Datum 2009-07-28 Ruth Rahkola Ordförande Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande betr betänkande SOU 2009:27 Ta Klass Dnr 2009/27 Sammanfattning Piteå kommun instämmer med att en utpräglad elitutbildning till klassisk dansare bör ligga på den nivå och få de förutsättningar som utredaren föreslår. Piteå Kommun har läst Yrkesdansarkommitténs betänkande ur ett perspektiv där man särskilt beaktat förutsättningarna att göra yrkesdansarutbildningen till en angelägenhet även för norra Sverige, med de särskilda förutsättningar som finns i denna landsända. För att redovisa detta på ett överskådligt sätt följer här nedan utredarens förslag med kommentarer från Piteå Kommun. Förutom detta vill Piteå kommun även framföra åsikten att det måste finnas spetsutbildningar på gymnasienivå med riksintag till konstnärliga utbildningar i dans på ett antal ställen i Sverige. I till exempel Norrbotten har antalet yrkesverksamma dansare ökat markant, men trots detta är behovet långt ifrån tillfredsställt. Luleå tekniska universitet/musikhögskolan i Piteå satsar på kvalificerade dansutbildningar samt danslärarutbildning. Här satsas även på forskning kring dans och lärande. Piteå kommun satsar på Dans i skolan och är också huvudman för Dans i Nord. Vi tror att satsningar på dans såväl på bredd som på elit breddar såväl regionens som övriga landets arbetsmarknad. De elever som hittills har lämnat det specialutformade programmet i dans i Piteå har samtliga direkt tagit sig in på kvalificerade utbildningar t.ex. på danshögskolan och utbildningar utomlands vilket borgar för att det går att hålla en hög kvalitet även utanför Stockholmsområdet. Norra Sverige har allt att vinna på att dansare på professionell nivå utbildas på gymnasienivå även här i norr.
7.2.1 Ny huvudman Utredarens förslag: En ny statlig myndighet ska i fortsättingen vara huvudman Piteå Kommuns kommentar: Yrkesdansarutbildning kräver kontinuitet och ett tydligt huvudmannaskap, som kan skapa en sammanhållen ledning över hela landet. Piteå kommun ser det statliga huvudmannaskapet som en möjlighet att få ett fungerande system när det gäller vitala funktioner som målbeskrivning, kompetensutveckling, personalförsörjning, marknadsföring m.m. Det som måste bevakas är dock att undervisningen följer den värdegrund som den svenska skolan i övrigt bygger på. 7.2.2 Myndighetens namn Utredarens förslag: Den nya myndigheten.. ska heta Dansarskolan Piteå Kommuns kommentar: Piteå Kommun har inga synpunkter på myndighetens namn, däremot anser man att det är viktigt att utbildningsverksamheten har samma namn över hela landet, för att markera att Svenska Balettskolan är en skola och inte tre fristående utbildningsverksamheter. 7.3 En utbildning inom det offentliga skolväsendet Utredarens förslag: Både den förberedande dansarutbildningen och yrkesdansarutbildningen ska ingå i det offentliga skolväsendet. Den skall dock inte inordnas i någon av de befintliga skolformerna.. Piteå Kommuns kommentar: Med tanke på de speciella krav som ställs på en yrkesdansarutbildning är det rimligt att den tas in i skollagen som en ny skolform. Att den ingår i det offentliga skolväsendet ser Piteå Kommun som en självklarhet, särskilt med tanke på skolans kulturbärande funktion och att den ska vara en angelägenhet för hela landet. Även här måste dock särskild vikt läggas vid att läroplanernas värdegrund följs i den nya skolformen. 7.4 Tillsyn och kvalitetskontroll Utredarens förslag: Statens skolinspektion ska svara för tillsyn. Statens skolinspektion ska minst vart tredje år sätta samman bedömargrupper.. Piteå Kommuns kommentar: Piteå kommun är positiv till förslaget, som man anser kan garantera en likvärdig utbildning över hela landet och kan fungera som en drivkraft i de tre utbildningsorternas gemensamma utveckling. 8.1.2 Klassiskt och modernt Utredarens förslag: En sammanhållen yrkesdansarutbildning ska tillskapas med möjlighet för eleven att specialisera sig.. Piteå Kommuns kommentar: För att nå internationellt gångbar kvalité är möjligheten till individualisering av största vikt. Men detta kräver, som utredaren pekat på, att lärartätheten ökar. Detta blir extra märkbart vid utbildningen Piteå, där det på grund av det relativt låga elevantalet i dagsläget finns för få lärare för att kunna åstadkomma den önskade individualiseringen.
8.1.3 Den formella regleringen Utredarens förslag: Den förberedande dansarutbildningen ska vara ett alternativ till grundskolan, men med vissa undantag som ger utrymme för undervisningen i dans. Yrkesdansarutbildningen ska till sin nivå motsvara gymnasieskolans nationella program men ha ett eget regelverk. Piteå Kommuns kommentar: Det är rimligt att anta att en elitutbildning i dans kräver att skolgången anpassas på det sätt som utredaren påtalat. Däremot måste man ha i åtanke att en stor del av eleverna inte kommer att kunna fullfölja hela utbildningen. För att eleven ska kunna gå tillbaka till den ordinarie skolan kan förändringarna i exempelvis timplanen inte bli för stora. 8.1.4 En nationell syllabus Utredarens förslag: Dansarskolan ska samordna professionens arbete med en nationell syllabus. Piteå Kommuns kommentar: Framtagandet av en ny nationell syllabus, i samverkan med svenska och utländska dansexperter och med delaktighet från samtliga utbildningsplatser, är en nödvändighet för att få den nya dansarutbildningen att bli likvärdig över hela landet. Framtagandet kan dessutom tjäna som en kompetensutveckling och mötesplats för de danslärare som sedan ska genomföra den undervisning som en ny syllabus syftar till. 8.1.5 Omfattning Utredarens förslag: Skolplikten får utvidgas till högst 240 dagar per läsår. Piteå Kommuns kommentar: För att skapa likvärdighet över hela landet är det viktigt att exempelvis sommarkurser förläggs till samtliga tre utbildningsplatser. 8.2 Examen Utredarens förslag: Yrkesdansarutbildningen ska avslutas med en yrkesdansarexamen.. Piteå Kommuns kommentar: Utredarens förslag är ett bra sätt att höja utbildningens status, men även den förberedande yrkesdansarutbildningen skulle vara förtjänt av någon form av utbildningsbevis. 8.3.3 Behörighet Utredarens förslag: En godkänd hälsoundersökning ska vara ett av kriterierna. Till yrkesdansarutbildningen ska vidare samma behörighetsregler gälla som för gymnasiets nationella program. Piteå Kommuns kommentar: Piteå kommun delar utredarens förslag om hälsoundersökning som ett av kriterierna. För att uppnå detta bör det säkerställas att resurserna för elevhälsa är likvärdiga över hela landet. 8.3.4 Urvalsinstrument och antagning Utredarens förslag: Grunden för ett beslut om antagning ska vara en bedömning av sökandes förmåga, färdighet Uppdansning ska vara ett avgörande inslag vid urval mellan sökande..
Antagning till den förberedande dansutbildningen i grundskolans åk 4-6 bör ske med uppdansning som slutligt urvalsinstrument. En ny antagning ska genomföras till den förberedande dansutbildningen i årskurs 7-9.. Antagning till yrkesdansarutbildningen på gymnasial nivå ska ske med uppdansning och betyg som urvalsinstrument Piteå Kommuns kommentar: För att få ett likvärdigt urvalsinstrument över hela landet är det viktigt att det sker en samverkan och utbyte av jurymedlemmar mellan de tre utbildningsplatserna i Piteå, Stockholm, Göteborg. Att få medverka vid andra balettskolors antagningar kan även ses som en kompetensutveckling av den enskilda läraren. 8.4.2 Formaliserat samarbete Utredarens förslag: Ett formaliserat samarbete bör etableras mellan utbildningarna, de operaanknutna dans- och balettscenerna. 8.4.3 Det tredje året förlagt till danskompani Utredarens förslag: Det sista året av yrkesdansarutbildningen bör i väsentliga delar förläggas till Kungliga baletten.. Piteå Kommuns kommentar: Piteå Kommun delar utredarens förslag kring vikten av ett formaliserat samarbete och arbetsplatsförlagd dansutbildning. Under den förberedande yrkesdansarutbildningen i åk 7-9 bör även elevernas möjlighet till fördjupade studiebesök vid exempelvis de operaanknutna dans- och balettscenerna beaktas för att ge eleverna en inblick i den miljö de utbildar sig för. 8.5.1 Studierådgivning Utredarens förslag: Studierådgivningen ska ha en central plats i utbildningen och vara integrerad i dansundervisningen. 8.5.2 Elevvård Utredarens förslag: Dansarskolan ska disponera resurser för elevvårdande och kurativa funktioner Piteå kommuns kommentar: Det är viktigt att studierådgivning och elevvård ses som ett sammanhängande system för hela dansarutbildningen så att samma stöd kan ges till eleverna oberoende var de får sin utbildning. De åtgärder som behöver vidtas är att fastställa vilka resurser som ska finnas tillgängliga för eleverna och tillse att resurserna hänger samman i ett nätverk med gemensamma träffar, erfarenhetsöverföring, kompetensutveckling m.m. 9.3.1 Krav på kompetens Utredarens förslag: En fri meritvärdering och kompetensprövning ska tillämpas vid tillsättning av danslärare.
9.3.2 Förnyelse och kontinuitet Utredarens förslag: Lärarna i dans ska kunna anställas för en begränsad period om fem år.. Piteå Kommuns kommentar: Personalförsörjningen är en av de viktigaste uppgifterna för Dansarskolan för att uppnå likvärdighet i undervisningen. Dansarskolan måste vara aktiv i rekryteringen så att samtliga tre utbildningsorter får tillgång till kvalificerade lärare med aktuell erfarenhet som yrkesdansare. För att behålla kontinuiteten i uppbyggnaden av dansarutbildning i Piteå är det även viktigt att en av de lärare som anställs i Piteå tillhör den beständiga kärnan av personal vid Dansarskolan. 9.3.3 Möjlighet att träffa avtal med kommunerna. Utredarens förslag: Dansarskolan ska ges möjlighet att träffa avtal med en kommun om att kommunen ska svara för undervisningen i andra ämnen än dans. 10.1.2 Mindre klasser vid Yrkesdansarutbildingen Utredarens förslag: Utbildningen dimensioneras för 66 elever på gymnasienivå och för 280 elever på grundskolenivå Piteå Kommuns kommentar: Elevantalet i Piteå är relativt litet (50 elever), detta innebär att det är svårt för den skola där eleverna får sin undervisning i andra ämnen än dans att skapa renodlade dansklasser. Uträkningar har visat att det krävs ca. 20 elever/dansklass för att kunna garantera renodlade dansklasser, utan att föra över resurser från andra klasser (uträkningen baseras på att skolan tilldelas en viss resurs per elev och om eleverna ska få undervisning enligt timplan krävs det i nuvarande resursfördelningssystem ca 20 elever för att skapa en klass). Alternativen för att lösa detta är följande: Utöka tilldelningen till 20 elever/dansklass (totalt 60 elever) Teckna avtal med kommunen om en något högre lärartäthet för dansklassernas undervisning i andra ämnen än dans om elevantalet 20 elever inte kan uppnås. 10.2.2 Ett elevhem knutet till dansutbildningen Utredarens förslag: Ett elevhem bör inrättas och knytas till dansutbildningen i Stockholm. Piteå Kommuns kommentar: Förslaget är bra och kommer att öka möjligheterna för elever från hela Sverige att utbilda sig till yrkesdansare. Däremot är frågan olöst om hur dansarutbildningen i Piteå ska kunna ordna ett boende för de elever som har långa resvägar till Piteå, som lever upp till den standard som utredaren pekar på för elever som går i Stockholm. Det antal elever som det rör sig om för Piteås del är givetvis mindre än för Stockholm, men frågan borde ändå belysas om man vill bredda rekryteringsbasen till att omfatta hela Sverige. Även om finansieringen är belyst vad avser statligt inackorderingstillägg så finns det fortfarande ett antal olösta frågor kring den sociala dimensionen av en inackordering; kommer det att åligga Dansarskolan att stödja eleverna, och i så fall på vilket sätt, eller är det den skola som Dansarskolan tecknat avtal med för undervisning utöver dans.
10.3 Godkännande av och stöd till dansskolor Utredarens förslag: dansarskolan ska kunna godkänna förberedande kommunala och privata dans- och balettskolor. Piteå Kommuns kommentar: Ett bra förslag som kommer att kunna bredda rekryteringsbasen avsevärt. 10.6.3 Likvärdighet Utredarens förslag: Staten ska ta hela ansvaret för studiefinansieringen.. Piteå Kommuns kommentar: Ett bra förslag som ökar likvärdigheten över hela landet. Ovanstående är yttrande från Barn- och utbildningsnämnden i Piteå kommun. Undertecknad av ordförande på delegation från nämnden. Piteå den 28 juli 2009 Ruth Rahkola Ordförande för Barn- och utbildningsnämnden i Piteå kommun