1 (8) Protokoll Protokoll från samråd för pensionärsorganisationer för norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 19 september 2018 Tid: 14.00-16.10 Plats: Aulan, Vintergatan 8, Uddevalla Närvarande Ledamöter Ulrik Hammar (L), norra hälso- och sjukvårdsnämnden Anna-Lena Carlsson (C), norra hälso- och sjukvårdsnämnden Från pensionärsorganisationerna Ledamöter: Hasse Karlsson PRO Vivanne Gustavsson PRO Marianne Jensen PRO Peter Nagler PRO Britta Rydberg PRO ersätter Hasse Johansson Lars-Ove Petersson RPG Marianne Munther RPG ersätter Gunilla Bratt FAS Elsie Tyreman SPF Eva Wenäll SPF Ann-Britt Danielsson SPF Evy Jessen SKPF Aina Eliasson SKPF Anne-Marie Söderström SKPF Övriga Agneta Eriksson, enhet folkhälsa Carina Hansson, enhet nämndsamordning Ben Norman, nämndsekreterare
2 (8) Underskrifter Sekreterare: Ben Norman Ordförande: Ulrik Hammar (L) Justerare: Justerare: Vivianne Gustavsson (PRO) Elsie Tyreman (SPF)
3 (8) 1 Val av justerare Beslut 1. Vivianne Gustavsson (PRO) utses att justera protokollet. 2. Elsie Tyreman (SPF) utses att justera protokollet. 2 Den nationella folkhälsopolitiken Agneta Eriksson från enhet folkhälsa jobbar med nämndens folkhälsoarbete. Agneta har blivit inbjudan att prata om propositionen God och jämlik hälsa en utvecklad folkhälsopolitik. (2017/18:249). Presentationen bifogas till protokollet. Agneta visar en bild med åldersfördelningen för befolkningen i Västra Götaland. 20% av befolkningen är mellan 0 till 19 år och 20% är 65 år och äldre. Andelen äldre kommer att öka eftersom genomsnittsåldern ökar och det kommer bli en stor andel människor som är 65+ framöver. Det är väldigt viktigt att man gör insatser som gynnar den målgruppen. 14 juni 2018 godkände riksdagen regeringens förslag om ett nytt övergripande mål och en ny målstruktur för folkhälsoarbetet. Arbetet påbörjade 2008 för att ros i land 2018. De gamla folkhälsomålen var från 2003 så det var läge att göra något nytt. Tidigare var det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det nya övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Ett nytt folkhälsopolitiskt delmål är ett samhälle som främjar ökad fysisk aktivitet och bra matvanor för alla. Tidigare har man haft fokus på ANDT-frågor, ett samhälle fritt från dopning och minskade medicinska skador från alkohol, minskat tobaksbruk och minskad skada från överdrivet spelande. Tidigare hade man elva stycken målområden och nu har man åtta målområden. Det var lite för rörigt och för många med elva stycken. Agneta påpekar att det är målområden 4-8 som är mest relevanta för samrådet. Målområde 1-3 handlar mycket om barn och unga samt arbetsmiljö. Målområde 1 handlar om det tidigare livets villkor och att skapa, stötta och stärka en god start i livet. Målområde 2 handlar om kunskaper, kompetenser och utbildning. Ska ha möjlighet till likvärdig utbildning, god lärandemiljö och tidigt identifiera behov för extra stöd. Målområde 3 handlar om att öka sysselsättningsgraden och minska arbetslösheten. Viktigt att stärka humankapitalet, egenstyrka att ta kontroll över sina egna förutsättningar. Målet omfattar även att motverka diskriminering och minska inträdeshinder på arbetsmarknaden.
4 (8) Målområde 4 handlar om inkomster och försörjningsmöjligheter. Stärka människors egna möjligheter till sysselsättning och stödja människor när deras egna ekonomiska resurser inte räcker till. En strategi mot skuldsättning för att motverka ekonomiska problem och hjälpa dem med skulder att förbättra sin ekonomi. Framtidsfullmakt möjlighet att redan i ett friskt tillstånd utse någon som har tand om ens personliga/ekonomiska frågor då man inte längre kan. Målområde 5 handlar om boende och närmiljö. Det är viktigt med bostadsområden som är socialt hållbara, ett område som ger samhälleliga förutsättningar för en trygghet. Skapa hållbara städer, minska segregationen, åtgärder för att minska radon, fler gång- och cykelvägar. Kruxet är att antalet platser på bl.a. SÄBO har minskat. Biståndsbedömningen borde bort, prioriteringar borde finnas men inte biståndsbedömningen. Målområde 6 gäller levnadsvanor med fokus på hälsosamma levnadsvanor. Begränsad tillgänglighet till hälsoskadliga produkter, tillgänglighet till hälsofrämjande produkter, miljö och aktiviteter. Friluftspolitik, reglering av alkohol, ser över tobaksregleringen (e-cigaretter), antibiotikaresistens och spelproblematik. Finns problem med alkohol, spel och psykisk hälsa. Men man pratar inte om det. Finns inget stöd alls i kommunerna. Målområde 7 handlar om kontroll, inflytande och delaktighet. Ett jämlikt deltagande i det civila samhället och i demokratiska processer. Arbetet för de mänskliga rättigheterna och sexuell och reproduktiv hälsa och villkor. Exempel: valdeltagande, främja kulturella verksamheter i socioekonomiskt utsatta områden. Främja hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter. Pratar man om hbtq-frågor eller är normen att det är man och kvinna? Det är yngre som pratar om det. Målområde 8 handlar om jämlik, hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Tillgänglighet som motsvara olika behov, hälsofrämjande vårdmöten och hälsofrämjande och förebyggande arbete. Till exempel mer jämlik cancervård, utvecklad vård för kroniska sjukdomar, tandvårdssystem för en jämlik hälsa. Kostnadsfri mammografi för kvinnor mellan 40 och 74 år, stöd kring fallprevention. Tillgängligheten försämras av de långa köerna inom olika områden. Psykiatrin har inte heller den tillgänglighet som motsvarar behoven.
5 (8) 3 Information från nämnden Valresultatet i regionen är inte färdigräknat än eftersom regionvalet räknas sist. Man har kontrollräknat alla riksdagsvalkretsar och kommunerna är inte helt klara. Mandatställningen är klar men inte vem som får vilket mandat. Demokraterna i Göteborg blir väldigt stora på grund av Västlänken. Demokraterna har också ställt upp i regionvalet. På valnatten räknar man alla småpartier i klump så då vet man inte vad Demokraterna har fått. Har de fått mer än 3% kommer de förbi spärren och kan kriga om mandaten. Det är lite stiltje i politiken efter valrörelsen. På grund av valet så ska vårdöverenskommelserna under 2018 förlängas och det kommer inte att göras några stora förändringar. Det är för att den nya tillträdande majoriteten inte ska komma till en förutbestämd situation. Det finns möjligheter med kompletteringsbeställningar för den majoriteten nästa år. Det gäller främst de stora avtalen med bl.a. NU-sjukvården, Habilitering & Hälsa, Folktandvården. Avtalen förlängs till 2019 men den nya majoriteten kan göra tilläggsbeställningar. Gäller det avtalet med Praktikertjänst? Praktikertjänst driver omfattande öppenvård på tre lokalsjukhus. Det avtalet går ut om ungefär ett år och då har nämnden möjlighet att förlänga det i tre år. Antingen 1 + 2 år, 2 + 1 år eller 3 år direkt. Nämnden är så nöjda med Praktikertjänst att de vill att Praktikertjänst gör mer än vad de gör idag. Då krävs det en upphandling och då kan vem som helst få den upphandlingen. Nämnden vill göra en helt ny upphandling med allt det Praktikertjänst gör idag plus lite till. Nämndens besked till Praktikertjänst är att nämnden förlänger ett eller två år. Ambitionen är att lokalsjukhusen ska göra mer och få ett större innehåll än vad de har idag. Praktikertjänst gör mer än taket på vissa områden och den totala summan är lika med taket. Budgetdiskussioner/prioriteringsdiskussioner har inte skett nu då vi förlänger avtalen. Efter augusti ska nämnden lämna ett delårsbokslut som kommer upp i september. Det ser ut som att nämnden har en budget i balans. Tidigare fanns en prognos där sjukresor innebar en ökad kostnad. Regionfullmäktige har en fördelningsnyckel och det är den som avgör hur mycket pengar som går till nämnden. Nämndens andel av den gemensamma kakan blir mindre varje år då nämndens befolkning inte växer lika mycket jämfört med Göteborg och kranskommunerna runt Göteborg som växer så att det knakar. Nämnden gjorde nästan ett nollresultat, 1.5 mnkr i förlust under förra året. Vad är äldre i fördelningsnyckeln? Det är åldersviktat så det är alla åldrar. Man tittar på hur mycket vård en 10-åring får och sen så standardiserar man det. Socioekonomi är också en faktor där man tittar på valdistrikt. Även
6 (8) invånarantalet är en fråga, där får man en viss summa per kommun som har färre än 15 000 invånare. Tanken är att balansera upp utifrån flera kategorier. Fyrbodal är 17 % av VGR och får ungefär 17 % av pengarna. När det gäller sjukresekostnader har nämnden över 30 % i sjukresekostnader då det är så långt. Där finns det en tanke att ta större hänsyn till geografin. Den problematiken delar vi med östra Skaraborg. Vem kontrollerar sjukresor? Nämnden frågade varför nämndens prognos blev så dyr. Då svarade de att det var vinter och dåliga vägar. Regionen har även Ronden, stora bussar med få passagerare som kostar jättemycket. Väldigt många som åker med Ronden har tillgänglighetsproblem då de ändå inte kan använda toaletterna. Vore bättre att ha mindre fordon och lägga in ett stopp på någon rastplats på vägen. Det är fler vanliga resande än sjukresor på Ronden också. 4 Frågor från samrådet Område där ni är intresserade av mer information? Ja, Björn Kallin på NU-sjukvården på ambulansen vore bra att få hit för att berätta. Fått en fråga om hur många verksamheter som finns på Uddevalla sjukhus. Vi kan få en genomgång av det på ett kommande samråd. I väntan på ambulans är det fortfarande så att räddningstjänsten inte får undsätta vid allvarliga situationer eller om det är någon ändring på gång? Ingen ändring på gång. Räddningstjänsterna i VGR har nu ett enhetligt uppdrag från regionen som gäller insatser vid hjärtstopp. De avtal som HSNN har med kommunerna om samverkande sjukvård gäller insatser på sjuksköterskenivå (räddningstjänsten har inga ssk). I samhället i stort är det numera allt vanligare med hjärtstartare i t.ex. köpcenter/kommunala lokaler. Dessa hjärtstartare ger instruktioner för hur de ska användas vid hjärtstopp och är ett bra komplement. Det var en situation i somras när det tog 25 minuter för en ambulans att komma. Vi har inget avtal för mer än hjärtstopp. En 92-årig dam från Bohus Malmön hämtades i sitt hem av taxi för sjukresa till NÄL., men när hon skulle tillbaka igen så lämnades hon av på landsidan för att hon sedan skulle ta sig hem själv till sin bostad på Bohus-Malmön. Kan det kanske bero på något missförstånd vid beställningen? Kommer en skrivelse från ansvarig utredare på Västtrafik, jag mailar den när den kommer. Men så här beskrev hon ärendet för mig muntligt:
7 (8) Resan: * Patientens hemresa bokades från avdelningen på sjukhuset. * Beställningscentralen ställde kontrollfrågorna de alltid ställer enligt rutin: Resan bokas nu för patient XX från Näl kl xx. Resan går till xx. * Beställaren bekräftade beställningen * Chauffören hämtade patienten och körde till den beställda slutdestinationen Var gick det fel? *Resans slutdestination beställdes inte till patientens hemadress PÅ Bohus-Malmön utan till färjeläget på landsidan. Chaufförens agerande Han har agerat helt rätt. De får absolut inte frångå beställningen. Detta dels för att skydda patienter som kanske orsakat av demens eller annat funktionshinder under resans gång ändrar sig och vill köras någon annanstans dels av kostnadsskäl. Taxibolag får inte köra på annat sätt än beställningen. Hade de fått det hade sjukresorna för HSNN:s del kostat betydligt mer än de 100 miljoner de kostar idag. Chauffören kontrollringde till beställningscentralen och frågade om patienten skulle lämnas vid färjeläget och fick jakande svar. Hur hanteras ärendet Anhöriga anmält det skedda till Patientnämnden, vi har ingen information än om vilket ställningstagande Patientnämnden kommer att göra. Västtrafik kommer att kontrollera rutinerna mellan beställningscentralen och vårdgivarna (framförallt sjukhusen) för att säkerställa att berörda har samma information kring beställning destination, speciellt med tanke på hemadress på öar. Berörd avdelning har uppmärksammats på vikten av korrekt slutdestination när resor bokas. HSNN kommer att följa ärendet. Resan hem bokades från avdelningen som beställde till färjeläget och inte till bostadsadressen. Chauffören har inte gjort något fel, han får inte frångå beställningen. Det har varit problem med passagerare som har bett om ändrad destination. Frågan är anmäld till patientnämnden som avvaktar den slutliga rapporten från sjukreseenheten och avd på NÄL. Vaccin för personer över 75 år. Regionen subventionerar till 100 kr per influensavaccin. Jämför man TBE med influensa så är det stor skillnad i antal drabbade. Allting är en avvägning, vad är det bästa i stora befolkningsgrupper just nu? VI har inte råd med allt.
8 (8) Väntetider på 1177. Görs det någonting? Utav egen erfarenhet blev jag dålig, jag ringde 1177 och det var 25 min väntetid kl 10 en fredag fm. Går det inte att sålla de här samtalen som inte behöver hjälp? Man borde ha någon som tar emot och skickar vidare de samtal som är viktiga. 1177 är medvetna om att de måste bli bättre på att avsluta samtal som inte är relevanta. (Statistik om 1177 finns bifogat protokollet). Medelväntetiden varierar mellan 13 sek och 15 min. I januari när det var fler samtal hade de en medeltid på 15 minuter men 6 minuter längre i februari fast de hade 20 000 färre samtal. Är det en acceptabel väntetid? Nej, 1177 ska svara på 75 % av samtalen inom 5 minuter. Hur ser arbetsmiljön ut på 1177? Är det inte så att de har för små lokaler? Ni borde åka dit och se hur det är och se till att de har tillräckligt goda lokaler. Det kan inte vara lokalerna som är problemet i hela landet. Är det inte dags att ifrågasätta systemet när man har sådana här problem i flera år och det ska vara en väg in? Det finns flera sätt att komma i kontakt med vården, unga bokar på nätet. Kanske sätta upp 1177 på listan av besökare i framtiden. På vårdcentraler säger de att nu är det fullt och så stänger de av telefonerna. Måste de inte alltid ta emot telefonsamtal? Man är skyldig att ta emot samtal varje dag. VI upptäcker att de inte gör det ibland också. Du ska kunna ha kontakt med vårdcentralen oavsett telefontiderna. Väntar på en genomgång av psykiatrin överlag, även unga och gamla. Allmänpsykiatri allmänt. Tandvården, i förra protokollet står det att personer över 85 år och bor på särskild boende har fri tandvård. Det stämmer inte, man har inte fri tandvård över 85 år. Har man speciella sjukdomar som ger en sämre tandhälsa kan man få ett tillstånd för grönt kort och nödvändig tandvård.