Kursplan för kurs på avancerad nivå Socialantropologisk metod Methods in Social Anthropology 7.5 Högskolepoäng 7.5 ECTS credits Kurskod: SAM103 Gäller från: HT 2007 Fastställd: 2007-06-11 Institution Socialantropologiska institutionen Ämne Socialantropologi Beslut Fastställd av IS 2007-06-11 Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen 40p/60hskp i Samhällsvetenskapliga eller Humanistiska ämnen. Engelska B eller motsvarande. Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng M103 Socialantropologisk metod 7.5 Kursens innehåll Antropologisk metod handlar om hur fältarbete bedrivs, hur antropologer samlar data, i relation till hur antropologisk kunskap formas och förmedlas via text. Kursen är organiserad runt sex teman: deltagande observation och andra flexibla former, fältarbetarens roller och relationer, den antropologiska intervjun, etik i fält och efteråt, datorprogrammet N-VIVO och skrivandet - från fältanteckningar till färdig text. Kursen tar upp centrala resonemang om vad som är god etnografi, hur olika typer av fält (långvariga, multilokala, mobila och transnationella) konstrueras, vilket accentuerar frågor om betydelsen av plats. Under kursen redogörs för vanliga faser i fältarbetet och strategier (teknologier) för materialinsamling av olika materialkategorier (som dokument i arkiv, genealogier, nätverk, tidsbudgetar, mediematerial, Internetmaterial och surveyundersökningar). Kursen behandlar också tolkning, kodning och analys av data, liksom begrepp som representation och minne. Fältarbetarens roll i förhållande till informanter, assistenter och vänner är ett annat viktigt område, som leder vidare till diskussioner om reflexivitet och fältarbetarens personliga och politiska relationer till sitt fält. Här kan frågor om ålder, etnicitet och genus komma in. Omständigheter som våld, politiska oroligheter och epidemier i fältet kan vara avgörande för hur ett fältarbete bedrivs, men även i ett fält som är fritt från sådana risker gäller det att uppnå balans och välbefinnande för att fungera väl som fältarbetare. Förväntade studieresultat Antropologisk metod bygger vidare på A102 Den antropologiska forskningsprocessen med syfte att förbereda mastersstudenter för ett första professionellt fältarbete. Efter att ha slutfört kursen ska du kunna visa upp praktisk och teoretisk kunskap om antropologiskt fältarbete, metodologiska strategier för att samla data, dokumentation av data genom framför allt fältanteckningar, men också genom visuella och auditiva metoder, tolkning och analys fram till färdig text. Du förväntas kunna visa upp insikt i den antropologiska metoden som utmärkande för ämnet, och dess Sidan 1/5
unikhet när det gäller att besvara vissa typer av frågeställningar. Undervisning Undervisningen omfattar sex tillfällen, varav ett är en gästföreläsning om datorprogrammet NVivo7. Övriga undervisningstillfällen består av en kort föreläsning och en eller flera inledande redovisande kommentarer på 15 minuter av studenterna. Detta är den ena delen av examinationen. Den andra delen utgörs av ett paper på 10 sidor (cirka 4000 ord) som kan bygga på en praktisk metodövning som en observation eller mindre intervjuserie i relation till den litteratur som hör till ett av de sex temana. Alla föreläsningar och seminarier är obligatoriska. Utvärdering av kursen kommer att handla om hur väl kursens genomförande har varit relaterat till lärandemålen. Kursen ges på engelska. Kunskapskontroll och examination Kursen examineras på följande vis: * Redovisande kommentarer på 15 minuter av studerandena vid varje undervisningstillfälle är den ena delen av examinationen * Den andra delen utgörs av ett paper på 10 sidor (cirka 4000 ord) som kan bygga på en praktisk metodövning som en observation eller mindre intervjuserie i relation till litteraturen som hör till ett av de sex temana För godkänt på kursen gäller: * Närvaro 4 av 6 gånger samt inläst litteratur. * Kompletteringsuppgift i form av paper om litteraturen krävs vid frånvaro under mer än ett undervisningstillfälle. Tentamensfrågor och uppgifter får besvaras på svenska eller engelska. För att få betyg måste du vara inskriven på kursen och närvarande vid minst 50% av undervisningstillfällena. Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala (A-F). Den som får betyget F eller Fx (dvs underkänt) har möjlighet att komplettera inlämnade uppgifter. Kompletterade eller för sent inlämnade uppgifter kan betygssättas med högst betyget C. (Undantag från den regeln kan göras om det finns särskilda skäl, och efter beslut av studierektor). Studerande som fått betyget Fx eller F på ett prov har rätt att genomgå minst fyra ytterligare prov så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E. För att få slutbetyg på hela kursen krävs lägst betyget E enligt den 7- gradiga skalan. Studerande som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som fått betyget Fx eller F på prov två gånger på samma kurs av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Betygskriterier: A Utmärkt * En utmärkt och välskriven förståelse av det empiriska materialet och teoretiska frågeställningar som behandlas under kursen. * En hög nivå av originalitet och kritisk syntes. * En mycket hög grad av komparativ förmåga där litteratur från tidigare kurser används i argumentationen. * Självständiga reflektioner och tolkningar som är väl baserade på kursens litteratur. B Mycket bra * En hög grad av självständighet och originalitet i analys och redogörelse av kursens litteratur. * En hög grad av förståelse av relationer mellan teori och empiriskt material. * En hög grad av komparativ förmåga. * Välskrivna och självständiga reflektioner och tolkningar som är väl baserade på kursens litteratur. Sidan 2/5
C Bra * En gedigen förståelse av litteraturen och alla viktiga frågeställningar som belyses på kursen. * En förmåga att tillämpa denna förståelse i välstrukturerade argument och presentationer. * En förmåga att kontextualisera och jämföra viktiga delar av den litteratur som ingår i kursen. * En välskriven examination med klar inledning, presentation och avslutning relaterad till uppgiften. D Tillfredsställande * En noggrann genomgång av litteraturen har genomförts. * Kunskap från obligatoriska föreläsningar och seminarier används också och integreras i sluttentamen. * Examinationen är välstrukturerad och välskriven. * Studenten visar en god förståelse av litteraturen och viktiga empiriska och teoretiska frågor som diskuteras inom kursen. * En välskriven text med inledning, presentation och avslutning. E Tillräckligt * Studenten har läst litteraturen och visar acceptabel kunskap och förståelse av materialet och de viktigaste frågeställningarna i litteraturen. * En viss kunskap baserad på kursens obligatoriska föreläsningar och seminarier redovisas. * Texten är strukturerad utifrån examinations-frågorna. FX Otillräckligt * En begränsad kunskap och förståelse av litteraturen och centrala frågeställningar. * Avsaknad av tillräcklig organisation och struktur. * Användandet av lösryckta påståenden utan ordentlig underbyggnad. * Ett antal felaktigheter i examinationssvar. * Kortfattad och ostrukturerad text. F Otillräckligt * Mycket begränsad kunskap och förståelse av litteraturen och centrala frågeställningar. * Ett antal irrelevanta och felaktiga examinationssvar. * Kortfattade examinationssvar som omöjliggör bedömning. Övergångsbestämmelser Studerande kan begära att examination enligt denna kursplan genomförs högst tre gånger under en tvåårsperiod efter det att den upphört att gälla. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Med prov jämställs också andra obligatoriska kursdelar. Kurslitteratur 1. Inledning: deltagande observation och andra flexibla former Clifford, James (1997). Spatial Practices: Fieldwork, Travel, and the Disciplining of Anthropology. I Gupta, Akhil och James Ferguson (red), Anthropological Locations. Berkeley: University of California Press. Sid: 185-222. Gupta, Akhil och James Ferguson (1997). Discipline and Practice: The Field as Site, Method, and Location in Anthropology. I Gupta, Akhil och James Ferguson (red), Anthropological Locations. Berkeley: University of California Press. Sid: 1-46 Hammersley, Martin och Paul Atkinson (2003). Ethnography. London: Routledge. Kap 1-3. Hannerz, Ulf (2003). Being thereand thereand there! Reflections on multi-site ethnography. Ethnography, 4(2): 201-216. Marcus, George E. 1998. Ethnography in/of the World System: The Emergence of Multi-Sited Ethnography. I Ethnography through Thick and Thin. Princeton, N.J.: Princeton University Press. Sid: 79-104. Shokeid, Moshe (2001). Fieldwork in Social and Cultural Anthropology, in Neil J. Smelser and Paul B. Baltes (red.), International Encyclopedia of the Social and Behavioral Sciences, sid. 5628-5632. Oxford: Elsevier. Wulff, Helena (2002). Yo-yo Fieldwork: Mobility and Time in a Multi-Local Study of Dance in Ireland. Sidan 3/5
Anthropological Journal on European Cultures, issue on Shifting Grounds: Experiments in Doing Ethnography, vol. 11: 117-136 Wulff, Helena (2000). Access to a Closed World: Methods for a Multi-Locale Study of Ballet as a Career. I Vered Amit (red.), Constructing the Field. London: Routledge. Sid. 147-161. 2. Fältarbetarens roller och relationer Bakalaki, Alexandra (1997). Students, Natives, Colleagues: Encounters in Academia and in the Field. Cultural Anthropology, 21 (4): 502-526. Halstead, Narmala (2001). Ethnographic Encounters: Positionings Within and Outside the Insider Frame. Social Anthropology 9(3): 307-321. Hammersley, Martin och Paul Atkinson (2003). Ethnography. London: Routledge. Kap. 4. Jackson, Anthony (red.) (1987). Anthropology at Home. London: Tavistock. Kap. 2 (Strathern, autoanthropology), 6 (Hastrup, personlig säkerhet). Jacobs-Huey, Lanita (2002). The Natives are Gazing and Talking Back: Reviewing the Problematics of Positionality, Voice, and Accountability among Native Anthropologists. American Anthropologists 104(3): 791-804. Okely, Judith och Helen Callaway (red.) (1992). Anthropology and Autobiography. London: Routledge. Kap. 1 (Okely), 2 (Calloway, genus),3 (Spencer, ålder, tid), 4 (Caplan, sex) 10 (Hendry, vänskap), 11 (Crick, fältarbetare-informant), 14 (Cohen, the self) Narayan, Kirin (1993). How Native is a Native Anthropologist?. American Anthropologist, 95(3): 671-686. Rosaldo, Renato (1989). Introduction: Grief and the Headhunter s Rage. I Culture and Truth. Boston: Beacon Press. 3. Den antropologiska intervjun Agar, Michael (1980).Sid. 83-111. Briggs, Charles L. (1989). Learning How to Ask. Cambridge: Cambridge University Press. Kap. 1 + 3. Crapanzano, Vincent (1984). Life Histories, American Anthropologist, 86:953-60. Hammersley, Martin och Paul Atkinson (2003). Ethnography. London: Routledge. Kap. 5. Spradley, James P. (1979). The Ethnographic Interview. New York: Hold, Rinehart and Winston. Kap. 2 + 3 + 7 + 9 Wallman, Sandra, Yvonne D hooge, Andra Goldman and Barry Kosmin (1980). Ethnography by Proxy: Strategies for Research in the Inner City. Ethnos, 45:5-38. 4. Etik i fält och efteråt Akeroyd, Anne V. (1984). Ethics in relation to informants, the profession and governments. I Roy F. Ellen (red.), Ethnographic Research. London: Academic Press. Sid: 133-154. Brettell, Caroline B. (red.) (1993). When They Read What We Write. Westport, Connecticut: Bergin & Garvey. Sid. 1-118. Code of Ethics of the American Anthropological Association (www.aaanet.org). Hammersley, Martin och Paul Atkinson (2003). Ethnography. London: Routledge. Kap 10. Rynkiewich, Michael A. och James P. Spradley (1981). Ethics and Anthropology. Malabar, Florida: Robert E. Krieger. Sid. 1-182. 5. Datorprogrammet NVivo7 Strauss, Anselm och Corbin, Juliet (1998), Basics of Qualitative Research. London: Sage. Sidan 4/5
6. Skrivandet: från fältanteckningar till färdig text Exempel på fältanteckningar i Sanjek, Roger (red.) (1990). Fieldnotes. Ithaca: Cornell University Press. Hammersley, Martin och Paul Atkinson (2003). Ethnography. London: Routledge. Kap 9. Sanjek, Roger (red.) (1990), Fieldnotes. Ithaca: Cornell University Press. Sid. 1-70, 92-121, 187-270, 385-418. Van Maanen, John (1988). Tales of the Field. Chicago: University of Chicago Press. Kap. 3-6. Övrig litteratur Aspers, Patrik, Paul Fuehrer och Árni Sverrisson (red.) (2004). Bild och Samhälle. Lund: Studentlitteratur. Atkinson, Paul.1990) The Ethnographic Imagination. London: Routledge. Banks, Marcus (2001). Visual Methods in Social Research. London: SAGE. Becker, Howard (1986). Writing for Social Scientists. Chicago: University of Chicago Press. Bohannan, Laura [1964] (1954). Return to Laughter. New York: Harper and Row. Emerson, Robert M. et al. (1995). Writing Ethnographic Fieldnotes. Chicago: University of Chicago Press. Fog Olwig, Karen och Kirsten Hastrup (red.) (1997). Siting Culture. London: Routledge. Fabian, Johannes (2002). Time and the Other. New York: Columbia University Press. Gubrium J. och J. Holstein (red.) (2001). Handbook of Interviewing. New York: Sage. Hastrup,Kirsten och Hervik, Peter (red.) (1994). Social Experience and Anthropological Knowledge. London: Routledge. Hylland Eriksen, Thomas (red.) (2003). Globalisation. London: Pluto Press.. Malinowski, Bronislaw 1989 (1967). A Diary in the Strict Sense of the Term. London: Routledge & Kegan Paul. Powdermaker, Hortense. 1967. Stranger and Friend. New York: W.W. Norton. Rabinow, Paul (1977). Reflections on Fieldwork in Morocco. Berkeley: University of California Press. Shokeid, Moshe (1997). Negotiating Multiple Viewpoints: The Cook, the Native, the Publisher, and the Ethnographic Text. Current Anthropology, 38 (4): 631-645. Whitehead, Tony Larry and Mary Ellen Conaway (eds.) (1986). Self, Sex, and Gender in Cross-Cultural Fieldwork. Urbana: University of Illinois Press. Observera att viss kurslitteratur kan komma att ersättas vid behov. Sidan 5/5