JÄMFÖRELETAL DEL 1, 2001 KOLVERKET RAPPORT 196 Barnomsorg, skola och vuxenutbildning Jämförelsetal för huvudmän Del 1, 2001 Rapport 196 Organisation Personal Resultat I rapporten redovisas statistikuppgifter i form av jämförelsetal för barnomsorgen och för alla skolformer 2000. Uppgifter om organisation (barn, elever, utbildningsnivå/inriktning m.m.), resurser (personal, lärare per 100 elever m.m.) och i vissa fall utbildningsresultat (betyg, avbrott, övergång till högre studier) redovisas för varje kommun och landsting, för grupper av fristående skolor samt för sameskolan och specialskolorna. Barnomsorg, skola och vuxenutbildning Jämförelsetal för huvudmän Del 1, 2001 Rapport 196 www.skolverket.se
kolverkets rapport nr 196 Barnomsorg, skola och vuxenutbildning Jämförelsetal för huvudmän Del 1, 2001 Organisation Personal Resultat ammanfattning: I rapporten redovisas statistikuppgifter i form av jämförelsetal för barnomsorgen och för alla skolformer 2000. Uppgifter om organisation (barn, elever, utbildningsnivå/inriktning m.m.), resurser (person, lärare per 100 elever m.m.) och i vissa fall utbildningsresultat (betyg, avbrott, övergång till högre studier) redovisas för varje kommun och landsting, för grupper av fristående skolor samt för sameskolan och specialskolorna. ummary: This reports shows comparitive statistics for the child-care system and for all types of wedish schools in 2000. tastistics about organization (children, pupils, educational level etc.), resources (teachers and other staff, teachers per 100 pupils etc.) and in certain cases education results (grades, breaks in studies, transition to higher studies etc.) are given for individval municipalities and country councils, groups of indipendent schools, ami schools and special schools. Ämnesord: tatistik, jämförelsetal, huvudmän, barnomsorg, förskoleklass, grundskola, specialskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, inskrivna barn, elever, lärare, personal, betyg och utbildningsresultat.
Beställningsadress: Liber Distribution Publikationstjänst 162 89 tockholm Telefon 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket.ldi@liber.se Beställningsnummer: 01:607 Pris: 75 kr exkl. moms, porto och exp.kostnader Tidigare utgåvor i samma serie: Delrapport 1993, rapport nr 7, beställn.nr 93:31 Årsrapport 1993, rapport nr 38, beställn.nr 93:63 Delrapport 1994, rapport nr 46, beställn.nr 93:82 Årsrapport 1994, rapport nr 70, beställn.nr 94:120 Delrapport 1995, rapport nr 73, beställn.nr 95:143 Årsrapport 1995, rapport nr 76, beställn.nr 95:161 Delrapport 1996, rapport nr 97, beställn.nr 96:199 Årsrapport 1996, rapport nr 106, beställn.nr 96:231 Delrapport 1997, rapport nr 129, beställn.nr 97:284 Årsrapport 1997, rapport nr 134, beställn.nr 97:299 Delrapport 1998, rapport nr 146, beställn.nr 98:366 Årsrapport 1998, rapport nr 156, beställn.nr 98:391 Delrapport 1999, rapport nr 165, beställn.nr 99:444 Årsrapport 1999, rapport nr 172, beställn.nr 99:470 Del 1, 2000, rapport nr 183, beställn.nr 00:537 Del 2, 2000, rapport nr 189, beställn.nr 00:569 Rapporterna (från årsrapport 1997 och framåt) finns tillgängliga som Pdf-filer, på kolverkets hemsida på internet. Internetadressen är: http://www.skolverket.se/fakta/statistik. Rapporternas tabeller (från 1994 och framåt) finns även tillgängliga i excelformat. amtliga tabeller kan föras över till den egna datorn. På samma internetadress finns uppgifter (från 1993 och framåt) dessutom tillgängliga i databasen Jämförelsetal för huvudmän. kolverkets diarienummer: 2000:4123 IN 1103-2421 IRN KOLV R-196-E Omslag: Lotta Blom Tryckeri: Elanders Gotab AB, tockholm 2001 Utgiven av kolverket, 106 20 tockholm http://www.skolverket.se
FÖRORD Information från det nationella uppföljningssystemet i form av jämförelsetal för huvudmännen för barnomsorg, skola och vuxenutbildning publiceras två gånger per år sedan 1993. Under våren publiceras informa tion om organi sa tion, personal och resultat och under hösten publiceras uppgifter om kostnader. Rapporterna med jämförelsetal riktar sig i första hand till dem som har ansvaret för genomförandet av barnomsorgs- och skolverksamheten, dvs. huvudmännen. Vår förhoppning är att materialet skall tjäna som underlag för diskussion och reflektion om den lokala skolverksamheten, dess organisation, kostnader och resultat. För att underlätta användningen av materialet för egna analyser finns tabellerna i denna och tidigare rapporter även tillgängliga via kolverkets hemsida på internet både som excelfiler och i en databas. Hela rapporten finns också tillgänglig som Pdf-fil. Adressen till kolverkets hemsida är http://skolverket.se/fakta/statistik/ Rapportens statistikuppgifter har granskats av upp gifts läm narna, CB och kolverket. Det kan naturligtvis fortfarande finnas brister i enstaka kommuners eller andra skolhuvudmäns uppgifter, men kolverkets och CB:s be dömning är att uppgifterna i allmänhet håller en god kvalitet. Den vikti gaste insatsen för denna kvalitet står uppgiftslämnarna för. Rapporten har tagits fram inom avdelningen för uppföljning och utvärdering på kolverket. CB:s program för skolstatis tik respektive program för demografisk analys och jämställdhet har på kolverkets uppdrag svarat för all statistikproduktion och tabell framställning. Övergripande frågor med anledning av rapporten kan ställas till kolverkets enhet för uppföljning, tel. 08-723 32 00, eller till kolverkets avdelning för analys och stöd, se telefonlista på omslaget. För frågor om enskilda statistikuppgifter hänvisas i första hand till CB, programmet för skolstatistik, som har tillgång till grund materialet, tel. 019-17 60 00. tockholm i mars 2001 taffan Lundh Avdelningschef Ulf chwartz Undervisningsråd 3
INNEHÅLLFÖRTECKNING 1. Det nationella uppföljningssystemet 7 2. Att läsa rapporten 8 3. Hur tillförlitliga är uppgifterna? 9 4. Några resultat 10 TABELLER Barnomsorg totalt 33 Tabell 1 Organisation verksamhet 2000 33 kommuner Förskola 40 Tabell 1 Organisation verksamhet 2000 40 kommuner Tabell 2 Resurser personal 2000 47 kommuner Familjedaghem 54 Tabell 1 Organisation verksamhet 2000 54 Resurser personal 2000 kommuner Fritidshem 61 Tabell 1 Organisation verksamhet 2000 61 Resurser personal 2000 kommuner Öppna verksamheter 68 Tabell 1 Organisation verksamhet 2000 68 Resurser personal 2000 kommuner Förskoleklass 75 Tabell 1 Organisation - verksamhet 2000/01 75 kommuner, enskild verksamhet, fristående och internationella skolor Tabell 2 Resurser personal 2000/01 82 kommuner, enskild verksamhet, fristående och internationella skolor Grundskolan huvudmannens skolor 89 Tabell 1 Organisation verksamhet 2000/01 89 kommuner, sameskolan, fristående skolor, internationella skolor och riksinternatskolor 4
Tabell 2 Organisation verksamhet 2000/01, forts 96 kommuner, sameskolan, fristående skolor, internationella skolor och riksinternatskolor Tabell 3 Resurser personal 2000/01 103 kommuner, sameskolan, fristående skolor, internationella skolor och riksinternatskolor Tabell 4 Utbildningsresultat 1999/00 110 kommuner, sameskolan, fristående skolor, internationella skolor och riksinternatskolor pecialskolan huvudmannens skolor 117 Tabell 1 Organisation verksamhet 2000/01 117 Tabell 2 Resurser personal 2000/01 118 ärskolan - huvudmannens skolor 119 Tabell 1 Organisation verksamhet 2000/01 119 kommuner, landsting och fristående skolor Tabell 2 Resurser personal 2000/01 126 kommuner, landsting och fristående skolor Gymnasieskolan elever folkbokförda i kommunen 134 Tabell 1 Organisation verksamhet 2000/01 134 kommuner Gymnasieskolan - huvudmannens skolor 141 Tabell 2 Organisation verksamhet 2000/01, forts 141 kommuner, landsting och fristående skolor med kommuneller statsbidrag Tabell 3 Resurser personal 2000/01 149 kommuner, landsting och fristående skolor med kommuneller statsbidrag Gymnasieskolan elever folkbokförda i kommunen 157 Tabell 4 Utbildningsresultat 2000 157 kommuner Gymnasieskolan huvudmannens skolor 164 Tabell 5 Utbildningsresultat 2000, forts 164 kommuner, landsting och fristående skolor med kommuneller statsbidrag Komvux huvudmannens skolor 172 Tabell 1 Organisation verksamhet 1999/2000 172 kommuner och landsting 5
Tabell 2 Organisation verksamhet 1999/2000 180 Resurser personal 2000/01 kommuner och landsting Tabell 3 Utbildningsresultat, läsåret 1999/2000 188 kommuner och landsting Tabell 4 Utbildningsresultat, läsåret 1999/2000, forts 196 kommuner ärvux - huvudmannens skolor 203 Tabell 1 Organisation verksamhet 2000/01 203 Resurser personal 2000/01 kommuner venska för invandrare huvudmannens skolor 210 Tabell 1 Organisation verksamhet 1999/2000 210 Resurser personal 2000/01 Utbildningsresultat 1997/98 1999/2000 kommuner Bilagor Bilaga 1: Uppgifternas tillförlitlighet 218 Bilaga 2: Kommungrupperingar 227 6
1. DET NATIONELLA UPPFÖLJNINGYTEMET En förutsättning för utveckling av en verksamhet är att den följs upp och utvärderas. Ett av redskapen för uppföljning av barnomsorgsoch skolverksamheten är det nationella uppföljningssystemet. I form av jämförelsetal redovisas information från systemet två gånger per år till huvudmännen. Huvudmännen för barnomsorg, skola och vuxenutbildning är uppgiftslämnare till uppföljningssystemet. De före skrifter som anger vilka uppgifter som skall lämnas återfinns i kolver kets författningssamling. Två rapporter per år De första rapporterna i föreliggande serie kom 1993 och den här rappor ten är således den nionde årgången 1). Jämförelsetalen publiceras i två delar. Del 1 innehåller uppgifter om organisa tion, personalresurser och resultat för olika verksamhetsformer och huvud män och utkommer under våren. Del 2, som utkommer under hösten, innehåller uppgifter om kostnader. kolverket övertog den 1 januari 1998 myndighetsansvaret för barnomsorgen från ocialstyrelsen. Detta skedde i samband med att bestämmelserna om barnomsorg flyttades över från socialtjänstlagen till skollagen. kolverket har därmed ansvar för insamling och publicering av barnomsorgsstatistik. Jämförelsetal för olika verksamhetsformer inom barnomsorgen har tidigare publicerats i Jämförelsetal för socialtjänsten som kan beställas från ocialstyrelsens kundtjänst (tel. 08-795 23 30). Rapporterna skickas ut till de tjänstemän som på kommun- och landstingsnivå är närmast ansvariga för barnomsorgen och skolan gentemot politikerna, dvs. tjänste män på förvaltningar och motsvarande, liksom till politiker i kommuner och landsting. Dessutom skickas rapporterna till företrädare för de fristående skolorna och till specialskolorna och sames kolorna. Underlag för reflektion och diskussion ammantaget ger jämförelsetalen i de två rapporterna en bild av hur huvudmännen organiserar sin verksamhet, vilka resurser som används och vilka resultat som uppnås. Vår förhoppning är att materialet skall komma till användning som underlag för reflektion och diskussion om den egna verk samheten i jämförelse med andras. Huvuddelen av måtten är desamma år från år för att möjliggöra jämförelser över tid. För att underlätta egna analyser finns rapporternas tabeller också tillgängliga via kolverkets hemsida på internet. Internetadressen är: http://www.skolverket.se/fakta/ statistik. 1) e förteckning på sid. 2. 7
2. ATT LÄA RAPPORTEN Redovisningen i denna rapport om fattar dels hela barnomsorgen, dvs. förskola, familjedaghem, fritidshem och de öppna verksamheterna, dels alla skolformer med undantag av tatens skolor för vuxna (V). Redovisningen sker i form av jämförelsetal för respektive barnomsorgsoch skolhuvudman och/eller hemkommun. Kommunerna redovisas sorterade i nio grupper efter strukturella egenskaper som till exempel befolkningsstorlek och näringslivsstruktur enligt venska Kommunförbun dets indelning (bilaga 2). Fristående skolor på grundsko lenivå redovisas agregerade i grupper efter sin inriktning. Internationella skolor och riksinternatskolor redovisas separat. Fristående skolor på gymnasienivå redovisas i grupperna fristående gymnasieskolor, internationella skolor och riksinternatskolor. I tabellerna avseende gymnasieskolan redovisas även uppgifter om kompletterande utbildning. Hur analyseras materialet? Materialet i rapporten är omfatttande och innehåller information som är intressant ur många olika aspekter. Resultaten genererar många nya frågor om vad som ligger bakom de förhållanden som redovisas, vilket förhoppningsvis kommer att stimulera till egna analyser och utvärderingar hos huvud männen. Vid en analys av materialet är det viktigt att vara medveten om att det kan finnas många förklaringar till de skillnader mellan kommuner eller huvudmän som framkommer. Det kan vara skillnader såväl i förutsättningar och behov som i hur väl man lyckas organisera sin verksamhet och utnyttja sina resurser. killnaderna kan vara ett uttryck för olika prioriteringar. Det kan också vara brister i statistiken som ligger bakom. Trots ett omfattande granskningsarbete kan vissa brister i materialet förekomma. Det är också viktigt att vara medveten om att vissa mått är beräkna de på ett så litet antal barn/ elever att även relativt stora avvikelser från riks medelvärdet förklaras av tillkomst eller avsaknad av exempelvis en eller ett par barn/ elever. Detta gäller naturligtvis i första hand små kommuner, delverksamheter och verksamhetsformer med ett litet antal barn/elever. Materialet i rapporten ger ingen grund för betygssättning av barnomsorgs- eller skolverksamheten hos en huvudman. Det nationella uppföljningssystemet och denna rapport är i grunden beskrivande. Vill man söka orsakssamband och förklaringar till vissa värden, måste man gå vidare och skaffa kompletterande information. Om det gäller förklaringar till enstaka värden, är det oftast huvudmannen som kan ge sådana. Definitioner Definitioner och förklaringar av de jämförelsetal och andra uppgifter som redovisas i tabellerna finns i en definitionsruta i tabellens slut. Eftersom många jämförelsetal enbart utifrån benämningen i tabellhuvudet skulle kunna beräknas på flera olika sätt, är det viktigt för tolkningen av talen att känna till de exakta definitionerna. Följande markeringar används i tabellerna 0 betyder att uppgift inte finns hos huvudmannen eller finns i så liten omfattning att det blir 0 efter avrundning. betyder att uppgift inte kan förekomma, t ex uppgift om lärare per 100 elever i gymnasieskolan i kommun som inte har gymnasieskola.. betyder alltför osäker uppgift. Används om uppgiften är ofullständig, saknas på grund av bortfall eller om den bedömts ha dålig kvalitet... betyder också att uppgift ej redovisas på grund av att antalet enheter i redovisningsgruppen är mindre än tre och uppgiften bedömts som känslig. Om t ex antalet elever i en skolform är en eller två sätts.. för vissa andelsmått. 1), 2) etc betyder att särskild förklaring finns i definitionsrutan i tabellens slut. 8
3. HUR TILLFÖRLITLIGA ÄR UPPGIFTERNA De uppgifter som redovisas i denna rapport har samlats in av CB på uppdrag av kolverket. Insamlingen av barn-, personal-, elev- och läraruppgifter har skett anting en på blanket ter eller på ADB-media genom uttag ur administrativa register. Uppgifter om slutbetyg har samlats in genom kopior av slutbetyg eller uttag ur administrativa system. Genom en förfrågan före insamlingsåret har kommunerna själva kunnat avgöra om uppgiftsinsam lingarna om elever, lärare mm skall skickas till enskilda skolor eller till kommunen centralt för att besvaras. Information om barn och personal i barnomsorgen har lämnats antingen från den förvaltning som ansvarar för barnomsorgen eller från de grundskolor dit verksamheten är förlagd. Genom att många uppgifter om elever eller lärare har samlats in som individuppgifter har vissa mått som övergång från grundskolan till gymnasieskolan eller från gymnasieskolan till högskolan kunnat tas fram genom bearbetningar av register. yftet är självfallet att uppgifterna skall bli av så hög kvalitet som möjligt, samtidigt som arbetet med att lämna uppgifter i möjligaste mån begränsas. Ett omfattande påminnelsearbete och en omfattande granskning, rättning och komplettering av inkommet material har gjorts av CB. Den viktigaste insatsen för kvaliteten bidrar uppgiftslämnarna själva med genom att lämna uppgifter med god tillförlitlighet. Denna rapport innehåller mer än 70 000 uppgifter om barnomsorg, skola och vuxenutbildning. Det kan naturligtvis fortfarande finnas brister i enskilda kommuners och andra huvudmäns uppgifter men det är kolverkets och CB:s bedömning att uppgifterna i allmänhet håller en hög kvalitet. I bilaga 1 ger CB en utförlig kvalitetsredovisning av statistiken. 9
4. NÅGRA REULTAT BARNOMORG Kommunerna är sedan 1995 skyldiga att tillhandahålla barnomsorg i form av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för barn i ålder 1-12 år i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete och studier eller barnets eget behov. Förskoleverksamhet vänder sig till barn som inte börjat skolan och bedrivs i form av förskola, familjedaghem och öppen förskola. kolbarnsomsorg vänder sig till barn som börjat skolan (inklusive förskoleklass) och omfattar fritidshem, familjedaghem och öppen fritidsverksamhet. Under 1990-talet byggdes barnomsorgen ut kraftigt och det stora flertalet kommuner kan i dag erbjuda barnomsorgsplats till barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar utan oskäliga väntetider. Det är framför allt antalet förskolor och fritidshem som har ökat. Däremot har antalet familjedaghem minskat varje år sedan slutet av 1980-talet och detsamma gäller de öppna förskolorna. Nedgången för dessa verksamheter fortsätter även i år. För omkring tio år sedan fanns det närmare tre gånger så många barn i familjedaghem som i dag och dubbelt så många öppna förskolor. Jämförbarhet med tidigare år Den 1 januari 1998 ersattes kommunernas skyldighet att erbjuda sexåringar förskola under minst 525 timmar med en skyldighet att tillhandahålla plats i den nya (frivilliga) skolformen förskoleklass 1. Det innebär att förskolan från och med 1998 huvudsakligen tar emot barn i åldern 1-5 år i stället för som tidigare barn i åldern 1-6 år. exåringarna går numera i förskoleklass som tillhör skolan och de sexåringar som behöver heldagsomsorg går i allmänhet i någon form av skolbarnsomsorg, vanligen i fritidshem. ammantaget gör förändringarna att uppgifter om förskola från och med 1998 inte utan vidare kan jämföras med tidigare års uppgifter om daghem. Även för fritidshem bör jämförelser mellan uppgifter före och efter 1998 göras med försiktighet. När det gäller fritidshem har insamlingen av personaluppgifter förändrats från och med 1999. För fritidshem som har samma ledning (gemensam rektor) som en grundeller särskola hämtas uppgifterna om personal direkt från skolan. Uppgifterna redovisas per individ, på samma sätt som uppgifter om lärare redovisas. För fritidshem som inte har samma ledning som en grund- eller särskola inhämtas uppgifterna som tidigare från kommunen centralt. Förändringarna i insamlingsmetod har bland annat Antal inskrivna barn 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 medfört att arbetstiden för personal i integrerad verksamhet fördelas på de olika verksamheterna i större utsträckning än tidigare och därmed på ett betydligt bättre sätt än tidigare visar i vilken omfattning personalen faktiskt arbetar i de olika verksamheterna. Färre inskrivna barn i barnomsorg Det totala antalet inskrivna barn i barnomsorg fortsätter att minska. Hösten 2000 var totalt 706 200 barn inskrivna i förskola, familjedaghem och fritidshem, en minskning sedan 1999 med cirka 14 000 barn. Det är antalet barn inskrivna i familjedaghem som står för merparten av minskningen. Antalet barn inskrivna i förskola och fritidshem har däremot inte förändrats så mycket det senaste året. Den markanta ökning av antalet barn i fritidshem som vi sett de senaste 10 åren har alltså brutits för 2000. Antalet barn inskrivna i barnomsorg sammanhänger naturligtvis med Daghem / förskola Fritidshem Familjedaghem 0 1975 1980 1985 1990 1995 1998 2000 Diagram 1: Antal inskrivna barn i olika verksamhetsformer i barnomsorgen 1975-2000 1) Uppgifter om elever och personal m.m. i förskoleklass redovisas i avsnittet Förskoleklass. 10
antalet barn i befolkningen. Antalet 1-5 åringar i befolkningen minskade med 4 procent mellan åren 1999 och 2000, från 493 000 till 471 000 barn. Minskningen av antalet inskrivna barn motsvaras dock inte av en minskning i andelen inskrivna barn. Den ökning av andelen inskrivna barn som pågått under lång tid fortsätter. Hösten 2000 var 76 procent av alla barn 1-5 år inskrivna i förskola eller familjedaghem, jämfört med 75 procent året innan. Andelen inskrivna 6-9 åringarna i fritidshem och familjedaghem uppgick hösten 2000 till 67 procent, jämfört med 66 procent 1999. I åldersgruppen 10-12 år var 7 procent av barnen inskrivna, samma andel som både 1998 och 1999. ammantaget innebär det att 54 procent av alla barn 1 12 år är inskrivna i någon form av barnomsorg, vilket är en lika stor andel som förra året. Den högsta andelen barn i barnomsorg finns i storstäderna. Hösten 2000 var 60 procent av barnen i åldern 1-12 år i storstäder inskrivna i någon form av barnomsorg. I glesbygdskommuner var andelen endast 44 procent, vilket är en minskning med 3 procentenheter sedan 1999. Oförändrat antal barn i förskola Hösten 2000 var 315 900 barn inskrivna i förskola vilket är 2 800 barn färre än året innan. Trots den lilla minskningen av antalet barn har andelen barn inskrivna i förskola fortsatt att öka. År 2000 var 66 procent av barnen 1-5 år inskrivna i förskola jämfört med 64 respektive 61 procent åren 1999 och 1998. Högst andel 1-5 åringar i förskola har kommungrupperna storstäder, förortskommuner och större städer (73, 68 respektive 70 procent). Andelen är lägst i landsbygdskommuner och gruppen övriga mindre kommuner (53 respektive 54 procent), vilket ändå är en ökning med 3 procentenheter jämfört med deras andelar 1999. Trots att sexåringarna i princip har lämnat förskolan och går i skolformen förskoleklass var drygt 4 000 Andel barn (%) 100 80 60 40 20 0 1-5 år 6-9 år 10-12 år Diagram 2: Andel barn (%) i olika åldersgrupper som är inskrivna i barnomsorg 2000 sexåringar inskrivna i förskola 2000. Det motsvarar knappt 4 procent av alla sexåringar, vilket är en ungefär lika stor andel som förra året. I Kungsbacka, Värmdö och orsele är över 30 procent av sexåringarna inskrivna i förskola. Fortsatt minskning av antalet barn i familjedaghem Antalet barn i familjedaghem fortsätter att minska och är nu knappt 58 000. Jämfört med 1990 har antalet barn halverats. Årets minskning är på drygt 11 500 barn eller nästan 17 procent. Andelen barn i familjedaghem var i år 10 procent för barn 1-5 år och 2 procent för barn 6-9 år vilket är en minskning med en procentenhet i båda åldersgrupperna jämfört med förra året. kolverkets föräldraenkät 2 visade att för 6-9 åringarna var familjedaghemmen den mest uppskattade verksamhetsformen tillsammans med öppen fritidsverksamhet. Hela 96 procent av föräldrarna med 6-9 åringar i familjedaghem uppgav att de var nöjda med barnomsorgen. För de yngre barnen uppgav 90 procent av föräldrarna med 1-5 åringar i familjedaghem att de var nöjda med barnomsorgen vilket var samma andel som de föräldrar som hade sina barn i kommunal förskola. Familjedaghemmens tillbakagång kan alltså Förskola Familjedaghem Fritidshem knappast förklaras av att föräldrarna är missnöjda med familjedaghemmens verksamhet. I storstadskommuner gick i genomsnitt 5 procent av 1-5 åringarna i familjedaghem, vilket var samma andel som föregående år. En jämförelse med de övriga kommungrupperna visar att storstadskommuner fortfarande har den lägsta andelen barn i familjedaghem. Hälften av kommunerna har mindre än 10 procent av barnen i åldersgruppen 1-5 år i familjedaghem. Kommunerna Överkalix, Lessebo och Åsele har inga familjedaghem överhuvudtaget. Landsbygds- och glesbygdskommuner har högst andel barn i familjedaghem, även om andelen inskrivna barn har minskat även i dessa mindre kommuner. Den högsta andelen i landet återfinns i Ydre, där 38 procent av 1-5 åringarna är inskrivna i familjedaghem. Även kommunerna Eda, imrishamn och Bromölla har en stor andel barn i familjedaghem. Antalet barn per familjedaghem (per dagbarnvårdare) är i genomsnitt 5,5 barn. Ett annat sätt att mäta hur många barn som går i ett familjedaghem är att mäta andelen familjedaghem med fler än 8 barn. I år är den andelen 10 pro- 2) Tillgång och efterfrågan på barnomsorg, kolverket 1999 11
cent vilket är samma andel som förra året. Enskilda kommuner kan ha en betydligt högre andel familjedaghem med fler än 8 barn. Andelen varierar från nästan 70 procent till att inga av kommunens familjedaghem har fler än 8 barn. Fördelningen mellan andelen barn i förskola och familjedaghem Fördelningen på olika verksamhetsformer skiljer sig förhållandevis mycket åt mellan kommungrupperna. torstäder har högst andel inskrivna barn i förskola och lägst andel barn inskrivna i familjedaghem, medan landsbygdskommuner och gruppen övriga mindre kommuner har lägst andel barn inskrivna i förskola och högst andel barn inskrivna i familjedaghem. killnaderna mellan kommunerna är alltså stora. I Danderyd är 81 procent av barnen 1-5 år inskrivna i förskola och 9 procent inskrivna i familjedaghem medan i Ydre är 17 procent inskrivna i förskola och 38 procent i familjedaghem. I Eda, Kil och Bromölla är andelen barn inskrivna i familjedaghem ungefär lika stor som andelen barn inskrivna i förskola, 32-34 procent i vardera verksamheten. Närvarotid Under hösten 1999 genomförde CB, på kolverkets uppdrag, en enkätundersökning som riktades till cirka 70 000 föräldrar med barn i åldern 1-5 år. I enkäten fick föräldrarna bland annat ange barnens närvarotid. Det visar sig att närvarotiden är något kortare i kommunala familjedaghem jämfört med i förskolan. I förskolan är närvarotiden något kortare i kommunala förskolor än i enskilda förskolor. En liknande undersökning gjordes 1996 till föräldrar med barn 1-6 år. Trots att resultaten inte är helt jämförbara (sexåringarna ingick 1996) tyder resultaten på att den genomsnittliga närvarotiden i förskolan är oförändrad medan tiden i kommunalt familjedaghem har ökat med 4 timmar. Det har alltså skett en utjämning av närvarotiderna mellan verksamhetsformerna. Andel inskrivna barn, 1-5 år 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 torstäder Förortskommuner törre städer Medelstora städer Industrikommuner Förskoleverksamhet Timmar/vecka Kommunal förskola 31 Enskild förskola 32 Kommunalt familjedaghem 30 Förskola/familjedaghem 31 Privat dagbarnvårdare 28 läkting/granne/bekant etc. 23 Tabell 1: Genomsnittlig närvarotid i olika omsorgsformer inom förskoleverksamheten, 1999 3 Den genomsnittliga närvarotiden i förskola och familjedaghem varierar mellan kommungrupperna och ligger mellan 28 och 33 timmar per vecka, där industri- och landsbygdskommuner har kortast närvarotid medan storstads- och förortskommuner har längst närvarotid. Variationen i närvarotiden mellan kommunerna är något större, den varierar mellan 24 och 36 timmar per vecka. Kommuner med korta närvarotider är Nordanstig, Ödeshög, Hjo, Mellerud och valöv medan kommuner med långa närvarotider är Täby, Järfälla, Dorotea och Upplands-Bro. Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Familjedaghem Förskola törre övriga Mindre övriga Diagram 3: Andel barn (%) 1-5 år inskrivna i förskola respektive familjedaghem per kommungrupp 2000 Oförändrat antal barn i fritidshem Antalet inskrivna barn i fritidshem har ökat kraftigt under 1990-talet, men nu verkar det som om antalet barn i fritidshem bara har ökat marginellt det senaste året. År 2000 fanns det 332 500 barn i fritidshemmen vilket är lika många som 1999 (332 200). edan 1990 har dock antalet barn i fritidshem mer än tredubblats. Utbyggnaden av fritidshemsverksamheten hänger delvis samman med att verksamheten sedan 1998 även omfattar sexåringar och att barnkullarna som börjat skolan de senaste åren varit ovanligt stora. Men utbyggnaden har också inneburit att en allt större andel av barnen under sina första skolår går i fritidshem. Hösten 2000 gick 64 procent av alla barn i åldern 6-9 år i fritidshem, jämfört med 62 procent föregående år och 38 procent 1994. Bland de lite äldre barnen (10-12 år) är det fortfarande relativt få som går i fritidshem, 7 procent, vilket är oförändrat sedan de föregående tre åren. Andelen 6-9 åringar i fritidshem är högst i storstäder och i förorts- 3) Föräldraenkäten 12
kommuner, 77 respektiver 71 procent, medan glesbygdskommuner och gruppen övriga mindre kommuner har lägst andel, 51 procent. Liten variation i personaltätheten i förskolan Antalet barn per årsarbetare har ökat kraftigt i förskolan/daghemmen sedan början av 1990-talet. Ökningen har dock avstannat de senaste åren och hösten 2000 var antalet barn per årsarbetare oförändrad jämfört med 1999 (5,4) jämfört med 5,7 för 1998. Antalet barn per årsarbetare har minskat något i enskild förskola från 5,7 (1999) till 5,5 (2000), medan den ökat marginellt i kommunal förskola från 5,3 (1999) till 5,4 (2000). tor- Göteborg tor- tockholm Variationerna är måttliga mellan olika kommungrupper. För glesbygdskommuner är antalet barn per årsarbetare 4,8 medan motsvarande siffra för förortskommuner är 5,7. Variationen är större mellan kommunerna, antalet barn per årsarbetare varierar mellan 3,7 och 8,6. tor- Malmö 5,7 till 8,6 (95) 5,2 till 5,6 (97) 3,7 till 5,1 (97) Figur 1: Antalet inskrivna barn i förskola per årsarbetare (kommunal och enskild) 2000 om kartan visar är antalet inskrivna barn i förskola per årsarbetare hög i flertalet av kommunerna i stockholmsområdet medan antalet barn per årsarbetare är låg i flertalet av norrlandskommunerna. Andelen årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning uppgick 2000 till 54 procent, samma andel som de två tidigare åren. Andelarna skiljer sig något åt mellan olika kommungrupper. Högsta andel har större städer, 59 procent, och lägst andel har glesbygdskommuner där 46 procent av årsarbetarna har pedagogisk högskoleutbildning. Det finns dock betydande skillnader mellan kommunerna, där andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning varierar mellan 92 och 23 procent. Färre dagbarnvårdare Antalet dagbarnvårdare har minskat i samma takt som antalet inskrivna barn i familjedaghem. Det gör att antalet barn per dagbarnvårdare är densamma som förra året, 5,5 barn per dagbarnvårdare. torstadskommuner och större städer har i genomsnitt färre barn per dagbarnvårdare (5 barn) än landsbygdskommuner (6 barn). Andelen dagbarnvårdare med relevant utbildning (utbildning för arbete med barn) har ökat något från 70 till 71 procent. I storstäder är det relativt sett fler dagbarnvårdare som är utbildade för arbete med barn, i genomsnitt 77 procent. Lägst andel dagbarnvårdare med relevant utbildning återfinns i glesbygdskommuner och i gruppen övriga större kommuner. pridningen inom kommungrupperna är emellertid så stor att det är svårt att dra några generella slutsatser om skillnaden mellan olika kommuntyper. Andelen utbildade dagbarnvårdare i glesbygdskommuner har ökat från 58 procent förra året till 60 procent i år. I cirka 15 procent av kommunerna har samtliga dagbarnvårdare utbildning för arbete med barn. Minskad utbildningsnivå bland fritidshemspersonalen Personaltätheten i fritidshemmen har minskat betydligt under 1990- talet. Mellan 1990 och 1998 nästan halverades personaltätheten. Dock har denna trend med minskad personaltäthet brutits 2000. År 2000 gick det 17,5 inskrivna barn per årsarbetare i fritidshem vilket är en liten minskning jämfört med 1999 då det gick 17,8 barn per årsarbetare. Fritidspedagoger och annan personal på fritidshemmen har på många håll även blivit en resurs i skolan. Hösten 2000 hade 27 procent av fritidspedagogerna arbetstid förlagd både i fritidshem och grundskola, vilket är en ökning med 10 procentenheter jämfört med hösten 1999. Dock bör här noteras att förra året var det första året med nya insamlingsrutiner för personal i integrerad verksamhet vilket kan betyda att den redovisade ökningen i andelen fritidspedagoger med arbetstid förlagd både i fritidshem och grundskola inte helt säkert stämmer överens med den faktiska förändringen. 13
Förortskommuner, större städer och medelstora städer har i genomsnitt flest fritidshemsbarn per årsarbetare, 18-19 barn, medan glesbygdskommuner ligger lägst med 15 barn per årsarbetare. För kommunerna varierar antalet barn per årsarbetare mellan 7 och 43. Andelen av personalen som har pedagogisk högskoleutbildning, främst fritidspedagogutbildning, har minskat jämfört med förra året. År 2000 var det 62 procent som hade pedagogisk högskoleutbildning medan 1999 var det 68 procent. För alla kommungrupper har andelen minskat med 5-7 procentenheter. Den högsta utbildningsnivån återfinns i större städer och medelstora städer, 73 respektive 68 procent. Lägst utbildningsnivå hos personalen finns i storstäder, förortskommuner samt glesbygdskommuner, 54, 51 respektive 54 procent. Bland kommunerna varierar andelen årsarbetarna som har pedagogisk högskoleutbildning mellan 97 och 21 procent. Fortfarande låg andel barn som får modersmålsstöd År 2000 hade 13 procent av de 1-5 åringar som var inskrivna i förskola ett annat modersmål än svenska. I familjedaghemmen var motsvarande andel 4 procent. Det motsvarar sammantaget 40 750 barn. Av dessa fick 5 000 barn, flertalet i förskolan, modersmålsstöd. Det betyder att endast 12 procent av barnen som har ett annat modersmål än svenska får modersmålsstöd, 1999 var motsvarande andel 13 procent. Det är alltså en betydligt lägre andel av de berättigade barnen som får modersmålsstöd i förskola jämfört med i förskoleklass och grundskola, där 39 respektive 52 procent av de berättigade barnen får modersmålsstöd/-undervisning. tor- Malmö tor- Göteborg Andelen barn med annat modersmål än svenska är högst i storstäder och vissa förortskommuner samt i några kommuner i gränstrakterna till Finland. Bland kommunerna har Botkyrka och Haparanda högst andel barn i förskola med ett annat modersmål än svenska, 55 respektive 43 procent. I de kommuner där mer än 30 procent av barnen har ett annat modersmål än svenska är det Botkyrka som ger modersmålsstöd i störst omfattning. Där får 37 procent av barnen som har ett annat modersmål än svenska stöd i sitt modersmål. tor- tockholm Kommunen ger modersmålsstöd (58) Modersmålsstöd ges ej (195) Inga barn med annat modersmål än svenska finns (36) Figur 2: Kommuner som ger modersmålsstöd 2000 Enskild barnomsorg vanligast i storstadsområdena Barnomsorg i enskild regi (verksamhet som kommunen har ett övergripande ansvar för men som drivs av annan huvudman än kommunen) har blivit vanligare under 1990-talet och ökningen fortsätter 2000, även om ökningen är liten. Totalt fanns 11 procent av alla barn i barnomsorgen i verksamheter drivna i enskild regi, jämfört med 10 procent 1999. Förskolan är den verksamhet där högst andel barn, 15 procent, går i enskild regi. För fritidshemmen är andelen 8 procent. Motsvarande andelar föregående år var 15 respektive 7 procent. Antalet barn i enskild barnomsorg har alltså ökat. Totalt är 77 600 barn inskrivna i barnomsorg driven i enskild regi vilket är en ökning med knappt 4 500 barn. Den största ökningen återfinns i fritidshemmen, där antalet barn i enskilda fritidshem ökat med 2 800 jämfört med förra året. Enskild barnomsorg är betydligt vanligare i storstäder och förortskommuner än i övriga kommungrupper. Hösten 2000 var andelen inskrivna barn 0-12 år i enskild regi 22 procent i storstäder och 15 procent i förortskommuner medan motsvarande andel endast var 6 procent i medelstora städer och gruppen övriga större kommuner och 3 procent i industrikommuner. pridningen mellan olika kommuner är stor. I ollentuna och Täby är 34 procent av barnen 0-12 år i barnomsorg inskrivna i en enskild verksamhet medan 57 kommuner helt saknar barnomsorg i enskild regi. 14
66 kommuner saknar förskolor i enskild regi och 125 kommuner saknar fritidshem i enskild regi. I 47 kommuner går mer än 20 procent av barnen i en förskola som drivs i enskild regi och i 37 kommuner går mer än 10 procent av barnen i enskilda fritidshem. Gemensam ledning i fritidshem och grundskola Fritidshemmen har, liksom förskoleklassen, i mycket stor grad gemensam ledning med grund- och särskolor. Hösten 2000 gick 96 procent av alla inskrivna barn i ett fritidshem som har samma rektor som en grund- eller särskola. torstäder har lägst andel, 90 procent, medan förortskommuner har högst andel, 99 procent. I 187 kommuner går så gott som alla barn, 99-100 procent, i ledningsmässigt integrerad verksamhet. Det är bara i tre kommuner (Ljusnarsberg, Mariestad, Bjurholm) där det är vanligare att fritidshemmen är ledningsmässigt fristående än att de har gemensam ledning med en grund- eller särskola. Den öppna förskolan minskar Antalet öppna förskolor fortsätter att minska. Antalet enheter är nu nere på 805, vilket är 64 färre än förra året. Minskningen mellan åren 1999-2000 låg på runt 60 enheter, och under de senaste två åren har cirka 15 procent av de öppna förskolorna försvunnit. edan 1991 har antalet enheter minskat med mer än hälften. Antalet kommuner helt utan öppen fritidsverksamhet har ökat från 120 (1999) till 124 (2000). Antalet årsarbetare i öppna förskolor var 626 vilket är en minskning med endast 26 stycken sedan 1999, trots att antalet enheter har minskat med 64 enheter. Andel i barn i enskild verksamhet (%) 25 20 15 10 5 0 torstäder Förortskommuner törre städer Medelstora städer Industrikommuner Diagram 4: Andelen (%) barn 0-12 år inskrivna i barnomsorg i enskild regi av alla inskrivna barn 0-12 år per kommungrupp 2000 Andelen anställda med pedagogisk högskoleutbildning i de öppna förskolorna är hög, 81 procent, vilket är högre än för någon annan verksamhetsform. Andelen har dessutom ökat något jämfört med 1999, då andelen var 80 procent. Ökningen gäller alla kommuntyper med undantag för gruppen övriga större kommuner, där andelen utbildade har minskat från 80 till 75 procent. Öppen fritidsverksamhet Öppen fritidsverksamhet riktas till barn i åldern 10-12 år. Barnen är inte formellt inskrivna i verksamheten utan kan infinna sig närhelst det finns intresse och behov. Tillgången till öppen fritidsverksamhet varierar kraftigt mellan kommunerna. Enligt årets mätning organiserar 26 procent av kommunerna öppen fritidsverksamhet. Förra årets datainsamling var den första i sitt slag, och resultaten den gången visade att endast 20 procent av kommunerna anordnade öppen fritidsverksamhet. Årets resultat ligger mera i linje med de tidigare skattningar som gjorts av kolverket i samband med undersökningar och enkäter. En nyligen genomförd men opublicerad kommunenkät visade att runt 26 procent av kommunerna anordnade öppen fritidsverksamhet. Det är tänkbart att förra årets undersökning var behäftad med vissa kvalitetsproblem, och man kan inte vara helt säker på att andelen kommuner med öppen fritidsverksamhet har ökat med 6 procentenheter sedan förra året. Trenden under senare år har snarare varit Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner törre övriga Mindre övriga den motsatta, dvs. en minskning av de öppna verksamhetsformerna. En viss ökning kan emellertid inte uteslutas. Under senare år har kolverket uppmärksammat bristen på öppen fritidsverksamhet och kommunernas ansvar gentemot 10-12 åringarna. Det är inte otänkbart att den rapporterade ökningen beror på att kommunerna byggt ut den öppna fritidsverksamheten. Öppen fritidsverksamhet är vanligast i förortskommuner, större städer och medelstora städer. Andelen avdelningar som är samordnade med grund- eller särskolan ökar. Förra året delade 56 procent av avdelningarna pedagogisk ledning med grund- eller särskolan, och i år var motsvarande andel 62 procent. Ungefär en tiondel av kommunerna har valt att samordna den pedagogiska ledningen på samtliga enheter med öppen fritidsverksamhet. ituationen för 10-12 åringar 4 Kommunerna är skyldiga att tillhandahålla skolbarnomsorg för barn i åldern 10 till 12 år i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete och studier eller barnets eget behov. Det finns tre verksamhetsformer som är aktuella för 10-12 åringarna, nämligen fritidshem, familjedaghem och öppen fritidsverksamhet. Enligt 4) Tillgång och efterfrågan på barnomsorg, kolverket 1999 15
kolverkets föräldraenkät har bara 13 procent av 10-12 åringarna tillgång till någon form av kommunal barnomsorg, vilket kan jämföras med motsvarande siffra för 6-9 åringarna, som är 67 procent. Nästan alla 10-12 åringar har förvärvsarbetande föräldrar (83 procent), och det är inte säkert att det är någon vuxen hemma när barnen kommer hem från skolan. tudier har visat att hela 53 procent av 10-12 åringarna får klara sig själva efter skolan. Motsvarande siffra för 6-9 åringarna är 6 procent. Föräldrar, med 10-12 åringar inom skolbarnomsorgen, är i allmänhet mera nöjda med omsorgssituationen än föräldrar utan skolbarnomsorg. Det vanligaste alternativet, att barnen får sköta sig själva efter skolan, är alltså den minst uppskattade lösningen bland föräldrarna. 7 procent av föräldrarna till 10-12 åringar utan tillgång till barnomsorg uppger att de skulle vilja ha tillträde till någon slags barnomsorg, vilket kan översättas till en efterfrågan på drygt 24 000 platser. Kommunerna är inte speciellt aktiva i arbetet med 10-12 åringarna. Endast 25 procent av kommunerna har inventerad behovet av skolbarnomsorg för barn i åldersgruppen 10-12 år. Det är även sällsynt med politiska mål gällande tillgången på skolbarnomsorg. Mindre än hälften, 43 procent, av kommunerna uppger att de antagit mål avseende tillgången på skolbarnomsorg för 10-12 åringarna, och enbart 24 procent av kommunerna uppger att de utvärderat skolbarnomsorgen för 10-12 åringar under det senaste året. 6 FÖRKOLEKLA Första steget mot målen i Lpo94 Förskoleklassen är en egen skolform sedan 1998. Deltagandet är frivilligt från elevernas sida medan kommunen har skyldighet att erbjuda plats för alla som vill. Förskoleklassen omfattas av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet Öppen fritidsverksamhet 5% Privata lösningar 3% Hemma med förälder 27% Fritidshem eller familjedaghem 8% Diagram 5: Den procentuella andelen 10-12 åringar efter omsorgsform 1999 5 Lpo94. I denna sägs bl.a. att samarbetsformer ska utvecklas mellan förskoleklass, skola och fritidshem. Utbildningen i förskoleklass ska ses som det första steget mot läroplanens mål. Huvuddelen av insamlingen som avser uppgifter om förskoleklass har för andra året i rad skett direkt från grund- och särskolor. Det gäller all verksamhet i förskoleklass som har samma pedagogiska ledning som dessa skolformer. Ifråga om förskoleklass som inte har sådan pedagogisk samverkan har insamlingen liksom tidigare skett från ansvarig central förvaltning inom kommunen. Den pedagogiska och organisatoriska samverkan med andra skolformer som gäller för större delen av verksamheten i förskoleklass gör uppgiftslämnandet komplicerat. Bland annat måste uppgiftslämnarna göra skattningar och schablonmässiga fördelningar av olika uppgifter, främst beträffande personalen. Eftersom uppgiftslämnarna är många är det rimligt att anta att deras skattningar och fördelningar genomförts på olika sätt. Vissa resultat bör därför tolkas med försiktighet. Annat 3% Barnet klarar sig självt 54% Fortsatt hög andel av sexåringarna i förskoleklass Läsåret 2000/01 går drygt 107 500 barn i förskoleklass. Det innebär en fortsatt minskning med närmare 4 800 elever i förhållande till föregående år. Årskullen sexåringar har minskat i ungefär samma omfattning så den andel av årskullen som finns i förskoleklass är oförändrad, dvs. 93 procent. Andelen sexåringar av eleverna i årskurs 1 i grundskolan är även den oförändrad eller 4 procent. Däremot har andelen av sexåringarna som är inskrivna i förskolan minskat något, från 3,7 till 3,3 procent. Jämfört med den stora förändring som skedde åren närmast därförinnan andelen sexåringar som gick i förskola 1997 var 27,6 procent kan andelen dock betraktas som stabil. Några kommuner har i uppgiftsinsamlingen redovisat att man inte har några elever eller en mycket liten andel i förskoleklass. exåringarna finns istället i grundskolans första årskurs. Det gäller i stort sett samma kommuner som föregående år, nämligen Malå, kurup, kövde, Vimmerby, Älvsbyn, Östersund och Östhammar. Andelen femåringar av alla elever i förskoleklass minskar ytterligare något, från 1,4 till 1 procent. En 5) Tillgång och efterfrågan på barnomsorg, kolverket 1999 6) kolverkets kommunenkät om skolbarnsomsorg för 1-12 åringar 2000 (ej publicerad) 16
enda kommun Årjäng har mer än 10 procent femåringar i förskoleklass medan närmare hälften av kommunerna (135 stycken) inte har någon femåring alls i förskoleklass. amma pedagogiska ledning som grund- eller särskola Andelen elever i verksamhet som har samma pedagogiska ledning som grund- eller särskola uppgår till 98 procent totalt för alla huvudmän. I kommunal verksamhet är andelen 99 procent. I båda fallen innebär det en ökning med omkring en procent jämfört med föregående år. pridningen mellan kommunerna är liten i nio av tio kommuner finns alla elever i verksamhet där samverkan av detta slag sker. Endast i tre kommuner är det mindre än 50 procent av eleverna som finns i verksamhet med samma pedagogiska ledning som grund- eller särskola. Elever med annat modersmål Totalt 11 procent av eleverna i förskoleklass har ett annat modersmål än svenska. Knappt hälften, 39 procent, av dessa elever får modersmålsstöd. Jämfört med föregående läsår är andelen elever som har ett annat modersmål densamma, medan andelen elever som får modersmålsstöd har ökat något. En jämförelse kan också göras med grundskolan där 12 procent av eleverna är berättigade till modersmålsundervisning och 52 procent deltar i sådan undervisning. I förskolan har 13 procent av alla inskrivna barn ett annat modersmål. Endast 13 procent av dessa elever får modersmålsstöd. Andelen elever i förskoleklass med annat modersmål varierar mellan olika kommungrupper. torstäder, förortskommuner och större städer har en högre andel elever med annat modersmål och de har också en högre andel elever som får modersmålsstöd. Verksamhet i enskild regi Antalet elever som går i förskoleklass hos enskild anordnare uppgår till totalt 5 200, vilket motsvarar fyra procent av samtliga elever. Av dessa Mindre övriga kommuner törre övriga kommuner Glesbygdskommuner Landsbygdskommuner Industrikommuner Medelstora städer törre städer Förortskommuner torstäder 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Andel elever i förskoleklass hos enskild anordnare Diagram 6. Andel elever i förskoleklass hos enskild anordnare per kommungrupp läsåret 2000/01. går majoriteten, drygt 4 300 elever, i fristående förskoleklass, dvs. i förskoleklass på en fristående skola. Antalet elever i fristående förskoleklass har därmed ökat med 17 procent jämfört med föregående år. Andelen elever som går i fristående skolor är densamma som i grundskolan, 4 procent. Övriga elever hos enskild anordnare (880) går i förskoleklass som kommunen har ett övergripande ansvar för men som anordnas av t.ex. en enskild förskola, sameskolan eller en specialskola. Andelen elever hos enskild anordnare varierar mellan olika kommungrupper, vilket diagram 6 illustrerar. I storstäder går 9 procent av samtliga elever i förskoleklass hos enskild anordnare. Andelen är också relativt hög i förortskommuner och i större städer. I övriga kommungrupper är andelen låg. Mönstret är ungefär detsamma som i grundskolan. Både personaltäthet och utbildningsnivå varierar Antalet anställda i förskoleklass omräknat till årsarbetare har minskat med sex procent eller med 550 årsarbetare sedan läsåret 1999/00. amtidigt har antalet elever minskat med närmare fem procent. ammantaget innebär detta att personaltätheten mätt i antalet årsarbetare per 100 elever är nästan densamma mellan åren, 7,7 läsåret 1999/00 och 7,8 läsåret 2000/01. Mellan kommuner finns däremot stora skillnader i beräknad personaltäthet. Den varierar från 4,2 till 14,7 årsarbetare per 100 elever. En jämförelse mellan personaltätheten hos kommunala och enskilda anordnare visar också skillnader. I kommunal förskoleklass är personaltätheten 7,8 årsarbetare per 100 elever medan den är 8,1 hos fristående skolor och 10 i enskild verksamhet. tatistiken visar också att det finns skillnader mellan andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning i kommunal verksamhet och hos enskilda anordnare. I kommunal verksamhet är andelen med förskollärarutbildning 73 procent medan motsvarande andel hos enskilda anordnare är 50 procent. Det finns dock en större andel med lärarutbildning hos enskilda anordnare jämfört med kommunala. I kommunal förskoleklass har 4 procent av årsarbetarna lärarutbildning medan motsvarande andel i fristående förskoleklass är 10 procent. Även den totala andelen årsarbetare som har pedagogisk högskoleutbildning, dvs. förskollärar-, fritidspedagog- eller lärarutbildning, 17
skiljer sig åt. I kommunal verksamhet är andelen med pedagogisk högskoleutbildning 85 procent, i fristående skolor är den 65 procent och i annan enskild verksamhet är den 76 procent. Här finns dock stora skillnader mellan kommunerna. I sex kommuner är andelen med pedagogisk högskoleutbildning mindre än 60 procent medan den i 30 kommuner är 100 procent. Jämfört med föregående läsår har andelen personal, omräknat till årsarbetare, med förskollärareutbildning minskat något, från 73 till 72 procent. amtidigt har andelen med lärarutbildning ökat något, från 3,8 till 4,2 procent, liksom andelen med fritidspedagogutbildning, från 6,5 till 7,3 procent. Observera att föregående års värden har i denna jämförelse reviderats jämfört med de uppgifter som publicerades under år 2000. En ny tabell med korrekta värden för läsåret 1999/00 (Jämförelsetal för huvudmän, Del 1 2000, Förskoleklass, Tabell 2) finns publicerad på kolverkets hemsida. Förskoleklass samverkar vanligtvis eller bedrivs integrerat med andra verksamheter, främst grundskola och fritidshem. Detta innebär att personalen kan arbeta i flera av dessa verksamheter. Läsåret 2000/01 var det 14 procent av alla anställda med förskollärarutbildning (omräknat till årsarbetare) som arbetade på detta sätt. Bland fritidspedagogerna var motsvarande andel 27 procent medan endast 1 procent av lärarna också arbetade i förskola och/eller fritidshem. Påpekas bör att andelen lärare beräknas på alla lärare i grundskolan, dvs. i alla nio årskurserna. GRUNDKOLAN Andelen elever i fristående grundskolor fortsätter att öka Läsåret 2000/01 går det drygt 1 051 900 elever i grundskolan totalt. Detta är en ökning med cirka 1,5 Antal kommuner 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 96 64 Diagram 7: Antal kommuner fördelade efter andel elever i fristående grundskolor procent jämfört med föregående läsår. Elevantalet väntas öka även nästa läsår för att sedan minska igen. I fristående grundskolor har antalet elever ökat med drygt 23 procent jämfört med föregående läsår. I kommunala grundskolor går nu över en miljon elever, en ökning med knappt en procent jämfört med föregående läsår. I fristående grundskolor inklusive riksinternat och internationella skolor går nästan 43 100 elever. Dessa elever utgör cirka fyra procent av samtliga elever i grundskolan. Detta innebär att en något större andel av grundskolans elever går i fristående grundskolor jämfört med föregående läsår. Jämfört med läs året 1993/94 är ökningen betydande. Då gick cirka 1,5 procent av samtliga grundskoleelever i fristående grundskola. Av årets elever finns drygt 70 procent av eleverna i skolor med allmän inriktning eller inriktning mot speciell pedagogik. I samtliga kommungrupper har andelen elever i fristående skolor ökat jäm fört med föregående läsår. Mest har andelarna ökat förortskommuner och stor städer. Dessa grupper har också de högsta andelarna elever i fristående grundskolor (i genomsnitt 6,8 respektive 9,5 procent). Variationen mellan storstäderna är dock stor. I Göteborg 51 27 19 13 10 9 0 <1 1-2 3-4 5-6 7-8 9-10 >10 Andel elever i fristående grundskolor(%) går 11,7 procent av eleverna i fristående grundskolor medan andelen i Malmö är 4,6 procent. En tredjedel av kommunerna (96 stycken) har inga elever alls inskrivna i fristående grundskolor. Högst andel elever i fristående skolor (17,6 procent) har Lidingö kommun. Andelen 6 åringar i år 1 är oförändrad I och med att den nya skolformen förskoleklass infördes 1998 har andelen sexåringar i grundskolan minskat. Läsåret 1997/98 var 7,1 procent av eleverna i år 1 sex år. Detta läsår, 2000\01, är andelen sexåringar 4,0 procent. Minskningen jämfört med föregående läsår är dock marginell. Andelen sex åringar i år 1 i kommunala grundskolor ligger på samma nivå som före gående läsår, 3,6 procent. I de fristående grundskolorna har andelen minskat, från 14,5 till 11,0 procent. Engelska I likhet med föregående läsår får 33 procent av eleverna i år 1 undervisning i engelska. I kommunala grundskolor är andelen i år 1 som läser engelska 32 procent och i fristående grundskolor 55 procent, en ökning med en procent enhet jämfört med föregående läsår. killnaden mellan fristående grund skolor med olika inriktning är dock stor. 18