Kommunägda energibolag drivkraft för regional utveckling Regional Energi ett nätverk med 17 kommunägda energibolag
Regional Energi är ett nätverk med 17 kommunägda energiföretag Borlänge Energi Eskilstuna Energi & Miljö Falu Energi & Vatten Gävle Energi Göteborg Energi Jämtkraft Jönköping Energi Lunds Energikoncernen Mälarenergi Skellefteå Kraft Sundsvall Energi Tekniska Verken i Linköping Telge Nät Trollhättan Energi Umeå Energi Växjö Energi Öresundskraft De regionala kommunägda energiföretagen är viktiga spelare i samhällsutvecklingen. Vi bidrar till regional samverkan, investeringar och sysselsättning samt till ett hållbart samhälle. Vi vill belysa vikten av långsiktiga och stabila spel regler för vår verksamhet. Därför samarbetar vi för att lyfta upp dessa frågor på den nationella politiska agendan. Läs mer om oss på www.regionalenergi.se 2
Stor betydelse för den regionala ekonomin Kommunägda energibolag utgör ett viktigt lokomotiv för den lokala och regionala ekonomin. Det handlar till exempel om: Stora investeringar i infrastruktur som kommer många till del. Bolagen är stora arbetsgivare vars inköp från omgivande näringsliv uppgår till betydande summor. De har viktig roll att spela för att få till stånd grönare och smartare energitillförsel och energianvändning. Den roll som kommunägda energibolag har kommer inte alltid fram i samhällsdebatten. Vi vill här belysa våra bolags uppdrag och villkor och samtidigt lyfta fram den roll vi har för samhällsutvecklingen genom investeringar i infrastruktur och i hållbar produktion av el, gas och fjärrvärme. De 17 kommunägda bolag som ingår i Regional Energi står för nära 20 procent av energiinvesteringarna i Sverige. Samhällsnytta i fokus Målet för vår verksamhet är en kombination av samhällsnytta och affärsmässighet. Vi styrs inte av kvartalsresultat och snabba avkastningskrav utan har möjlighet att ha ett långsiktigt perspektiv för vår verksamhet. Vi vill bli bättre på att förklara de samhällsnyttiga mål som styr verksamheten. Ett antal exempel från vår verksamhet presenteras här för att belysa detta. Stark utveckling Sedan 1980-talet har bildandet av kommunägda bolag varit en tydlig trend i Sverige, även om många kommunägda energibolag går betydligt längre tillbaka än så. Samtliga svenska kommuner äger idag ett eller flera bolag i olika former, ofta tillsammans med andra närliggande kommuner. Vanligt förekommande verksamhetsområden för kommunägda bolag är hyresbostäder, avfallshantering, vattenförsörjning och energi. Mellan 1999 och 2010 ökade antalet kommunägda bolag i Sverige från drygt 1400 till drygt 1600. När det gäller kommunägda bolag verksamma inom el-, gas-, värme- och vattenförsörjning ökade antalet från 329 till 404. Bolagens totala omsättning inom detta område ökade under samma period från knappt 53 miljarder kronor till drygt 90 miljarder kronor. De kommunägda bolagen inom energiområdet får därmed allt större betydelse för energibranschen och för utvecklingen av framtidens energilösningar. Korta fakta om Regional Energi Omsätter tillsammans nära 45 miljarder kronor Har tillsammans nära 2 miljoner kunder Kommer under de kommande 4 åren att tillsammans investera uppskattningsvis cirka 40 miljarder kronor 3
Ändring i ägande av elproduktion 1996-2011 Övriga Utländska ägare Kommuner Staten % Övriga Utländska ägare Kommuner Staten 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Ägande av elproduktion 2011 Staten 39,6 % Kommuner 12,5% Övriga 8,1 % Källa: Svensk Energi Utländska ägare 39,8% Statliga energibolag fortfarande störst I Sverige, såväl som i våra grannländer Norge, Danmark och Finland, dominerar offentligt ägda energibolag. Svenska Vattenfall, norska Statkraft, danska DONG Energy och finska Fortum är samtliga helt eller huvudsakligen statligt ägda och samtidigt störst på sina respektive hemmamarknader. De kommunägda energibolagen är små i jämförelse, men utgör sammantaget en betydande del av energibranschen i de nordiska länderna, i synnerhet i Sverige. Drygt 12 procent av elproduktionskapaciteten i Sverige ägs idag av kommuner. Staten äger cirka 40 procent och utländska ägare står för cirka 40 procent. Övriga ägare uppgår till cirka 8 procent. Tidigare var trenden att det utländska ägandet ökade. Denna har brutits och idag är det snarare kommunalt och övrigt ägande som ökar. Den svenska elproduktionen är starkt koncentrerad. De fem största elföretagen i Sverige, med elproduktion i Norden, svarade år 2011 för 85 procent av Sveriges totala elproduktion. Dessa företags andel av den totala nordiska produktionen är nära 50 procent. Källa: Svensk Energi De fem största elproducenterna i Sverige och deras totala produktion i Norden 2011 Vattenfall 18% Fortum 12% Övrga 51% Statkraft 10% E.ON Skellefteå 8% 1% Källa: Svensk Energi 4
Stora investeringar i ny energi Enligt SCB förväntas energibranschens samlade investeringar år 2012 uppgå till knappt 36 miljarder. Det ska jämföras med industrins samlade investeringar som förväntas uppgå till cirka 53 miljarder. Energibranschens investeringar motsvarar därmed nästan 70 procent av vad hela den svenska industrin satsar. Enligt en enkät som Svensk Energi låtit göra kommer branschen att investera nära 300 miljarder kronor under tioårsperioden 2008-2018. Fördelningen är ungefär 55 procent för elproduktion, 30 procent för elnät och 15 procent för övrig verksamhet. De kommunägda energibolagen är inga undantag. Under de senaste 5 åren har de 17 energibolagen i Regional Energi gjort investeringar för cirka 35 miljarder kronor. Under de kommande fyra åren kommer vi tillsammans att investera ytterligare drygt 40 miljarder kronor, varav uppskattningsvis hälften handlar om hållbar energiproduktion. Energibranschens bruttoinvesteringar löpande priser Energibranschens bruttoinvesteringar löpande priser Mdkr 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1986 1989 1993 1997 2001 2005 2011 Källa: SCB Investeringar i industrin i industrin och energibranchen och - befintliga branschen, och befintliga nya anläggningar och nya anläggningar Mdkr 80 70 60 50 40 30 Industrin Energibranchen Stor betydelse på både nationell och lokal nivå Bolagen i Regional Energi gör årligen inköp värda 33 miljarder kronor, varav i genomsnitt ungefär hälften är inköp från respektive bolags närområde. Bolagen har tillsammans cirka 6500 medarbetare och har därmed stor betydelse för sysselsättning och utvecklng på både lokal och på nationell nivå. Enligt Svensk Energi uppgår antalet anställda i hela energibranschen till cirka 20 000 personer, varav alltså ungefär en tredjedel i de bolag som ingår i Regional Energi. Därtill har vi tillsammans cirka två miljoner kunder från norr till söder som samtliga kan ta del av den utveckling som nu sker. 20 10 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: SCB 5
Energimarknaden i Norden NORGE Energibolag Omsättning (Mdkr) Ägare Statkraft 31,9 Norska staten 100 % Hafslund 13,3 Oslo kommun 53,73 %, Fortum 34,10 % Agder Energi 10,3 Kommunägt 54,5 % 30 st, Statkraft 45,5 % BKK 5,2 Kommunägt 50,1 % 17 st, Statkraft 49,9 % Eidsiva Energi 4,4 Kommunalt Fjordkraft 4,3 BKK 49 %, Skagerak Energi 48 %, Statkraft 3 %, Dvs kommunalt och statlig ägt E-Co Energi 4,2 Oslo kommun Los 3,8 Ägs av Agder Energi, dvs kommunalt och statligt Skagerak Energi 3,4 Statkraft 66,62 %, kommunägt 33,38 % Troms Kraft AS 2,8 Kommunalt DANMARK Energibolag Omsättning (Mdkr) Ägare Dong Energy 68,5 Danska staten 76,49 % Energi Danmark 8,7 Dvs. Kundkooperation Vattenfall 6,2 Vattenfall AB Seas-NVE Amba 4,0 Kooperation av kunder NRGi Amba 3,7 Kooperation av kunder Nordjysk Elhandel 3,2 Kommunalt Danske Commodities 2,9 Privat Københavns Energi 2,2 Kommunalt I/S Vestforbrænding 1,2 W2E-bolag kommunalt Syd Energi Salg 1,1 Kooperation av kunder 6
SVERIGE Energibolag Omsättning (Mdkr) Ägare Vattenfall 205,4 Helägt av svenska staten E.ON Sverige 35,6 E.ON AG Fortum Generation 12,4 Fortum OYJ Göteborg Energi 5,8 Kommunägt Telge (i Södertälje) 5,6 Kommunägt Tekniska Verken 5,2 Kommunägt Öresundskraft 4,2 Kommunägt Skellefteå Kraft 3,6 Kommunägt Mälarenergi 3,0 Kommunägt Lunds Energi 2,9 Kommunägt FINLAND Energibolag Omsättning (Mdkr) Ägare Fortum 56,3 Finska staten >50 % North European Oil Trade 16.6 n.a Pohjolan Voima 10,2 Kooperation av kommuner, skogsbolag etc. Helsingin Energia 8,5 Helsingfors stad 100 % Vattenfall Oy 6,4 Vattenfall AB Fingrid OYJ* 3,7 12 % Staten, 25 % Fortum Power and Heat, 25 % Pohjolan Voima, 25 % Pohjolan Voi, 38 % institutionella ägare Kymppivoima 3,6 Ägs av regionala elbolag; Kymenlaakson Sähkö, Hankinta Pohjois-Karjalan Sähkö, Savon Voima Myynti, Suur-Savon Sähkö, Som i sin tur ägs av kommuner, samhällen, kyrkor och till viss del privat Teollisuuden Voima 3,2 Äger kärnkraftverk, Privatägt (Industrier och energibolag) bl.a. Fortum, Pohjolan Voima och EPV Vantaan Energia 2,4 Vanda (60 %) och Helsingfors (40 %) Savon Voima 2,3 kommunalt PVO-Pool 2,5 Dotterbolag till Pohjolan Voima Oy * motsvarande Svenska kraftnät 7
Drivande i omställningen till klimatneutral energiproduktion Sverige och resten av världen står inför den gemensamma utmaningen att stoppa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av växthusgaser. De kommunägda energibolagen är en mycket viktig resurs för att få till stånd en grönare och smartare energitillförsel och användning. Vi styrs inte av kvartalsekonomi utan har ett långsiktigt lönsamhetsperspektiv med kund- och samhällsnytta som utgångspunkt för vårt utvecklingsarbete Vår ägarstyrning innebär en möjlighet för våra ägare att förverkliga uppsatta politiska mål när det gäller till exempel klimatneutral energiproduktion. Det innebär att lönsamhetsmål och miljömål kan gå hand i hand. Kommunägda energibolag har av naturliga skäl stark lokal förankring i sina respektive områden. Det innebär i sin tur att vi kan initiera projekt tillsammans med företag och andra aktörer på lokal nivå i syfte att utveckla klimatneutral energiproduktion. De kommunala energibolagen har en viktig roll att spela i det arbetet. Regionala utvecklingsprojekt De kommunägda energibolagen har under lång tid legat i framkant för att driva utvecklingen inom energiområdet framåt. Vårt särskilda uppdrag har inneburit och också möjliggjort att stora resurser lagts på att utveckla nya energilösningar i nära samarbete med kommuner, regioner och företag. Ett område som stått i särskilt fokus är energieffektivisering. Faktum är att all fjärrvärme i Sverige har initierats och startats av kommunägda företag, just i syfte att effektivisera energitillförseln. Därefter har energieffektiviseringen utvecklats vidare och arbetet har med tiden i allt högre grad skiftat till energieffektivisering hos kunden både privatpersoner och företag. Kommunala energibolag har ofta en central roll i att utveckla nya energilösningar som har stor lokal och regional betydelse, både genom konkret energieffektivisering men också för modern teknikutveckling. 8
9
Exempel på energi lösningar av regional betydelse Första bilpoolen för solcellsdrivna elbilar I mars 2012 invigde Öresundskraft Sveriges första bilpool för bilar som drivs med solceller. Bilarna laddas med el från ett solcellstak när de är parkerade. Helsingborg är den första staden i Sverige som har solcellsladdade poolbilar för allmänheten. En elbilspool frigör parkeringsytor för andra ändamål, något som är av stort intresse vid planering av nya bostadsområden och i stadsförnyelseprojekt. Satsningen på solceller för att driva elbilar är en smart investering både miljömässigt och ekonomiskt. Solcellstaket i Helsingborg ger årligen tillräcklig energi för drygt 3 000 mils körning. Om solbilarna istället hade gått på bensin skulle de vardera förbrukat drygt 600 liter årligen till en kostnad av nära 10 000 kronor, och samtidigt genererat 4,7 ton koldioxidutsläpp. Elbilpoolen ersätter därmed flera koldioxidproducerande fordon, samtidigt som parkeringsytor frigörs för annan användning. 10
Hockeyarena drivs med vindkraft Gävle Energi har tillsammans med hockeyklubben Brynäs IF skapat ett världsunikt projekt där en hockeyarena för första gången delvis drivs med hjälp av vindkraft. Två vindsnurror på taket till hockeyhallen Läkerol Arena bidrar till Brynäs elförsörjning. Satsningen på vindkraft är en del i ett större energieffektiviseringsprojekt som Brynäs IF genomför med hjälp av Gävle Energi. Genom ett antal riktade åtgärder har energiförbrukningen för den nybyggda Läkerol Arena kunnat minskas så att den idag ligger under energiförbrukningen för klubbens tidigare betydligt mindre arena Gavlerinken. Energieffektiviseringar har genomförts genom systematiska förbättringar i hela arenan. Byte till fjärrvärme, förbättringar i ventilation och värmestyrning och ökad energiåtervinning är några av de åtgärder som genomförts. De två vindsnurror som står på taket till Läkerol Arena kommer att producera mellan 10 000 och 20 000 kwh per år. Projektets tekniska lösningar har tagits fram i samarbete med Högskolan i Gävle. 11
Pelletsproduktion med återvunnen energi ett sätt att lagra ENERGI ÖVERSKOTT Falu Energi & Vatten har tagit fram ett helt nytt sätt att tillvarata och lagra den överskottsenergi som uppstår vid elproduktion med ångturbin. Elproduktionen ger upphov till ett kylvatten som håller cirka 90 grader. Den kalla delen av året körs detta vatten ut i fjärrvärmesystemet. Under sommaren är dock efterfrågan på värme så låg att det inte finns någon avsättning för det varma restvattnet. För att tillvarata energin i det 90-gradiga vattnet har Falu Energi & Vatten byggt en anläggning där vattnet används för att torka sågspån till träpellets. Därmed kan Falu Energi & Vattens kraftvärmeverk utnyttja sin potential för att framställa el även under sommaren. De pellets som produceras kan i sin tur användas som bränsle under den kalla delen av året. Den träpellets som producerats kan sägas lagra överskottsenergin genom att sommarens överskott av värme flyttas till vintern. Pelletsanläggningen kommer att kunna producera en årsvolym av 45 000 ton, som kan användas i bolagets egna panncentraler eller säjas till regional industri. Pelletsproduktionen motsvarar värmebehovet för cirka 9000 villor. Att kylvattnet kan tas tillvara även på sommaren innebär i sin tur att också elproduktionen kan öka, uppskattningsvis med 10 GWh per år. 12
Politiska förutsättningar för kommunägda energibolag Samtidigt som antalet kommunägda bolag ökar pågår en debatt om kommunalt ägarskap och bolagens roll. Regional Energi har varit i kontakt med samtliga svenska riksdagspartier för att få en bild av deras inställning till att energibolag bedrivs i kommunägd regi. Det finns som väntat ideologiska skillnader mellan höger och vänster. Somliga menar att kommuner i grunden inte bör ägna sig åt aktiv näringsverksamhet, andra att man bör värna det gemensamt ägda i högre utsträckning än vad som är fallet idag. Samtidigt sker vissa förändringar av det som tidigare ansetts som djupt rotade värderingar. Exempelvis har Moderaterna gjort en översyn av sin inställning till kommunägda bolag. Det tidigare principiella motståndet mot kommunala bolag ersatts av en pragmatisk inställning som utgår från att det i praktiken finns breda majoriteter och ibland goda skäl för kommunalt ägande (citat ur Moderaternas kommunpolitiska program, 2011). Likheterna mellan partierna är emellertid större än skillnaderna. I princip samtliga partier är överens om att samhällsviktig infrastruktur och produktion inom energiområdet med fördel kan bedrivas i form av kommunägda bolag. Samtidigt menar en majoritet att det är viktigt att de kommunägda energibolagen ska bedriva sin verksamhet utifrån samma förutsättningar som privata bolag, och därmed inte ha avvikande krav på exempelvis lönsamhet, prissättning eller investeringar än vad som är fallet på marknaden. En intressant åsiktsskillnad finns mellan dem som menar att kommuner med sina energibolag bör agera föredöme och visa vägen när det gäller omställning till hållbar energiproduktion, och dem som menar att kommunägda energibolag inte ska agera på annat sätt än vad marknaden efterfrågar. Klart är att kommunägda energibolag har fått en mer betydande roll, och det är viktigt för de politiska partierna att förhålla sig till detta när framtidens energi- och miljöpolitik ska utformas. 13
Politiska frågor som är viktiga för oss Kommunägda energibolags verksamhet styrs av de generella regelverken i kommunallagen och i konkurrenslagen. Det innebär ett antal begränsningar för verksamheten. Trots detta förutsätts vi konkurrera med andra aktörer. Kommunägda energibolag måste få ha samma förutsättningar som andra, statligt ägda eller privatägda, energibolag. Kartan stämmer inte med terrängen Idag råder geografiska begränsningar för kommunägda energibolags verksamhet. I praktiken gäller helt andra gränser än vad den kommunala kartan visar. Kommunägda energibolag måste i högre utsträckning tillåtas att verka utanför kommungränsen då det krävs för att kunna ge kunderna så bra service som möjligt och för att främja utvecklingen inom energi- och miljöområdet. Energitjänster i kläm Energitjänster är ett område där de särskilda villkor som gäller för kommunägda energibolag slår hårt, med försämrad konkurrens och minskat utbud som konsekvens. Där hindrar konkurrenslagens så kallade förbud mot offentlig säljverksamhet de kommunala bolagen att agera på lika villkor med andra energibolag. Stor osäkerhet råder idag bland lokala politiker om var de juridiska gränserna går, och i det avseendet måste lagstiftningen bli mycket tydligare för att inte efterfrågade satsningar ska utebli. Tillståndsfrågorna För att öka produktionen av förnybar energi måste tillämpningen av regelverket för tillståndsgivning förbättras och effektiviseras. Dagens tillståndsprocesser är alltför långa, osäkra och inte minst dyra för de företag som ansöker om att uppföra nya produktionsanläggningar. Möjligheten att överklaga myndighetsbeslut är grundläggande i svensk rättstradition. Problemet utgörs i första hand av långa handläggningstider och tidskrävande byråkrati. Om Sverige ska kunna leva upp till uppsatta mål måste vi öka tempot och få till stånd smidigare tillståndsprocesser. Vi vill och kan investera för att få till stånd en klimatmässigt hållbar ökning av elproduktionen i Sverige. Vi hindras emellertid av ett regelverk som helt enkelt inte är i takt med sin omvärld. Kommunägda bolag har särskild roll Kommunägda energibolags verksamhet kan vara mer långsiktig och bidra till lokal och regional utveckling samt affärsmässig samhällsnytta. Vårt uppdrag innebär att vi kan ha en långsiktighet i vårt engagemang. Våra investeringar och effektiviseringar kommer kommuninvånarna till godo. Klimatfrågorna kräver energibolag som för nära dialog med sina kunder och som inte enbart ser till vinstmaximering i det korta perspektivet. Vår avkastning går tillbaka till ägarkommunerna och kommer därmed kommuninnevånarna till godo. De kommunägda energibolagen behöver tidsenliga affärsvillkor där vi kan konkurrera och utvecklas på lika villkor som privatägda bolag. 14
15
Borlänge Energi Eskilstuna Energi & Miljö Falu Energi & Vatten Gävle Energi Göteborg Energi Jämtkraft Jönköping Energi Lunds Energikoncernen Mälarenergi Skellefteå Kraft Sundsvall Energi Tekniska Verken i Linköping Telge Nät Trollhättan Energi Umeå Energi Växjö Energi Öresundskraft