tolv deltagande partnerskolor och man arbetar för en säkrare läkemedelshantering. Informationsteknik, Hospitality Management och Företagsekonomiprogrammet deltar i nätverket EKOTEKNORD som har tjugo partners och administreras genom Högskolan i Jönköping. Teknikprogrammen är med i nätverket Nordic-Baltic Network of Engineering som administreras genom Novia Yrkeshögskola, i nätverket deltar fyra partnerskolor. ERASMUS Under året har man övergått till en ny programperiod Erasmus+ som förverkligas åren Programmet Erasmus+ högre utbildning är Europeiska unionens utbytes- och samarbetsprogram för högskolorna. Det främjar internationalisering och kvalitet inom högre utbildning. Via programmet kan deltagarna studera eller undervisa sitt eget ämne utomlands, utveckla sina språkkunskaper och utöka övriga internationella färdigheter. Högskolans Erasmus-partnerskolor är tjugoen till antalet och finns i tretton länder. Tre partneravtal har tillkommit under Dessa är Latvian Maritime Academy i Lettland, Lithuanian Maritime Academy i Litauen och Akdeniz University i Turkiet.

17 Belgien Thomas More Estland Tallinn University of Technology Kuressaare College Frankrike Lycée Nicolas Bremontier Bordeaux Island Háskolinn á Akureyri Lettland Latvian Maritime Academy Litauen Lithuanian Maritime Academy Norge Hedmark University College Portugal Universidade Catolica Portuguesa, Viseau Spanien Universidade da Coruña Universidad Carlos III de Madrid Universidad Politécnica de Valencia Universidad de la Laguna, Tenerife Universidad de Malaga Storbritannien Glasgow Caledonian University University of Central Lancashire, Preston Southampton Solent University, Warsash Maritime Academy Sverige Högskolan i Gävle Turkiet Akdeniz University Tyskland Fachhochschule Karlsruhe Fachhochschule Stralsund Hochschule Emden Leer 17 Statistik på mobiliteten finns under Statistiska uppgifter Internationell koordinator Lena Nyman-Wiklund Bastien Druot (t h) och Benoit Bourdon från Ensta Bretagne i Bordeaux, Frankrike deltog som Erasmuspraktikanter i Åland Sailing Robots projektet. De var också först med att pröva högskolans nya cyklar.

18 Kvalitetsutveckling Kvalitetsledningssystemet vid högskolan Högskolan på Åland har ett kvalitetsledningssystem som är ett verktyg för att: beskriva verksamheten tillhandahålla rutiner för kontinuerlig uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten med syfte att åstadkomma ständiga förbättringar skapa ordning och reda och på så sätt stöda personal och studerande i det dagliga arbetet nå vår vision och våra mål på sikt stärka högskolans varumärke Systemet bygger på riktlinjer i kvalitetsstandarderna i ISO 9000-serien och ENQA:s rapport Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (2009). Systemet ska uppfylla de externa krav som STCW-konventionen ( Standards of Training, Certification and Watchkeeping for Seafarers ) i avsnitt A-I/8 och B-I/8 ställer på institutioner som utbildar personal för sjöfart. Kvalitetsledningssystemet är auditerat och godkänt av RUH (Rådet för utvärdering av högskolorna) Auditeringen gäller i sex år. Systemet är också STCW-auditerat av Trafiksäkerhetsverket och RUH 2012 vilket gäller fem år framåt. 18 Målet för 2014 var att utbilda minst två nya internrevisorer för högskolan. Marita Ahlfors och Britt Mattsson gick kurs vid SIS Forum i Stockholm och avlade internrevisorsexamen i mars En intern revision har genomförts under året av examensinriktade verksamhetens process Programkurs planering och genomförande. I revisionsgruppen satt Marita Ahlfors, Britt Mattsson, Ann Riis och Thor-Björn Wik. Processgruppsmöten har hållits kontinuerligt. Arton av 27 grupper har hållit minst ett möte under året för att gå igenom processen, förbättra den och uppdatera dokumenten. Ledningens genomgång hölls den 4 november med styrelseordförande Emma Dahlén, högskolans ledningsgrupp och processledarna. Vid mötet presenterades en sammanfattning över vilka utvärderingar som gjort under året, bland annat Trivselenkäten som utfördes för sjunde gången och där syftet är att ta reda på hur studerande trivs med studierna vid högskolan. Ann Riis, kvalitetsansvarig, har under hösten informerat årets förstaårsstuderande om kvalitetsledningssystemet. Arbete pågår som bäst med att organisera det nya intranätet enligt kvalitetsledningssystemet. Kvalitetsledningssystemet finns på högskolans webbplats under Om högskolan.

19 Kommunikationsenheten Kommunikationsenheten bildades vid årsskiftet 2014 och består av en kommunikationschef och en webbansvarig på 80 % deltid. Tjänsten som kommunikationschef inrättades som ordinarie från Enheten ansvarar för kommunikation, information, marknadsföring och kvalitetsledning och hade även hand om schemaläggning fram till september Webbansvarig har tagit över en stor del av högskolans layoutarbete som tidigare köpts in externt. Kommunikationschefen leder nämnden för information och kommunikation. I högskolans strategi är målet att marknadsföringen både vad gäller studentrekryteringen och arbetsmarknadsplaceringen för de utexaminerade ska intensifieras. Marknadsföringsbudgeten fördubblades 2014 till Inför årets antagning satsade högskolan bland annat på en marknadsföringskampanj på facebook. Andra satsningar var ABI-vykort, bioreklam, TV-reklam, digitala annonser, utomhusreklam (lyktstolpar, ledtavlor, banderoller) traditionella annonser i printmedia med mera. Högskolan hade avtal med studieportalerna Studentum.se och Studentum.fi samt samverkansföretagen Utbudet.se och SubjectAid.fi. Utvecklingen går mot mera marknadsföring i digitala media. Öppna högskolans kurskatalog utkom två gånger under året, en gång per termin. Högskolan satsade även på en del annonser i printmedia för att marknadsföra de öppna kurserna och föreläsningarna. Högskolan deltog i tre mässor under året, Utbildning & Framtid i Närpes i januari, Sjöfartens Dag i Mariehamn i maj och KnowHow-mässan i Vasa i november. I år samarbetade högskolan och yrkesgymnasiet och delade monter på KnowHow med mycket lyckat resultat. Högskolan följde med på landskapsregeringens resa med m/s Michael Sars till Almedalsveckan sista veckan i juni. Högskolan deltog även i år i Maskinbefälförbundets inforesa till svenskspråkiga gymnasier på fastlandet. 19 Eftersom kommunikationsenheten är ny har året präglats av att skapa rutiner för verksamheten. Bland annat har enheten tagit fram en policy och strategi för sociala medier. Högskolan har ökat sin närvaro på facebook. Öppna högskolan har ett eget facebook-konto. Mats Adamczak höll i september en kurs om Twitter för intresserad personal. Därefter skapades ett tweet-schema för att öka högskolans aktivitet på Twitter. Biblioteket har ett eget twitter-konto. Enheten har också arbetat med att ta fram checklistor och mallar, bland annat för pressmeddelanden. Under året skickade högskolan ut fjorton pressmeddelanden. Flera av dem ledde till artiklar i media. Projektet med att bygga ett nytt intranät i SharePoint blev under året ett ÅDA-projekt (Ålands digitala agenda). Högskolan kommer tillsammans med samarbetsparterna i projektet Nytt intranät att ta fram ett baspaket i SharePoint HögAvisan, högskolans informationsblad, började i november att utkomma som elektroniskt nyhetsbrev i nyhetsbrevstjänsten Apsis Pro och skickas ut per e-post. Planerna är att utge HögAvisan externt efter årsskiftet. Enheten har medverkat i arrangemangen av högskolans evenemang som examensarbetespresentationerna och examensfesterna. Enheten har också delvis varit involverad i arbetet med ny varumärkesplattform för högskolan med värdegrund och ny grafisk profil. Detta arbete fortsätter under 2015 då trycksaker, webb och marknadsföringsmaterial ska förnyas då den nya grafiska profilen tas i bruk. Enhetens personal har deltagit i olika fortbildningskurser och seminarier.

20 HÖGSKOLAN ALLMÄNT Inkomster och utgifter Nedanstående diagram åskådliggör fördelningen av högskolans inkomster och utgifter under året, uppdelade i större helheter. Inkomster 2014 Utgifter 2014 Externa projekt Personalkostnader Kursverksamhet Inköp av tjänster Övriga inkomster Övriga utgifter Material och förnödenheter Maskiner och inventarier Hyror Totalt Högskolans nettoutgift för 2014 var INKOMSTER 2014 Externa projekt Kursverksamhet Övriga inkomster UTGIFTER 2014 Personalkostnader Inköp av tjänster Övriga utgifter Material och förnödenheter Maskiner och inventarier Hyror