DAGVATTENUTREDNING STALLMÄSTAREGÅRDEN

RAPPORT DAGVATTENUTREDNING STALLMÄSTAREGÅRDEN SLUTRAPPORT REVIDERING B 2017-03-15

UPPDRAG 263033, Stallmästaregården Titel på rapport: Dagvattenutredning Stallmästaregården Status: Datum: 2017-03-15 MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson: Anders Bodin Fastigheter AB Marianne Idh Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Therese Hane, Tyréns AB Irene Hagelin, Tyréns AB Ting Liu, Tyréns AB Olof Jonasson, Tyréns AB REVIDERINGAR Revideringsdatum 2017-03-15 Version: Revidering B Initialer: TH, Tyréns Konsult: Therese Hane Datum: 2017-03-15 Handlingen granskad av: Olof Jonasson Datum: 2017-03-15 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 2017-03-15

SAMMANFATTNING Denna rapport syftar till att översiktligt utreda framtida dagvattensituation efter exploatering inom fastigheten Haga 2:7 (Stallmästaregården), Solna Stad. Fastigheten är en del av Nationalstadsparken och därmed finns speciella krav på bevarande av natur- och kulturvärden. Detaljplaneområdet omfattar hela fastigheten, ca 1,2 hektar. Detaljplanen medger en utbyggnad av Stallmästaregårdens sydöstra del. En ny flygelbyggnad, i två plan, terrasserad med sin lägsta byggnadshöjd närmast Brunnsviken. Planen innebär att varumottagning och avfallshantering flyttas till del av hotellflygeln i anslutning till angöringen från Annerovägen liksom att det f.d. linneförrådet (paviljong) flyttas till dess tidigare plats vid strandkanten. Mellan ny byggnad och gamla byggnaden Tingshuset anläggs en innergård och detaljplanen medger här två stycken transportkulvertar under mark. En befintlig kulvert finns här idag. Området för utredningen består av parkeringsytor, byggnader, strand, hårdgjorda/asfalterade och gröna ytor. Avvattning sker i nuläget direkt ytledes och i privata ledningar till utlopp i Brunnsviken men också till kommunala dagvattenledningsnätet som mynnar ut i Brunnsviken. Brunnsviken är förbundet med Saltsjön. Kommunens mål med dagvattenhanteringen är att situationen skall förbättras jämfört med nuläget. Denna utredning visar att andelen hårdgjord yta kommer minska efter exploatering till följd av ökad andel gröna ytor och andra mer genomsläppliga ytor (t.ex. grus och smågatsten). Detta leder till att föroreningsbelastningen kommer att minska något efter exploatering. Ytlig öppen avrinning ska eftersträvas på dessa ytor. Gröna ytor kan användas för fördröjning, infiltration och rening av dagvatten. Det föreslås rening av det mest förorenade dagvattnet, från trafikerade ytor. På detta sätt kan föroreningsbelastningen till dagvattennätet och följaktligen Brunnsviken minska. Grunda växtfiltreringsbäddar kan konstrueras i anslutning till parkeringarna. Dessa växtbäddar bör endast rena vatten från parkeringsytor samt vägar. Med en fördröjningsvolym kommer flödet till dagvattennätet att minska vid korta intensiva regn då störst belastning sker på dagvattennätet. Därmed förväntas ingen märkbar ökning av flödet ske i ett klimatkompenserat 20-års regn jämfört med nuläget. Regelbunden slamsugning av dagvattenbrunnars sandfång bör även genomföras vilket kan bidra till en avsevärt förbättrad kvalitet på dagvattnet som avleds till recipienten, enligt Solna stads dagvattenstrategi. Utifrån de uppgifter och antaganden som redovisas i denna utredning kommer de föreslagna åtgärderna leda till att totala belastningen på Brunnsviken efter exploateringen minskar, och sammantaget bedöms inte exploateringen utgöra ett hinder för att uppnå recipienten Brunnsvikens miljökvalitetsnormer. Exploateringen bedöms inte heller medföra ökad risk för översvämning i närområdet. 3(26)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 5 2 METODIK OCH AVGRÄNSNING... 8 3 NUVARANDE SITUATION... 8 4 KRAV OCH RIKTVÄRDEN ANGÅENDE DAGVATTEN... 8 4.1 SOLNA STAD... 8 4.2 MILJÖKVALITETSNORMER... 9 5 RESULTAT AV UTREDNING... 10 5.1 FÖRESLAGEN OMBYGGNAD OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LOKALT OMHÄNDERTAGANDE AV DAGVATTEN (LOD)... 10 5.2 ANSLUTNING TILL KOMMUNALA DAGVATTENLEDNINGAR OCH DAGVATTENBRUNNAR... 10 5.3 BEFINTLIGT UTLOPP TILL BRUNNSVIKEN VIA PRIVATA LEDNINGAR... 10 5.4 DELOMRÅDEN I DETALJPLAN DÄR MARKANVÄNDNING KOMMER ÄNDRAS... 10 5.4.1 DAGVATTEN FRÅN NYA BYGGNADEN (NR 1)... 11 5.4.2 DAGVATTEN FRÅN INNERGÅRD (NR 2) OCH OMRÅDE MELLAN TINGSHUSET OCH NY BYGGNAD (NR 3)... 11 5.4.3 DAGVATTEN FRÅN OMRÅDE VID TRÄDALLÉ (NR 4)... 11 5.4.4 DAGVATTEN FRÅN YTA SÖDER OM NY TILLBYGGNAD OCH PARKERING (NR 5)... 11 5.4.5 PAVILJONG (NR 6)... 11 5.5 AVRINNINGSBERÄKNINGAR FÖRE OCH EFTER OMBYGGNAD... 11 6 EXPLOATERINGENS PÅVERKAN PÅ RECIPIENTEN... 12 6.1 ÖVERSVÄMNINGSRISKER... 12 6.2 DAGVATTENKVALITET-FÖRORENINGSBERÄKNINGAR FÖRE OCH EFTER OMBYGGNAD... 13 7 SLUTSATS... 13 BILAGOR... 15 BILAGA 1. MARKFÖRHÅLLANDEN... 15 BILAGA 2. DAGVATTENFLÖDESBERÄKNINGAR... 16 BILAGA 3: FÖRORENINGSBERÄKNING... 18 BILAGA 4: FOTON FRÅN PLATSBESÖK... 20 BILAGA 5: DELOMRÅDEN FRÅN UTREDNING... 23 4(26)

1 BAKGRUND OCH SYFTE Denna rapport syftar till att översiktligt utreda framtida dagvattensituation efter exploatering av fastighet Stallmästaregården, Solna stad. Fastigheten är en del av Nationalstadsparken och därmed finns speciella krav på bevarande av natur- och kulturvärden. Området i dess nuvarande form visas i figur 1. Avvattning sker i nuläget direkt ytledes och i ledningar till utlopp i Brunnsviken men också till kommunala dagvattenledningsnätet som mynnar ut i Brunnsviken (Preliminär vattenförekomst SE658507-162696 enligt Vatteninformationssystemet Sverige, VISS 1 ). Brunnsviken är en ytrecipient för dagvatten enligt Solna stads dagvattenstrategi. Recipienten är förbunden med Saltsjön, har otillfredsställande ekologisk status och uppnår inte god kemisk status. De huvudsakliga problemen är med övergödning och syrefattiga förhållanden samt miljögifter. Detaljplaneområdet omfattar hela fastigheten, ca 1,2 hektar. Detaljplanen medger en utbyggnad av Stallmästaregården sydöstra del. En ny flygelbyggnad, i två plan, terrasserad med sin lägsta byggnadshöjd närmast Brunnsviken. Planen innebär att varumottagning och avfallshantering flyttas till del av hotellflygeln i anslutning till angöringen från Annerovägen liksom att det f.d. linneförrådet (paviljong) flyttas till dess tidigare plats vid strandkanten. Mellan ny byggnad och gamla byggnaden Tingshuset anläggs en innergård och två stycken transportkulvertar kommer även byggas under mark. För dagvattenutredningens geografiska omfattning se figur 2. Området för utredningen består av parkeringsytor, byggnader, strand, hårdgjorda/asfalterade och gröna ytor. Solna stad har en dagvattenstrategi 2 som anger kommunens avsikt med dagvattenhantering. Kommunens mål är att: Dagvatten som avleds till recipient eller omhändertas lokalt genom infiltration ska vara så rent att det inte ger negativ påverkan på levande organismer. Dagvatten ska tas omhand så nära källan som möjligt. Grundvattennivåerna ska inte förändras på grund av stadens expansion. Dagvatten ska nyttjas som en resurs vid stadens utbyggnad. Avrinning före och efter exploatering har beräknats för ett antal fall och resultat av avrinningsoch föroreningsberäkningarna samt förslag på hantering av dagvattnet presenteras i denna utredning. Det övergripande syftet med dagvattenhanteringen är att situationen skall förbättras jämfört med nuläget. 1 http://viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watereuid=se658507-162696 2 Dagvattenstrategi för Solna stad, daterad 2002-10 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 2017-03-15

Kommungräns Fastighetsgräns (sträcker sig fram till kommungräns i öster) Figur 1. Flygfoto Stallmästaregården 6(26)

Planområdesgräns Figur 2. Illustrationsplan yttre miljö, för verkliga ytor för markanvändning efter exploatering se bilaga 2. 7(26)

2 METODIK OCH AVGRÄNSNING Underlag i form av grundkarta, skisser och situationsplan med mera har erhållits från Wingårdh Arkitektkontor AV och Nyréns Arkitektkontor. Information om existerande dagvattennät har erhållits från Solna Vatten (Epost 2015-10-09, André Meyer) och via mail- och telefonkorrespondens med Solna Vatten (okt 2015- jan 2016, André Meyer). Avrinningsytor har tagits fram med hjälp av erhållen situationsplan samt grundkarta i jämförelse med flygfoto för området. För detaljer av avrinningsytor, se bilaga 2. Geologisk information har inhämtats från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), se bilaga 1. Ett platsbesök har genomförts som en del i utredningsarbetet den 2015-10-12 (se foton i bilaga 4). Styrande dokument från Solna Vatten och Solna stad ligger till grund: Tekniska standard för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen daterad 2013-12-01 och Dagvattenstrategi för Solna stad, daterad 2002-10. Inmätningar av dagvattenbrunnar har gett uppgifter på riktning inoch utlopp, vattengång, inoch utgående ledningsdimension samt material (2015-2016). 3 NUVARANDE SITUATION Allt dagvatten från utredningsområdet går till Brunnsviken. Avrinningen sker dels via naturlig avrinning och dels via dagvattenbrunnar och privata ledningar till dagvattenutlopp vid stranden (från en befintlig brunn på gräsytan går en dagvattenledning till utloppet, se bilaga 5). Hela fastigheten har en höjdpunkt i nivå med Tingshuset, marken sluttar ned mot Brunnsviken och från höjdpunkten är det också en lutning mot Annerovägen (se bilaga 4, foton från platsbesök). En bedömning har gjorts att området avvattnas 1/3 till servisanslutning för dagvatten i Annerovägen och 2/3 avvattnas på annat sätt till Brunnsviken. Den parkering som ligger inom området avvattnas till konventionella dagvattenbrunnar vidare till anslutning i Annerovägen. För servisledningen finns ingen uppgift gällande material och dimension, stamledning dagvatten har dimension 300 mm och ingen uppgift gällande material. Dagvattnet leds i kommunala dagvattenledningar till ett utlopp i Brunnsviken. Fastighetens privata (interna) ledningsnät är inte fullständigt känt. Ledningsunderlaget från Solna Vatten redovisar enstaka privata dagvattenledningar. Inmätningar av befintliga dagvattenbrunnar har gjorts för delar av området (se bilaga 5). Enligt observation vid platsbesök har befintliga hus stuprör som antingen leds ner i mark, eller rinner ytledes till grus- och grönytor (se bilaga 4, foton från platsbesök). 4 KRAV OCH RIKTVÄRDEN ANGÅENDE DAGVATTEN 4.1 SOLNA STAD Brunnsviken är en ytrecipient för dagvatten enligt Solna stads dagvattenstrategi. De krav som ställs i Solna stads dagvattenstrategi är beskrivna under kapitel 1 och är begränsade till att vatten som infiltreras skall vara rent, dagvatten skall tas om hand nära källan, grundvatten skall inte påverkas samt att dagvatten skall utnyttjas som en resurs. 8(26)

Avrinningen ska minskas i områden där kapaciteten i dagvattensystemet är begränsad, och att all beräkning görs med en klimatanpassning av dimensionerande regn. Ny rekommendation används, baserad på SMHIs kunskapsbank, om klimatfaktorn för dimensionerande regn. Faktorn som hittills använts har varit 20 % men ökas nu till 25%. I korthet vill kommunen se en förbättring av dagvattensituationen efter omdaning både vad gäller flöden och kvalitet. Dagvattenhanteringen skall även bidra till att miljökvalitetsnormer för recipienten Brunnsviken kan uppnås. 4.2 MILJÖKVALITETSNORMER Brunnsviken är preliminär vattenförekomst SE658507-162696 enligt Vatteninformationssystemet Sverige, VISS 3. Recipienten har otillfredsställande ekologisk status och uppnår inte god kemisk status. De huvudsakliga problemen är med övergödning och syrefattiga förhållanden samt miljögifter. Enligt miljökvalitetsnormerna är följande beslutat för Brunnsviken: Ekologisk status Kvalitetskravet är att god ekologisk status ska uppnås till 2027. Motiveringstext finns att läsa för Övergödning: God ekologisk status med avseende på näringsämnen (eller biologiska kvalitetsfaktorer som indikerar näringsämnespåverkan) kan inte uppnås till 2021 på grund av att över 60 % av den totala tillförseln av näringsämnen kommer från utsjön. Tidsfristen har därför flyttats fram till år 2027. Åtgärderna för denna vattenförekomst behöver emellertid genomföras till 2021 för att god ekologisk status ska kunna nås till 2027. Kemiskt ytvattenstatus Kvalitetskravet är att uppnå god kemiskt ytvattenstatus. Motiveringstext finns att läsa för undantag-mindre stränga krav för bromerade difenyleter samt kvicksilver och kvicksilverföreningar. Skälet för undantagen är att det bedöms vara tekniskt omöjligt att sänka halterna till de nivåer som motsvarar god kemisk ytvattenstatus. Problemet bedöms ha en sådan omfattning och karaktär att det i dagsläget saknas tekniska förutsättningar att åtgärda det. De nuvarande halterna (december 2015) får dock inte öka. Motiveringstext finns att läsa för undantag-tidsfrister till 2027 för ett antal ämnen. För antracen, kadmium och kadmiumföreningar samt bly och blyföreningar är motiveringen: Vattenförekomsten har expertbedömts att inte uppnå god kemisk status med avseende på dessa ämnen då det av Havs- och vattenmyndigheten framtagna gränsvärdet för expertbedömning kemisk status utifrån uppmätt halt i sediment överskridits. Påverkansbilden är komplex och det är oklart vilka åtgärder som är möjliga och mest effektiva för att nå god kemisk status. För att god status ska kunna uppnås till 2027 bör utredningar om vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras samt källfördelningsanalysen vara klara senast 2021. Gällande tributyltenn föreningar så är motiveringen God status med avseende på tributyltenn-föreningar uppnås inte i denna ytvattenförekomst. Även om åtgärder genomförs är bedömningen att det kommer att ta lång tid att uppnå god kemisk ytvattenstatus med avseende på tributyltenn. Vattenförekomsten omfattas därför av ett undantag i form av tidsfrist till 2027. Åtgärder måste dock vidtas så fort möjligt. Skyddade områden Brunnsviksbadet har kvalitetskrav att ha en tillfredsställande badvattenkvalitet. 3 https://viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watereuid=se658507-162696 9(26)

5 RESULTAT AV UTREDNING 5.1 FÖRESLAGEN OMBYGGNAD OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LOKALT OMHÄNDERTAGANDE AV DAGVATTEN (LOD) Exploateringsområdet består i nuläget av parkeringsytor, hårdgjorda/asfalterade vägar, gröna ytor, byggnader och gångvägar (se bilaga 2). Underliggande mark består av postglacial lera (se bilaga 1). Detta medför att det finns begränsade möjligheter till LOD genom infiltration. Den faktiska infiltrationskapaciteten av de områden där infiltration kan vara aktuellt bör utredas vidare, men det är dock inte troligt att infiltration kommer att vara en betydande faktor för flödeskontroll. Dagvatten från parkeringsytorna som i nuläget inte genomgår någon rening bör ledas till ett system där föroreningar kan omhändertas. Grunda växtfiltreringsbäddar kan konstrueras i anslutning till parkeringarna. Dessa växtbäddar bör endast rena dagvatten från parkeringsytor samt vägar. Dagvatten från andra hårdgjorda ytor, såsom takytor, har generellt en lägre föroreningshalt jämfört med dagvatten från trafikerade ytor och har därmed inte samma reningsbehov. Växtfiltreringsbäddar och system så som skelettjord kan både rena dagvatten innan det leds tillbaka till dagvattennätet och absorbera vattenvolymer som sedan används av växtligheten. I båda fallen minskar den totala föroreningsmängden som annars skulle gått till recipienten. 5.2 ANSLUTNING TILL KOMMUNALA DAGVATTENLEDNINGAR OCH DAGVATTENBRUNNAR I Solna stads dagvattenstrategi finns att läsa: Dagvattenbrunnen kan kallas en reningsanläggning i miniatyr under förutsättning att drift- och underhåll av dessa utförs med stor omsorg. Den viktigaste åtgärden är att regelbundet slamsuga brunnarnas sandfång, där en stor del föroreningar fastnar. Ur miljösynpunkt innebär ett misskött sandfång att slam "sköljs ur" brunnen vid kraftiga regn och förs ut i ledningssystemen, vilket får en ökad miljöbelastning på recipienten som följd. Då föroreningar främst binder till partikulärt material som sedimenterar i sandfången kan dagvattnet renas. Det ska säkerställas att de befintliga dagvattenbrunnarna har sandfång och att dessa slamsugs med lämpligt intervall. Serviceintervall får fastställas och ska skrivas in i nya byggnadens DUinstruktioner. Genom att installera vattenlås i de dagvattenbrunnar som avvattnar parkeringsytor kan man fånga upp den oljefilm som bildas och hindra den att föras ut med dagvattnet. 5.3 BEFINTLIGT UTLOPP TILL BRUNNSVIKEN VIA PRIVATA LEDNINGAR Funktion och skick på befintliga ledningar och utlopp till Brunnsviken bör undersökas, t.ex. genom filmning, och säkerställas. Om nya dagvattenledningar ska projekteras för utlopp ner mot sjön har bedömning gjorts att de bör dimensioneras för högsta vattenstånd +0,77 (ungefärlig 100-årshändelse för dagens klimat för Saltsjön enligt rapport nr 2011-64 Projekt Slussen-Förslag till ny reglering av Mälaren ). Om ledning uppströms utloppet dimensioneras för större regn kan det också kompensera att ledningarna kan stå dämda en bit upp vid översvämning. 5.4 DELOMRÅDEN I DETALJPLAN DÄR MARKANVÄNDNING KOMMER ÄNDRAS För delområden se bilaga 5. Som åtgärd för förbättring av dagvattensituationen bör ytlig öppen avrinning via grönytor och andra genomsläppliga ytor eftersträvas. De gröna ytorna kan också fungera som dagvattenmagasin för fördröjning. Då det finns växtlighet och träd i området bör man försöka efterlikna den naturliga situationen så långt som möjligt genom att exempelvis leda vatten till planteringsytor som sedan bräddar vid höga flöden. 10(26)

Alla ytor som är av genomsläppligt material kommer fördröja och infiltrera en viss del dagvatten. Gröna ytor kommer också rena dagvattnet. 5.4.1 DAGVATTEN FRÅN NYA BYGGNADEN (NR 1) Nya byggnaden kommer med sin takyta bidra med ökad andel hårdgjord takyta. Taket av målad plåt kommer ha en lutning både sidled och längdled. Största delen av takytan kommer avrinna till området mellan Tingshuset och nya byggnaden (nr 3). Dagvatten från taket kan rinna ned till krossmaterial intill husgrunden och hanteras genom att ledas till gröna ytor för infiltration, med möjlighet till bräddning. Dräneringen från husgrunden leds via ledningar till utlopp i Brunnsviken. Takavrinningen är att beakta som ett förhållandevis rent vatten. Vid materialval och ytbehandling av tak behöver hänsyn tas till risken att föroreningar sprids med dagvattnet och om nödvändigt vidta åtgärder som minskar denna risk. Målad plåt är att betrakta som ett inert takmaterial vilket betyder att det inte släpper ifrån sig föroreningar. 5.4.2 DAGVATTEN FRÅN INNERGÅRD (NR 2) OCH OMRÅDE MELLAN TINGSHUSET OCH NY BYGGNAD (NR 3) Område nr 2 består av gångvägar och grönytor. Marken sluttar ned mot Brunnsviken. Dagvattnet har bra förutsättningar att hanteras genom ytlig öppen avrinning via genomsläppliga ytor med infiltration i t.ex. planteringsytor, med möjlighet till bräddning. En befintlig kulvert och planerade kulvertar mellan Tingshuset och nya byggnaden ligger med ytlig täckning under mark. Detta innebär att det inte går att leda dagvattnet i ledning från område nr 3 ned till Brunnsviken. En lösning är att använda en öppen dagvattenränna från innergården ned mot sjön. Alternativet är att dagvattnet avleds via dagvattenbrunnar till ny eller befintliga servisanslutning för dagvatten i Annerovägen. 5.4.3 DAGVATTEN FRÅN OMRÅDE VID TRÄDALLÉ (NR 4) Idag finns här ett antal befintliga dagvattenbrunnar men osäkert hur de är kopplade och hur dagvattenhanteringen fungerar. Här finns även en mindre grön yta med befintliga träd. Genom att undersöka hur dagvattenbrunnarna är kopplade och vid behov koppla om, möjliggöra för dagvatten att rinna till grönyta och justera höjdsättningen kan befintliga dagvattenhanteringen fungera bättre här. 5.4.4 DAGVATTEN FRÅN YTA SÖDER OM NY TILLBYGGNAD OCH PARKERING (NR 5) Dagvattnet leds idag till närliggande grönytor och till Annerovägen baserat på befintliga höjder. Befintliga dagvattenbrunnar hittas inte i detta område. En grund växtfiltreringsbädd (beskriven under kapitel 5.1) kan anläggas i grönområdet mellan parkering och allé, för att omhänderta dagvatten från parkeringen, med bräddning till ledning (se bilaga 5 för förslag på läge). Detta ställer krav på fortsatt underhåll av fastighetsägaren. 5.4.5 PAVILJONG (NR 6) Då byggnaden är liten kommer takavrinning att tas om hand i krossfyllda rännor runt byggnaden där dagvatten renas och infiltreras till omkringliggande mark. Vid stora regn kommer överskottsvattnet att rinna över mark ner mot Brunnsviken. 5.5 AVRINNINGSBERÄKNINGAR FÖRE OCH EFTER OMBYGGNAD Eftersom regnintensiteten förväntas öka i framtiden som en konsekvens av klimatförändringar har en klimatfaktor om 25 % används för att kalkylera dagvattenflöden efter ombyggnad. Ingen klimatfaktor har används för att beräkna flöden i nuvarande situation. Se bilaga 2 för avrinningsberäkningar före och efter exploatering. Resultaten visar att efter exploateringen kommer den totala hårdgjorda ytan att minska även om andelen tak ökar. 11(26)

Tidigare hårdgjord yta kommer omvandlas till grönyta och övrig mer genomsläpplig yta som t.ex. grus och smågatsten. Då flöden beräknas med klimatfaktor kommer dock avrinningen ändå att öka jämfört med nuvarande situation. Ökningen är i storleksordningen 10-15 l/s både för flöden direkt till Brunnsviken och till befintligt dagvattennät. Flöden direkt till recipient behöver inte fördröjas då det inte finns någon begränsning i kommunalt system att ta hänsyn till, och ingen negativ påverkan kan förväntas i recipienten ett resultat av en sådan marginell ökning. För flöden mot det kommunala dagvattennätet kommer den föreslagna växtbädden att ta emot avrinning från en yta motsvarande ungefär 400 m 2, till största delen parkeringsyta, och bör ha en fördröjningsvolym om ca 6 m 3. Detta kommer att minska flödet som leds till dagvattennätet vid korta intensiva regn då störst belastning sker på dagvattennätet, då avrinning från området helt tas upp och fördröjs i växtbädden. Där med förväntas ingen märkbar ökning av flödet ske i ett klimatkompenserat 20-års regnjämfört med nuläget. 6 EXPLOATERINGENS PÅVERKAN PÅ RECIPIENTEN 6.1 ÖVERSVÄMNINGSRISKER Översvämningsrisker vid skyfall (så som 100-års regn) för området har utretts med hjälp av Länsstyrelsen i Stockholms översvämningskartering 4. Utdrag ur översvämningskarteringen visas i figur 3. Efter omdaningen bedöms inte översvämningsrisken inom området öka. I nuläget föreligger inte risk för översvämning. Utredningsområdet Risk för > 1.0 m vatten vid översvämning Risk för 0,10-0,30m vatten vid översvämning Figur 3. Utdrag ur översvämningskartering (Länsstyrelsen Stockholm) 4 http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/stockholm/planeringsunderlag 12(26)

6.2 DAGVATTENKVALITET-FÖRORENINGSBERÄKNINGAR FÖRE OCH EFTER OMBYGGNAD Föroreningsberäkningar har utförts för nuvarande situation samt efter omdaning av området. Beräkningar har utförts med hjälp av schablonvärden för föroreningsbelastning beroende på markanvändning baserat på nationella och internationella studier (hämtat från Stormtac ). Samma markanvändning som använts för flödesberäkningarna har använts för föroreningsberäkningarna, se bilaga 3. För reningseffekt i växtbädd förutsätts ca 25% av parkering och vägar ledas till växtbädden, och att växtbädden kan rena ca 80% av sediment och partikelbundna föroreningar. Total mängd av föroreningar före och efter exploatering, med och utan rening, visas i tabell 1. Beräkningarna visar att den totala föroreningsmängden förväntas minska till följd av att andelen hårdgjord yta har minskat. Om man räknar med den rening som LOD-åtgärden växtbäddarna på parkeringen bidrar med minskar föroreningsmängden ytterligare. Tabell 1. Total mängd av föroreningar före och efter exploatering. (Plus värde på förändring innebär minskning av föroreningen efter exploatering) Årlig belast. Median Innan exploateringföre rening: Efter exploatering, före rening: Efter exploatering, efter rening: Förändring (minskning), innan rening Förändring (minskning), efter rening Susp Kväve Fosfor Bly Koppar Zink Kadmium Krom Nickel Kvicksilver Olja PAH 16 kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år g/år kg/år kg/år g/år kg/år g/år 157,85 3,15 0,41 0,03 0,06 0,33 1,69 0,02 0,01 0,06 1,82 1,93 123,25 2,98 0,41 0,02 0,05 0,32 1,69 0,02 0,01 0,05 1,57 1,53 108,79 2,92 0,40 0,02 0,05 0,31 1,66 0,02 0,01 0,05 1,52 1,39 22% 6% 0% 25% 14% 4% 0% 18% 3% 22% 14% 21% 31% 8% 2% 33% 20% 7% 2% 24% 7% 28% 16% 28% Det finns stora osäkerheter när föroreningsbelastningar beräknas med schablonvärden. Baserat på det resonemang som presenterats är det dock sannolikt att omdaningen har en positiv påverkan på recipienten Brunnsviken sett till både den totala mängden samt halter av föroreningar. 7 SLUTSATS Resultaten visar att efter exploateringen kommer den totala hårdgjorda ytan att minska även om andelen tak ökar. Då flöden beräknas med klimatfaktor kommer dock avrinningen ändå att öka jämfört med nuvarande situation. För att förbättra dagvattensituationen bör ytlig öppen avrinning via grönytor och andra genomsläppliga ytor eftersträvas. Gröna ytor kan användas för fördröjning, infiltration och även rening av dagvattnet. För flöden mot det kommunala dagvattennätet kommer den föreslagna växtbädden (för läge se bilaga 5) att ta emot avrinning från en yta motsvarande ungefär 400 m 2 (till största delen parkering), och bör ha en fördröjningsvolym om ca 6 m 3. Detta kommer att minska flödet som leds till dagvattennätet vid korta intensiva regn då störst belastning sker på dagvattennätet, då avrinning från området helt tas upp och fördröjs i växtbädden. Därmed förväntas ingen märkbar ökning av flödet ske i ett klimatkompenserat 20-års regn jämfört med nuläget. Därtill kommer växtbädden att rena dagvattnet vilket medför en minskad belastning på Brunnsviken. 13(26)

Föreslagna åtgärder, som t.ex. regelbunden slamsugning av befintliga och nya dagvattenbrunnar, kommer medföra en ytterligare reducering av föroreningar till recipienten. Sammanfattningsvis bedöms de åtgärder som föreslås vara förenliga med de intentioner som Solna stad beskriver i sina riktlinjer för dagvattenhantering genom att föroreningsbelastningen minskas samt att dagvatten i möjligaste mån tas omhand lokalt genom infiltration och rening. Exploateringen bedöms inte utgöra ett hinder för att uppnå recipienten Brunnsvikens miljökvalitetsnormer. 14(26)

BILAGOR BILAGA 1. MARKFÖRHÅLLANDEN Berg Berg med inslag av tunt osammanhängande moränlager Fyllning Postglacial lera Sand Morän Utredningsområdet Figur hämtad från Sveriges geologiska undersökning (SGU 5 ) 5 https://apps.sgu.se/kartvisare/ 15(26)

BILAGA 2. DAGVATTENFLÖDESBERÄKNINGAR UTREDNINGSOMRÅDE INNAN EXPLOATERING A: Väg/hårdgjord yta B: Grön yta C: Tak D: Smågatsten E: Grus F: Parkeringsyta G: Markplattor UTREDNINGSOMRÅDE EFTER EXPLOATERING 16(26)

BERÄKNINGAR 17(26)

BILAGA 3: FÖRORENINGSBERÄKNING Till bef ledning INNAN EXPLOATERING - FÖRE RENING Susp Kväve Fosfor Bly Koppar Zink Kadmium Krom Nickel Kvicksilve Olja PAH 16 Årlig r belast. Median k g/år kg/år kg/år kg/år kg/år k g/år g/år kg/år kg/år g/år k g/år g/år TOTALT: 89,69 1,11 0,13 0,02 0,03 0,13 0,55 0,01 0,00 0,03 0,69 1,10 Susp Kväve Fosfor Bly Koppar Zink Kadmium Krom Nickel Kvicksilve Olja PAH 16 r Genomsnittliga halter mg/l mg/l mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l mg/l ug/l Median 85,88 1,06 0,12 17,91 27,91 123,23 0,52 9,81 3,80 0,03 0,66 1,05 EFTER EXPLOATERING - FÖRE RENING Susp Kväve Fosfor Bly Koppar Zink Kadmium Krom Nickel Kvicksilver Olja PAH 16 Årlig belast. Median kg/år k g/år k g/år k g/år kg/år kg/år g/år kg/år kg/år g/år kg/år g/år TOTALT: 85,80 1,19 0,15 0,02 0,03 0,14 0,62 0,01 0,00 0,03 0,69 1,06 Susp Kväve Fosfor Bly Koppar Zink Kadmium Krom Nickel Kvicksilver Olja PAH 16 Genomsnittliga halter mg/l mg/l mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l mg/l ug/l Median 75,53 1,05 0,13 15,49 25,61 121,76 0,55 8,81 3,80 0,03 0,61 0,93 FÖRÄNDRING Susp Kväve Fosfor Bly Koppar Zink Kadmium Krom Nickel Kvicksilver Olja PAH 16 (minskning) Innan utan rening - efter utan rening (mängd) 4% -8% -13% 6% 0% -7% -13% 2% -9% 4% -1% 4% Innan utan rening - efter utan rening (konc.) 12% 1% -4% 14% 8% 1% -4% 10% 0% 12% 7% 11% EFTER EXPLOATERING - EFTER RENING Årlig Susp Kväve Fosfor Bly Koppar Zink Kadmium Krom Nickel Kvicksilver Olja PAH 16 belast. Median kg/år k g/år k g/år k g/år kg/år kg/år g/år kg/år kg/år g/år kg/år g/år TOTALT: 71,34 1,13 0,14 0,02 0,03 0,13 0,59 0,01 0,00 0,03 0,64 0,92 Susp Kväve Fosfor Bly Koppar Zink Kadmium Krom Nickel Kvicksilver Olja PAH 16 Genomsnittliga halter mg/l mg/l mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l mg/l ug/l Median 62,80 0,99 0,12 13,31 22,70 112,21 0,52 7,72 3,51 0,02 0,57 0,81 18(26)

Till Brunnsviken INNAN EXPLOATERING - FÖRE RENING Susp Kväve Fosfor Bly Koppar Zink Kadmium Krom Nickel Kvicksilve Olja PAH 16 Årlig r belast. Median k g/år kg/år kg/år kg/år kg/år k g/år g/år kg/år kg/år g/år k g/år g/år TOTALT: 68,16 2,05 0,28 0,01 0,03 0,20 1,14 0,01 0,01 0,03 1,13 0,84 Susp Kväve Fosfor Bly Koppar Zink Kadmium Krom Nickel Kvicksilve Olja PAH 16 r Genomsnittliga halter mg/l mg/l mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l mg/l ug/l Median 34,42 1,03 0,14 6,69 16,39 102,72 0,58 4,89 3,52 0,02 0,57 0,42 EFTER EXPLOATERING - FÖRE RENING Susp Kväve Fosfor Bly Koppar Zink Kadmium Krom Nickel Kvicksilver Olja PAH 16 Årlig belast. Median kg/år k g/år k g/år k g/år kg/år kg/år g/år kg/år kg/år g/år kg/år g/år TOTALT: 37,46 1,79 0,27 0,01 0,02 0,18 1,07 0,01 0,01 0,02 0,88 0,48 Susp Kväve Fosfor Bly Koppar Zink Kadmium Krom Nickel Kvicksilver Olja PAH 16 Genomsnittliga halter mg/l mg/l mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l mg/l ug/l Median 21,25 1,02 0,15 3,53 13,47 102,08 0,61 3,62 3,54 0,01 0,50 0,27 FÖRÄNDRING Susp Kväve Fosfor Bly Koppar Zink Kadmium Krom Nickel Kvicksilver Olja PAH 16 (minskning) Innan utan rening - efter utan rening (mängd) 45% 13% 6% 53% 27% 12% 6% 34% 10% 41% 22% 43% Innan utan rening - efter utan rening (konc.) 38% 2% -5% 47% 18% 1% -6% 26% -1% 33% 13% 36% 19(26)

BILAGA 4: FOTON FRÅN PLATSBESÖK Foto 1: Område där nya tillbyggnaden är planerad Foto 2: Område innan Brunnsviken, marken sluttar ner mot vattnet 20(26)

Foto 3: Stuprör från befintlig byggnad Hotell och restaurang leds ner i mark Foto 4: Stuprör från befintlig byggnad Hotell och restaurang rinner ytledes 21(26)

Foto 5: Parkeringsplats vid träallé, marken sluttar mot Annerovägen, se bilaga 5, område 4 Foto 6: Parkeringsplats, se bilaga 5, område 5 22(26)

Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 2017-03-15