F.T.O. DEN HELIGE FRANCISKUS TREDJE ORDEN INOM SVENSKA KYRKAN

Linköpings Universitet 2004-12-15 Institutionen för religion och kultur Religionsvetenskap HRVC45, Kristendomens historia C-uppsats, 10p F.T.O. DEN HELIGE FRANCISKUS TREDJE ORDEN INOM SVENSKA KYRKAN Ett historiskt arbete om tiden för ordens grundande Magnus Fröhler Snickaregatan 33 582 26 LINKÖPING Tfn 013-10 33 31, 070-326 16 35 E-post: magfr474@student.liu.se Lärare: Otfried B Czaika

2 Innehåll 0. Förkortningar 3 1. Inledning 3 1.1 Syfte och frågeställningar 3 1.2 Definitioner 4 1.3 Forskningsläget 4 1.4 Källmaterial 4-5 1.5 Avgränsning och perspektiv 5-6 1.6 Metoddiskussion 6 1.7 Problem 7 2. Bakgrund 7 2.1 Begrepp och organisation 8 2.1.1 Organisation 8 2.1.2 Medlemskap 8-9 2.1.3 Levnadsregel 10 2.1.4 TO mål 10 2.1.5 Utmärkande drag, tjänandets vägar och levnadsvillkor 11 2.2 Kort historik av SSF 11-12 2.3 The Third Orden 12-13 2.4 Första Orden i Sverige 13-14 2.4.1 Första stegen mot TO 14 2.4.2 Det fortsatta arbetet för en Första Orden i Sverige 14-15 3. Undersökning 15 3.1 Arkivmaterial 16-35 4. Resultat och slutdiskussion 35-40 5. Källor och Litteratur 41 6. Bilagor 42 6.1 Bilaga 1. TSSF Ny Organisation 42 6.2 Bilaga 2. Mall För Levnadsregel 43 6.3 Bilaga 3. The Basic Rule of Life 44 6.4 Bilaga 4. Den Europeiska provinsen av SSF/TSSF 45 2

3 0. Förkortningar AMFTO - Arkivmaterial från Den helige Franciskus Tredje Orden inom Svenska kyrkan. CSS - Christa Seva Sangha F.T.O. 1 - Den helige Franciskus Tredje Orden inom Svenska kyrkan. SSF - Society of Saint Francis. TSSF - Third Order of Society of Saint Francis. TO - Tredje Orden. 1. Inledning Denna C-uppsats, inom kristendomens historia, presenterar en svenskkyrklig orden, F.T.O., som tillhör en ordensgemenskap inom den Anglikanska kyrkan, Church of England. Orden heter SSF och har sin inspiration i helgonet, den helige Franciskus (1182-1226). Idén till detta forskningsarbete har bland annat sin grund i mitt eget medlemskap i orden. Vid mina första kontakter med F.T.O., fann jag att ordens historia endast var tillgänglig i kortfattade presentationsskrifter, ämnade i första hand för ordens medlemmar och intresserade. Med detta arbete såg jag dock möjligheten av att få fördjupa mina kunskaper om ordens historia, samt att även kunna få tillföra, den intresserade, ännu en del av vår kyrkohistoria. 1.1 Syfte och frågeställningar Då tankarna till detta arbete började ta form insåg jag snart att ett historiskt arbete av detta slag gärna kan tendera till att vilja omfatta hela det historiska fenomenet gällande orden. Nu är det dock inte ordens hela historia som tilldragit sig mitt främsta intresse, utan särskilt den första tiden för ordens tillkomst. Syftet med detta arbete är att fördjupa kunskapen om F.T.O: s tidiga historia genom att svara på frågorna: När kan man säga att F.T.O. grundades? Hur såg den organisatoriska processen ut under denna tid? 1 Punkteringen i förkortningen är enligt ordens regionala stadga. Manuale, För Den Tredje orden inom The Society of Saint Francis (SSF), F.T.O., otryckt häfte, utan år, s. 29. 3

4 1.2 Definitioner Interkommunion - Nattvardsgemenskap mellan kyrkosamfund. Svenska kyrkan har det med övriga Lutherska kyrkor, Anglikanska kyrkan, Metodistkyrkan och Oberoende Filippinska kyrkan. 2 Kaplan - Präst med särskilt ansvar inom en kyrklig grupp. 3 Kommunitet - En gemenskap/orden där man lever efter en gemensam ordning för bön och arbete. 4 Orden - Människor som lever efter en gemensam levnadsregel. De kallas ofta Bröder eller Systrar. 5 Retreat - Att dra sig tillbaka för bön, läsning och meditation. 6 1.3 Forskningsläget Vad jag har kunnat finna finns det ingen tidigare forskning gjord inom området som jag valt att studera. Det material som finns tillgängligt är ett antal mindre skrifter, framställda för F.T.O: s eget interna bruk. Dessa skrifter är bland annat framställda av ordens kaplan, kyrkoherde emeritus Ulf Callert, som tillika är en av initiativtagarna till ordens grundande i Sverige. I ett litet vidare och vetenskapligare perspektiv finns boken This Poor Sort, som presenterar SSF: s historia i Europa, av Petà Dunstan. I boken finns det några få sidor som kortfattat berättar om relationerna till Sverige och studieobjektet. 7 1.4 Källmaterial Mitt material består av 12 källor, som finns bevarade hos F.T.O., gällande ordens tillkomst i Sverige. Källorna finns att tillgå i det arkiv som för nuvarande är inhyst hos Jan-erik 8 Jonsgården i Knivsta. Materialet består av korrespondens mellan SSF och de personer som visat intresse för att grunda orden i Sverige, samt den internkorrespondens i form av rundbrev som de initierade i Sverige skickade till alla dem som visat ett intresse för orden. 2 Lundborg, Peter och Wiking, Sven, Vad är det? Ordbok för Svenska kyrkan, Mif 1996:9, Uppsala, 1997. s.65. 3 Lundborg och Wiking, 1997. s. 75. 4 Lundborg och Wiking, 1997. s. 79. 5 Callert, Ulf, Assisi och Franciskus, En hjälp till vägledning i Franciskus stad Assisi, otryckt kompendium, 2003. s. I. 6 Lundborg och Wiking, 1997. s. 129. 7 Dunstan, Petà, This Poor Sort, A History of the European province of The Society of Saint Francis, Darton, Longman and Todd Ltd, London, 1997. 8 Jan-erik stavar sitt namn med ett litet e i erik. Detta har han troligtvis inte alltid gjort, se not 72 och 179. 4

5 För att sätta in orden i sitt sammanhang har jag använt mig av Petà Dunstans bok, This Poor Sort, 9 samt även diverse material om orden, som främst är framställt för och av F.T.O./SSF: s medlemmar. F.T.O. är en öppen orden och har inget som är hemligt för icke medlemmar och inget av det material som jag har tagit del av betraktas som konfidentiellt. Jag vill även tillägga att jag har möts av största möjliga tjänstvillighet från F.T.O vad det gäller tillgänglighet till deras arkivmaterial, vilket möjliggjort denna uppsats. 1.5 Avgränsning och perspektiv Att söka en ordens tillkomsttid är inte helt enkelt. När föds en orden? Det är givetvis många olika faktorer som man kan räkna som avgörande för en ordens grundande. Man kan se på det institutionella förfarandet av orden och då låta datumet för antagandet av ordens regel få ligga till grund för ordens tillblivelse. Ett annat sätt är att utgå från det individuella planet och låta ett viktigt, personligt, avgörande få utgöra det som lägger grunden till ordens tillkomst. Enligt historikern Petà Dunstan var ett av det mest grundläggande momentet för SSF: s tillblivelse tillfället då några bröder, 1937, gav sina livstidslöften till orden. 10 Detta årtal anger även SSF själva som det egentliga årtalet för ordens grundande. 11 Därför har detta perspektiv, som hävdar att en orden grundas när livstidslöften till orden avges, också fått fungera som gällande för detta arbete. Detta trots att det inte, i en strikt bemärkelse, handlar om att en ny orden blev grundad, då F.T.O. kom att utgöra en del av den redan etablerade orden TSSF, dock med den särarten att medlemmarna var tillhöriga den Svenska kyrkan. Med detta perspektiv, som utgångsläge, kunde jag göra en avgränsning för detta arbete då jag skulle söka efter och bearbeta källmaterial till dess att jag fann tiden för, då de första Noviserna 12 avlade sina livstidslöften till orden i Sverige och genom det antas formellt som Professed/Invigda 13 medlemmar i orden, vilket skulle ha skett någon gång under året 1974 enligt uppgifter från ett informationshäfte om orden. 14 9 Dunstan, 1997. 10 Dunstan, 1997, s. 96-98. 11 Manuale, s. 23. 12 Definitionen av en Novis, se punkten 2.1.2. 13 Definitionen av en Professed/Invigd, se punkten 2.1.2. 14 Wermén, Ann-Kristin, Kort om FTO: s Historia, otryckt informationshäfte, 2000. 5

6 För att säkerhetsställa sökandet av alla källor, inom ramen för detta arbete, valde jag att gå igenom allt det material som orden samlat från den aktuella tiden, 1971-1974. Jag valde dessutom att söka igenom det material som omfattar tiden 1975-1995, för att på detta sätt försäkra mig om att de inte innehåll några, för mig, aktuella källor. Materialet består av två välfyllda A-4 pärmar med, mer eller mindre osorterade och osystematiserade, brev och dokument av skilda slag. Materialet som föll utanför avgränsningen och syftet har jag av förklarliga skäl inte redogjort för i detta arbete. 15 1.6 Metoddiskussion Denna uppsats består av ett grundläggande forskningsarbete då jag har letat efter och bearbetat, ej tidigare känt, källmaterial inom ämnet kyrkohistoria. Jag har inledningsvis redogjort, på ett deskriptivt sätt, för F.T.O. och SSF, för att ge en bakgrund och en förförståelse till studieobjektet. Denna del av arbetet har jag genomfört genom att hämta material från Petà Dunstans bok, This Poor Sort 16 och diverse internt informationsmaterial från SSF och F.T.O. För att genomföra undersökningen på ett redbart sätt har jag valt att systematiskt redogöra för allt det källmaterial som F.T.O. förfogar över, från tiden då iden om att grunda F.T.O. uppkom till dess då vi kan finna belägg för att grunden var lagd, enligt följande, utav mig skapat tillvägagångssätt: Jag redogör för varje funnen källa, inom ramen för avgränsningen, i en kronologisk ordning. Varje källa har fått en benämning genom ett nummer i stigande ordning. Då det framgår av källan, presenterar jag datum, författare och adressater. Jag har även låtit beskriva hur källan är framställd och dess omfattning, samt om det är en originalkälla eller en avskrift. Sedan presenteras den fakta som behandlar ordens organisationsprocess genom att jag redogör för: möten, beslut, namn, årtal och andra, för detta arbete, relevanta händelser. Gränsen mellan ordens andliga och organisatoriska utveckling är ibland svår att dra, därför har jag ibland valt att ta med andra fakta än de rent organisatoriska. De källkritiska problem som framkommit efterhand, mina reflektioner och kommentarer, har jag valt att presentera i den fortlöpande notapparaten för att inte belasta källorna med mina egna ord. 15 Enligt Jan-erik Jonsgården, som förvarar materialet, innehåller dessa två pärmar, bland annat, allt material som orden har att uppbringa gällande tiden och syftet för mitt arbete. Enligt kaplanen för orden, Ulf Callert, är alla ordens dokument sparade i AMFTO hos Jan-erik Jonsgården. 16 Dunstan, 1997. 6

7 1.7 Problem Arkivmaterialet består av både originalkällor och avskrifter. De som är avskrifter är benämnda Nr. 1, 2 och 8 och de består av översättningar från engelska till svenska. I respektive källa framgår det inte vem det är som står för översättningarna men i källa Nr. 2 skriver dock författaren, att han har bett en person inom den tilltänkta orden att översätta hans brev. 17 Genom denna kommentar kan vi anta att författaren hyser ett visst förtroende för denne, vilket bör borga för att vi kan anse att översättningarna är gjorda på ett tillförlitligt och korrekt sätt. De flesta av källorna sorterar in under benämningen avskrifter, men med tilläget att de bör kunna jämställas med originalkällorna. Det framgår tydligt att de är antingen är framtagna som fotostatkopior eller stenciler från originalen då författarens namnunderskrift finns med. Då dessa källor är de enda som finns bevarade, enligt ordens representanter, 18 får även dessa ett högt fungerande värde för detta arbete. Det kan vara på sin plats att tala om att källa Nr. 9 är ett originaldokument skrivet på engelska. Det är maskinskrivet och undertecknat för hand med bläck. Texten som jag presenterar från denna källa är min fria översättning. 2. Bakgrund Under början av 1900-talet i England var det många olika gemenskaper som valde att leva ett religiöst kommunitets liv inom den Anglikanska kyrkan, inspirerat utifrån det liv som den helige Franciskus hade valt att leva under 1200-talet i Italien. Under trettiotalet gick några av dessa grupper samman för att, utifrån sina olika traditioner, bilda en gemensam orden, kallad SSF. 19 Det är i denna orden som F.T.O. har sin tillhörighet och som bakgrund vill jag här nedan, kortfattat, redogöra för vissa begrepp, organisationen, samt för SSF: s historia. För den mer historieintresserade kan jag rekommendera att läsa Petà Dunstans utförliga bok om SSF och dess historia. 20 17 Se not 73. 18 Se not 15. 19 Dunstan, 1997, s. xv. 20 Dunstan, 1997. 7

8 2.1 Begrepp och organisation SSF är en ordensgemenskap inom den Anglikanska kyrkan, Church Of England. Den består av tre ordnar: Den Första Orden, bestående av Bröder och Systrar, som var för sig lever utåtriktade och missionerande liv med de traditionsenliga klosterlöftena fattigdom, kyskhet och lydnad. Andra Orden består av Systrar som lever tillbakadraget i bön och kontemplation. Och slutligen den Tredje Orden, som består av kvinnor och män, vigda (biskopar, präster och diakoner) och lekfolk som lever vanliga liv i familj och samhälle med en vilja av att leva sina liv utifrån en tydlig inspiration av den helige Franciskus och hans liv. 21 2.1.1 Organisation F.T.O. är en del av den Tredje Orden - TSSF, som tillhör SSF. 22 Då mitt arbete handlar om F.T.O. har jag valt att bara presentera deras organisation, och detta endast översiktligt, och tar därför inte upp något av den Första och den Andra Ordens organisationer. TSSF består av medlemmar av den Anglikanska kyrkan eller medlemmar av andra kyrkor, vilka har nattvardsgemenskap med Church of England, vilket är fallet för medlemmarna av F.T.O. då den Svenska kyrkan står i interkommunion med Church of England. 23 TSSF består av fem provinser: Europa, Amerika, Nya Zeeland, Australien och Afrika. Dessa är indelade i olika områden. F.T.O. utgör ett sådant eget område inom den europeiska provinsen, men med den särarten att de verkar inom den Svenska kyrkan. 24 De övriga europeiska områdena är lokaliserade till England, Irland, Skotland och Wales. Det är drygt 2000 medlemmar inom den europeiska provinsen av TSSF, varav ett fyrtio tal 25 kan räknas till F.T.O. 26 2.1.2 Medlemskap Medlemskapet grundar sig på en personlig kallelse från Gud om att leva sitt liv som kristen, inspirerad av den helige Franciskus, inom ramen för ordens gemenskap. Att söka inträde till orden gör man inte annat än med den ambitionen av att kallelsen ska bestå livet ut och att man 21 Manuale, s. 3. 22 Manuale, s. 29. 23 Manuale, s. 27. 24 Se bilaga 6.1 och 6.4 för översikt av organisationen. 25 Adresslista F.T.O., otryckt material, 2002. 26 Interested in Becoming a Franciscan Tertiary?, Humility, love, prayer, study and work are keynotes of The Third Order of Society of Saint Francis, otryckt häfte, 2001 8

9 därför är beredd att avlägga ett livstidslångt löfte till orden. Kallelsen prövas under olika stadier för att se om den är från Gud och om den kallade är villig att anta den kallelsen. 27 De olika stegen som följer under prövotiden är följande: Att bli Aspirant, är det första stadiet, då man har anmält sitt intresse av att upptas i orden. Som Postulant går man in i nästa fas, då man efter samtal med orden beslutat sig för att gå vidare för att pröva sin kallelse till orden. Under ca ett halvt år lever Postulanten med en enkelt utformad levnadsregel 28 utan att avlägga några löften. Om kallelsen består och efter prövning av orden, kan man antas till det första formella medlemskapet inom orden som Tertiär, vilket fritt kan översättas med medlem av Tredje Orden. Detta steg tas då man blir upptagen som Novis, då man med en utförligare regel 29 prövar sin kallelse under ytligare två år, för att se om man sedan skall gå vidare mot att avlägga ett livstidslångt löfte till orden. Efter novisåren har man, efter det att orden och Novisen bejakat kallelsen, möjlighet att avlägga det livstidslånga löftet till orden. Man tas upp, för resten av sitt liv, som Professed/Invigd medlem. 30 Varje medlem skall ingå i en lokalgrupp bestående av 3-15 personer med en, av medlemmarna vald, ledare som kallas Convenor. Flera lokalgrupper ingår i ett större område som kalls för Area. Sverige och F.T.O. utgör ett eget sådant område inom den europeiska provinsen. I en Area skall det finnas en ledningsgrupp som kallas för Area Team med ansvar för orden inom detta område. Dessa beslutar bland annat om vilka som får bli antagna som Noviser och Professed. Area Teamet väljs av alla Tertiärer inom området. Fler Areas bildar tillsammans en större gemenskap kallad Cluster. Sverige utgör dock ett undantag från den gängse organisationen då de både utgör ett Area och ett Cluster. Provincial Chapter är det nationella organet för den europeiska provinsen och det utgörs av en ledningsgrupp bestående av representanter från alla Clustren. Valet till detta organ görs av provinsens alla medlemmar. Dessa ledare träffar regelbundet ledarna från de övriga ordnarna som tillhör SSF, samt att några av dem också representerar den europeiska provinsen då de träffar de andra nationella ledarna från de övriga fyra provinserna inom TSSF. 31 27 Den Helige Franciskus Tredje orden inom Svenska kyrkan FTO, otryckt informationsblad, utan år. 28 Se 2.1.3. för detaljer om levnadsregeln, samt bilaga 6.3 29 Se 2.1.3. för detaljer om levnadsregeln, samt bilaga 6.2. 30 Den Helige Franciskus Tredje orden inom Svenska kyrkan FTO, utan år. 31 Third Order (European province) Society of saint Francis, The Manual, The Rule of the Third Order of the Society of Saint Francis, 2001. The Third Order. European province, Society of S Francis, Training note no 11. The Structure of the order, otryckt skrift, 2000. 9

10 2.1.3. Levnadsregel Inom den TO följer alla medlemmar en personlig levnadsregel. 32 Regeln skall för alla innehålla åtaganden under följande nio punkter: Nattvard, botgöring, personlig bön, självförnekelse, retreat, studier, enkelhet, arbete och lydnad. För Postulanten handlar det om att börja öva sig i att följa en regel, utifrån intentionen om att detta skall tillämpas under resten av dennes liv. Det finns en provisorisk och enkelt utformad basregel som Postulanten kan anta, som sin, under prövotiden. 33 När man blir upptagen till Novis och därmed också formell medlem av orden skall man ha utformat en personlig levnadsregel 34 som man lovar att hålla under ett år. Varje år skall medlemmarna inom området samlas till ett stormöte, som kallas kapitel, och då skall man förnya sitt löfte om att hålla regeln. Regeln utarbetar man tillsammans med en andlig vägledare, som i förväg godkänts av orden, och den anpassas till individens personliga levnadsförhållanden så att den kan hållas. Om individens levnadsförhållanden förändras eller att man inser att man inte kan följa de uppsatta målen, kan personen ändra sina åtaganden i regeln i samråd med den andlige vägledaren inför det årliga kapitlet. Tanken med regeln är att den skall ge stöd åt individen, i det som omfattar ordenslivet, och inte ge ett dåligt samvete och en upplevelse av misslyckande. Då man slutligen avlägger sitt livstidslöfte till orden lovar man att, för resten av sitt liv, hålla sin regel ett år i taget. På olika sätt och vid olika tidpunkter redogör man, för olika nyckelpersoner inom orden, för hur arbetet med regeln fortlöper. 35 2.1.4 TO mål Inom orden vill man leva enligt evangeliet om Jesus Kristus, inspirerade av den helige Franciskus. Man vill genom sina liv försöka förmedla Guds levande ord till alla andra människor. Ordagrant är målet för orden enligt följande citat: att göra vår Herre, Jesus Kristus känd och älskad överallt, som broder Franciskus gjorde, att sprida en anda av broderskap och att leva enkelt. Detta är den lydnad som Evangeliet ålägger oss och som formar våra liv och attityder. 36 32 Manuale, s. 27-28, samt se bilaga 6.2. 33 Se bilaga 6.3. 34 Se bilaga 6.2. 35 Manuale, s. 27-28. 36 Manuale, s. 2. 10

11 2.1.5 Utmärkande drag, tjänandets vägar och levnadsvillkor. Tre särskilda dygder, som framträdde, hos den helige Franciskus skall vara kännetecken för dem som vill leva inom orden. Med hänvisning till olika bibelord redogör man för vilka de är och varför man skall sträva efter att låta dessa bli framträdande egenskaper: Ödmjukhet (Matt 11:29), Kärlek (1Joh 4:19) och Glädje (Joh 15:11). 37 Bön, studier och arbete är de tre huvudvägar som orden tillämpar då de vill uttrycka sin kärlek till Gud och då de vill tjäna sina medmänniskor. På samma sätt som ovan låter man dessa vägar delvis kopplas samman med olika bibelcitat: Bön (Matt 18:20), Studier (Matt 13:19) och Arbete. 38 De allmänna levnadsvillkoren, som ordens medlemmar försöker tillämpa, utgår huvudsakligen från de ord som den helige Franciskus lär ha sagt till sina bröder. Brödernas regel och liv skall vara detta: att följa vår Herres, Jesu Kristi Heliga Evangelium genom att leva i lydnad, utan egendom och i kyskhet. 39 Då de inom TO lever sina liv ute i samhället som lekmän eller vigda, med eller utan familj, skall dessa levnadsvillkor inte ses som absoluta på det sätt som gäller för Bröderna och Systrarna inom den Första och den Andra Orden. Man säger istället att man, inom ramen för kyrkans liv, skall leva: Ett enkelt liv i en broderskapsanda och att villigt lyda kallelsen om att sprida budskapet om Jesus Kristus. Dessa tre villkor har också sina utgångspunkter i några bibelcitat: Enkelhet (Matt. 5:3 och Luk. 22:26), Kyskhet (Matt. 22:37) och Lydnad (Joh. 14:15). 40 2.2 Kort historik om SSF Att ange ett exakt år eller datum för ordens tillkomst är svårt, då processen var lång, komplicerad och lite ovanlig. Man brukar dock ange året 1937 som ett av de mer centrala åren av processen. Detta då föreningen av några existerande franciskanska gemenskaper ledde fram till att några av dess Bröder avlade livstidslöften till den nya gemensamma orden, SSF. 41 37 Manuale, s. 5-8. 38 Manuale, s. 9-14. 39 Manuale, s. 15. 40 Manuale, s. 15-21. 41 Dunstan, 1997, s. 96-98. Enligt Dunstan är det Brödernas livstidslöftesavläggning till orden som kan ses som det som lägger grunden till ordens tillkomst eller om man vill, det som kan sägas vara ordens födelsedag/år. Detta år lyfter även SSF fram som sitt år för bildandet, Manuale, s. 23. Det är utifrån denna teori jag arbetar för att kunna svara på frågan när F.T.O. grundades. Se även 1.5. 11

12 Några andra viktiga datum och årtal som man också lyfter fram under ordens tillblivelseprocess är följande: Den 25 oktober 1933 användes för första gången namnet SSF, den 19 februari 1934 hölls det första mötet mellan de olika grupperna för att diskutera SSF och dess framtid och den 9 oktober 1936 samlades man för att enas om en konstitution och hur regeln till Första Orden skulle se ut, samt att man då också började använda namnet SSF som ett enande brödranamn. Den 16 oktober 1942, anser man vara datumet för det formella grundandet av SSF inom den anglikanska kyrkan. 42 Lite fakta och årtal gällande de gemenskaper som idag utgör SSF är följande: 1937 gick The Brotherhood of Saint Francis of Assisi samman med The Brotherhood of the Love of Christ för att bilda den Första Orden inom SSF. 1967 anslöt sig, den episkopala amerikanska gemenskapen, The Order of Saint Francis till dessa Bröder. 1947 tillkom The Community of Saint Clare som en klosterbunden gemenskap. Och 1969 The Order of the Poor Clares of Reparation and Adoration, som var ett liknande klosterbundet sällskap som ovannämnda systrar. Dess två utgör idag den Andra Orden. 1964 kom Sisterhood of the Community of Saint Francis med, för att från och med 1973 erkännas som Systrar av den Första orden. Och slutligen ingår, alltsedan 1937, i sällskapet den Tredje Orden. 43 2.3 The Third Orden I början av 1930-talet fans det ett antal franciskanska grupper som arbetade för att skapa någon form av gemenskap för lekfolk, som inte var kallade till ett strikt kommunitetsliv som Bröder eller Systrar. 44 En av de grupper som kom att ha en stor betydelse för TO var den grupp av kvinnor och män som i Indien leddes av den anglikanske prästen, Jack Copley Winslow. Som missionär i Indien samlade han kvinnor och män från skilda kulturer och traditioner som ville leva ett religiöst liv i gemenskap med varandra. Det var ogifta och gifta, kvinnor och män, indier och engelsmän. Detta ledde fram till att man den 11 juni 1922 fick kyrkans välsignelse för grundandet av den religiösa gemenskapen Christa Seva Sangha (Society of the Servants of Christ). 45 Vid ett tillfälle i England, då Jack Winslow var där på besök, träffade han en grupp unga män varav flertalet var präster. Dessa män var inspirerade av det missionsarbete Jack Winslow 42 Dunstan, 1997, s. 96-97. 43 Manuale, s. 23. 44 Dunstan, 1997, s. 67. 45 Dunstan, 1997, s. 67-69. 12

13 bedrev och även den gemenskap han hade bildat och de gav uttryck för att få dela denna gemenskap och beslöt sig därför att för att bli Postulanter till CSS. Ledaren för denna grupp unga män hette Algy Robertson och redan efter att han blivit upptagen som Novis i CSS ville han att denna gemenskap skulle utvecklas till att bli en hel, tredelad franciskansk orden. Som ett led och en utveckling av denna hans vilja utformades nya regler för gemenskapen och 1928 separerades de ogifta från de gifta för att bilda två olika grupper inom gemenskapen. Vidare på den vägen, under 1930-talet, fortsatte man att samla andra liknande gemenskaper och successivt knöts banden allt mer samman, för att på detta sätt lägga grunden till den gemenskap som sedan skulle komma att bli TO inom SSF. 46 2.4 Första Orden i Sverige Redan 1949 hade den första kontakten mellan SSF och den Svenska kyrkan knutits, då prästen Gunnar Rosendal var inbjuden som gästtalare vid ett möte hos Bröderna i Dorset, där han bland annat talade om den ekumeniska utvecklingen inom kyrkan. 47 Under 1950-talet fortsatte kontakterna mellan SSF och Sverige och då bland annat genom prästerna Christofer Klasson och Nils-Hugo Ahlstedt, föreståndare vid Stiftsgården i Rättvik. De båda arbetade för att kunna återinföra ett kommunitetsliv för män inom den Svenska kyrkan. 48 Tillsammans med SSF, då några svenskar hade anmält sitt intresse till orden, ville man nu försöka starta en kommunitet i Sverige och se hur detta skulle kunna fungera. SSF ville att de svenskar som antagits som Aspiranter först skulle åka till England för att där tränas av Bröderna. Detta motsatte sig dock svenskarna då man menade att det var viktigt att det hela började i Sverige för att man inte skulle kunna tolka ordenslivet som ett importerat fenomen, utan något som var väl grundat på hemmaplan. 1959 hade en av Bröderna i England fått ordens tillåtelse att fara till Uppsala för att där träna de svenska Aspiranterna i att leva ordensliv utifrån en regel, baserad på TSSF: s regel. 49 Resultatet av detta blev att, söndagen den 14 februari 1960, i kapellet på Stiftsgården i Rättvik lades grunden till det Heliga Korsets Brödraskap, då fyra män förklarade sig villiga att leva 46 Dunstan, 1997, s. 67-72. 47 Dunstan, 1997, s. 300. 48 Dunstan, 1997, s. 300-301. 49 Dunstan, 1997, s. 301-303. 13

14 med idealen om fattigdom, kyskhet och lydnad till den Svenska kyrkan. Bröderna började dock efter ett tag att dras från det franciskanska idealet och SSF mot ett mera kontemplativt ordensliv, detta med en tydlig inspiration från den helige Benedictus. 1970 lade de grunden till Östanbäcks kloster, som 1975 stod helt klart för invigning. 50 2.4.1 Första stegen mot TO Kontakten mellan SSF och Sverige var dock inte helt bruten. SSF hade, alltsedan början av 1960-talet, skickat Noviser till Stiftsgården i Rättvik för att de, under några sommarmånader, skulle kunna hjälpa till med deras ungdomsarbete. Under slutet av 1960 och början av 1970- talet, hade några svenskar, som mött dessa Bröder, börjat att visa intresse för det franciskanska livet och ställt frågan till Bröderna om de skulle kunna bli medlemmar i TSSF. 51 SSF bejakade frågan och i december 1971 skickade man Br. Michael och Br. John Charles till Rättvik, för att de där skulle kunna hålla en konferens för dem som visat intresse för TSSF. Inom loppet av fem år 52 hade sex personer upptagits som Invigda medlemmar i orden. I detta sammanhang kan det också vara värt att notera att de svenska biskoparna inte hade något att invända mot att svenskkyrkliga kvinnor och män visat intresse för att tillhöra en anglikansk Tredje Orden. 53 2.4.2 Det fortsatta arbetet för en Första Orden i Sverige Arbetet med att försöka starta ett Första Ordens hus i Sverige fortsatte alltjämt. Två svenska Aspiranter, hade antagits som Postulanter hos Bröderna i Heliga Korsets Brödraskap men inte funnit sig tillrätta med den benedektinska traditionen, utan nu valt att försöka bli medlemmar i den Första Orden av SSF. Detta var dock inte helt enkelt då dessa två var tillhörande den Svenska kyrkan och för att bli upptagna i SSF måste de avlägga livstidslöften, vilket i första hand inte sker till orden utan till den Anglikanska kyrkan. 54 SSF: s beskyddande biskop såg helst att dessa Aspiranter kunde avlägga sina löften till en svensk biskop och på detta sätt kringgå problemet med löftesavläggningarna. SSF beslöt sig 50 Dunstan, 1997, s. 301-303 51 Dunstan, 1997, s. 303. 52 Här får vi dock endast veta att, någon gång mellan december 1971 och december 1976, avlägger sex personer livstidslöften till orden. Inget mer specifikt datum eller år presenteras. 53 Dunstan, 1997, s. 303. 54 Dunstan, 1997, s. 303. 14

15 ändå för att anta dessa två som Noviser och man föreslog även att man skulle starta ett Första Ordens hus i Sverige och låta den fortsatta processen ha sin gång för att se hur det hela skulle kunna komma att utveckla sig. 55 Efter många möten kunde planen på att grunda ett Första Ordens hus i Sverige sjösättas hösten 1975, då Broder Giles från England och de båda svenskarna flyttade samman. Detta blev dock ett kortvarigt projekt som inte sträckte sig längre än till vintern 1975-76. En av anledningarna till att det inte blev så bra var språksvårigheterna dem emellan. 56 En annan anledning var också att Noviserna, under denna tid, hade börjat planera för att skapa en egen självständig franciskansk kommunitet inom den Svenska kyrkan. 57 När det började närma sig tiden för den tänkta livstidslöftesavläggningen till SSF, insåg orden att detta inte skulle kunna gå att genomföra, då SSF är en anglikansk orden och inte en ekumenisk orden. Här kom de problem som man redan sett från början att bli det avgörande slaget. SSF rekommenderade dock att Noviserna skulle avlägga sina löften till biskopen av Göteborg och på så sätt grunda en självständig luthersk-franciskansk kommunitet. 58 Den 23 augusti 1976 avlade de sina löften till biskopen i Göteborg och kommuniteten var ett faktum. Efter bara några år konverterade Bröderna dock till den Romersk-katolska kyrkan. 59 3. Undersökning Här nedan ges en presentation av de källor och dess innehåll som utgörs av den korrespondens som finns bevarade i AMFTO, gällande den första tiden för F.T.O: s grundande. Materialet framställs i en, av mig utförd, systematisk numrerad kronologisk ordning och inleds med vem som skrivit brevet, vem det är tillställt och om det är en originalkälla eller en avskrift. Jag har även valt att redogöra för materialets omfattning och skrivsätt. Vad det gäller dokumentets 55 Dunstan, 1997, s. 303. 56 Dunstan, 1997, s. 304. Detta påstående härleds till Giles den 8 september 1994. Att språkförbistringen skulle ha varit ett av de avgörande skälen till att deras kommunitets liv inte blev som de hade tänkt sig kan nog, efter så många år, vara en liten förenklad och subjektiv bild av det hela. Hur de båda Noviserna tolkade det hela framkommer inte av texten. 57 Dunstan, 1997, s. 304. 58 Dunstan, 1997, s. 303-304. Detta framställs som om den hela idén skulle vara SSF: s. Detta var ju även vad Noviserna planerat för. 59 Dunstan, 1997 s. 379. 15

16 innehåll presenterar jag endast fakta som är relevant för min frågeställning, det vill säga när F.T.O. grundades i Sverige och hur processen gick till. Jag tar alltså inte upp fakta gällande ordens spirituella utveckling. Källkritiska problem och kommentarer presenteras i den fortlöpande notapparaten. 3.1 Arkivmaterial Nummer Datum och ort Avsändare och funktion Mottagare Skrivsätt. 1. Brevet är ej daterat. 60 Plaistow, London Br. John Charles, SSF. Kaplan för TSSF i England Ej specifikt angivit. 61 Avskrift. Skrivmaskin. Översatt till svenska. 2 sidor. Br. John Charles 62 inleder med att tala om att brevet är duplicerat men att det dock är riktat och skall ses som ett personligt brev och som han hoppas skall vara början på en lång och god förbindelse dem emellan. Han refererar till sitt besök i Sverige som nyligen skett och han skriver att detta var en händelse som han alltid skall minnas med stor tacksamhet och glädje. 63 Han skriver vidare att han skall återvända till Sverige igen, under tiden 28 april - 9 maj, 64 för att besöka var och en som önskar leva franciskanskt liv och att de under denna träff skall försöka utforma vars och ens personliga regler. Han har även medsänt den engelska varianten av ordens manual för att denna skall kunna fungera som ett stöd till dem då de försöker arbeta fram sina personliga regler. 65 60 Utifrån information som framkommer i källans text kan vi dock, med ganska stor sannolikhet, fastställa att brevet skrevs någon gång mellan den 1 december 1971 och den 27 april 1972 (se not 69). 61 Utifrån den löpande texten kan vi dock anta att det är tillställt alla dem som visat intresse för att bilda TO i Sverige. 62 Fortsättningsvis förkortat till Br. J. 63 Detta besök bör troligen vara det möte som Br. J och Br. Michael genomförde vid konferensen i Rättvik under december månad 1971, och som kom att bli starten för grundandet av F.T.O. (se punkt 2.4.1, not 67 och 69). Detta antagande gör jag utifrån: a) datumen för hans planerade besök enligt not 69, b) hans påpekande om att besöket gett honom ett bestående intryck och c) att han också hoppas på, att de från och med detta brev, nu skall utveckla en lång och god gemenskap dem emellan. Det sistnämnda bör även tyda på att detta är det första brevet som skickats från SSF, till dem som visat intresse för grundandet av TO i Sverige under decemberkonferensen i Rättvik 1971. Detta ger oss en anledning till att kunna anse att denna källa, benämnd Nr. 1, faktiskt är den första källan till mitt studieobjekt. Jag har inte kunnat finna någon källa från konferensen i Rättvik i AMFTO. 64 Årtalet är ej angett. 65 Det åsyftade manualet finns inte bland källorna i AMFTO. 16

17 Br. J påpekar att de redan från början måste utveckla sig mot en svensk TO som skall vara lojal mot den Svenska kyrkan. Han påpekar också att han ser detta arbete som mycket spännande, då han får vara med och utforma denna svenska gren som en del av SSF. Br. J ber dem att efter de tagit del av innehållet i det engelska manualet skall de återkomma till honom för att redogöra för vad som måste ändras och anpassas efter de svenska förhållandena. I manualet finns de två viktiga fundament som redogör för vissa principer som var och en som vill leva franciskanskt måste anpassa till sina egna levnadsförhållanden. 66 Sedan redogör Br. J för de delar i manualet som anses vara de viktigaste för TO, bland annat om hur de skall utforma sina levnadsregler i enlighet med TO levnadsregler. Vad det gäller organisationen av TO i Sverige skriver han att detta skall utarbetas när det är nödvändigt. Han skriver också att det som gäller åldersbestämmelser under rubriken Intagning och medlemskap i manualet inte skall gälla de svenskar som var med på den träff som de hade i Rättvik. 67 Vad det gäller medlemskapet till SSF gäller det även kyrkor som har interkommunion med Church of England, vilket då innefattar den Svenska kyrkan. Sedan återkommer Br. J med att utförligare redogöra för den levnadsregel som de intresserade skall utforma då de önskar bli Postulanter till TO. Br. J skriver återigen att han skall komma till Sverige under tiden 28 april-9 maj 68 för att de då, tillsammans, skall försöka att fixera vars och ens regel så att den som önskar, under hans andra besök, den 25 september-9 oktober 1972, 69 kan avlägga löften till TO utifrån sin levnadsregel och antas som Noviser i TO i Sverige. Han fortsätter brevet med att beskriva de delar som skall finnas med i levnadsregeln och hur de skall utforma dessa regler. Regeln skall inledningsvis innehålla namn och adress, för att sedan under följande rubriker en personlig redogörelse för hur dessa skall efterföljas. 1. Sakramentens bruk. 2. Annan bön. 3. Självdisciplin. 4. Retreat. 5. Studier. 6. Enkelhet i livsföring. 7. Aktivt arbete för Guds rike. 8. Andlig ledning. 66 Vilka dessa två fundament är framgår inte då manualet saknas. 67 Då han nämner Rättvik här styrker detta att det Sverige besök som Br. J refererar till i början av denna källa bör ha varit decemberkonferensen i Rättvik 1971 (se punkt 2.4.1 och not 69). 68 Årtalet är ej angett. 69 Då vi här får ett årtal och datum presenterat, kan vi genom detta arbeta oss fram till en trolig datering av denna källa. Brevet inleds med en referens till ett nyligen genomfört Sverige besök, som troligtvis hade skett under december 1971 (enligt not 63 och följande resonemang). Dokumentet fortsätter med att redogöra för ett kommande besök den 28 april - 9 maj (se not 64 och 68) som skall efterföljas av ett andra besök den 25 september - 9 oktober, 1972. Av denna information kan vi dra följande slutsats: Att källa Nr. 1 bör vara skrivet tidigast någon gång efter den 1 december 1971 och senast den 27 april 1972. 17

18 Under punkten 8, om Andlig ledning, skriver Br. J att det under utvecklingsfasen av TO i Sverige kanske det är bäst om alla kan stå under hans omsorg såvida inte man absolut hellre vill ha någon annan som sin andlige vägledare. Br. J skriver också att de sedan skall utse en skattmästare som kan ombesörja för att medlemmarna kan betala in en liten summa årligen för att täcka portokostnader och dylikt, men att detta kan vänta ett tag. Br. J avslutar brevet med att påpeka att levnadsregeln endast är en hjälp för dem att leva sina kristna liv i en franciskansk anda och att det inte är slutmålet. Och om det nu är deras längtan, att leva sina liv i evangeliet utifrån den inspiration de får från den helige Franciskus, ja då är det bara att sätta igång, detaljerna kan de ordna med sedan. Nummer Datum och ort Avsändare och funktion Mottagare Skrivsätt 2. 31 maj 1972, Plaistow, London Br. John Charles SSF Kaplan för TO i England De som visat intresse för TO i Sverige. Avskrift. Skrivmaskin. Översatt till svenska. 3 sidor. Brevet inleder Br. J med att skriva Mina kära Bröder och Systrar av Tredje Orden i Sverige!. Han fortsätter med att tala om hur härligt han tycker det är att kunna tilltala mottagarna av brevet på detta vis, då det nu är tydligt att några bestämt sig för att gå vidare inom TO och genom detta bli en del av SSF: s brödraskap. 70 Först listar Br. J dem som valt att gå vidare för att sedan lista dem som vill ha fortsatt kontakt men inte aktivt gå vidare mot ett medlemskap i orden för nuvarande. Vill gå vidare: Kyrkoherde Ulf Callert Falun Ulla Callert 71 Herr Bosse Wallin Hallstahammar 70 De som bestämt sig för att gå vidare bör ha gjort det under det planerade Sverige besöket som var satt till den 28 april 9 maj, 1972, (Se källa Nr. 1). Att Br. J tilltalar dem tillställda med Bröder och Systrar av Tredje Orden i Sverige, kan dock inte ses som ett tillfredställande svar på frågan om när F.T.O. grundades. Detta utifrån perspektivet, att grundandet av en orden sker när någon eller några ger livstidslöften till orden. (se punkt 1.5) 71 Hennes namn finns nedtecknat för hand med bläck på källan. 18

19 Herr Peter Larsson Herr Lars Edström Herr Jan-Erik 72 Jonsgården Fru Kristina Jonsgården Fröken Kerstin Malmeström Herr Karl-Gustav Ekdahl Fru Ingel Bonde-Hatz Herr Len Howard Fru Gunhild Howard Stiftsgården Rättvik eller Lindesberg Västerås Uppsala Uppsala Västerås Västerås Katrineholm Stiftsgården Rättvik Stiftsgården Rättvik Vill ha fortsatt kontakt: Herr Jonas Jonsgården Fröken Eva Lexell Fröken Ninni Uhrus Herr Arne Söderbäck Stiftsgården Rättvik Fagersta Uppsala Uppsala. Br. J talar om att han bett Ulf Callert att verka som kaplan för gruppen och att han skall anordna retreater och möten för TO. Han uppmuntrar nu även samtliga, att de som bor nära varandra skall komma samman för att be, studera och fira mässa. Han nämner också att det finns en Tertiärordensmässa vilken i framtiden skall översättas till svenska. Br. J har bett Ingel Bonde-Hatz att fungera som sekreterare för TO. Han sänder sina brev till henne för att hon skall översätta och distribuera dem till samtliga ovan nämnda. 73 Han har också bett Jan-Erik Jonsgården att fungera som skattmästare för TO. 74 Han uppmanar dem att årligen betala in en summa pengar, så stor som de kan klara av, för att täcka administrations kostnader och en årskostnad till SSF om 15 :- per person, för att täcka centrala kostnader. Den bokföring som skattmästaren skall föra är endast preliminär, vilka svenskarna gått med på enligt Br. J, 75 i avvaktan på den dag då Första Orden har sitt hus i Sverige. 76 72 Här stavar författaren namnet Jan-Erik med stort E, vilket bör tyda på att denne här stavar sitt namn med stort E, se not 8 och 179. 73 Med anledning av detta kan vi anta att det bör vara Ingel Bonde-Hatz som är översattare till dokumenten (Nr 1, 2 och 8.) som är författade i England och tillställda de intresserade av TO. 74 Behovet om en skattmästare påtalades i källa Nr.1. 75 När de skall ha kommit överens om detta framgår inte i någon av källorna. 76 Se punkten 2.4 19

20 Några Bröder och Systrar har erbjudit Br. J att de vill lämna bidrag till hans kommande vistelser i Sverige. Bröderna och Systrarna i England tackar för detta och Br. J föreslår att det blir bäst om de vill lämna över bidraget till honom personligen vid hans nästa besök så kan han vidarebefordra dessa till skattmästaren i England. Br. J skriver att han också har bett Ingel [Bonde-Hatz], Ulf [Callert] och Jan-Erik [Jonsgården] att fungera som en liten ledningsgrupp inom TO i Sverige för att avgöra inom lokala ärenden och för att på detta sätt börja forma den organisation som är nödvändig för TO i Sverige, men de skall dock hela tiden skall hålla Br. J informerad om vad som händer och vad de beslutar om. Brevet fortsätter med att ta upp kommande datum som Br. J har planerat för hans framtida besök hos Bröderna och Systrarna i Sverige: 1972 25/9-4/10, tillsammans med Br. Godfrey. 1973 8/7-14/7 22/10-26/10, då Br. J vill samla alla till en retreat. 1974 1/2-15/2. 1/10-18/10. Brevet sista del avslutas med några konkreta råd vad det gäller andlig utvecklig för Bröderna och Systrarna. Nummer Datum och ort Avsändare och funktion Mottagare Skrivsätt 3. 18 juli 1972, Falun Ulf Callert Kaplan för TO i Sverige Till dem som valt att gå vidare inom TO i Sverige. Kopia av originalkälla. Skrivmaskin. 2 sidor. 77 Detta är ett brev från kaplanen Ulf Callert till dem som valt att gå vidare mot ett medlemskap inom TO av SSF i Sverige. En retreat har bokats för de tillställda på S: t Davidsgården i Rättvik den 14-17/12 1972. I första hand gäller retreaten de inom TO, men i mån av plats 77 Namnunderskrift finns, dock är brevet kopierat eller stencilerat. 20

21 även för andra som är intresserade. Den katolske franciskanerbrodern och tillika prästen Marcel Taverne kommer att leda denna retreat. Ulf skriver att de tillställda nu lever i en nära gemenskap, inte minst då de ber för varandra dagligen, men att de även måste träffas för att få fördjupa deras vänskap. En gemenskapsträff har därför planerats till den 19-20/8 1972 hos Ingel Bonde-Hatz i Katrineholm med bön, samtal och firandet av mässan i gudstjänsten. Ulf skriver sedan om ekonomin för TO, som skattmästaren Jan-Erik Jonsgården tillsvidare skall sköta. 78 Bröderna och Systrarna har enligt brevet förbundit sig att betala olika stora bidrag, utifrån vars och ens förmåga, till TO, samt till de engelska Brödernas kommande december vistelse i Sverige. 79 Något postgiro eller bankkonto har man ännu inte öppnat och till dess hänvisas Bröderna och Systrarna att betala in sina bidrag till Stiftgården i Rättviks postgiro. Det framgår av brevet att de, som det är tillställt till, skall ha mottagit ett rapportformulär att ifylla ifrån Br. J. 80 Ulf skriver och ber, trots att några tydligen upplevt formuläret lite väl polisiärt, vilket givetvis inte är SSF: s intention, att alla bör å det snaraste fylla i det och skicka det till Br. J, dock senast omkring den 15/6 1972. Han skriver vidare att detta formulär, som är relaterat till deras personligt utformade regel, 81 inte skall ses som något som vill skapa skuldkänslor utan att det snarare skall ses som ett stöd för den andliga utvecklingen. Ulf redogör vidare för att Len och Gunhild Howard flyttar till Bruksvallarna i Härjedalen i slutet av juli och att de därför inte kommer att kunna närvara så mycket vid TO: s träffar i framtiden. Ännu en person har anmält sitt intresse över att finnas med på den lista som finns över dem som vill ha kontakt med TO och hennes namn är Meta Petrén. Avslutningsvis påtalar Ulf att hans frus namn, Ulla Callert, inte kommit med på den lista som upprättats för dem som valt att gå vidare mot ett medlemskap inom TO och att man därför nu 78 Se not 74. 79 Vilka, som har förbundit sig till vad, framgår inte av källan. 80 Rapportformuläret saknas i AMFTO. 81 Se källa Nr.1 21

22 bör lägga till hennes namn på denna lista. 82 Ulf korrigerar även att hans titel inte är kyrkoherde 83 genom att understryka detta med tack och lov! Nummer Datum och ort Avsändare och funktion Mottagare Skrivsätt 4. 22 november 1972, Falun Ulf Callert Kaplan för TO i Sverige Till dem som valt att gå vidare inom TO i Sverige. Kopia av originalkälla. Skrivmaskin. 2 sidor. 84 Här skriver Ulf att de flesta av dem 85 som valt att gå vidare hade möjlighet att träffa Br.J under månadsskiftet september-oktober 1972 86 och att han antar att detta möte var betydelsefullt för envar som var närvarande. Ulf fortsätter att berätta, att vid detta tillfälle valde några av gruppen att gå vidare och bli medlemmar i TO som Noviser 87 och det var följande personer: Ingel Bonde-Hatz, Jan-Erik Jonsgården, Gunhild och Len Howard, Ulla och Ulf Callert, samt att några har valt att kvarstå som Postulanter och det är följande: Bosse Wallin, Kerstin Malmeström och Kristina Jonsgården. Två stycken har valt att finnas med som companions 88 och det är: Rosa Watts och Barbro Strömberg. Ulf skriver också att vissa, även fortsättningsvis, vill ha nära kontakt med TO i Sverige och att dessa är: Lars Edström, Arne Söderbäck, Ninni Urhus, Torbjörn Larsson, Per Arne Bengtsson, Peter Larsson, Jonas Jonsgården och Meta Petrén. Här nämner också Ulf en kommunitet, S:t Simons kommunitet, som valt att ha kontakt med TO i Sverige och den består av Br. Leif, samt fyra andra personer. 89 82 Se not 71. Detta bör vara anledningen till det handskrivna namnet som tillfogats brevet. 83 I källa Nr. 2 tituleras Ulf Callert med kyrkoherde 84 Namnunderskrift finns, dock är brevet kopierat eller stencilerat. 85 Vilka han syftar på framgår inte. 86 Se källa Nr. 1, 2 och 3. 87 Upptagning av de sex Noviserna är ett viktigt steg i tillkomsten av orden i Sverige. Exakt datum framgår inte utan endast att det skett någon gång under månadsskiftet sep-okt 1972. Lite mer specifikt kan vi anta att detta skulle ha skett under tiden den 25/9-9/10 1972 enligt källa Nr.1 eller mellan den 25/9-4/10 1972 enligt källa Nr. 2. Utav detta kan vi fastslå att Novisupptagningen skedde någon gång under tiden den 25/9-9/10 1972. 88 Jag antar att detta kan likställas eller översättas med Aspiranter. 89 Av brevet framgår det inte något mer som förklarar vilka dessa är, var de håller hus och vilken slags kommunitet det gäller. 22

23 Ulf påminner om den kommande retreaten på S: t Davidsgården 90 som är utsatt till den 14-17/12 1972, och som är viktig för gemenskapen inom TO och för den personliga och andliga utvecklingen. Retreaten är fulltecknad. Sedan presenteras några viktiga datum för den fortsatta utvecklingen: 1973 8-14/7 Br. J kommer till Sverige för att träffa dem som har möjlighet. 1973 22-26/10 Br. J Kommer till Sverige för ett störmöte eller en retreat. 1973 7-8/4 Förslag om ett stormöte hos Klaus och Christina Moritz i Surahammar. 1973 21-31/7 Möjlighet att åka till England för att besöka The Family Camp i Hilfield, Dorchester, Dorset. Ett ställe för TO: s medlemmar. Ulf skriver att de 91 nu har beslutat att använda förkortningen TO för Tredje Orden i Sverige. 92 Denna förkortning kommer att användas i alla möjliga sammanhang, bland annat för det planerade postgirokontot. Postgirokontot kommer att öppnas vilken dag som helst och där kan de fortsättningsvis sätta in sina olika bidrag till TO. Avslutningsvis hälsar Ulf till alla, men särskilt till Noviserna och Postulanterna i TO, från Peter Mumford, assistent Guardian i TSSF och Patsy Linton, Tertiär 93 i TSSF. Han har fått mycket trevliga brev från dem där de hälsar alla välkomna in i den stora franciskanska gemenskapen. 94 Nummer Datum och ort Avsändare och funktion Mottagare Skrivsätt 5. 20 januari 1973, Falun Ulf Callert Kaplan för TO i Sverige Till dem som valt att gå vidare inom TO i Sverige. Kopia av originalkälla. Skrivmaskin. 2 sidor. 95 90 Se källa Nr. 3. 91 Vilka som beslutat detta framgår inte av källan. Troligtvis syftar han på Ingel Bonde-Hatz, Ulf Callert och Jan- Erik Jonsgården, som enligt källa Nr. 2 utgör ledningsgruppen för TO. 92 En viktig händelse i processen för ordens tillkomst är detta formella antagande av namnet TO. 93 Med benämningen Tertiär menas i detta sammanhang troligtvis Professed. Inom Orden använder man ofta namnet Tertiär synonymt med Professed, även om en Novis också är Tertiär i formell mening. 94 Brevet finns inte i AMFTO. 95 Namnunderskrift finns, dock är brevet kopierat eller stencilerat. 23

24 Efter retreaten som hölls i december, närmare bestämt helgen den 3: e advent, 96 samlades de inom TO närvarande 97 för att diskutera gemensamma angelägenheter. Brevet refererar, enligt nedan, genomgående till denna träff. Den katolske prästen och franciskanerbrodern, Marcel Taverne, som ledde retreaten uttryckte sin och hans medbröders 98 vilja av att ha nära kontakt med TO och dess utveckling. Detta ses som positivt och glädjande av TO. Man har också bokat en retreat, nästkommande år, för TO på S: t Davidsgården, den 13-16/12 1973, som Klaus Moritz kommer att leda. Man önskar också att detta skall bli till en god årlig tradition, det vill säga att man samlas till en Franciskus-retreat där TO kan närvara den helg som den 3:e advent infaller på. 99 Ulf nämner också att Fader Max Mizzi, från Assisi, som enligt planerna skulle ha kommit till Sverige i mars för att träffa TO, inte kommer att bli av på grund av praktiska hinder för honom. 100 Det stormöte som man påtalat i källa Nr. 4 hos Klaus och Christina Moritz i Surahammar den 7-8/4 1973 har flyttats fram till den 9-11/6, 101 hos Len och Gunhild Howard i Bruksvallarna. Ulf poängterar att detta är ett viktigt möte. Ulf skriver att det planerade sommarmötet 102 med Br. J, troligtvis inte kommer att genomföras då många har semester under denna tid och att det därför blir svårt att göra något vettigt av detta besök. Då detta möte inte blir av ser Ulf att det är desto viktigare att alla sluter upp vid det planerade stormötet/retreaten 103 i oktober med Br. J. Ulf uppmanar dem tillställda att skriva till Br. J för att berätta hur de har det. Brevet skall vara personligt, enkelt och ärligt. Han påminner också Noviserna och Postulanterna, men med ett frågetecken efter Postulanterna, om att de inte skall glömma rapporten till Br. J. 104 96 Se källa Nr. 3 och 4. Datumet för retreaten var den 14-17/12 1972. 97 Vilka som var närvarande saknas. 98 Ulf tror att de är fyra bröder i kommuniteten i Sverige. 99 De som Ulf syftar på och som inte namnges i källan är troligtvis ledningsgruppen. Se källa Nr. 2. 100 Någon information om hur hans planerade besök skulle ha nått de berörda framgår inte av källan. Enligt källa Nr. 6 är denna Max Mizzi en katolsk präst som eventuellt skall bli ledare för ett viktigt ekumeniskt center i Assisi Centro Ecumenico Nordico (not 109). 101 Årtalet saknas, men vi kan förmoda att årtalet är 1973, då inget annat framkommit. 102 Den 8-14/7 1973, se källa Nr. 4. 103 Den 22-26/10 1973, se källa Nr. 4. 104 Jag antar att rapporten är den Ulf omtalade i källa Nr. 3. 24