EMÅFÖRBUNDET. Växtplankton i Emåns vattensystem 2016

EMÅFÖRBUNDET Växtplankton i Emåns vattensystem 216 En undersökning av växtplankton i arton sjöar 217-8-22

Växtplankton i Emåns vattensystem 216. En undersökning av växtplankton i arton sjöar. Rapportdatum: 217-8-22 Version: 1. Projektnummer: 386 Uppdragsgivare: Utförare: Författare: Kvalitetsgranskare: Emåförbundet Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel +46 31-338 35 4 www.medinsab.se Org. nr 556389-2545 Ina Bodin Carin Nilsson Allt bildmaterial i rapporten omfattas av, om inte annat anges är ackrediterat av SWEDAC i enlighet med ISO 1725 (ackrediteringsnummer 1646) samt ISO 91 certifierat av SP (certifieringsnummer 469 M). Medins är också miljöcertifierat av SP enligt ISO 141 (certifieringsnummer 469 M).

Sammanfattning Medins Havs- och Vattenkonsulter AB har tillsammans med Emåförbundet, utfört en undersökning av planktiska alger i Emåns vattensystem. Undersökningen omfattar 18 sjöar och ingår i Emåförbundets recipientkontroll. Syftet är att främst göra en statusklassning av miljötillståndet samt skapa biologiska referensdata för den framtida kontrollverksamheten. Provtagningen utfördes från 27 juli till 16 augusti 216. Kvantitativa analyser av planktonbiomassan gjordes enligt SS-EN 1524: 26 och följde Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning. Resultatet utvärderades enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19) och Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 27). Den kvantitativa analysen visade att huvuddelen av de 18 sjöarna hade en liten till mycket liten växtplanktonbiomassa 216. I 515 Hulingen, 835 Nömmen, 845 Spexhultasjön, 875 Södra Vixen och i 95 Ekenässjön var biomassan måttligt stor och i 465 Skirösjön var biomassan stor. Resultatet enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 213) gav sexton av sjöarna en hög eller god ekologisk status med avseende på näringsämnen. 875 Södra Vixen fick måttlig status och 465 Skirössjön otillfredsställande status (Tabell 1). Efter en sammanvägning av resultaten för de tre senaste åren fick 835 Nömmen, 875 Södra Vixen och 95 Ekenässjön måttlig näringsstatus och 465 Skirösjön otillfredsställande status. De övriga sjöarna hade god eller hög status, enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 213) (Tabell 1). Artantalet 216 var högt respektive måttligt högt för alla sjöar utom 945 Vallsjön, 735 Mycklafon och 875 Södra Vixen som hade artantal under 4. Dessa sjöar blev därmed klassade som sura enligt bedömningsgrunderna. Även treårsmedelvärdet (214-216) visade 875 Södra Vixen och 735 Mycklafon, fick klassningen sur. Medins expertbedömning klassade samtliga sjöar till nära neutral eftersom artantalet är på gränsen mot nära neutral och artsammansättningen inte indikerar försurade förhållanden.

Tabell 1. Statusklassning för 216 och treårsmedel enligt bedömningsgrunderna samt expertbedömning för 216 och treårsmedel gjord av Medins Havs- och Vattenkonsulter AB. Sjö Statusklassning näringsämnen 216 Statusklassning näringsämnen 3 år Bedömningsgrunderna Expertbedömning Bedömningsgrunderna Expertbedömning 9 Grönskogssjön 65 Grumlan* 95 Storesjön 415 Virserumssjön* Hög 445 Narrveten* 455 Saljen* 465 Skirösjön* Otillfredsställande Otillfredsställande Otillfredsställande Otillfredsställande 515 Hulingen 625 Flen 75 Nedre Svartsjön 725 Stora Bellen 735 Mycklaflon 815 Solgen 835 Nömmen 845 Spexhultasjön 875 Södra Vixen Hög Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig 95 Ekenässjön Måttlig Måttlig Måttlig 945 Vallsjön Hög

Innehållsförteckning Inledning... 6 Metodik... 6 Provtagning... 6 Analys...8 Utvärdering...8 Resultat... 9 Totalbiomassa... 9 Andel cyanobakterier... 1 Trofiskt planktonindex (TPI)... 11 Sammanvägd näringsstatus... 13 Surhetsklassning... 14 Bilaga 1. Resultatsidor... 17 Bilaga 2. Artlistor... 36 Bilaga 3. Fältprotokoll... 55

Inledning Växtplankton i sjöar studeras inom miljöövervakningen av främst två skäl: Dels för att växtplanktonsamhällets mängd och sammansättning avspeglar näringstillståndet i den aktuella sjön. Dessutom kan en del växtplankton själva bli ett direkt problem, t.ex. vid toxiska algblomningar eller om problemskapande arter uppträder i dricksvattentäkter. I denna undersökning studerades växtplankton främst av det första skälet. På uppdrag av Emåförbundet har Medins Havs- och Vattenkonsulter AB genomfört undersökningar av planktiska alger i 18 sjöar i Emåns vattensystem år 216. Undersökningen är en del av recipientkontrollprogrammet för Emåns vattensystem som omfattar såväl fysikaliska-kemiska som biologiska undersökningar. Undersökningens syfte är att ge underlag för en biologisk bedömning av miljötillståndet och eventuell miljöpåverkan samt skapa biologiska referensdata för framtida kontrollverksamhet. Metodik Artsammansättningen hos växtplankton varierar mellan olika typer av sjöar. Viktiga faktorer som styr artsammansättning och biomassa är bl.a. näringstillgång, ljus, temperatur, humushalt och ph. Det övriga ekosystemets sammansättning, t.ex. artsammansättning och biomassa av fisk, djurplankton och undervattensvegetation har också stor betydelse. När någon av ovanstående faktorer ändras kan det påverka växtplanktonsamhället och eftersom växtplankton är relativt kortlivade organismer kan förändringar ske snabbt. Eftersom olika växtplank-tonarter har olika krav på omvärldsförhållandena kan man genom att studera växtplanktonsamhället få information om framförallt sjöars näringssituation och surhet. Provtagning Provtagningen av växtplankton utfördes under perioden 27 juli till 16 augusti av Emåförbundet och omfattade 18 sjöar (Figur 1 och Tabell 2). En beskrivning av omständigheterna vid provtillfället och en lägesangivelse med bl.a. koordinater finns sammanställt i fältprotokoll i Bilaga 3. Provtagningen genomfördes i enlighet med Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårds-verket 21) och den vedertagna standarden SS-EN 16698: 215 (SIS 215) (se fältprotokoll i Bilaga 3). Dessutom togs ett håvprov genom vertikal håvning togs i alla sjöarna. Håvens masktäthet var 25 µm. Samtliga prov konserverades med Lugols lösning. 6

Tabell 2. Sjöar som undersöktes i Emåns vattensystem 216. Koordinaterna anger för provplatsens läge i RT 9 2.5 gonv. Sjö Delavrinningsområde Vattenkoordinater Lokalkoordinater x y x y 9 Grönskogssjön 1. Huvudfåran utlopp 633734 15341 633753 15328 65 Grumlan 4. Huvudfåran övre 636394 145583 63635 14545 95 Storesjön 4. Huvudfåran övre 637788 143448 63791 14329 415 Virserumssjön 7. Gårdvedaån 635472 148648 635435 148595 445 Narrveten 8. Skärveteån 63591 148373 63598 14827 455 Saljen 8. Skärveteån 635746 14788 63575 1476 465 Skirösjön 8. Skärveteån 635919 147488 636 14745 515 Hulingen 9. Silverån 636866 15376 637149 15326 625 Flen 12. Sällevadsån 637382 148784 63745 14861 75 Nedre Svartsjön 13. Pauliströmsån 636894 148513 636923 14847 725 Stora Bellen 13. Pauliströmsån 637794 147338 63835 14713 735 Mycklaflon 13. Pauliströmsån 638146 14691 63824 14673 815 Solgen 15. Solgenån nedre 63811 145865 63828 14594 835 Nömmen 16. Solgenån övre 63828 144298 638195 14427 845 Spexhultasjön 16. Solgenån övre 638925 143297 63888 14328 875 Södra Vixen 16. Solgenån övre 63917 144472 63892 14447 95 Ekenässjön 3. Huvudfåran mellan 637356 145274 6474 14523 945 Vallsjön 4. Huvudfåran övre 636887 143795 636661 14371 Figur 1. Översiktskarta över de sjöar som återkommande undersöks i Emåns vattensystem. Ur GSD-Röda kartan, copyright Lantmäteriet 81 82 Gävle. Änr: M 2/135 7

Analys Artbestämning, räkning och mätning av växtplankton gjordes av Lars Edler, WEAQ AB, med hjälp av ett omvänt faskontrastmikroskop enligt så kallad Utermöhlteknik (Utermöhl 1958) i enlighet med SS-EN 1524 (SIS 26). Sedimenterad volym var 1 ml för alla sjöar. Det gjordes beräkningar av individtätheter och biovolymer enligt Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 21). Artlistor med biomassa redovisas i Bilaga 2. Utvärdering Utvärderingen gjordes av Ina Bodin, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, och följer Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 213) och Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 27). För klassificering av växtplankton har sjöarna i Sverige delats in i fem typer beroende på geografiskt läge och humushalt. Vilken sjötyp de undersökta sjöarna tillhör framgår av resultatsidorna i Bilaga 1. Klassificeringen av sjöns näringsstatus görs genom en sammanvägning av följande parametrar: totalbiomassa av växtplankton, andel cyanobakterier och trofiskt planktonindex (TPI). De tre parametrarna redovisas och bedöms även var för sig. Klassningen av näringsstatus sker i en femgradig skala: hög status, god status, måttlig status, otillfredsställande status och dålig status. Observera att gränsvärdena för totalbiomassa har skärpts från och med 213 (Havs- och vattenmyndigheten 213), jämfört med tidigare bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 27). För bedömning av vattnets surhet används en parameter, nämligen antalet växtplanktonarter i provet. Parametern är dock svårtolkad och skall främst användas om man misstänker att en sjö är påverkad av försurning. Klassningen av surhet sker enligt en fyrgradig skala: nära neutralt, surt, mycket surt och extremt surt. Vid statusklassningen gjordes även en expertbedömning. I expertbedömningen tas t.ex. hänsyn till erfarenhet från det aktuella vattnet/ avrinningsområdet samt förekomst av partiklar, bentiska alger och vissa djurplanktontaxa i provet. Dessutom beaktas förekomsten av indikatorer och ytterligare ett antal index bl.a. de som fanns med i Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999 a, b). Enligt de gällande bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 213 & Naturvårdsverket 27) bör statusklassning med hjälp av växtplankton helst göras på treårsmedelvärden om sådana finns tillgängliga. I textdelen i denna rapport har det fokuserats på att redovisa treårsklassningar. Detaljredovisningen av resultaten från 216, samt tidsserier av växtplanktonbiomassans utveckling i de olika sjöarna, återfinns i bilagorna. I Bedömningsgrunder för växtplankton (Hårding et al 211) finns fakta om växtplankton i allmänhet samt om de kriterier som använts för bedömningen av påverkan. Beräknade indexvärden finns i detta kapitel presenterade i tabeller. En tabell med lokalerna angivna i nummerordning redovisas i Bilaga 3. I Bilaga 1 finns alla beräknade parametrar och en kommentarstext. Artlistor för varje lokal finns i Bilaga 2. 8

Resultat I Bilaga 1 redovisas resultaten från 216 i detalj för varje sjö för sig. Nedan följer en övergripande redovisning av resultatet från samtliga sjöar, med tonvikt på en klassificering baserad på medelvärden från de senaste tre åren (214-216). Fem av sjöarna, 65 Grumlan, 415 Virserumssjön, 445 Narrveten, 455 Saljen och 465 Skirössjön provtogs med en annan metodik 215 och för treårsmedelvärden användes resultat från 213, 214 och 216. Totalbiomassa Biomassan är en viktig parameter för bedömningen av näringstillståndet i en sjö. Biomassan varierar dock relativt mycket, såväl under säsongen som mellan åren. Totalbiomassan (treårsmedel) ingår som en av parametrarna vid sammanvägningen av en sjös näringsstatus enligt bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 213). Tolv av sjöarna hade en mycket liten eller liten biomassa (<,6-1,2 mg/l). I fem sjöar var biomassan mellan 1,2 till 1,9 mg/l och därmed måttlig stor. Skirösjön hade störst biomassan 216 och det var cyanobakterier som dominerade (Figur 2). Treårsmedel visar att resultaten kan skilja sig mellan åren (Tabell 3), framförallt i sjöar där det påträffades den potentiellt besvärsbildande nålflagellaten Gonyostomum semen. Mängden av arten i vattenmassan kan variera eftersom den kan migrera vertikalt under dygnet. I 95 Storesjön, 445 Narrveten och 845 Spexhultasjön brukar G. semen utgöra en betydlig del av biomassan (se även Bilaga). Tabell 3. Klassning av biomassa 216 och utifrån treårsmedel (214-216) enligt Havs- och Vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 213:19). För sjöar med * beräknades treårsmedel för åren 213, 214 och 216. Biomassa Namn 216 treårsmedel 214-216 mg/l Status mg/l Status 9 Grönskogssjön,54 Hög,49 Hög 65 Grumlan*,95 1,1 95 Storesjön 1,18 1,2 415 Virserumssjön*,66,46 Hög 445 Narrveten* 1,2 1,82 Måttlig 455 Saljen*,43 Hög,66 465 Skirösjön* 4,48 Otillfredsställande 4,9 Otillfredsställande 515 Hulingen 1,46 Måttlig 1,2 625 Flen,43 Hög,74 75 Nedre Svartsjön,87,54 Hög 725 Stora Bellen,42 Hög,54 735 Mycklaflon,27 Hög,26 Hög 815 Solgen,79 1,23 Måttlig 835 Nömmen 1,74 Måttlig 1,4 Måttlig 845 Spexhultasjön 1,46 Måttlig 1,24 Måttlig 875 Södra Vixen 1,12 Måttlig 1,45 Måttlig 95 Ekenässjön 1,85 Måttlig 2,37 Måttlig 945 Vallsjön,34 Hög,36 Hög 9

9 Grönskogssjön 65 Grumlan* 95 Storesjön 415 Virserumssjön* 445 Narrveten* 455 Saljen* 465 Skirösjön* 515 Hulingen 625 Flen 75 Nedre Svartsjön 725 Stora Bellen 735 Mycklaflon 815 Solgen 835 Nömmen 845 Spexhultasjön 875 Södra Vixen 95 Ekenässjön 945 Vallsjön Totalbiomassa 216 Totalbiomassa treårsmedel 214-216, 1, 2, 3, 4, 5, Biomassa (mg/l) Figur 2. Totalbiomassa i de undersökta sjöarna i Emåns vattensystem 216 samt treårsmedel för perioden 214-216. För sjöar med * beräknades treårsmedel för åren 213, 214 och 216. Andel cyanobakterier En vanlig effekt av stigande näringstillgång är att den andel av växtplanktonbiomassan som utgörs av cyanobakterier (blågrönalger) ökar. Andel cyanobakterier finns därför med som en parameter vid sammanvägningen av sjöns näringsstatus enligt bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 213). Stor biomassa av cyanobakterier eller så kallad vattenblomning kan orsaka problem såväl i vattenverk som i badsjöar. Cyanobakterierna ger vattnet en obehaglig lukt och smak och flera arter är också potentiellt toxinbildande (giftbildande). Bad bör undvikas och att djurägare bör se till att husdjur och boskap inte dricker av vattnet om det pågår vattenblomning i en sjö. 465 Skirösjön är den sjö som brukar ha problem med störst andel och störst mängd cyanobakterier. Även 216 dominerades växtplanktonsamhället i sjön av de potentiellt toxiska cyanobakterierna Dolichospermum spp och Planktothrix agardhii. Andelen cyanobakterier var så stor att det kan misstänkas ha varit en pågående vattenblomning och risken för framtida blomningar bedöms som stor. I 875 Södra Vixen utgjorde cyanobakterierna ca 29 procent av totalbiomassan som är en måttligt stor mängd (Figur 3). I övriga sjöar var mängden cyanobakterier under 1 mg/l år 216 och räknas därför som liten eller mycket liten mängd. Treårsmedelvärden visar samma resultat, 465 Skirösjön och 875 Södra Vixen är de sjöarna med störst andel och störst mängd cyanobakterier (Figur 3). 1

9 Grönskogssjön 65 Grumlan* 95 Storesjön 415 Virserumssjön* 445 Narrveten* 455 Saljen* 465 Skirösjön* 515 Hulingen 625 Flen 75 Nedre Svartsjön 725 Stora Bellen 735 Mycklaflon 815 Solgen 835 Nömmen 845 Spexhultasjön 875 Södra Vixen 95 Ekenässjön 945 Vallsjön Andel cyanobakterier treårsmedel 214-216 Andel cyanobakterier 216 1 2 3 4 5 6 7 8 Andel cyanobakterier (%) Figur 3. Andel av biomassan som utgörs av cyanobakterier i de undersökta sjöarna i Emåns vattensystem 216 samt treårsmedel för perioden 214-216. För sjöar med * beräknades treårsmedel för åren 213, 214 och 216. Trofiskt planktonindex (TPI) Trofiskt planktonindex (TPI) är ett index som baseras på biomassan av ett antal indikatorarter (Havs- och vattenmyndigheten 213). I samtliga sjöar påträffades minst 5 indikatorarter, vilket är ett minimum för att indexet skall kunna användas. Bedömningen skall helst grundas på treårsmedel. Ett lågt index indikerar näringsfattiga förhållanden och ett högt index indikerar näringsrika förhållanden. Av de arton undersökta sjöar hade sex sjöar ett TPI under 1 räknat som treårsmedel (214-216), vilket innebär en god eller hög status med avseende på TPI (Figur 4). Av de övriga hade tio sjöar en måttlig status och två sjö otillfredsställande status. Resultatet visar att värdet på TPI kan skilja relativt mycket mellan åren framförallt i sjöar som är näringsfattiga eller måttligt näringsrika, exempelvis 625 Flen och 735 Mycklafon (Figur 4 och Tabell 4). Kolonibildande eutrofiindikerande (näringsgynnade) taxa som cyanobakterier i släktet Dolichospermum eller grönalger i släktet Pediastrum ger stora skillnader i index beroende på om de påträffas i proven eller inte. 11

9 Grönskogssjön 65 Grumlan* 95 Storesjön 415 Virserumssjön* 445 Narrveten* 455 Saljen* 465 Skirösjön* 515 Hulingen 625 Flen 75 Nedre Svartsjön 725 Stora Bellen 735 Mycklaflon 815 Solgen 835 Nömmen 845 Spexhultasjön 875 Södra Vixen 95 Ekenässjön 945 Vallsjön TPI treårsmedel 214-216 TPI 216-3, -2, -1,, 1, 2, 3, Figur 4. Trofiskt planktonindex (TPI) i de undersökta sjöarna i Emåns vattensystem 216 samt treårsmedel för perioden 214-216. För sjöar med * beräknades treårsmedel för åren 213, 214 och 216. Ett lågt index indikerar näringsfattiga förhållanden. Linjen anger gränsen mellan god och måttlig status i både humösa och klara sjöar i Södra Sverige. Tabell 4. Statusklassning med avseende på näringsämnen 216 utifrån TPI enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 213). Treårsmedel för perioden 214-216. För sjöar med * beräknades treårsmedel för åren 213, 214 och 216. TPI Sjö Statusklassning TPI 216 treårsmedel 9 Grönskogssjön Otillfredsställande Måttlig 65 Grumlan* Otillfredsställande Måttlig 95 Storesjön Otillfredsställande Måttlig 415 Virserumssjön* Otillfredsställande 445 Narrveten* Otillfredsställande 455 Saljen* Måttlig Måttlig 465 Skirösjön* Otillfredsställande Otillfredsställande 515 Hulingen Otillfredsställande Måttlig 625 Flen Otillfredsställande 75 Nedre Svartsjön Måttlig Måttlig 725 Stora Bellen Måttlig 735 Mycklaflon Otillfredsställande 815 Solgen Otillfredsställande Otillfredsställande 835 Nömmen Otillfredsställande Måttlig 845 Spexhultasjön Otillfredsställande Måttlig 875 Södra Vixen Måttlig Måttlig 95 Ekenässjön Otillfredsställande Måttlig 945 Vallsjön 12

Sammanvägd näringsstatus Vid bedömningen av näringsstatus görs en sammanvägd bedömning som baseras på totalbiomassa, andel cyanobakterier och trofiskt planktonindex TPI (Havs- och vattenmyndigheten 213). Undersökningen visade att huvuddelen av sjöarna hade en god eller hög näringsstatus. En sjö, 875 Södra Vixen visade måttlig status och en sjö, 465 Skirösjön, visade otillfredsställande status (Tabell 5). Gränserna för totalbiomassa har skärpts i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter från 213. I Naturvårdsverket 27 var de satta något lågt varför statusen med avseende på biomassa oftast indikerade en bättre status än TPI. Den expertbedömning som gjorts av Medins Havs- och Vattenkonsulter AB stämmer nu bättre överens med bedömningsgrunderna och bedömningen har bara justerats för tre sjöar 215. I 815 Solgen, 835 Nömmen och 95 Ekenässjön har bedömningen justerats från god till måttlig status (Tabell 5). I Tabell 5 redovisas dels treårsresultaten vad gäller de olika delkriterierna, dels den sammanvägda statusklassningen för tre år. I expertbedömningen har statusen ändrats för två sjöar vad gäller sammanvägd bedömning för tre år För 415 Virserumsjön och 735 Mycklaflon höjdes treårsbedömningen från god till hög status. Tabell 5. Statusklassning med avseende på näringsämnen 216 och baserad på treårsmedel för perioden 214-216 enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 213), samt expertbedömning gjord av. För sjöar med * beräknades treårsmedel för åren 213, 214 och 216. Sjö Statusklassning näringsämnen 216 Statusklassning näringsämnen 3 år Bedömningsgrunderna Expertbedömning Bedömningsgrunderna Expertbedömning 9 Grönskogssjön 65 Grumlan* 95 Storesjön 415 Virserumssjön* Hög 445 Narrveten* 455 Saljen* 465 Skirösjön* Otillfredsställande Otillfredsställande Otillfredsställande Otillfredsställande 515 Hulingen 625 Flen 75 Nedre Svartsjön 725 Stora Bellen 735 Mycklaflon 815 Solgen 835 Nömmen 845 Spexhultasjön 875 Södra Vixen Hög Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig 95 Ekenässjön Måttlig Måttlig Måttlig 945 Vallsjön Hög 13

Surhetsklassning För bedömning av vattnets surhet bestäms artantal, dvs. antalet planktonarter i provet (Havs- och vattenmyndigheten 213). Parametern är framförallt tänkt att användas vid misstanke om att en sjö är utsatt för försurning eftersom indikatorn är svårtolkad och mycket beroende av analysansträngning. Av de 18 sjöar, som är undersökta 216 finns det fyra, 725 Stora Bellen, 735 Mycklafon, 875 Södra Vixen och 945 Vallsjön som klassificerats som klara i södra Sverige där gränsen för att klassas som sur är 45 arter. Artantalet 216 var högt respektive måttligt högt för alla sjöar utom 945 Vallsjön, 735 Mycklafon och 875 Södra Vixen som hade artantal under 4 (Tabell 6). Två sjöar, 735 Mycklafon och 875 Södra Vixen, blev klassad som sur även i treårsmedelvärdet, för perioden (2o14-216), med 39 resp. 4 arter (Tabell 6. Medins expertbedömning klassar båda sjöarna som nära neutral eftersom artsammansättning och förekomst inte indikerar surhet. I alla sjöar som har klassificerats som humösa sjöar i södra Sverige har det som treårsmedel (214-216) noterats mer än 4 arter, vilket är gränsen för att bedömas som sura (Tabell 6). Tabell 6. Klassning av surhet 216 och utifrån treårsmedel (214-216) av antalet noterade arter enligt Havs och Vattenmyndigheten föreskrift, (HVMFS 213:19) samt expertbedömning gjord av Medins Havsoch Vattenkonsulter. För sjöar med * beräknades treårsmedel för åren 213, 214 och 216. Sjö Antal arter Statusklassning surhet 216 216 3 år Expertbedömning 9 Grönskogssjön 52 65 Grumlan* 51 95 Storesjön 53 415 Virserumssjön* 43 445 Narrveten* 55 455 Saljen* 47 465 Skirösjön* 52 515 Hulingen 67 625 Flen 5 75 Nedre Svartsjön 56 725 Stora Bellen 53 735 Mycklaflon 34 Mycket surt Surt 815 Solgen 54 835 Nömmen 51 845 Spexhultasjön 52 875 Södra Vixen 37 Surt Surt 95 Ekenässjön 67 945 Vallsjön 39 Surt 14

Referenser Bergh, R., Christensson, M., Garberg, Å., 215. Växtplankton i Emåns vattensystem 215. En undersökning av växtplankton i arton sjöar. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB. Rapport till Emåförbundet. Bloch, I., Garberg, Å., Hårding, I & Sundberg, I. 214. Växtplankton i Emåns vattensystem 213. En undersökning av växtplankton i nitton sjöar. Medins Biologi AB. Rapport till Emåförbundet. Bloch, I., Garberg, Å., Hårding, I & Nilsson C. 213. Växtplankton i Emåns vattensystem 212. En undersökning av växtplankton i nitton sjöar. Medins Biologi AB. Rapport till Emåförbundet. Havs- och vattenmyndigheten 213. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 213:19 Hårding, I. & Nilsson C. 29. Växtplankton i 19 sjöar i Emåns vattensystem 28. Medins Biologi AB. Rapport till Emåförbundet. Hårding, I., Nilsson C. & Svensson J-E. 211. Växtplankton i Emåns vattensystem 21. En undersökning av växtplankton i nitton sjöar. Medins Biologi AB. Rapport till Emåförbundet. Hårding I., Liungman, A., Nilsson, C., Sundberg I., Svensson J-E. 211. Bedömningsgrunder för växtplankton. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer växtplankton i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. (www.medins-biologi.se) Hårding I., Sundberg, I. 212. Växtplankton i Emåns vattensystem 211 - En undersökning av växtplankton i nitton sjöar. Medins Biologi AB. Rapport till Emåförbundet. Hörnström, E. 1979. Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytoplanktonanalys. SNV PM 1221. Hörnström, E. 1981. Trophic characterization of lakes by means of qualitative phytoplankton analysis. Limnologica 13: 249-261. Naturvårdsverket, 1986. Metodbeskrivningar, Recipientkontroll vatten, Del 1 Undersökningsmetoder för basprogram. Naturvårdsverket Rapport 318. Naturvårdsverket.1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport 4913. Naturvårdsverket. 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport 4921. Naturvårdsverket, 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 27:4, utgåva 1 december 27. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, 21. Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Växtplankton i sjöar Version 1:3, 21-2-18 15

Nilsson C. & Pettersson A. 28. Planktiska alger i Emåns vattensystem 26. En planktonundersökning i 19 sjöar. Medins Biologi AB. Rapport till Emåförbundet. Nilsson C. & Hårding, I. 21. Växtplankton i Emåns vattensystem 29: en undersökning av växtplankton i nitton sjöar. Medins Biologi AB. Rapport till Emåförbundet. SIS, 26. Svensk Standard, SS-EN 1524: 26, Water quality- Guidance standard on the enumeration of Phytoplankton using inverted microscopy (Utermöhl technique) Utgåva 1. Sundberg, I. & Nilsson, C. 23. Planktiska alger i Emåns vattensystem 22. En planktonundersökning i 19 sjöar i augusti 22. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Emåns Vattenförbund. Sundberg, I. & Nilsson, C. 24. Planktiska alger i Emåns vattensystem 23. En planktonundersökning i 19 sjöar i augusti 23. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Emåns Vattenförbund. Sundberg, I. & Ericsson, U. 25. Planktiska alger i Emåns vattensystem 24. En planktonundersökning i 19 sjöar i augusti 24. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Emåns Vattenförbund. Sundberg, I. & Pettersson, A. 26. Planktiska alger i Emåns vattensystem 25. En planktonundersökning i 19 sjöar i augusti 25. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Emåns Vattenförbund. Sundberg, I. & Svensson J-E. 28. Planktiska alger i Emåns vattensystem 27. En planktonundersökning i 19 sjöar. Medins Biologi AB. Rapport till Emåförbundet. Utermöhl, H. 1958. Zur Vervollkommung der quantitativen Phytoplankton-Methodik. Mitteilungen Int. Ver. Limnol. 9: 1-38. 16

Bilaga 1. Resultatsidor Förklaring till resultatsida växtplankton Havs- och Vattenmyndighetens föreskrift (213). För att klassificera näringsstatus används de tre basparametrarna 1) totalbiomassa av växtplankton, 2) andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan, samt 3) trofiskt planktonindex (TPI). Med hjälp av dessa parametrar beräknas ett värde på sammanvägd näringsstatus. För att klassificera försurning/surhet använder bedömningsgrunderna endast parametern artantal. Naturvårdsverkets kriterier (1999) Naturvårdsverkets parametrar används för att beskriva tillstånd och avvikelse från jämförvärde i en sjö med avseende på planktiska alger vid augustiprovtagning (Naturvårdsverket 1999). TPI (trofiskt planktonindex). Beräknas med hjälp av 1) biomassan av de eventuella indikatorarter som finns i provet och 2) indikatortalet hos dessa indikatorer. TPI kan teoretiskt variera mellan -3 (mest oligotrofa växtplanktonsamhällena) till +3 (mest eutrofa växtplanktonsamhällena). Indikatortal. Indikatortal för växtplanktonart som definieras i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) för ca 35 oligtrofi- och ca 6 eutrofiindikatorer. Indikatortalet varierar från -3 (de bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (de bästa eutrofiindikatorerna). Ekologisk kvalitetskvot (EK). Bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet av en basparameter och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen och som redovisas i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Varierar mellan (sämst) och 1 (bäst). Expertbedömning. Vid expertbedömningen av näringsstatus tar vi hänsyn till naturvårdsverkets kriterier, andra kriterier som kan vara relevanta (t ex Hörnströms trofiindex, mängd Gonyostomum, förekomst av indikatorarter enligt andra bedömningssystem, antal taxa av potentiellt toxiska cyanobakterier) samt annan erfarenhet, t.ex. från det aktuella vattnet/avrinningsområdet. 17

Antal taxa 9. Grönskogssjön, djuphålan Datum: 216-8-4 S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 633753 / 15328 Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l),54 2,33 2,68 3,65 52,,49 1,91 1,78 3,81 52,55 1,,12 Hög Hög Otillfredsställande Mycket liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning AlggruppBiomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa Övrigamg/l Cyanobakterier % antal % 2% CyanobakterierKonjugater,1 2,3 2% 7 13,5 7% Rekylalger Rekylalger,11 2,3 2% 5 9,6 Pansarflagellater,,, Guldalger,2 3,4 4 7,7 Grönalger Kiselalger 21%,1 18,5 1 19,2 Ögonalger,13 24,6 6 11,5 Grönalger,12 21,3 Guldalger 14 26,9 Konjugater,4 7,1 4% 4 7,7 Gonyostomum,,, Övriga,1 2,4 Kiselalger2 3,8 Summa Ögonalger,54 1 19% 52 1 25% 12 1 8 6 4 2 * Status avser årets värden Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) -3-2 -1 1 2 3 Jämförelse med tidigare år År: 9 1 11 12 13 14 15 16 Sammanvägd näringsstatus (NV 27/HVMFS 213): H H H H H H G G Expertbedömning: - - - - - H G G Biomassa (mg/l) 1,5 H = Hög G = M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig 1 Cyanobakterier Övriga,5 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 Kommentar Växtplanktonbiomassan var mycket liten och dominerades av ögonalger, grönalger och kiselalger. Andelen cyanobakterier var mycket liten. Det förekom dock flera eutrofiindikerande (näringskrävande) arter särskilt bland ögonalgerna och TPIindexet blev därför mycket högt och visade otillfredsställande status. Den sammanvägda näringsstatusen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift gav god status. Sjön bedömdes ha god status även i expertbedömningen. Biomassan var, liksom de flesta år, mycket liten. Vissa år uppmäts en större mängd, men ändå under 1 mg/l. Risken för långvariga algblomningar av toxiska alger bedöms som ingen eller obetydlig. Den potentiellt besvärsbildande nålflagellaten Gonyostomum semen påträffades inte i provet. 18

Antal taxa 65. Grumlan, djuphålan Datum: 216-8-1 S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 63635 / 14545 Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l),95 2,57 2,49 3,39 51, 1,1 8,49 1,76 3,37 62,32 1,,13 Hög Otillfredsställande Mycket liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning Alggrupp Biomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa Konjugatermg/l % antal % Cyanobakterier 2%,2 2,6 Cyanobakterier 9 17,6 Grönalger 3% Rekylalger 2%,31 33, 6 11,8 Pansarflagellater,18 18,4 3 5,9 Guldalger,1 1,1 Rekylalger 6 11,8 Kiselalger,39 4,5 33% 13 25,5 Ögonalger Kiselalger,,, 41% Grönalger,2 2,2 8 15,7 Konjugater,2 1,8 4 7,8 Gonyostomum,,, Övriga,,4 Pansarflagellater 2 3,9 Guldalger Summa,95 1 5118% 1 1% 6 5 4 3 2 1 * Status avser årets värden Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) -3-2 -1 1 2 3 Jämförelse med tidigare år År: 9 1 11 12 13 14 15 16 Sammanvägd näringsstatus (NV 27/HVMFS 213): G M G G G G - G Biomassa (mg/l) Expertbedömning: - - - G G G - G 4 H = Hög G = M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig 3 2 1 Cyanobakterier Övriga 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 Kommentar Växtplanktonbiomassan var liten och dominerades av kiselalger. Andelen cyanobakterier var mycket liten. Det identifierades färre arter som indikerar näringsfattiga förhållanden (oligotrofiindikatorer) än de som indikerar näringsrika (eutrofiindikatorer). Den sammanvägda näringsstatusen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift gav god status, vilket överensstämmer med Medins expertbedömning. År 21 bedömdes sjön ha måttlig näringsstatus och det identifierades en större andel cyanobakterier (26 %) än övriga år. Den potentiellt besvärsbildande nålflagellaten Gonyostomum semen påträffades inte 216. 19

Antal taxa 95. Storesjön, djuphålan Datum: 216-7-28 S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 63791 / 14329 Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 1,18 6,33 2,25 3,32 53,53 1,2 5,35 1,6 3,64 54,25 1,,13 Hög Otillfredsställande Liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning AlggruppBiomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa mg/l % antal % Cyanobakterier Cyanobakterier 6%,7 6,3 1 18,9 Rekylalger,12 1, Rekylalger5 9,4 1% Pansarflagellater,24 2,3 4 7,5 Guldalger,2 1,5 7 13,2 Gonyostomum Kiselalger 45%,14 11,5 1 18,9 Ögonalger,2 1,7 Pansarflagellater 2 3,8 Grönalger,4 3,2 2% 6 11,3 Konjugater,1,5 4 7,5 Guldalger Gonyostomum,53 44,6 1% 1 1,9 Övriga Konjugater,1,5 Kiselalger4 7,5 Summa 1% 1,18 1 12% 53 1 Grönalger 3% Ögonalger 2% Jämförelse med tidigare år År: 9 1 11 12 13 14 15 16 Sammanvägd näringsstatus (NV 27/HVMFS 213): G G G G G G G G Expertbedömning: G G G G G G G G Biomassa (mg/l) 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 Övriga Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier 5 4 3 2 1 innan 213 anges enbart totalbiomassa och cyanobakterier Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) * Status avser årets värden Arternas fördelning på indikatortal Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) -3-2 -1 1 2 3 H = Hög G = M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 Kommentar Växtplanktonbiomassan var liten och dominerades av den potentiellt besvärsbildande nålflagellaten Gonyostomum semen. Andelen cyanobakterier var mycket liten. Det identifierades färre arter som indikerar näringsfattiga förhållanden (oligotrofiindikatorer) än de som indikerar näringsrika (eutrofiindikatorer) och TPI värdet blev därmed mycket högt. Det fanns mycket lite cyanobakterier, men det identifierades två potentiellt giftiga släkten 216. Sammanvägningen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift gav god status, liksom Medins expertbedömning. Storesjö har bedömts att ha god status sedan 28. Gonyostomum semen har påträffats i proven nästan varje år, men i varierad mängd. Algen dygnsvandrar vertikalt i vattenmassan och biomassan kan variera stort beroende på tidpunkt. Skillnaden i biomassa mellan åren beror främst på skillnader i mängden Gonyostomum. 2

Antal taxa 415. Virserumssjön, djuphålan Datum: 216-8-8 S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 635435 / 148595 Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l),66 2,89 2,85 3,8 43,22,46 16,85,55 3,77 52,46,85,11 Otillfredsställande Liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning AlggruppBiomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa mg/l % antal % Cyanobakterier Övriga 1%,14 2,9 1 23,3 Cyanobakterier Rekylalger,1 1, 3 7, 21% Pansarflagellater,15 22,3 4 9,3 Gonyostomum Guldalger 34%,,2 4 9,3 Rekylalger Kiselalger,7 1,8 1 1% 23,3 Ögonalger,,, Grönalger,7 1, 6 14, Konjugater,,3 2 4,7 Gonyostomum,22 33,7 Pansarflagellater 1 2,3 Övriga Grönalger,1,9 3 22% 7, Summa 1%,66 1 43 1 Kiselalger 11% Jämförelse med tidigare år År: 9 1 11 12 13 14 15 16 Sammanvägd näringsstatus (NV 27/HVMFS 213): H H H H H H - G Expertbedömning: - - - - H H - G Biomassa (mg/l) 2 1,5 1,5 Övriga Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier 6 5 4 3 2 1 Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) * Status avser årets värden Arternas fördelning på indikatortal Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) -3-2 -1 1 2 3 innan 213 anges enbart totalbiomassa och cyanobakterier H = Hög G = M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 Kommentar Växtplanktonsamhället dominerades av den potentiellt besvärsbildande nålflagellaten Gonyostomum semen. När Gonyostomum förekommer i stora mängder kan den vara besvärande för badande och kan ha varit potentiellt besvärsbildande 216. Andelen cyanobakterier var liten och det observerades tre potentiellt toxiska släkten. Det identifierades fler näringsgynnade arter som arter som föredrar mer näringsfattiga förhållanden och TPI-värdet blev mycket högt. Den sammanvägda näringsstatusen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift gav god status. Sjön bedömdes ha god status även i expertbedömningen. Sammantaget visar sjöns växtplankton måttligt näringsrika förhållanden 216. Tidigare bedömdes sjön vara näringsfattig, men 216 förekom det fler arter som indikerar näringsrika förhållanden än tdidigare år. Risken för långvariga algblomningar av toxiska alger bedöms obetydlig. 21

Antal taxa 445. Narrveten, djuphålan Datum: 216-8-8 S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 63598 / 14287 Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 1,2 1,3 2,66 3,29 55,42 1,82,64,92 3,47 58,25 1,,12 Hög Otillfredsställande Liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning AlggruppBiomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa mg/l % antal % Cyanobakterier,2 Cyanobakterier Rekylalger 1,3 2 3,6 Övriga 1% 1% Rekylalger 1%,13 1,5 Guldalger 6 1,9 Pansarflagellater,4 3,6 2% Pansarflagellater 3 5,5 Gonyostomum 4% Guldalger35%,2 1,9 4 7,3 Kiselalger,32 26,8 16 29,1 Ögonalger,1,4 2 3,6 Grönalger,7 5,9 9 16,4 Konjugater,17 14,1 Kiselalger 27% 7 12,7 Gonyostomum,42 35, 1 1,8 Övriga,1,5 5 9,1 Summa Konjugater 1,2 1 55 1 14% Grönalger 6% Jämförelse med tidigare år År: 9 1 11 12 13 14 15 16 Sammanvägd näringsstatus (NV 27/HVMFS 213): G G H H G G - G Expertbedömning: - - - - G G - G Biomassa (mg/l) 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 Övriga Kiselalger Gonyostomum Cyanobakterier innan 22 anges enbart totalbiomassa * Status avser årets värden Kommentar Växtplanktonsamhället dominerades av den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen samt kiselalger. När Gonyostomum förekommer i stora mängder kan den vara besvärande för badande och kan ha varit besvärsbildande 216. Andelen cyanobakterier var mycket liten. Det förekom fler arter som indikerar näringsrika förhållanden än arter som föredrar näringsfattiga tillstånd. Den sammanvägda näringsstatusen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift gav god status. Sjön bedömdes ha god status även i expertbedömningen. Sjöns växtplankton har de flesta år visat på måttligt näringsrika förhållanden. Algen Gonyostomum semen har bidragit till stora variationerna i biomassa mellan åren. Algen dygnsvandrar vertikalt i vattenmassan, varför biomassan kan variera beroende på när provtagningen är utförd. Risken för långvariga algblomningar av toxiska alger bedöms som liten eftersom cyanobakterierna var relativt få även i år. 6 5 4 3 2 1 Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) -3-2 -1 1 2 3 H = Hög G = M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 22

Antal taxa 455. Saljen, djuphålan Datum: 216-8-8 S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 63575 / 1476 Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l),43 12,49 1,69 3,65 47,,66 9,12 1,13 3,79 48,7,94,16 Hög Hög Måttlig Mycket liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning AlggruppBiomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa mg/l % antal % Konjugater Cyanobakterier,5 12,5 Övriga 11 23,4 6% 1% Cyanobakterier Rekylalger,6 14,3 13% 5 1,6 Pansarflagellater,7 16,9 3 6,4 Guldalger,,3 Rekylalger 1 2,1 Kiselalger Grönalger,6 13,2 14% 1 21,3 36% Ögonalger,,, Grönalger,15 36,1 9 19,1 Konjugater,3 5,9 6 12,8 Gonyostomum,,, Övriga,,8 Pansarflagellater 2 4,3 Kiselalger 17% Summa,43 1 47 1 13% 6 5 4 3 2 1 * Status avser årets värden Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) -3-2 -1 1 2 3 Jämförelse med tidigare år År: 9 1 11 12 13 14 15 16 Sammanvägd näringsstatus (NV 27/HVMFS 213): G H G G G H - G Biomassa (mg/l) Expertbedömning: - - - - - G - G 2 H = Hög G = M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig 1,5 1,5 Cyanobakterier Övriga 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 Kommentar Totalbiomassan var mycket liten och växtplanktonsamhället dominerades av grönalger, främst av Botryococcus sp. Mängden cyanobakterier var mycket liten och det identifierades tre släkten av potentiellt giftiga cyanobakterier. Den potentiellt besvärsbildande nålflagellaten Gonyostomum semen påträffades inte. Den sammanvägda näringsstatusen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift gav god status. Sjön bedömdes ha god status även i expertbedömningen. Sammantaget visar sjöns växtplankton måttligt näringsrika förhållanden. Bedömningen är densamma som tidigare. 23

Antal taxa 465. Skirösjön, djuphålan Datum: 216-8-8 S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 636 / 14745 Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 4,48 63,76 2,17 1,58 52, 4,9 67,27 2,46 1,56 5,7,39,14 Otillfredsställande Otillfredsställande Otillfredsställande Otillfredsställande Mycket liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning Otillfredsställande AlggruppBiomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa Grönalger mg/l % antal % Konjugater Cyanobakterier 6% 2,86 63,8 1% 11 21,2 Ögonalger Rekylalger 3%,11 2,5 4 7,7 Pansarflagellater,17 3,8 3 5,8 Guldalger,,, Kiselalger Kiselalger 2%,89 19,8 11 21,2 Ögonalger,13 2,9 4 7,7 Grönalger,27 6,1 14 26,9 Konjugater Pansarflagellater,5 1,1 Cyanobakterier 3 5,8 4% Gonyostomum,, 64%, Övriga Rekylalger,, 2 3,8 Summa 2% 4,48 1 52 1 15 1 5 * Status avser årets värden Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) -3-2 -1 1 2 3 Jämförelse med tidigare år År: 9 1 11 12 13 14 15 16 Sammanvägd näringsstatus (NV 27/HVMFS 213): O O O O O O - O Expertbedömning: - - - - - O - O Biomassa (mg/l) 15 H = Hög G = M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig 1 Cyanobakterier Övriga 5 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 Kommentar Totalbiomassan avr stor och planktonsamhället dominerades av de potentiellt toxiska cyanobakterierna Dolichospermum spp och Planktothrix agardhii. Andelen cyanobakterier var så stor att det kan misstänkas ha varit en pågående vattenblomning och risken för framtida blomningar bedöms som stor. Det identifierades även flera andra arter som indikerar näringsrika förhållanden och TPI-värdet blev mycket högt. Sammanvägningen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift gav otillfredsställande status, liksom Medins expertbedömning. Sammantaget visade sjöns växtplanktonsamhälle näringsrika till mycket näringsrika förhållanden. Variationen i totalbiomassa har varit stor mellan åren och vissa år har sjön bedömts som mycket näringsrik. 24

Antal taxa 515. Hulingen, djuphålan Datum: 216-8-11 S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 637149 / 15326 Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 1,46 1,76 2,34 3,2 67, 1,2 5,65 1,27 3,62 69,21 1,,13 Måttlig Hög Otillfredsställande Mycket liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning AlggruppBiomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa mg/l % antal % Övriga Cyanobakterier Rekylalger Cyanobakterier Konjugater 1%,3 2% 1,8 8% 6 9, 4% Rekylalger Grönalger,12 7,9 6 9, 2% Pansarflagellater Pansarflagellater,1,9 31% 4,5 Ögonalger Guldalger,1,7 7 1,4 5% Guldalger Kiselalger 1,12 76,5 1% 18 26,9 Ögonalger,8 5,4 2 3, Grönalger,3 2,3 18 26,9 Konjugater,5 3,5 4 6, Gonyostomum,,, Övriga,2 1,1 3 4,5 Summa 1,46 1Kiselalger 67 1 76% Jämförelse med tidigare år År: 9 1 11 12 13 14 15 16 Sammanvägd näringsstatus (NV 27/HVMFS 213): H H H H H G G G Biomassa (mg/l) Expertbedömning: - - - - H G G G 3 2,5 2 1,5 1,5 6 5 4 3 2 1 Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) * Status avser årets värden Arternas fördelning på indikatortal Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) -3-2 -1 1 2 3 H = Hög G = M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig Cyanobakterier 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 Övriga Kommentar Totalbiomassan var måttligt stor och dominerades av kiselalger.andelen cyanobakterier var mycket liten. TPI-värdet var mycket högt då flera eutrofiindikatorer påträffades. Ett potentiellt toxiskt släkte av cyanobakterier förekom men i mycket liten mängd. Den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen påträffades inte 216. Sammanvägningen enligt Havsoch vattenmyndighetens föreskrift gav god status, liksom Medins expertbedömning. Sammantaget visade sjöns växtplanktonsamhälle på ett måttligt näringsrikt tillstånd. Biomassan brukar vara liten eller mycket liten i Hulingen, men 216 var biomassan större än tidigare år och artsammansättningen tyder på god status. 25

Antal taxa 625. Flen, djuphålan Datum: 216-8-4 S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 63745 / 14861 Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l),43 25,6 2,3 3,21 5,,74 12,42,73 3,66 47,71,8,13 Hög Otillfredsställande Mycket liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning AlggruppBiomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa mg/l % antal % Konjugater Övriga Cyanobakterier 4%,11 25,6 11 22, 4% Rekylalger,1 23,8 5 1, Grönalger Pansarflagellater 19%,1 3,3 Cyanobakterier 3 6, Guldalger,2 3,7 26% 5 1, Kiselalger,6 13,4 7 14, Ögonalger Ögonalger,1 2,5 1 2, Grönalger 3%,8 19,1 11 22, Konjugater,2 4,3 2 4, Gonyostomum,, Rekylalger, Övriga Kiselalger 13%,2 4,2 24% 5 1, Summa Guldalger,43 1 Pansarflagellater5 1 4% 3% Jämförelse med tidigare år År: 9 1 11 12 13 14 15 16 Sammanvägd näringsstatus (NV 27/HVMFS 213): H H H G G G H G Expertbedömning: - - - - G G H G Biomassa (mg/l) 2,5 2 1,5 1,5 Övriga Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier * Status avser årets värden Kommentar Växtplanktonbiomassan var måttligt stor och dominerades av cyanobakterier och kiselalger. Andelen cyanobakterier var liten men TPI var mycket högt. Den sammanvägda statusen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter gav god status, liksom Medins expertbedömning. Sammantaget visade sjöns växtplankton mattlig näringsrika förhållanden 216 liksom 213 och 214. 215 bedömdes sjön som näringsfattig. Detta tyder på att sjön ligger på gränsen mellan dessa näringsnivåer. Risken för långvariga algblomningar av toxiska alger bedöms som ingen eller obetydlig. 4 3 2 1 Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) -3-2 -1 1 2 3 H = Hög G = M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 26

Antal taxa 75. Nedre Svartsjön, djuphålan Datum: 216-8-1 S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 636923 / 14847 Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l),87 2,6 1,2 3,71 56,24,54 3,3 1,38 3,89 59,34 1,,18 Hög Måttlig Liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning AlggruppBiomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa mg/l Cyanobakterier % antal % Cyanobakterier Övriga,2 3% 2,6 6 1,7 3% Rekylalger Rekylalger,6 6,8 7% 5 8,9 Pansarflagellater Gonyostomum,18 2,8 6 1,7 27% Pansarflagellater Guldalger,9 1,2 7 21% 12,5 Kiselalger,17 19,5 9 16,1 Ögonalger,1 1,3 1 1,8 Grönalger,5 5,6 12 21,4 Konjugater Konjugater,2 2,6 3 5,4 3% Gonyostomum,24 27,2 Guldalger 1 1,8 Övriga Grönalger,3 3,4 1% 6 1,7 Summa 6%,87 1 56 1 Ögonalger 1% Kiselalger 19% Jämförelse med tidigare år År: 9 1 11 12 13 14 15 16 Sammanvägd näringsstatus (NV 27/HVMFS 213): H G H H H G H G Expertbedömning: H G H H H G H G Biomassa (mg/l) 1,8,6,4,2 Övriga Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier innan 213 anges enbart totalbiomassa och cyanobakterier * Status avser årets värden Kommentar Totalbiomassan av växtplankton var liten och dominerades av Gonyostomum semen samt pansarflagellater. Andelen cyanobakterier var mycket liten, men TPI-indexet var högt. Sammanvägningen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift gav Nedre Svartsjön god status, liksom Medins expertbedömning. Mängden av Gonyostomum semen var högre än tidigare år men lägre än vad som anses vara potentiellt besvärsbildande. Sammantaget visade sjöns växtplanktonsamhälle på näringsfattiga förhållanden och bedömningen är i stort oförändrad jämfört med tidigare undersökningar. Risken för långvariga algblomningar av toxiska alger bedöms som ingen eller obetydlig. 6 5 4 3 2 1 Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) -3-2 -1 1 2 3 H = Hög G = M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 27