Årgång 22 Nr 3 2010 NOTISER Välkommen tillbaka efter en förhoppningsvis solig och avkopplande sommar! Nu stundar hösten och vintern med mörkare kvällar och kallare väder och vad kan vara bättre då än att delta i våra olika aktiviteter. Några av dem har ägt rum redan och endast meddelats via hemsida och till dem som lämnat oss sin e-postadress. Har Du inte gjort det, sänd oss adressen för det kommer säkert fler aktiviteter som tidsmässigt inte passar ihop med utskicket av SIK-Aktuellt. Höstens program omfattar bl a ett föredrag den 29 september om en obemannad framtid och ett den 7 oktober om fordonsgas som kan bli framtidens drivmedel. Den 15 oktober besöker vi Autoseum och deltar i invigningen av Marint Centrum i Simrishamn. Senaste nytt om Skånska Ingenjörsklubben hittar Du på vår webbsida www.ingenjorsklubben.m.se Huvudsponsor Huvudsponsor: 1
SIKs STYRELSE 2010 SIKs STYRELSE 2010 Ordf Ordf Agneta Leander 040-15 79 79 58 58 Ordf Näktergalsvägen Agneta Leander 7, 7, 218 218 33 33 BUNKEFLOSTRAND agneta.leander@vasyd.se 040-15 79 58 v Ordf v Ordf Jan-Eric Näktergalsvägen Ståhl Ståhl 7, 218 33 BUNKEFLOSTRAND 046-222 agneta.leander@vasyd.se 85 85 95 95 v Ordf Solbjersgårdens Jan-Eric Ståhl allé, allé, 224 224 68 68 LUND program@ingenjorsklubben.m.se 046-222 85 95 Ledamot Ulf Solbjersgårdens Ulf Darinder Marknad allé, 224 - Ceremonimästare - 68 LUND 040-15 program@ingenjorsklubben.m.se 02 02 37 37 Ledamot Ynglingagatan Ulf Darinder 19, Marknad 19, 217 217 74 74 - MALMÖ Ceremonimästare udarinder@hotmail.com 040-15 02 37 Ledamot Hampus Ynglingagatan Ekwall-Hansson 19, 217 74 MALMÖ Sekreterare 040-691 udarinder@hotmail.com 61 61 00 00 Ledamot Roslins Hampus väg väg Ekwall-Hansson 6 A, 6 A, 217 217 55 55 MALMÖ Sekreterare sekr@ingenjorsklubben.m.se 040-691 61 00 Ledamot Bertil Roslins Elmqvist väg 6 A, Program 217 55 MALMÖ 0708-19 sekr@ingenjorsklubben.m.se 76 76 00 00 Ledamot Rodergatan Bertil Elmqvist 8, 8, 211 211 16 Program 16 MALMÖ bertil@tannaker.se 0708-19 76 00 Ledamot Helena Rodergatan Flinkberg 8, 211 Ekonomi 16 MALMÖ - Skattmästare - 040-16 bertil@tannaker.se 71 71 54 54 Ledamot Möllevångsvägen Helena Flinkberg 16, 16, Ekonomi 222 222 40 40 LUND - Skattmästare helena.flinkberg@gmail.com 040-16 71 54 Ledamot Ingemar Möllevångsvägen Johnn Information 16, 222 40 LUND 046-642 helena.flinkberg@gmail.com 47 47 19 19 Ledamot S Ingemar Vallgatan S Johnn 14 14 A, A, 244 Information 244 31 31 KÄVLINGE info@ingenjorsklubben.m.se 046-642 47 19 Ledamot Josip S Josip Vallgatan Zeljko Tucak 14 A, 244 Projekt 31 KÄVLINGE 040-39 info@ingenjorsklubben.m.se 44 44 80 80 Ledamot Bunkeflovägen Josip Zeljko Tucak 39, 39, 218 218 Projekt 36 36 BUNKEFLOSTRAND projekt@ingenjorsklubben.m.se 040-39 44 80 Bunkeflovägen 39, 218 36 BUNKEFLOSTRAND projekt@ingenjorsklubben.m.se Fackkommittéer Fackkommittéer Ordf Ordf E E Bengt Wilén 040-42 12 12 32 32 Ordf E Sparvgatan Bengt Wilén 2, 2, 235 235 37 37 VELLINGE el@ingenjorsklubben.m.se 040-42 12 32 Ordf Ordf M/I M/I Dan Sparvgatan Dan Petersen 2, 235 37 VELLINGE 0411-704 el@ingenjorsklubben.m.se 54 54 Ordf M/I Ryngevägen Dan Petersen 190, 190, 271 271 94 94 YSTAD moi@ingenjorsklubben.m.se 0411-704 54 Ordf Ordf Mv Mv Agneta Ryngevägen Leander 190, 271 94 YSTAD 040-15 moi@ingenjorsklubben.m.se 79 79 58 58 Ordf Mv Näktergalsvägen Agneta Leander 7, 7, 218 218 33 33 BUNKEFLOSTRAND agneta.leander@vasyd.se 040-15 79 58 Ordf Ordf Sk Sk Ingemar Näktergalsvägen Steimer 7, 218 33 BUNKEFLOSTRAND 040-34 agneta.leander@vasyd.se 80 80 00 00 Ordf Sk Stenkyrkegatan Ingemar Steimer 12, 12, 212 212 24 24 MALMÖ sk@ingenjorsklubben.m.se 040-34 80 00 Ordf Ordf VH VH Johan Stenkyrkegatan Hellqvist 12, 212 24 MALMÖ 040-16 sk@ingenjorsklubben.m.se 72 72 51 51 Ordf VH Lindells Johan Hellqvist väg väg 4, 4, 212 212 36 36 MALMÖ vh@ingenjorsklubben.m.se 040-16 72 51 Lindells väg 4, 212 36 MALMÖ vh@ingenjorsklubben.m.se SIK-AKTUELLT nr nr 3, 3, september 2010 2010 SIKs SIKs kansli SIK-AKTUELLT nr 3, september 2010 SIKs kansli Organ för för Skånska Ingenjörsklubben Kanslist: Birgit Arkenstedt Malmöhusvägen Organ för Skånska 7, 7, 211 Ingenjörsklubben 211 18 18 MALMÖ Kanslist: Malmöhusvägen Birgit Arkenstedt 7, 7, 211 211 18 18 MALMÖ Malmöhusvägen 7, 211 18 MALMÖ Malmöhusvägen 7, 211 18 MALMÖ Ansvarig utgivare: Agneta Leander Öppettider: tisdag-torsdag 11.00-15.00 Ansvarig utgivare: Agneta Leander Öppettider: tisdag-torsdag 11.00-15.00 Redaktion: Agneta Leander Telefon: 040-611 78 78 77 77 Redaktion: Birgit Agneta Arkenstedt Leander Telefax: Telefon: 040-97 040-611 05 05 78 55 55 77 Birgit Arkenstedt E-post: Telefax: sik@ingenjorsklubben.m.se 040-97 05 55 E-post: sik@ingenjorsklubben.m.se Tryckt hos hos Wiking Tryck i Malmö i 2010 2010 Hemsida: www.ingenjorsklubben.m.se Tryckt hos Wiking Tryck i Malmö 2010 Postgiro: Hemsida: 3 www.ingenjorsklubben.m.se 86 3 86 69-8 69-8 Tidskriften utkommer med med 4 nr/år 4 nr/år Bankgiro: Postgiro: 200-6955 3 86 69-8 Tidskriften utkommer med 4 nr/år Bankgiro: 200-6955 2
PROGRAM UNDER SEPTEMBER OCH OKTOBER 2010 PROGRAM UNDER SEPTEMBER OCH OKTOBER 2010 Datum Tid Ämne Datum Tid Ämne 29 sep 29 sep 18.30 18.30 FRAMTIDEN ÄR OBEMANNAD FRAMTIDEN ÄR OBEMANNAD Ett föredrag av Anna Hildebrand, SAAB Aeronautics UAVavdelning. Ett föredrag av Anna Hildebrand, SAAB Aeronautics UAVavdelning. 7 okt 7 okt 12.30 12.30 FORDONSGAS FRAMTIDENS DRIVMEDEL FORDONSGAS FRAMTIDENS DRIVMEDEL Kommer fordonsgasen att ta över efter bensinen som drivmedel för Kommer personbilar, fordonsgasen bussar och att lastbilar? ta över efter bensinen som drivmedel Ett för föredrag personbilar, av Lars bussar Bengtsson, och lastbilar? EON GAS, Malmö. Ett föredrag av Lars Bengtsson, EON GAS, Malmö. 15 okt 15 okt 11.00 11.00 BESÖK PÅ AUTOSEUM OCH INVIGNINGEN AV MARINT BESÖK PÅ CENTRUM AUTOSEUM I SIMRISHAMN OCH INVIGNINGEN AV MARINT CENTRUM I SIMRISHAMN Vi besöker Autoseum som är Sveriges största bil- och motorcykelmuseum Vi besöker Autoseum och är med som om är invigningen Sveriges största av Marint bil- och Centrum motorcykelmuseum håller på att och etableras är med i Simrishamn om invigningen bl a med av Marint stöd från Centrum EU. som som håller på att etableras i Simrishamn bl a med stöd från EU. Om Du anmält Dig och får förhinder glöm inte att lämna återbud snarast möjligt.. Om Du anmält Dig och får förhinder glöm inte att lämna återbud snarast möjligt.. VÄLKOMMEN! VÄLKOMMEN! MOTTAGNING AV SIK-AKTUELLT PÅ WEBBEN MOTTAGNING AV SIK-AKTUELLT PÅ WEBBEN I tidens klimatanda erbjuder SIK dem som är intresserade att enbart mottaga SIK- Aktuellt I tidens på klimatanda webben. erbjuder SIK dem som är intresserade att enbart mottaga SIK- Aktuellt på webben. Om Du inte vill ha papperskopian,.skicka Ditt namn och Din mejladress per mejl eller Om post Du inte till oss vill och ha papperskopian,.skicka ange Ej Ditt av SIK-Aktuellt. namn och Din mejladress per mejl eller post till oss och ange Ej papperskopia av SIK-Aktuellt. Om Du fortfarande vill få pappersversionen behöver Du inte göra någonting. Om Du fortfarande vill få pappersversionen behöver Du inte göra någonting. 3
MÖTEN MED DET OKÄNDA MÖTEN MED DET OKÄNDA Vid ett möte torsdagen den 26 augusti 2010, gemensamt ordnat av Astronomiska Sällskapet Tycho Brahe och Vid SIK, ett möte presenterade torsdagen David den 26 Dunér, augusti docent 2010, gemensamt i idé- och lärdomshistoria ordnat av Astronomiska vid Lunds Sällskapet universitet Tycho föredraget Brahe Möten och SIK, med presenterade det okända. David Dunér, docent i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet föredraget Möten med det okända. Bakgrunden till föredraget är det ökade intresset för astrobiologi, dvs. förutsättningarna för uppkomst av liv Bakgrunden och existensen till föredraget av liv under är det extrema ökade betingelser. intresset för Nya astrobiologi, revolutionerande dvs. förutsättningarna upptäckter de för senaste uppkomst åren har av lett liv och till helt existensen nya möjligheter av liv under att närma extrema sig betingelser. ett svar på frågan Nya revolutionerande om det finns liv i upptäckter rymden. de senaste åren har lett till helt nya möjligheter att närma sig ett svar på frågan om det finns liv i rymden. David Dunér och The Face of Mars, en formation som i början väckte en viss uppståndelse David Dunér och The Face of Mars, en formation som i början väckte en viss uppståndelse Dock är det inte bara de naturvetenskapliga betingelserna för utomjordiskt liv, som är av intresse. Även möjligheten Dock är det inte att förstå bara de och naturvetenskapliga göra sig förstådd betingelserna vid kommunikation för utomjordiskt med andra liv, som livsformer är av intresse. är av största Även betydelse. möjligheten För att att förstå inte och nämna göra alla sig filosofiska, förstådd vid religiösa kommunikation och andra med implikationer, andra livsformer som upptäckten är av största av utomjordisk betydelse. För intelligens att inte skulle nämna medföra. alla filosofiska, religiösa och andra implikationer, som upptäckten av utomjordisk intelligens skulle medföra. För att mer systematiskt bearbeta dessa frågor har ett antal konferenser och forskningsprojekt initierats av både För att ESA mer och systematiskt NASA, de bearbeta europeiska dessa och frågor amerikanska har ett antal rymdflygsstyrelserna. konferenser och forskningsprojekt På nära håll kommer initierats inom av kort både ett ESA nytt och större NASA, forskningsprojekt de europeiska vid och vid amerikanska Lunds universitet rymdflygsstyrelserna. att påbörjas. Projektledare På nära håll för kommer detta är inom just kvällens kort ett nytt föredragshållare, större forskningsprojekt som utifrån vid sina vid studier Lunds av universitet 1600- och att 1700-talets påbörjas. Projektledare vetenskapshistoria för detta försöker är just dra kvällens slutsatser föredragshållare, om hur främmande som utifrån kulturer sina bemötts studier och av studerats. 1600- och 1700-talets vetenskapshistoria försöker dra slutsatser om hur främmande kulturer bemötts och studerats. Ett antal grundläggande frågor kommer att tas upp: Ett antal Vad grundläggande är liv? Kan frågor det definieras kommer som att tas möjlighet upp: till rörelse, självreproduktion eller något annat? Hur Vad började är liv? Kan livet? det Vi definieras känner fortfarande som möjlighet inte till till detaljerna. rörelse, självreproduktion eller något annat? Hur började livet? Vi känner fortfarande inte till detaljerna. 4
Hur har livet förändrats och varför? Är vi ensamma i rymden? Hur har livet förändrats och varför? Hur kan människan förhålla sig till andra arter? Är vi ensamma i rymden? Vad händer om vi möter liv på andra planeter? Hur kan människan förhålla sig till andra arter? Vilka möjligheter har vi att upptäcka liv och kommunicera på stora avstånd? Vad händer om vi möter liv på andra planeter? Var ligger fantasins gränser? Känner vi igen liv om vi stöter på det i främmande form? Vilka möjligheter har vi att upptäcka liv och kommunicera på stora avstånd? Vilka är vi själva? Vilken är vår plats i Universum? Var ligger fantasins gränser? Känner vi igen liv om vi stöter på det i främmande form? Vilka är vi själva? Vilken är vår plats i Universum? Många av dessa frågor leder tillbaka till Frank Drakes berömda ekvation, som publicerades 1961 (se http://en.wikipedia.org/wiki/drake_equation). Många av dessa frågor leder tillbaka till Frank Drakes berömda ekvation, som publicerades 1961 (se http://en.wikipedia.org/wiki/drake_equation). Den uppskattar antalet civilisationer som kan skicka meddelanden i vår galax, N, som produkten av följande faktorer: Den uppskattar antalet civilisationer som kan skicka meddelanden i vår galax, N, som produkten av R* = hur många nya stjärnor som årligen föds i Vintergatan följande faktorer: f planet andelen av dessa stjärnor som har planeter R* = hur många nya stjärnor som årligen föds i Vintergatan n e antalet planeter (eller månar) per solsystem som har en lämplig miljö för liv f planet = andelen av dessa stjärnor som har planeter life andelen av sådana planeter/månar där liv verkligen uppstått n e = antalet planeter (eller månar) per solsystem som har en lämplig miljö för liv intell andelen av bebodda planeter/månar som har intelligent liv f life = andelen av sådana planeter/månar där liv verkligen uppstått civ andelen planeter/månar med intelligent liv som har utvecklat civilisationer som kan f intell = andelen av bebodda planeter/månar som har intelligent liv skicka interstellära meddelanden f L civ = andelen planeter/månar med intelligent liv som har utvecklat civilisationer som kan livslängden i år för sådana civilisationer skicka interstellära meddelanden L = livslängden i år för sådana civilisationer David Dunér och Drakes formel för möjliga antalet civilisationer i Vintergatan David Dunér och Drakes formel för möjliga antalet civilisationer i Vintergatan Drakes ekvation ger väldigt olika värden, beroende på vilka antaganden man gör. Många av parametrarna är ännu så länge bara spekulationer. Mer fruktbart är kanske att forska i hur vår egen civilisation uppstått Drakes ekvation ger väldigt olika värden, beroende på vilka antaganden man gör. Många av parametrarna och hur olika faktorer påverkat dess utveckling. Med insikten att... den mänskliga hjärnan har utvecklats är ännu så länge bara spekulationer. Mer fruktbart är kanske att forska i hur vår egen civilisation uppstått genom en evolutionär process utifrån vår specifika miljö blir det lättare att förstå varför vi tänker som vi och hur olika faktorer påverkat dess utveckling. Med insikten att... den mänskliga hjärnan har utvecklats gör. Vår hjärna är anpassad för jordiska förhållanden och för kommunikation med andra av vår egen art. genom en evolutionär process utifrån vår specifika miljö blir det lättare att förstå varför vi tänker som vi gör. Vår hjärna är anpassad för jordiska förhållanden och för kommunikation med andra av vår egen art. 5
Detta låter i sig självklart, men man kan bara tänka sig om vår utveckling fortsatt i havet i stället för på land. Hur hade då vår världsbild sett ut och vilka metoder för kommunikation hade vi då utvecklat? Med våra nu givna förutsättningar kan vi konstatera att vi har mycket svårt att t ex: Ett ändligt universum, men utan gräns (den nu förhärskande teorin) Skapelse ur intet ('Big Bang') Meningslösa ting (vi vill så gärna att allt, inklusive vårt universum, skall finnas av någon vettig anledning) Rum-tiden (Einsteins krökta rum) Tid (hur kan samtidighet vara olika i olika koordinatsystem) Det moderna samhället (ja, vår hjärna är fortfarande inte anpassad till mångfalden av intryck, eller komplexiteten) Med forskning inom kognitiva områden kan vi skaffa oss bättre förståelse för hur kunskap och erfarenheter kan byggas upp och hur detta kan påverkas av omgivningen. En annan möjlighet är att studera hur den västerländska civilisationen under sina upptäcktsfärder på 1600- och 1700-talen har bemött och studerat andra civilisationer. Ur detta kan nämligen en hel del slutsatser dras om möjligheten att förstå och kommunicera med främmande varelser. Just detta är forskning som David Dunér ägnat sig mycket åt. Förhoppningen är att det skall leda till teorier om hur vi möter det okända och vilken interaktion som kan uppstå mellan omgivningen och tanken. Vidare tänker man sig praktiska experiment för hur man utforskar, lever och kommunicerar i helt främmande miljöer. Målet är att finna svar på följande två huvudfrågor. 1. Det interstellära kommunikationsproblemet: Hur skulle kommunikation kunna vara möjlig mellan varelser från olika miljöer; varelser vilka skiljer sig i fysiologiskt, biologiskt och kulturellt hänseende och som utvecklats genom helt separata evolutionära linjer? 2. Det universella meddelandet: Hur skapar man ett meddelande, som är helt oberoende av kontext, tid och mänsklig kultur? Är matematiken användbar? Eller grundläggande egenskaper för materien, fysik, kemi? Tyvärr står våra hittillsvarande försök i den vägen inte i någon större överensstämmelse med vad vi nu vet om kommunikation, kognition och evolution. Så till exempel är våra 'universella' symboler bara inlärda konventioner. Även fotografier är inlärda tolkningar, som kan vara omöjliga att förstå med en annan erfarenhetsbakgrund. Kanske måste vi vid en första kontakt falla tillbaka på det mest grundläggande sättet att kommunicera på, det vi använder med små barn: 'Joint attention', dvs. peka på samma saker Indexikal referens, dvs. återskapa 'naturliga' ljud t.ex. rinnande vatten Imitera den man försöker kommunicera med En konferens i ämnet, Astrobiology: Past, Present, and Future kommer alltså att hållas i Lund vid Pufendorf-institutet, med start tisdagen den 12 oktober. Invigningen är öppen för allmänheten och mer information kan fås av David.Duner@kultur.lu.se. Se också http://www.kultur.lu.se/o.o.i.s?id=20834&p=davidduner Kjell Werner Sekreterare i Astronomiska Sällskapet Tycho Brahe 6
Reseberättelse från Sardinia Symposium 2009 Margaritha da Pula, Sardinien, Italien Anna Bernstad, Doktorand vid Institutionen för Kemiteknik, vid LTH Skånska Ingenjörsklubbens 100-årsstiftelses stipendiat 2009. Arrangörerna av Sardinia Symposium hade knappast kunnat välja ett bättre område för sin konferens. Under hela 5 dagar var nära 900 deltagare samlade i en idyllisk oas alldeles vid den vackra Sardinska kusten. Från tidig morgon till sen kväll erbjöds deltagarna att delta i föreläsningar och workshops i hela sju parallella sessioner med olika teman alla relaterade till avfallshantering. Sardinia Symposium är en av de största och mest välrenommerade internationella konferenserna inom avfallshanteringsområdet. Konferensen anordnas vartannat år - det första symposiet hölls redan år 1985. Som relativt ny doktorandstuderande var det en fantastisk fördel att delta och få en god bild av vilka frågor som är de hetaste inom branschen och forskningen för tillfället. Årets program var varierat. Från att tidigare ha haft ett starkt fokus på deponier berörde presentationerna detta år även teman som återvinning, biologiskt behandling, avfallsminimering, förbränningsteknologier, askhantering och informationsarbete kring avfall. Det stora temat för konferensen var dock avfall kopplat till klimatförändringar. Avfallshanteringen står för en relativt liten del av de totala utsläppen av klimatgaser till atmosfären. Samtidigt finns det dock goda möjligheter att reducera utsläpp som uppstår kraftigt till relativt låga kostnader. Genom en förbättrad avfallshantering kan också utsläppen från andra områden industrin och jordbruket framförallt minskas, t ex som en följd av minskat behov av råvaror och kemiska gödningsmedel genom materialåtervinning och biologisk avfallsbehandling. Jag hade sedan tidigare blivit antagen för att presentera en artikel om biologisk behandling av matavfall muntligt och en studie rörande källsortering och materialåtervinning av hushållsavfall som en poster. Någon månad före konferensen meddelades jag dock att båda artiklarna skulle presenteras muntligt, vilket bara var positivt. Mina presentationer och resultaten från mina studier mötte stort intresse bland publiken. Användning av matavfall för biogasproduktion är ett område där vi i Sverige kommit mycket längre än många andra länder. I vissa fall har tidigare försök givit negativa resultat och man är därför motvillig att testa detta igen. Detta gäller t ex i Danmark. De goda resultaten från vårt försök i Malmö kan därför tjäna som inspiration till andra områden. En intressant ny lärdom var även den snabba utvecklingen som sker på området samproduktion av metan- och vätgas. Här sker mycket forskning, men resultaten tycks fortsatt vara ganska blygsamma. Utvecklingen lär dock fortsätta under kommande år. Någonting som framkom i samtal med konferensdeltagare som deltagit vid konferenser under många år var att man i år för första gången tog upp avfallsminimering som ett stort och viktigt forskningsområde. Under tidigare år har fokus legat på deponering för att sedan gå över till förbränningsteknik och biologisk behandling. Att åtgärda avfallsproblem redan innan de uppstår är självklart den mest miljövänliga metoden av dem alla och forskningsprojekten inom detta område tros bli fler under kommande år. Detta är även ett område där tvärvetenskap är viktig för att finna lösningar på det fram tills idag i det närmaste naturgivna sambandet mellan ekonomisk tillväxt och växande avfallsgenerering. 7
Till sist vill jag ta lite utrymme i anspråk för att nämna alla de seminarier som berörde klimatinvesteringsprojekt i syd, s k Clean Development Mechanisms (CDM). Dessa kontrolleras inom ramen för FNs klimatkonvention (UNFCCC) och Kyotoprotokollet och har under det senaste decenniet gjort det ekonomiskt intressant för rikare länder att investera pengar i utvecklingsländernas avfallshanteringssystem. Mest pengar har gått till enklare projekt med övertäckning och gasuppsamling från deponier. I nästa steg pågår nu på många håll planer på biogasproduktion och återvinningsprojekt där besparade klimatgasutsläpp sedan kan säljas till företag och stater i rikare delar av världen. Det händer med andra ord mycket inom avfallshanteringsområdet för tillfället och jag är djupt tacksam över att ha kunnat delta vid denna högintressanta konferens med hjälp av stödet från Skånska Ingenjörsklubben! Stort tack och varma hälsningar från Anna Bernstad Bilder från Forte Village, Sardinien, där Sardinia Symposium hålls vartannat år sedan 12 år tillbaka. Står för Kreativitet - Kompetens Kvalitet - Miljökunskap www.sweco.se 8
BESÖK PÅ CARLSBERG I KØBENHAVN 5 MAJ 2010 En liten grupp ingenjörer träffades på avtalad tid på Malmö C för att åka med Øresundståget. Endast en av de anmälda dök inte upp, vilket nästan är rekord! Väl ankomna till København var det dags att ladda upp med en dansk frokost inför den ansträngande eftermiddagen. Guiden hade förberett resan och tagit reda på en typisk dansk lunchrestaurang, i närheten av Rådhuspladsen, som serverade smørrebröd med klassiska tillbehör. Ett par av ingenjörerna var lite klena i maten och nöjde sig med ett stycke smørrebröd, medan de som insåg de förestundande strapatserna tog två. Alla tog en stor bajer och någon tog nog två. Det blev också tillfälle att hälsa på Harald Jensen. Sålunda styrkta till kropp och själ tog ingenjörerna buss linje 26 från Rådhuspladsen. Bussen stannar på bekväma 5 minuters maklig promenad från Carlsberg Visitors Centre. Det är numera en av Københavns mest besökta turistattraktioner. Det gamla Carlsberg bryggeriet som vi minns från skoltiden är sig inte likt. Carlsberg har flyttat merparten av tillverkningen till ett mycket stort och mycket modernt bryggeri på Jylland. I den gamla anläggningen på Valby Bakke i København finns numera ett minibryggeri som tillverkar specialsorter i mindre serier. Resten är ett stort museum och en stor utställning som berättar ölets och Carlsbergs historia. Efter några års arbete i bryggerinäringen grundade J.C. Jacobsen sitt eget bryggeri och första bryggningen gjordes 10 november 1847. I anslutning till bryggeriet på Valby Bakke byggde han 1871 åt sin son Carl Jacobsen ett nytt bryggeri som kallades Ny Carlsberg Bryggeri. J.C. Jacobsen besökte bryggerier utomlands och satsade på att renodla och förädla tekniken att framställa kvalitetsöl. Ett laboratorium byggdes 1876 och där utvecklade professor E.C. Hansen en unik metod att isolera och framställa en renodlad jäststam Saccharomyces carlsbergensis för pilsneröl. Carlsberg har försett och förser fortfarande många bryggerier i världen med denna bryggerijäst. Vid vandringen genom utställningen i den tidigare bryggerianläggningen får man lära sig att vand, byg og gær är de viktiga ingredienserna vid ölframställning. Besökscentret inrymmer även Carlsbergs berömda samling av fabriksfyllda ölflaskor, som vid vårt besök omfattade ca. 19.440 flaskor. Samlingen startades av ingenjör Leif Sonne i hans privatbostad. När samlingen uppgick till 10.000 flaskor i början på 1990-talet blev den för stor för honom och den donerades till Carlsberg. Han fortsatte dock att samla flaskor och fick hjälp av Carlsbergpersonal och turister. Guiness Book of Record utnämnde samlingen 2007 till världens största. Storleken på flaskorna varierar; från flaskor i storlek med portionsspritflaskor till flaskor i storlek med en mindre damejeanne. Vid slutet av rundvandringen kommer man till Bar Jacobsen och Carlsberg Souvenir Shop. Entréavgiften till Visitors Centre är 65 danska kronor och inkluderar ett par øl eller sodavand i baren. Det går också att köpa mat av modernt internationellt snitt. I anslutning till Bar Jacobsen finns ett doftrum där man kan lukta på olika aromer och därigenom få en vägledning till vilken sorts öl som man tycker bäst om. Från baren kan man också blicka ner på det fungerande minibryggeriet där det bryggs specialsorter i mindre batcher; sorter som Jacobsen Dark Lager, Jacobsen Saaz Blonde, Golden Naked Christmas Ale. Under återfärden diskuterade gruppen var vi skulle förlägga nästa bryggeribesök. Kanske Guiness? Det skulle man kunna kombinera med att besöka Jameson Destilleries och att beskåda staden som grundades av vikingar vid utloppet av floden Liffey. 9
Av utrymmesskäl finns inga bilder medtagna. Flasksamlingen, spirekasser eller Bar Jacobsen kan man se på Image Gallery på www.visitcarlsberg.dk. Dan Petersen Ordf M/I-sektionen FÖDELSEDAGAR I OKTOBER OCH NOVEMBER 2010 60 år 17/10 Bertil Cederholm 25/10 Stig Andersson 15/11 Roland Green 65 år 15/10 Kjell Petersson 3/11 N B Lennart Svensson 17/11 Anders Gillsander 24/11 Sten Gruvstad 26/11 Jan G Hansson 70 år 10/10 Christian Lenander 4/11 Tomas Rasmusson 8/11 Johnny Rosendahl 9/11 Sigurd F Karlsson 16/11 Bengt Lindén 25/11 Åke Thunberg 75 år 2/11 Lennart Bielsten 3/11 Bo Håkansson 80 år 28/10 Georg Christensen 28/11 Ingvar Berglund 29/11 Uno Wilhelmsson 85 år 8/10 K Bertil L Persson 29/11 Lennart Linder-Aronson 95 år 18/11 Erik Bergman VI GRATULERAR OCH ÖNSKAR LYCKA TILL! 10
Anmälningsblankett Efternamn:... Förnamn:... Födelseår:... Titel:... Verksam vid:... Adress:... Telefon:... Telefax:... E-post:... Bostadsadress:... Telefon:... Telefax:... E-post:... Fackområde (markera ett eller flera): q VH Väg-och husbyggnadsteknik q E El-och kommunikationsteknik q K Kemisk teknologi q M/I Maskinteknik, Industriell organisation q Mv Miljövård q Sk Skeppsbyggnadsteknik q VVS Värme-, Ventilations- och Sanitetsteknik q IT Informationsteknik Värva medlemmar till SKÅNSKA INGENJÖRSKLUBBEN 11
Nedanstående företag stödjer Skånska Ingenjörsklubben 12