Svar på Stockholm Vatten ABs kommentarer angående vägdagvattendammarna vid nya E18.

Relevanta dokument
Generella metoder för dimensionering av dammar och våtmarker samt allmänt om riktlinjer för rening av dagvatten

PM Dimensionering av dammar och våtmarker för rening och utjämning av dagvatten, version 5

Resultatrapport StormTac Web

RAPPORT. Detaljplan Näsby 35:47 KRISTIANSTADS KOMMUN KARLSKRONA VA-UTREDNING UPPDRAGSNUMMER ERIK MAGNUSSON HAMED TUTUNCHI

Ny damm vid trafikplats söder om Eurostop, Arlandastad. Slutversion 15U Foto Befintlig dike/damm söder om Eurostop

FÖRELÄGGANDE OM SKYDDSÅTGÄRDER I SAMBAND MED ANLÄGGANDET AV VÄGDAGVATTENDAMMAR VID NYA E18, JÄRVAFÄLTET

Resultatrapport StormTac Web

Flödesutjämning och rening av dagvatten från västra Lund

RAPPORT. Säleby Södra KYNNINGSRUD MUNKEDAL AB VÄNERSBORG VATTEN OCH MILJÖ DAGVATTENUTREDNING INFÖR DETALJPLAN UPPDRAGSNUMMER

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå)

Flödes- och föroreningsberäkning för dagvatten inom området Östra Torp, Uddevalla

UPPDRAGSLEDARE. Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV. Göran Lundgren

Metod och verktyg för upprättande av dagvattenplan för Tyresö kommun

Redovisning kompletterande dagvattenutredningen

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman

HÄRRYDA KOMMUN- DAGVATTENDAMMAR I MÖLNLYCKE CENTRUM

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

FÖRELÄGGANDE OM SKYDDSÅTGÄRDER INNAN AVLEDNING AV TRAFIKDAGVATTEN FRÅN NYA E18, JÄRVAFÄLTET

Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad

Resultatrapport StormTac Web

Underlag på befintliga ledningar har erhållits från Trafikverket, relationshandlingar E4, Förbifart, Norrköping, daterade

RAPPORT. Järnlodet 16. Centrumfastigheter. Sweco Environment AB. Irina Persson. Linda Johansson. Henrik Alm. Dagvattenutredning.

FÖRORENINGSBERÄKNINGAR INGELSTAD

Ursviks Västra Delar, Sundbyberg stad

Bilaga 1 Dagvattenutredning för Hällby etapp Exempel på system för dagvattenhantering

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34

Översiktlig dagvattenutredning för detaljplan för del av Tegelviken 2:4 (Jungs väg)

HYDRAULISK ANALYS, DAMM I BRUNNA VERKSAMHETSOMRÅDE

Dagvattenhantering Hensbacka, Smedberget

Dagvattenhantering, vatten- och spillvattenförsörjning samt övrig teknisk försörjning. Sweco Environment AB

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Stensta Ormsta, Vallentuna kommun

Dagvattenutredning Mörby 1:62 och 1:65, Ekerö

Dagvattenutredning Skomakartorp södra

E18 Arninge resecentrum

Södra Gunsta. PM: Flödes- och föroreningsberäkningar

PM. Prognosticerade klimateffekter i Sverige för perioden på dagvattenflöden

Sweco Environment AB. Org.nr Styrelsens säte: Stockholm

Detaljplan för Härebacka 7:4, Askeslätt etapp 2

PM dammdimensionering Alsike idrottspark

DAGVATTENUTREDNING Landvetters-Backa, östra, etapp 1 HÄRRYDA KOMMUN. Totalt antal blad: 8 st. Göteborg

Dagvattenutredning Träkvista 4:191, Ekerö

Dagvatten-PM. Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. Tengbom

PM DAGVATTEN, DETALJPLAN FÖR MUNGA

Marktema AB har fått i uppdrag av Besqab av utreda dagvattenhanteringen för fastigheten Vilunda 20:24, Optimusvägen, Upplands Väsby.

DAGVATTENUTREDNING FÖR KALMARSAND

Skärmbassäng inre hamnen Oskarhamn

1. Dagvattenutredning Havstornet kv.6 Ångsågen

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING

Detaljplan för Repisvaara södra etapp 2

Uppdragsnr Niklas Pettersson/Elfrida Lange. Datum Tel Mobil Fax

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

Tommy Giertz.

Ursviks Västra Delar, Sundbyberg stad

Hareslätt, Kungälvs kommun Avvikelser mellan utförd VA-utredning och projekterade lösningar

Funktionsbeskrivning dagvattenlösningar

Furulidsskolan Kompletterande dagvattenutredning till detaljplan

Dagvattenutredning Säfsen

NCC Boende. Kvarnbyterrassen Dagvattenutredning. Uppdragsnummer:

Sweco Environment AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

VA och dagvattenutredning

RAPPORT. Tullen 6 Dagvattenutredning CENTRUMFASTIGHETER SWECO ENVIRONMENT AB STHLM DAGVATTEN OCH YTVATTEN HENRIK ALM OCH IRINA PERSSON

DAGVATTENUTREDNING Landvetters-Backa, västra HÄRRYDA KOMMUN. Totalt antal blad: 5 st. Göteborg

DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN

Tekniskt PM, VA-teknik. Teoretisk, översiktlig beräkning för dagvattenhantering gällande etablering av Tullstation, E18.

UTVÄRDERING AV DAGVATTENANLÄGGNING I OKVISTA INDUSTRIOMRÅDE

UPPDRAGSLEDARE. Tony Berglund UPPRÄTTAD AV. Mattias Ringdahl. Exploateringsområdet Vida 1:1 omfattas av en äldre detaljplan (rev ).

Bilaga 9 Dikesförslag för Spektrumgången och Sneda gången

Dagvattenutredning Liden 2:4

PM Sollentuna kommun Avrinningsområdesbestämning och föroreningsberäkningar

UPPDRAGSLEDARE. Kristina Nitsch UPPRÄTTAD AV

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

PM DAGVATTEN SÖDRA TORSHAMMAR

Förprojektering av anläggning för fördröjning och rening av dagvatten i samband med industriexploatering av Höganloft III

RAPPORT. Dagvattenutredning Björnbro. Kilenkrysset Bygg AB. Sweco Environment AB Västerås Vatten och miljö

Vägdagvatten bedömning av belastning, val av åtgärder samt utmaningar vid gränssnittet där väghållarens ansvar upphör

Bakgrund och syfte. Ny metod för att beräkna reningsbehov av dagvatten Bakgrund dimensionering av reningsanläggningar för dagvatten

Dagvattenutredning Kvarteret Sperlingens backe

VA och dagvattenutredning

Dagvattenutredning Sparsör

Svar på granskningsyttrande till Akvarievägen Dagvattenutredning

Översiktlig dagvattenutredning område B, Norra Myrstugan

Kompletterande dagvattenutredning för detaljplan Ulvsunda 1:1

Avledning av vägdagvatten till Igelbäcken

DAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN FÖR KVARTERET RITAREN I VARA

Dagvattenföroreningar Airport City

Södra Infarten Detaljplan Etapp 1

Beräkningar av flöden och magasinvolymer

PM KOMPLETTERANDE DAGVATTENUTREDNING NORRA SKALHAMN

Sweco Environment AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Dagvattenutredning Träkvista 4:191, Ekerö

Dagvattenhantering. Fredrik Kastberg, WSP

Dagvattenutredning Hammarängen. Upprättad av: Crafton Caruth Granskad av: Sven Olof Walleräng

Dagvattenanalys detaljplan Megaliten

Årstastråket etapp 3 Översvämning

Dagvattenhantering Tuna Park, inför detaljplan för Gallerian 1 m.fl. 1 Inledning

Enligt 9 kap. 2 (1998:808) miljöbalken samt 13 och 14 förordningen om miljöfarlig verksamhet.

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB

Del av Säm 2:1, Bovallstrand i Sotenäs kommun. 1(4) VA och dagvattenutredning för ny detaljplan.

Transkript:

Svar på Stockholm Vatten ABs kommentarer 2008-10-01 angående vägdagvattendammarna vid nya. Riktvärden så som maxvärden Stockholm Vatten utrycker en oro för att skador ska uppstå på växt- och djurliv i Igelbäcken. För att bedöma risken för skador måste halterna i tillrinnande vatten till Igelbäcken kopplas till en avrunnen volym. Angående att använda riktvärden för tillfälliga maxvärden som komplement till årsmedelvärden är det dels svårlöst rent praktiskt att föreslå sådana på grund av dagvattnets naturliga stora variationer i mängd och halt och dels för att göra en bedömning om skador på växt- och djurliv kan uppstå måste halterna kopplas mot en avrunnen volym. Riktvärden för maxvärden är svåra att följa upp om inte hela avrinningen samlas upp och delas in i separata prover, av samma anledning används inte stickprover i dagvattensammanhang. De riktvärden som föreslås bör kunna följas upp med hjälp av flödesproportionella samlingsprover. Projekterade utjämningsvolymerna med strypta utlopp minimerar dessutom kraftiga kortvariga belastningar på Igelbäcken. Reglervolymerna är ovanligt stora och utflödena små som mest släpps ca 20-30 l/s ut från dammarna jämfört med flera hundra l/s som beräknats kunna komma in i dammarna, se Tabell 1. Så stor hänsyn som rimligt går har gjorts för att uppnå god utjämning av flödena och därmed minskning av toppbelastningen på Igelbäcken. Reglervolymerna bidrar även till att höga reningseffekter uppnås inte bara mellan avrinningstillfällena utan även under höga flöden. Utjämningen görs utan att bräddning till Igelbäcken skall ske. Osäkerheter avseende anläggningarnas reningseffekter Osäkerheterna generellt för uppskattning av dagvattenanläggningars reningseffekter är relativt stora, men använda samband bedöms vara de mest tillförlitliga som finns att tillgå och de uppdateras kontinuerligt mot nya data och erfarenheter. En nyligen utförd omfattande uppdatering av data har använts. En publicerad artikel som presenterades under den internationella dagvattenkonferensen i Edinburgh, september 2008 (Larm och Hallberg, 2008), redovisar det uppdaterade sambandet mellan volymförhållanden och reningseffekter, dessa samband har använts för dimensioneringen av anläggningarna. Artikeln redovisar också att osäkerheten är relativt stor trots att det mest vedertagna förhållandet använts, men artikelns slutsatser och resultat från utvärdering av ett stort antal liknande damm- och våtmarksanläggningar visar vilka andra parametrar som mest påverkar denna typ av anläggningars SWECO Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon 08-695 60 00 Telefax 08-695 60 10 Thomas Larm SWECO ENVIRONMENT AB Telefon direkt 08-695 63 08 Org.nr 556346-0327, säte Stockholm Mobil 073-412 63 08 Ingår i SWECO-koncernen thomas.larm@sweco.se www.sweco.se 1 (6)

reningsfunktion. Bland dessa parametrar nämns t.ex. inkommande föroreningshalter (särskilt halten partiklar, TSS), reglervolymer och andel växteller våtmarksytor. Högre reningseffekter än vad det generella sambandet mellan volymer och reningseffekter visar förväntas om anläggningen tar in dagvatten med högre föroreningshalter än normalt, har större reglervolymer (och strypta utlopp) än normalt och med större andel våtmarkszoner än normalt. I fallet med dagvatten från bedöms alltså, såsom nämnts i tidigare i detta ärende, dessa faktorer ge en marginal i beräknade reningseffekter. De mest vedertagna sambanden (volymsambandet) har använts och kombinationen av höga inkommande halter från motorvägen, stora reglervolymer och ökad andel våtmarksytor medför att bedömningen är att redovisade reningseffekter uppnås. Osäkerheten är svår att kvantifiera men erfarenhetsvärden och uppdaterade data har använts, så stora anläggningar som är rimligt att använda har projekterats och utformningen och dimensioneringen har utförts för att optimera både rening och utjämning med hänsyn till recipienten. I övrigt kan nämnas att de diagram som Stockholm Vatten redovisade inte redovisar osäkerheten mellan uppmätta och beräknade reningseffekter totalt för dammar. Thomas Larm var handledare för det examensarbete som diagrammen är tagna från. De diagrammen visar endast några få parametrar som testats och hur de påverkar reningseffekten. Syftet med examensarbetet var att studera vilka parametrar som påverkar mest, ett arbete som efter examensarbetet avslutats har uppdaterats. Data som använts i examensarbetet är tagna från ett fåtal av de anläggningar som ligger till grund för använda reningssamband vid dimensioneringen av anläggningarna vid och som nämnd artikeln baseras på. Examensarbetet visar alltså inte osäkerheten mellan totalt beräknad reningseffekt kontra uppmätt reningseffekt, det visar bara olika diagram för olika utvalda studerade parametrar. Det mest vedertagna volymsambandet är inte medtaget överhuvudtaget i examensarbetet som istället syftade till att studera andra parametrars inverkan. 2 (6)

Uppgifter om tillrinningsområden, volymer och uppehållstider Stockholm Vatten önskar uppgifter om dammarnas tillrinningsområden, deras volymer och uppehållstider för att förstå dammarnas funktion. I Tabell 1 redovisas dessa uppgifter och andra dimensionerande data, någon karta över tillrinningsområdena redovisas inte eftersom en samlad karta inte finns att tillgå. Det är flera olika projekt som uppgifterna är tagna från och tillrinningsområdena ändras under projektens gång. I de kompletterande beräkningarna används de senaste tillrinningsområdena och de är noggrant uppmätta med indelning i vägytor, diken m.m. Stockholm Vatten önskar kartan för att det skulle vara oklart hur vattnet i det befintliga diket, som skall ges en slingrande utformning, belastas av dagvatten från vägytan. Detta dike kommer inte att transportera :s vägdagvatten. Vägdagvattnet kommer att ledas via nya vägdiken eller dagvattenledningar till dagvattendammarna. Det renade och utjämnade dagvattnet kommer, se tidigare, ledas till diket i två punkter nedströms den slingrande delen. Den slingrande delen utförs inte för rening av vägdagvattnet. Det slingrande diket transporterar dagvatten från omgivande naturmark och bostadsområdet i Rinkeby. Nedströms den slingrande delen tillkommer dagvatten från delar av Sundbybergs exploatering Stora Ursvik. Allt vägdagvatten från nya omhändertas i projekterade dammar innan det leds ut i diket vidare till Skogvaktarkärret och ut i Igelbäcken. 3 (6)

Tabell 1 Dimensionerande data för bedömning av reningseffekt dagvattenanläggningarna D2 och D3 Parameter Beteckning (enhet) Rinkeby D2 Igelbäcken D3 Tillrinningsområde Storlek Specifikt tillrinningsområde för dimensionering Volymavrinningskoefficient för årsflöden och mängder Reducerat tillrinningsområde Dimensionerande rinnsträcka Dimensionerande hastighet, inlopp A (ha) 5.2 2.6 A s 5.2 2.6 (ha) φ v 0.62 0.62 A red (ha) s v (m/s) 3.3 1.6 600 690 1.0 1.0 Dimensionerande flöden in till damm - årsmedel - medelregn - 1-årsregn - 2-årsregn - 10-årsregn - 100-årsregn Q dim (l/s) 0.75 10 335 435 735 1400 0.4 5 160 205 350 680 ut från damm - Utflöde hål vid medelregn - max utflöde - pumpflöde Dimension ledning före damm Dimension ledning efter damm Dimension hål i utloppsbrunn Ø in (mm) Ø ut1 (mm) Ø ut2 (mm) - 20 20 800+ 315+250 3 30-500 300 300-60 Dammutformning (geometri) Permanent max vattendjup i dammen (fördamm och damm) vid plan botten Reglerhöjd i damm -nivå 1 -nivå 2 h permanent h reg 1.0 (fördamm 0.8) 0.50 0.13 0.37 1.2 0.40 0.12 0.28 Total vattenyta (vid högvatten, 10-årsflöde) A tot 2150 1200 (m 2) 4 (6)

Parameter Beteckning (enhet) Rinkeby D2 Igelbäcken D3 Permanent vattenyta inkl. grundzon - fördamm - huvuddamm A p (m 2 ) 1800 300 1500 880 210 670 Areaförhållande A p /A red (normalt ca 70-300) A p /A red 550 550 Total vattenvolym (dammens permanenta volym + utjämningsvolym) Dammens permanenta vattenvolym inkl våtmarksytor -fördamm -huvuddamm Medelregnets volym Volymförhållande V p /V r (normalt ca 0,7-3,0) Uppehållstid i dammen vid ett årsmedelflöde Uppehållstid i dammen vid ett medelregn Tömningstid reglervolym 1 (vid Ø ut2 ) Utjämningsvolym (reglervolym) -fördamm -huvuddamm Reglervolym 1 (för beräkning av tömningstid) Reglervolym 2 Bredd grundzon (djup 0.2 m) V tot V p V r V p /V r t out1 (dagar) t out2 (h) T tömn1 (h) V d V d1 V d2 b g 2050 970 1050 500 150 120 900 380 240 120 4.4 4.2 16 17 29 31 13 11 1000 400 180 100 820 300 240 120 760 280 2.0 1.0 5 (6)

Riktvärde för ammoniumkväve I de generella riktvärden för dagvatten som finns att tillgå i Sverige och internationellt finns, så vitt bekant, inga riktvärden för ammoniumkväve. Att då ta fram ett sådant riktvärde i detta projekt, när som Stockholm Vatten skriver att vägdagvatten inte är en källa för ammonium, har inte ansetts vara relevant. Urvalet av ämnen för riktvärden har presenterats i tidigare skrivelser. Dammarna har projekterats relativt grunda för att undvika problem med syrefattiga förhållanden. Det bedöms i dagsläget finnas för lite data (riktvärden, schablonhalter, mätningar i dagvatten) för att kunna jämföra ett riktvärde för ammoniumkväve med halten i dagvatten efter reningsanläggning Övriga kommentarer och förslag Den beräknade reningseffekten (%) är såsom Stockholm Vatten påpekar desamma för bägge anläggningar, det beror på att de dimensionerats med samma metod. Den presentade reningseffekterna är skillnaden i mängd mellan inlopp och utlopp ur dammarna som helhet. Förslag om riktvärden med uppdelning i medel och max, liksom reningseffekter över kortare tidsperioder m.m. som Stockholm Vatten förespråkar är intressant. För närvarande pågår som nämnts tidigare dels ett arbete med riktvärden som är under remiss och dels pågår ett utvecklingsarbete med att ta fram förbättrade metoder att dimensionera dammar och uppskatta reningseffekter utifrån flera parametrar såsom inkommande föroreningshalt, andel vegetationsytor, reglervolymer, andel bräddning, justering för kalla regioner etc. I dagsläget föreslår vi att använda de data som finns att tillgå och som bedöms vara mest relevanta i detta sammanhang. SWECO ENVIRONMENT AB Dagvatten och ytvatten Thomas Larm Henrik Alm 6 (6)