Naturvärdesinventering vid Motormannen 2017, Norrtälje kommun

Naturvärdesinventering vid Motormannen 2017, Norrtälje kommun PROJEKT: MOTORMANNEN 2017-09-21 Cecilia Rätz ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se

Innehåll Inledning... 3 Övergripande områdesbeskrivning... 3 Metod... 4 Tillägg; naturvårdsklass 4 och detaljerad redovisning av artförekomst... 5 Resultat... 5 Förstudie... 5 Fältinventering... 7 Slutsats... 12 Rekommendationer... 12 Referenser... 13 Beställare: Norrtälje kommun Projekt nr: 17 247 Genomförande konsult: Ecocom AB Uppdragsledare: Cecilia Rätz Förstudie: Cecilia Rätz Fältarbete & rapport: Cecilia Rätz Kvalitetsgranskning: Björn Palmqvist och Magnus Stenmark Framsida, bildtext: Milsten vid gammal väg i områdets sydvästra del Fotograf: Cecilia Rätz Naturvärdesinventering Motormannen 2017 Sida 2 av 13

Inledning Ecocom AB har på uppdrag av Norrtälje kommun 2017 utfört en naturvärdesinventering enligt svensk standard SS 199 000: 2014 med tillägg för naturvärdesklass 4 och detaljerad redovisning av artförekomst i det tätortsnära området Motormannen i Norrtälje kommun. Naturvärdesinventeringen utförs med detaljeringsgrad detalj, vilket innebär en minsta obligatorisk karteringsenhet för ytor om 10 m 2 och för linjeformade objekt längden 10 m och bredden 0,5 m. Norrtälje kommun planerar att justera detaljplanen för området Motormannen. Naturvärdesvärdesinventeringen har utförts med syfte att säkerställa att det för inventeringsområdet finns ett gott underlag i arbetet med den nya detaljplanen och att det därmed finns möjlighet till naturhänsyn. Övergripande områdesbeskrivning Inventeringsområdet är beläget i Norrtäljes sydvästra del (figur 1). Fastigheten är bebyggd med restaurang, hotell, kontor och en bensinstation. Bebyggelsen ligger centralt i områdets norra del. De obebyggda delarna av området utgörs av för länge sedan igenvuxen hagmark och f d åker. Angränsande mark består av både bostadsområde, industriområde, trädbeklädd mark och åkermark. Inventeringsområdet har avgränsats av Norrtälje kommun och begränsas i väster av Stockholmsvägen, Arstabacken i öster och i söder av väg 276. Sammanlagt omfattar inventeringsområdet 17 hektar. Figur 1. Utsnitt ur Sverigekartan där lila markering inom svart ring visar lokaliseringen av inventeringsområdet. Naturvärdesinventering Motormannen 2017 Sida 3 av 13

Metod Syftet med en naturvärdesinventering (NVI) är att inom inventeringsområdet identifiera och dokumentera områden som är av positiv betydelse för biologisk mångfald. I en NVI på fältnivå genomförs inledningsvis en förstudie, därefter görs en fältinventering. I förstudien studeras tidigare dokumenterad information om naturen i inventeringsområdet. Kunskap om området inhämtas från relevanta källor och omfattar inventeringsområdet samt en yta omfattande 500 meter utanför inventeringsområdet. Området studeras även inledningsvis genom flygbildstolkning men det är först under fältinventeringen som de slutliga bedömningarna rörande naturvärdesobjekten görs. Naturvärdesobjekten utgörs av en dominerande naturtyp som kan tilldelas en gemensam naturvärdesklass. Naturtyper kan exempelvis vara äng och betesmark, skog och träd, myr, djup sjö, vattendrag, havsstrand eller infrastruktur och bebyggd mark. Bedömningen av naturvärden görs på två grunder: art och biotop. Bedömning av artvärde görs på två grunder: naturvårdsarter och relativ artrikedom. Med naturvårdsarter avses skyddade arter, rödlistade arter, typiska arter och signalarter. Rödlistade arter ska tillmätas större betydelse än övriga naturvårdsarter i bedömningen. Bedömningsgrunden biotop omfattar en samlad bedömning av biotopkvalitet samt hur sällsynt eller hotad biotopen är. Med biotopkvalitet avses allt det som formar en biotop eller en livsmiljö, till exempel förekomst av störningsregimer, strukturer, element eller nyckelarter. Biotopens sällsynthet bedöms dels i ett regionalt perspektiv dels i ett nationellt och internationellt perspektiv och är kopplad till biotopens bevarandestatus. De biotopvärdesaspekter som ger högst värde används för bedömning enligt matrisen i figur 2. Naturvärdesobjekt bedöms med avseende på naturvärde enligt en tregradig skala (tabell 1): 1 högsta naturvärde, 2 högt naturvärde, 3 påtagligt naturvärde och 4 visst naturvärde. Fakta: Naturvårdsarter Skyddade arter är arter som omfattas av juridiskt skydd enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845). Rödlistade arter är arter som bedöms löpa risk att försvinna ur landet, dessa kategoriseras enligt: Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU) och Nära hotad (NT). De rödlistade arter som kategoriseras som CR, EN eller VU benämns hotade. Typiska arter är arter vars förekomst indikerar gynnsam bevarandestatus hos aktuell naturtyp enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Signalarter är arter med särskilt värde eftersom deras förekomst tyder på att det finns skyddsvärda naturtyper med värdefulla strukturer i området. Ansvarsarter är arter där en särskilt stor andel av dess totala population finns i en begränsad del av det totala utbredningsområdet. Nyckelarter är arter som har en särskilt viktig ekologisk funktion för andra arter. Naturvärdesinventering Motormannen 2017 Sida 4 av 13

Obetydligt artvärde Bedömningsgrund art Visst artvärde Påtagligt artvärde Högt artvärde Högsta naturvärde Klass 1 Högt naturvärde Klass 2 Visst naturvärde Klass 4 Påtagligt naturvärde Klass 3 Lågt naturvärde Visst naturvärde Klass 4 Obetydligt biotopvärde Visst biotopvärde Påtagligt biotopvärde Högt biotopvärde Bedömningsgrund biotop Figur 2. Bedömningsgrunderna art och biotop ligger till grund för naturvärdesklassning enligt SS 199 000: 2014. Tillägg; naturvårdsklass 4 och detaljerad redovisning av artförekomst Naturvärdesinventeringen har utförts med tilläggen; naturvårdsklass 4 och detaljerad redovisning av artförekomst. Detta innebär att även ytor med ett visst naturvärde tas med samt att påträffade naturvårdsarter inom inventeringsområdet redovisas med avseende på koordinater och mängd. Resultat Förstudie En analys av tidigare dokumenterad information inom inventeringsområdet och med en utökning av inventeringsområdet om 500 meter genomfördes. Faktaunderlag inhämtades från Artportalen, Skogsdataportalen, Miljödataportalen, Länsstyrelsernas GIS-tjänster, Trädportalen och Jordbruksverkets databas TUVA (tabell 1). Naturvärdesinventering Motormannen 2017 Sida 5 av 13

Tabell 1. Faktaunderlag som användes vid förarbetet. Tabellen visar vilka områdesskydd och inventerade objekt som ingått i analysen samt om dessa berör inventeringsområdet, samt registrerade arter på Artportalen. Data Källa Inom inventeringsområdet Biotopskydd, skogliga Skogsdataportalen - - Djur- och växtskyddsområden Miljödataportalen - - Natura 2000-områden Miljödataportalen - - Nationalparker Miljödataportalen - - Naturminnen Miljödataportalen - - Naturreservat Miljödataportalen - - Naturvårdsavtal Skogsdataportalen - - Naturvårdsområde Miljödataportalen - - Nyckelbiotoper Skogsstyrelsen Skogsdataportalen - - Nyckelbiotoper bolag Skogsdataportalen - - Objekt med naturvärden Skogsdataportalen - - Riksintresse för naturvården Länsstyrelsen - - Naturvårdsavtal Länsstyrelsen - - Trädinventering Trädportalen - - Sumpskogar Skogsdataportalen - - Våtmarksinventeringen (VMI) Miljödataportalen - - Myrskyddsplan Miljödataportalen - - Naturvårdsområden Miljödataportalen - - Ängs- och betesmarksinventeringen TUVA, Jordbruksverket - - Ängs- och hagmarksinventeringen Länsstyrelsen - - Registrerade arter Artportalen 1900 2016 x x 500 m från inventeringsområdet I tabell 1 framgår att sådana objekt som omfattas av förstudien inte finns i inventeringsområdet eller inom 500 m från detta. Men en allmän sökning i rapportsystemet Artportalen visar att en handfull rödlistade arter har observerats under perioden 2000 2017 i inventeringsområdet och inom 500 meter från dess ytterkanter. Det enda fyndet av rödlistad art inom själva inventeringsområdet utgörs av silltrut (NT), Larus fuscus, som noterades 2008 i inventeringsområdets norra del. Inom buffertzonen (500 m) finns ytterligare rödlistade fåglar noterade: havsörn (NT), Haliaeetus albicilla, hussvala (VU), Delichon urbanicum, stare (VU), Sturnus vulgaris och gulsparv (VU), Emberiza citrinella. Inom buffertzonen finns även ask (EN), Fraxinus excelsior, som har rödlistats sedan askskottsjukan inneburit att arten minskat kraftigt i antal. Varken silltrut, eller någon av de andra fågelarterna, har någon tydlig koppling till inventeringsområdet utan antas endast ha passerat genom området. Naturvärdesinventering Motormannen 2017 Sida 6 av 13

Figur 3. Utsnitt ur terrängkartan. Inventeringsområdet är markerat med lila medan analysområdet inom 500 m från detta visas med röd streckad linje. Fältinventering Fältbesök utfördes den 15 augusti och 14 september 2017 av Cecilia Rätz. Allmän beskrivning av områdets naturmiljöer Partivis är terrängen i inventeringsområdet vid Motormannen kuperad med berg i dagen och dessa ytor är till största delen bevuxna med tallskog men hällar finns även i gräsmarken. Tallskog finns både i områdets nordöstra del liksom i den sydvästra. Den nordöstra delen är mer karg med en hel del hällar, men har fortfarande en relativt öppen karaktär med rikligt med buskar och små rester av hagmarksflora. Flera fundament som eventuellt är spår efter luftvärn finns i området. I en sydvänd vägskärning finns bar sandig jord lämplig för sandlevande insekter. Tallskogen i sydväst har ett äldsta trädskikt av spärrgrenig tall på ca 100 150 år. Marken har tidigare varit mer öppen vilket kan utläsas av de gamla spärrgreniga träden. En förtätning har Naturvärdesinventering Motormannen 2017 Sida 7 av 13

senare skett med både tall, gran och triviallöv som björk och asp. Igenväxningen inleddes sannolikt för ca 60 70 år sedan. Området har idag skoglig karaktär utan hagmarksvärden med undantag för de spärrgreniga träden. Figur 4. Det är gott om hällar i inventeringsområdet som till stora delar karaktäriseras av tunt jordlager med berg i dagen. Områdets sydöstra del utgörs av en torr gräsmark med mindre hällar som till största delen har växt igen med rosbuskar. Fläckar av öppen gräsmark finns kvar och i dessa finns rester av hagmarksflora, dock inte i sådan omfattning att visst naturvärde kan påvisas och populationerna bedöms inte heller som livskraftiga. Övrig mark utgörs av parklikande ytor samt åkermark som tagits ur bruk. Naturvärdesinventering Motormannen 2017 Sida 8 av 13

Figur 5. Igenväxande gräsmark med små rester av hagmarksflora. Gångvägar löper längs områdets västra kant och genom den södra delen. I anslutning till gångvägen i den sydöstra delen finns spärrgrenig ask och oxel som inte är tillräckligt gamla för att utgöra visst naturvärde men som trots detta kan anses ha andra värden t ex estetiska och även framtida värde för den biologiska mångfalden. Figur 6. Ask och oxel med hagmarksform står intill gångväg i områdets sydöstra del. Naturvärdesinventering Motormannen 2017 Sida 9 av 13

Naturvärdesobjekt Ett naturvärdesobjekt påträffades i inventeringsområdet, vilket bedömdes ha visst naturvärde klass 4, (figur 7, tabell 2). Figur 7. Ett naturvärdesobjekt med visst biotopvärde och klass 4 identifierades. Tabell 2. Översikt över identifierade naturvärdesobjekt, för lokalisering se figur 7. Bestämning av naturtyp följer SS 199 000:2014 och bestämning av biotoper följer i den grad det är möjligt Naturvårdsverkets vägledning för naturtypsindelning enligt Natura2000. ID Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde Klass 1 Blandskog Blandskog med inslag av äldre spärrgrenig tall Visst - 4 Nedan beskrivs det naturvärdesobjekt som identifierades under inventeringen. För objektet anges areal, tidigare inventering (om området är redovisat i någon tidigare genomförd inventering eller är formellt skyddat), biotopvärde, artvärde, naturvårdsarter inklusive skyddade arter, vilka anges med fet stil (om naturvårdsarter noterats vid tidigare Naturvärdesinventering Motormannen 2017 Sida 10 av 13

inventeringar men inte i föreliggande NVI anges källhänvisning inom parentes), naturvärdesklass, objektsbeskrivning, motivering till klassning samt en bild på objektet. 1. Blandskog Areal: 1,2 ha Tidigare inventering: - Biotopvärde: visst (biotopkvalitet) Artvärde: - Naturvårdsarter: - Naturvärdesklass: 4 Objekt 1 utgörs av blandskog med inslag av äldre spärrgrenig tall belägen i den sydvästra delen av inventeringsområdet figur 7. Objektet har för länge sedan med stor sannolikhet varit trädbeklädd betesmark men har idag skoglig karaktär och endast de spärrgreniga tallarna vittnar om att området tidigare varit ljust och öppet. Andra arter i träd- och buskskikt är vårtbjörk, asp, gran, en och yngre tall. Markskiktet består av mossor, blåbär och lingon. En del hällar finns i området. Inga naturvårdsarter påträffades. Området anses ha ett visst naturvärde med anledning av sina äldre spärrgreniga tallar då dessa träd är viktiga bland annat för insekter och vedlevande svampar knutna till äldre grov tall. I området finns gott om död ved, både liggande och stående. Figur 8. I objektet finns ett flertal spärrgreniga tallar. Naturvärdesinventering Motormannen 2017 Sida 11 av 13

Tillägg Naturvärdesklass 4 Det enda naturvärdesobjekt som identifierades utgjordes av en blandskog med naturvärdesklass 4. Detaljerad redovisning av artförekomst En naturvårdsart inom kategorin rödlistad, signalart eller skyddad art påträffades vid inventeringen, ask, Fraxinus excelsior, som är rödlistad i kategorin Starkt hotad (EN). Slutsats Den utförda naturvärdesinventeringen visar att det aktuella området vid Motormannen inte hyser några högre naturvärden. Inventeringsområdet utgörs i sin helhet av gamla kulturmarker som antingen exploaterats, sköts på ett parkliknande sätt eller sedan länge har växt igen. Inga naturvårdsarter påträffades i tillräcklig omfattning för att utgöra artvärde. Ett naturvärdesobjekt med visst naturvärde, klass 4, identifierades vilket utgjordes av en blandskog med inslag av äldre tall. Grov tall är värdefull då flera arter, främst ur grupperna skalbaggar, vedlevande svampar och lavar, är knutna till dessa träd. Helst ska de grova tallarna stå i soligt läge för att dessa, ofta sällsynta arter på tall, ska trivas. I nuläget står många av områdets tallar för mörkt och frihuggning skulle vara önskvärt. Grov gammal tall blir allt mer ovanligt i landskapet och alla miljöer med dessa träd har ett värde på landskapsnivå. Detsamma gäller för ask som också påträffades i området. Ask, helst äldre och i öppet läge, hyser ofta en mängd arter av mossor, lavar, svampar och insekter. Ofta blir askar hålträd med tiden och kan då även bli boträd för fladdermöss och fåglar. Eftersom en stor andel av landets askar gått under i askskottssjukan är alla efterträdade (potentiella framtida jätteträd) av stort värde på landskapsnivå. Förstudien visade inte några värdefulla områden i närområdet. De observationer som fanns av rödlistade arter sedan tidigare utgjordes främst av fåglar som enligt bedömning i fält sannolikt inte är knutna till inventeringsområdet. Området bedöms inte som en lämplig fladdermuslokal då inga hålträd observerades i området. Ecocoms bedömning på plats är att det inte finns behov av några fördjupningsinventeringar i det aktuella området. Rekommendationer Utöver det utpekade naturvärdesobjektet bör i möjligaste mån även hänsyn tas till den grupp ädellövträd, en ask och två oxlar, Sorbus intermedia, som finns i anslutning till gångvägen i områdets sydöstra del. Dessa träd står ljusöppet och har utvecklat hagmarksform. Träden har inte art- eller biotopvärde enligt metoden men kan ändå anses ha ett estetiskt värde och vara värdefulla för den biologiska mångfalden i framtiden. Asken är numera också rödlistad då den genom askskottsjukan minskat kraftigt i antal. Naturvärdesinventering Motormannen 2017 Sida 12 av 13

Referenser Litteratur ArtDatabanken 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken SLU,Uppsala. Hallingbäck, T. (red.) 2013. Naturvårdsarter. ArtDatabanken SLU. Uppsala. Krok, Th. O. B. N. & Almquist, S. 2001. Svensk flora. 28 ed. Liber, Sockholm. Mossberg, B., Stenberg, L. 2010. Den nya nordiska floran, Wahlström & Widstrand. Nitare, J. (red.) 2010. Signalarter Indikatorer på skyddsvärd skog. Skogsstyrelsens förlag, Jönköping Påhlsson, L. (red.) 1998. Vegetationstyper i Norden. TemaNord 1998:510. Nordisk Ministerråd, Köpenhamn SIS-SS 199000 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. SIS-TR 199001: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Komplement till SS 199000. Skogsstyrelsen. 2013. Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen, Jönköping. Datakällor Artportalen och Obsdatabasen. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. http://www.artportalen.se Länsstyrelsernas GIS-tjänster. http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/gis/ Miljödataportalen. Naturvårdsverket, Stockholm. http://mdp.vicmetria.nu/miljodataportalen Skogsdataportalen. Skogsstyrelsen, Jönköping. http://www.skogsdataportalen.skogsstyrelsen.se SLU Skogskarta. Institutionen för skoglig resurshållning, SLU, Umeå. http://skogskarta.slu.se Trädportalen. ArtDatabanken, SLU; Uppsala. http://www.tradportalen.se TUVA. Jordbruksverket, Jönköping. http://www.jordbruksverket.se/etjanster/etjanster/miljoochklimat/tuva Naturvärdesinventering Motormannen 2017 Sida 13 av 13