Stagneliusskolan Bebyggelsehistorisk utredning

Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Stagneliusskolan Bebyggelsehistorisk utredning Komplettering till utredning om Fredriksskansområdet Författare Veronica Olofsson Copyright Kalmar läns museum Redaktion Veronica Olofsson, Seija Nyberg Kartor Publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket Förlag Kalmar läns museum ISSN 1400-352X

Innehåll Sammanfattning...7 Områdets historik och karaktär... 7 Områdets byggnader...7 Inledning...9 Uppdragets bakgrund...9 Områdesbeskrivning och karta... 9 Skyddsstatus...9 Utredningsområdets historiska utveckling...11 Byggnadshistorik...13 Kalmar Högre Allmänna Läroverk uppförs...13 Förändringar och renoveringar...18 Området och dess byggnader/anläggningar beskrivning, kulturhistorisk bedömning och antikvariska rekommendationer...21 Skolgården med omgärdning och Tessinparken...21 Läroverkets huvudbyggnad...24 Gymnastikhuset...29 Skolmatsalen...31 Soprum...33 Skärmtak för cyklar...34 Källor...35

6

Sammanfattning Denna kulturhistoriska utredning över Stagneliusskolan med tillhörande område har gjorts i anslutning till pågående detaljplanarbete i det intilliggande Fredriksskansområdet. Syftet är att belysa de kulturhistoriska förhållandena och att ge antikvariska rekommendationer inför det fortsatta utvecklingsarbetet. Arbetet har utförts år 2011 av antikvarie Veronica Olofsson, Kalmar läns museum, på uppdrag av Kalmar kommun. Liknande rapporter har upprättats för Lindö och idrottsplatsen Fredriksskans, utförda i samma sammanhang. Områdets historik och karaktär I stort sett hela utredningsområdet utgörs av utfylld mark. Malmens förutvarande strand mot Malmfjärden motsvaras ungefär av Strandgatans nuvarande sträckning. Utfyllnaderna påbörjades vid mitten av 1800-talet och fullbordades på 1920-talet i samband med att Fredriksskansområdet genomgick en total omdaning. På platsen där Stagneliusskolan idag ligger fanns under tidigt 1900-tal bl.a. ett stenhuggeri och annan småindustri. I början av 1930-talet beslutade staden dock att uppföra en ny skolanläggning för Kalmar allmänna högre läroverk på platsen. Skolan ritades av arkitekten Ragnar Östberg och stod klar 1932. Skolanläggningen grundplan gavs formen av en öppen fyrkant vänd mot Kvarnholmen där huvudbyggnaden förlades i norr med två lätt vinklade flyglar och en gymnastikbyggnad i söder. Byggnaderna gavs en stram klassicistisk arkitektur. Mellan byggnaderna finns en öppen skolgård och norr om skolbyggnaden ligger en f.d. skolträdgård. På planen väster om skolbyggnaden uppfördes under 1940-talet ett antal provisoriska skolbaracker, vilka kom att stå kvar under 45 års tid. På 1980-talet uppfördes en fristående matsalsbyggnad söder om barackerna. Då skolbarackerna rivits anlades istället en park på platsen. I den fortsatta utvecklingen av området kan följande företeelser inom området bevaras eller förstärkas med syfte att värna områdets historiska karaktär: - f.d. skolträdgård, anlagd i undervisningssyfte - öppen skolgård med grusade partier - Tessinparken med kvarvarande kalkstensgångar Områdets byggnader Följande byggnader/anläggningar tillmäts ett mycket högt kulturhistoriskt värde: - läroverkets huvudbyggnad - gymnastikhuset Ovan listade byggnader bör betraktas som kulturhistoriskt särskilt värdefulla och bör fortsatt vara försedda med skyddsbestämmelser i detaljplan (q). Skolmatsalen tillmäts ett begränsat kulturhistoriskt värde. Skärmtak för cyklar och sophuset bedöms ha ett ringa kulturhistoriskt värde. Ingen särskild hänsyn anses nödvändig. 7

Karta där utredningsområdet är markerat. 1987 års stadsplan där skolbyggnaden och gymnastikhuset är belagda med skyddsbestämmelser. 8

Inledning Uppdragets bakgrund Denna kulturhistoriska utredning över Stagneliusskolan med tillhörande område har gjorts i anslutning till pågående detaljplanearbete i det intilliggande Fredriksskansområdet. Utredningen utgör en komplettering till den kulturhistoriska utredningen för Fredriksskansområdet som utarbetades våren 2011. Då den tidigare utredningen omfattar en översiktlig historik över Malmfjärdsområdets fysiska utveckling, kommer den aktuella utredningen att ha sin tyngdpunkt i de delar som behandlar byggnaderna vid Stagneliusskolan. Den aktuella utredningen syftar till att belysa de kulturhistoriska förhållandena på platsen och ge antikvariska rekommendationer för det fortsatta utvecklingsarbetet. Utredningen behandlar inte arkeologiska aspekter. Arbetet har utförts under maj och juni år 2011 av antikvarie Veronica Olofsson vid Kalmar läns museum, på uppdrag av Kalmar kommun. Skyddsstatus Utredningsområdet ligger i sin helhet inom ett område av riksintresse för kulturmiljön, K48 Kalmar. Hela området ligger även inom fornlämningsområde Kalmar stad, Kalmar 93:1. Den gällande stadsplanen för området är från 1987 då kv. Flundran och kv. Forellen slogs samman till en fastighet. Enligt denna plan är skolbyggnaden och gymnastikhuset försedda med skyddsbestämmelser som innebär att byggnadernas karaktär inte får förvanskas. Områdets västra del är försedd med en bestämmelse som innebär att ny bebyggelse ska utformas med särskild hänsyn till skolbyggnaderna. Områdesbeskrivning och karta Utredningsområdets avgränsningar följer Fredriksskanskanalen i söder, Fredriksskansgatan i öster, Strandgatan i norr och Trädgårdsgatan i väster. Östra delen av området är bebyggt med Stagneliusskolans huvudbyggnad och gymnastikhus. Områdets västra del utgörs av en parkmiljö, kallad Tessinparken, och är bebyggd med en matsalsbyggnad. 9

Vy över Malmen från vattentornet 1901. Bron som ses på bilden är Malmbron. Malmen har ännu kontakt med Malmfjärden, men närmast bortom bron syns en utfylld landtunga mot Gröne man, vilken skapat Fredriksskanskanalen. (Bildnr: gc418, Kalmar kommuns bildarkiv) Arbetena med det nya läroverket har påbörjats. (Bildnr: KLM A27376R) 10

Utredningsområdets historiska utveckling Malmens förutvarande strand mot Malmfjärden motsvaras ungefär av Strandgatans nuvarande sträckning. I stort sett hela utredningsområdet, undantaget en bit av skolgårdens östra del där ön Kärringalåret med försvarsskansen Fredriksskans var belägen, ligger således på utfylld mark. Utfyllnaderna påbörjades vid mitten av 1800-talet och fullbordades först på 1920-talet då Fredriksskansområdet genom anläggandet av idrottsplatsen Fredriksskans, Fredrikskanskanalen, Fredriksskansgatan med bro samt parken Rävspelet, genomgick en total omdaning. Det aktuella området planlades genom 1906 års stadsplan och var då indelat i två kvarter 1, kv. Flundran (Tessinparken) och kv. Forellen (Stagneliusskolan), avsedda att indelas i villatomter. Kvarteren var åtskilda genom en gata, Wernskjöldsgatan 2, som då började vid Norra Kanalgatan. Då 1906 års karta upprättades var dock endast den södra delen av kvarteren närmast Fredriksskanskanalen utfyllda. Då 1919 års karta upprättades var det aktuella området i huvudsak utfyllt, men en liten del av kv. Forellens nordöstra hörn återstod, liksom marken öster om Fredriksskansgatan där idrottsanläggningens träningsplaner idag ligger. 1922 års karta visar att utfyllnaderna då var färdiga och i kv. Flundran ses en byggnad inritad. I bygglovsarkivet finns en ritning upprättad av stadsarkitekt J Fred Olson gällande ett provisoriskt arbetskjul i kv. Flundran. Några år senare, 1926, byggdes det provisoriska arbetskjulet till. Troligen hade detta skjul att göra med de tillfälliga verksamheter som vid denna tid var lokaliserade till platsen. Här fanns exempelvis ett stenhuggeri och Kalmar stads stenkross med tillhörande makadamfabrik samt olika inslag av småindustri. En odaterad ritning i bygglovsarkivet anger att en byggmästare vid namn Malmström också hade en inhägnad materialgård med förrådsskjul och kalkbod i området. Våren 1931 påbörjades byggandet av en ny skolbyggnad till Kalmar högre allmänna läroverk i kv. Forellen. Ovan nämnda arbetsskjul i kv. Flundran tycks har legat kvar på platsen en bit in på 1930-talet och användes troligen som arbetsbod vid läroverkets uppförande. 1 De två kvarteren är sedan 1987 sammanslagna till en gemensam fastighet. 2 Wernskjöldsgatan utlades 1908 enligt 1906 års stadsplan och började då vid Norra Kanalgatan. På 1940-talet, troligen i samband med att de provisoriska skolbarackerna uppfördes, igenlades gatans södra del. Idag börjar gatan vid Strandgatan. 11

1906 års karta där området föreslås indelas i villatomter. De vid tiden befintliga strandkonturerna är inritade med svaga linjer. Den gamla läroverksbyggnaden vid Stortorget, idag stadshus. (Bildnr: KLM A27276) 12

Byggnadshistorik Redan 1906 hade tanken på ett nytt läroverk väckts genom en skrivelse av läroverkets dåvarande rektor Josef Lind till Stadsfullmäktige. Den gamla läroverksbyggnaden 3 från 1835 vid Stortorget var då omodern och alltför liten. Diskussionerna blev dock utdragna och det kom att dröja drygt 25 år innan ett nytt läroverk stod klar. Den utdragna processen grundade sig framförallt i att det fanns delade meningar om man skulle bygga till den befintliga skolbyggnaden eller om en helt ny byggnad skulle uppföras. Likaså förekom diskussioner kring den nya läroverksbyggnadens placering och huruvida det var stadens ansvar att ordna lämplig tomtmark. Förutom platsen norr om Fredriksskanskanalen diskuterades placeringar som Malmtorget vid Nygatan och de öppna lyckorna runt Gamla staden. Ett första förslag fanns framtaget redan år 1908 av arkitekten Erik Lallerstedt. Under åren kring första världskriget avstannade planeringen, men återupptogs i början av 1920-talet med nya kommittéer, utredningar och överklaganden. Slutligen 1928 beslutades att läroverket skulle uppföras på den aktuella platsen. Uppdraget att utarbeta ett nytt förslag gick nu till arkitekten Ragnar Östberg och förslaget kunde slutligen 1930 fastställas genom beslut hos Stadsfullmäktige. 3 Byggnaden från 1835 var ritad av arkitekt C F Sundvall. Redan efter några årtionden var byggnaden för liten. På 1860-talet höjdes därför byggnaden och en fristående gymnastikbyggnad uppfördes. Byggnaderna fungerade som läroverk fram till 1933, då den nya läroverksbyggnaden vid Fredriksskanskanalen stod klar. Den äldre läroverksbyggnaden används idag som stadshus. Ragnar Östberg (1866-1945) Östberg utbildade sig på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm under 1880-talet. Han hade egen verksamhet från 1900 och kom att bli en av landets mest framstående arkitekter under det tidiga 1900-talet. Under åren 1922-1932 var han professor i arkitektur vid Konsthögskolan. Östberg har ritat en mängd byggnader över hela landet, allt från privatvillor till skolor. De kanske mest kända byggnadsverken är kanske Stockholms stadshus 1911-1923 och Sjöhistoriska museet i Stockholm 1931-1934. Kalmar Högre Allmänna Läroverk uppförs Kalmar högre allmänna läroverk byggdes under åren 1931-1932 av aktiebolaget Skånska Cementgjuteriet till en kostnad om 1 650 000 kr. Invigningen skedde den 8 juni 1933 och skolan hade då 700 elever. Läroverkets storslagna läge utmed Fredriksskanskanalen kan ses som representativt för läroverk som uppfördes vid denna tid 4. Skolanläggningen grundplan gavs formen av en öppen fyrkant vänd mot Kvarnholmen. Huvudbyggnaden förlades i norr med två lätt vinklade flyglar och i söder placerades gymnastikhuset, vilket sluter gårdsformatio- 4 Platser med närhet till vatten och/eller grönska var önskvärda lägen för de stora palatsliknande läroverk som uppfördes under decennierna kring sekelskiftet 1900. 13

Huvudbyggnaden står klar, men skolgården återstår. (Bildnr: KLM 4637A) Det nyuppförda läroverket har intagit sin plats i staden. Planen väster om skolan är ännu inte uppordnad. Notera det lilla skjulet som ännu ligger kvar. (Bildnr: KLM A25475) 14

nen. Anläggningen är väl inordnad i stadsplanen och med hänsyn till omgivningens förutsättningar. I sin egen beskrivning av läroverket framhåller Östberg att han tagit hänsyn till såväl pedagogiska krav som till omgivningen vad gäller vindförhållanden, väderstreck och utbyggnadsmöjligheter. Huvudbyggnaden är förlagd där grunden närmast når fast mark och gymnastikhuset på ett något lägre plan. Byggnaderna fick dock pålas med betongpålar. Grunden utfördes av armerad betong med sockel av granit. Byggnaderna gavs en stram klassicistisk arkitektur. Huset murades av tegel och fasaderna slätputsades av kalkbruk utan särskild avfärgning. Taken täcktes med falsad plåt. Dörrpartierna tillverkades av ek. I huvudbyggnadens bottenvåning låg skolsalar och bibliotek, på andra våningen personalrum och expeditionslokaler och på tredje samt fjärde våningen aula i den östra halvan och biologiska institutionen, teckningslokaler och skrivsal i den västra delen. I östra flygeln fanns de fysiska och kemiska institutionerna. I den västra flygeln fanns klassrum och två vaktmästarbostäder. I källarvåningen låg slöjdsalar, skolkök, toaletter och förråd. Interiören var konstnärligt utsmyckad. Flera vid tiden framstående konstnärer finns representerade, som Prins Eugen, Torsten Palm, Sven Kreuger, Oscar Hullgren, Einar Forseth, Ivan Hoflund och Nils Kreuger. Förutom aulans utsmyckning, vilken bekostades av staden, var all övrig utsmyckning tillkommen genom enskilda gåvor och insamlingar. Den fristående gymnastikbyggnaden söder om skolgården hade en öppen arkad/portik mot norr avsedd för cykelparkering. Byggnaden var indelad i två salar med läktare, avskilda med en vikvägg, men möjliga att slå samman till en stor. I bottenvåningen låg omklädningsrum. Prins Eugen i färd med att avsluta den stora väggmålningen i huvudbyggnadens trapphall. (Bildnr: KLM B3306) 15

Klassrummen var ursprungligen relativt små. (Bildnr: KLM WO410) Invigningen av skolan skedde den 8 juni 1933 i aulan, eller högtidssalen som den kallades i invigningsskriften. (Bildnr: KLM WO750) 16

Gymnastikhuset med sin öppna portik utmed den norra fasaden. (Bildnr: KLM B3149) Gymnastiklektion år 1933. Salen har ett trägolv, men är i övrigt sig lik än idag. (Bildnr: KLM WO440) 17

På planen väster om skolan anlades en enkel park, men redan i slutet av 1940-talet byggdes platsen med provisoriska skolbaracker. (Ur: Jan Olssons vykortssamling) Det omgivande områdets omfattning och huvuddrag planerades av arkitekten Östberg, men detaljer och val av växter ordnades enligt uppgift av stadsträdgårdsmästare Haglund. Skolanläggningen med tillhörande skolgård omgärdades av en idegranshäck med öppningar flankerade av dekorativa portstolpar. Söder om huvudbyggnaden anlades en stor grusad skolgård och norr om byggnaden en skolträdgård. På den i väster intilliggande öppna ytan i kv. Flundran anlades en enkel park. I bygglovsarkivet finns en ritning av Eilert Schiöler från 1940 som visar att det även fanns planer på att anlägga en lek- och idrottsplats med av handbollsplan, löpar- och hoppbanor samt lekplats på den öppna planen. Förändringar och renoveringar Vid mitten av 1940-talet ökade elevantalet och den relativt nybyggda skolan blev för liten. En lösning på platsbristen blev provisoriska skolbaracker för vilka flera olika placeringsförslag togs fram av stadsarkitekt Nils Carlgren. En placering som föreslogs var på skolidrottsplanen öster om Fredriksskansgatan, men valet föll istället på den intilliggande planen i kv. Flundran. Under åren 1947-1949 uppfördes fyra monteringsfärdiga trähus levererade från HSB-Boro inrymmande provisoriska skollokaler. Barackerna förlades lätt förskjutna i förhållande till varandra och var förbundna med varandra genom en korridor. Några år senare, 1954, uppfördes en femte barack, vilken placerades utmed Trädgårdsgatan. De uppförda barackerna var tänkta som ett provisorium, men kom att bli kvar i närmare 45 år. År 1978 uppfördes ytterligare en barack, vilken placerades på skolgården i anslutning till östra flygeln. Ökande elevantal och trångboddhet förblev ett problem och på 1980-talet fanns Stagneliusskolans verksamhet utspridd i sammanlagt 15 olika byggnader runt om i staden. År 1987 uppfördes en ny fristående matsalsbyggnad för skolan på planen söder om skolbarackerna. År 1992 stod en ny gymnasieskola, Jenny Nyström-skolan, klar och därmed lättade trycket på Stagneliusskolan. Under åren 1992-1994 genomfördes en omfattande renovering av Stagneliusskolan, ledd av arkitekterna Evald Jonnergård och Björn Tallhage. Ombyggnaden berörde framförallt interiören, men även exteriören restaurerades. De ursprungliga, relativt små klassrummen förstorades genom att mellanväggar revs så att tre klassrum istället blev två. I flyglarna tillkom av utrymningsskäl trapphus, ett i var flygel. Samtliga ytskikt renoverades och möblemang samt bänkinredning byttes ut. Även gymnastikbyggnaden fick en invändig renovering. Dessutom genomfördes vissa förändringar i exteriören. Arkaden i norra fasaden byggdes in och en ny ytterfasad skapades i bottenvåningen. I samband med renoveringen av skolan revs alla baracker och några år senare, 1999, nyskapades istället en park på platsen med sten- och växtarrangemang av konstnären Helge Lundström, Gislöv. Under de senaste åren har mindre renoveringsarbeten utförts. Bl.a. har väggmålningarna i skolbyggnaden konserverats och entrépartiet i huvudentrén bytts ut. Under 2010 målades plåttaken på skolbyggnaden och gymnastikbyggnaden. Samma år målades även fönster och dörrar på huvudbyggnadens mittparti. Under 2011 kommer fönster och dörrar på flyglarna och gymnastikhallen att målas om. Kalmar högre allmänna läroverk heter idag 18

Fyra provisoriska skolbaracker har uppförts på planen väster om skolan. Antalet baracker utökades senare med ytterligare två, en utmed Trädgårdsgatan och en på skolgården intill den östra flygeln. (Bildnr: KLM Forellen10) Matsalsbyggnaden har uppförts, men skolbaracken utmed Trädgårdsgatan finns ännu kvar. I bakgrunden ses hur renoveringen av skolbyggnaden har påbörjats. (Bildnr: KLM Flundran2) 19

Stagneliusskolan 5. Namnändringen var en följd av den genomgripande förändring av skolväsendets olika stadier som genomfördes 1966 och som bl.a. innebar att de statliga läroverken istället blev kommunala gymnasieskolor. Skolan har idag samhällsvetenskapligt program samt handels- och administrationsprogrammet och har omkring 320 elever. Den huvudsakliga undervisningen sker idag på Stagneliusskolan, men vissa delar är ännu förlagda till Tullbroskolan. 5 Skolan har fått sitt namn efter den ölandsfödde diktaren och författaren Erik Johan Stagnelius (1793-1823). Stagnelius återfinns på ett av porträtten i aulan. 20

Området och dess byggnader/anläggningar beskrivning, kulturhistorisk bedömning och antikvariska rekommendationer Skolgården framför skolans huvudbyggnad. Delar av skolgården är fortfarande grusad. Skolgården med omgärdning och Tessinparken Anläggningsår: 1930-tal (skolgård och f.d. skolträdgård), 1999 (Tessinparken) Anlagd av: stadsträdgårdsmästare Haglund (skolgård och f.d. skolträdgård), stadsingenjör Eilert Schiöler (portstolpar), Helge Lundström (Tessinparken) Beskrivning Den ursprungliga delen av skolanläggningen, d.v.s. området där skolbyggnaden och gymnastikbyggnaden ligger, omgärdas av en idegranshäck. Häcken planterades i samband med att skolan uppfördes på 1930-talet och sägs vara en av de längsta i norra Europa. Samtliga öppningar i häcken flankeras av dekorativa portstolpar ritade av stadsingenjör Eilert Schiöler. Mellan skolbyggnaden i norr och gymnastikbyggnaden i söder finns en stor öppen yta. Skolgården är välplanerad och öppnar upp sig mot solsidan, väl skyddad från nordliga vindar 21

Idegranshäcken som omger skolanläggningen har föryngrats allteftersom. Tessinparken. Kalkstensgångarna som gick mellan de provisoriska skolbarackerna ligger ännu kvar. 22

tack vare skolbyggnadens läge. Skolgårdens mittersta yta är ännu grusad, medan övriga ytor är asfalterade. Mot väster och öster finns parkeringar, vilka avskärmas genom planterade trädrader. Framför huvudentrén finns partier med träd, buskar och sittplatser, formgivna av landskapsarkitekt Bo Tallhage och konstnär Paul Hoff i samband med 1994 års renovering. På baksidan av skolan finns ett litet parkområde mot Strandgatan, vilket tidigare var en skolträdgård 6 anlagd i undervisningssyfte. Området består av en gräsmatta med planterade träd och buskar utmed sidorna. Här finns bl.a. ett antal sällsynta arter som kaukasisk vingnöt, valnöt, äkta kastanj och ett ginkoträd. I början av 1990-talet utlades området som allmän platsmark i syfte att säkerställa och utveckla allmänhetens tillgång till området. I samband med skolans renovering 1994 anlades en damm i områdets västra del. Dammen visade sig dock vara otät och har aldrig fyllts med vatten. Väster om skolbyggnaden, i f.d. kv. Flundran, ligger Tessinparken. På platsen låg under åren 1974-1994 ett antal provisoriska skolbaracker. Då barackerna rivits nyskapades 1999 en park med sten- och växtarrangemang av konstnären Helge Lundström, Gislöv. Växterna är valda att efterlikna naturen så mycket som möjligt, och den stora mängden stenblock ska minna om Smålands stenrika landsbygd. I parken finns även sedan gammalt några exemplar av den sällsynta turkiska trädhasseln och även fikon samt mullbärsträd. På marken återfinns ännu kalkstensbelagda gångar, vilka tidigare förband skolbarackerna med varandra. Söder om parken ligger matsalsbyggnaden. Kulturhistorisk bedömning Den öppna obebyggda skolgården, den välbevarade f.d. skolträdgården och områdets omgärdning av idegranshäck har stora kulturhistoriska värden. Skolgården och den och f.d. skolträdgården ger en representativ bild av utemiljön kring ett läroverk uppfört omkring 6 Skolträdgårdar var vanliga vid såväl folkskolor som vid läroverk. Vid läroverk utgjordes vanligen skolträdgården av botaniska trädgårdar i syfte att fungera som demonstrations- och undersökningsmaterial för den botaniska och biologiska undervisningen. Den f.d. skolträdgården på skolbyggnadens baksida. Längst bort skymtar dammen som anlades på 1990-talet. sekelskiftet 1900. Såväl skolbyggnaderna som de omgivande ytorna med sin öppenhet och grönska, inordnar sig i den under 1920-talet ordnade stadsmiljön och skapar tillsammans med Fredriksskanskanalen en sammanhängande helhet. Grönområdet utgör också en del av det sammanhängande gröna stråk med monumentala offentliga byggnader som löper genom staden från Södra kyrkogården i söder till idrottsplatsen Fredriksskans i norr. Idegranshäcken markerar tydligt skolans område och utgör en värdig inramning till den storslagna anläggningen. Tessinparken utgör ett anpassat nytillskott i skolmiljön. De kvarvarande kalkstensgångarna minner om skolans historia med trångboddhet och provisoriska baracklösningar. Antikvarisk rekommendation Skolgårdens ursprungliga omfattning med omgärdning av idegranshäck bör bestå. Skolgården bör hållas så öppen och ren som möjligt, varför parkeringar om möjligt bör bortflyttas. Den kvarvarande grusytan på skolgårdens mitt bör bevaras. Den f.d. skolträdgården bör bevaras och vårdas. Trädgården kan med fördel kompletteras och föryngras vid behov. Tessinparken och kalkstensgångarna norr om matsalsbyggnaden bör bevaras. Platsen bör i möjligaste mån hållas fri från ytterligare bebyggelse. Möjligen kan en mindre tillbyggnad av befintlig matsal alternativt mindre byggnader av paviljongkaraktär uppföras på platsen. 23

Huvudbyggnaden. Läroverkets huvudbyggnad Nybyggnadsår: 1931-1932 Ombyggnadsår (kända): 1980-tal (hiss), 1994 (in- och utvändig renovering) Arkitekt: Ragnar Östberg Beskrivning Skolbyggnaden, ritad av arkitekten Ragnar Östberg, stod klar 1932 och kunde invigas året därpå. Byggnaden består av en fyra våningar hög mittbyggnad och två flyglar i två våningar. Flyglarna är inte helt rätvinkliga, utan öppnar upp sig mot söder. Byggnadens sockel är klädd med granit. Fasadens bottenvåning är rusticerad med rundbågiga fönster och slätputsade fasader på övriga våningar med rakslutna fönster. Fasaderna har sedan 1980 åter en naturfärgad beige kulör (ursprungligen hade putsfasaderna ingen särskild avfärgning) och fönstren är målade i en ljust grå nyans. Sadel- taket är täckt av svart falsat plåttak i skivtäckning. Huvudbyggnaden mittparti kröns av ett klocktorn och mot norr finns en altan, avsedd för astronomiska observationer. Huvudentrén är förlagd till mittbyggnadens sydfasad och utgörs av ett glasat portparti, utbytt 2006. Byggnadens flyglar har varsin entré med fritrappor med dubbla lopp förlagda till respektive flygels gårdsfasad. Runt byggnaden finns en mängd andra entrédörrar. Fönstren och ytterdörrarna, förutom huvudentrén, är original. Skolans interiörer är förhållandevis välbevarade. Viss justering av planlösningen har dock genomförts till följd av nya krav på lärosalar 24

och omdisponeringar i byggnaden. Korridorerna har kalkstensgolv, målade putsväggar i en ljus grön respektive vit kulör och vitmålade putstak försedda med utanpåliggande akustikplattor. Utmed korridorernas väggar står elevskåp och soffor, formgivna av elever vid Capellagården i Vickleby. Klassrummen har linoleumtäckta golv, målade väggar och inredning från 1994 års renovering. De flesta innerdörrarna är ursprungliga med dörrblad med profilerade speglar mot korridoren. På insidan mot klassrummen har dörrbladen försetts med släta skivor med frästa spår. Skolbyggnaden är rikligt utsmyckad med konstverk av några av samtidens framstående konstnärer. I trapphallen möts man av prins Eugens målning föreställande terrasstrappan vid Drottningholm, vidare i trapphuset ses ett ölandsmotiv målat av Torsten Palm och på tredje avsatsen ett kalmarmotiv av Sven Kreuger. I hallen utanför aulan hänger skolans samling av biskopsporträtt. Anläggningens starka symmetri markeras på taket av ett klocktorn. Entrépartiet har nyligen bytts ut. Flyglarnas entréer är försedda med fritrappor. 25

Aulan, där de marmorerade pilastrarna och kolonnerna avtecknar sig mot de ljusa väggarna. Korridorerna har kalkstensgolv och målade väggar i likhet med ursprungligt utförande. Lägg märke till armaturerna som är original. Entréhallen och trappan med prins Eugens väggmålning i fonden. 26

Aulan ligger på tredje våningen i mittbyggnaden och är mycket välbevarad. Ny bänkinredning sattes dock in 1994. Aulans väggar och tak är rikligt utsmyckad av konstnären Einar Forseth. I taket återfinns tre fält med historiska motiv, samtliga med anknytning till Kalmar. Längs väggarna sitter porträtt av historiska personer och i fonden finns en målning föreställande Prometeus som överlämnar elden till människorna. Lokalanvändningen har under åren omdisponerats. I västra flygeln fanns ursprungligen två vaktmästarbostäder, en i var ände. Här finns idag lokaler för elevhälsan respektive ett trapphus. Skolans expeditionslokaler låg från början på andra våningen där biblioteket idag ligger, men finns idag på bottenvåningen intill entrén där det ursprungligen låg lärosalar. Köket låg från början i östra flygelns källare. Här finns idag förråd och sammanträdesrum. I förrådet förvaras skolans biologiska samlingar med insekter, stenar, fjärilar, fåglar och andra djur. Tidigare fanns även en växtsamling, men denna har skänkts bort. Samlingarna stod ursprungligen i ett rum kallat Biologiska museet på tredje våningen, men efter 1994 års renovering flyttades samlingen ned till källaren. Kulturhistorisk bedömning Skolbyggnaden, ritad av den välrenommerade arkitekten Ragnar Östberg och uppförd under åren 1931-1932, bedöms ha ett högt kulturhistoriskt värde. Skolanläggningen har ett tydligt samhällshistoriskt värde. Allt sedan skolan stod klar år 1932 har den varit en av stadens viktigaste offentliga symbolbyggnader. Huvudbyggnaden bildar tillsammans med gymnastikhuset en imponerande miljö, präglad av monumentalitet. Trots det påtagligt storslagna och dominerande intrycket, är skolanläggningen ändå väl inordnad i stadsplanen och utformad med hänsyn till omgivningens förutsättningar. Tillsammans med idrottsplatsen Fredriksskans, Rävspelet, Fredriksskanskanalen, vidare söderut med Systraströmmen, Tullbroskolan och stadsparken, utgör skolan en del av ett sammanhängande stråk med friliggande Intill aulan ligger musikrummet. De veckade och lätt inåtlutande väggarna utmärker rummet. I källaren under den östra flygeln finns ett sammanträdesrum med ursprunglig möblering, tidigare bokmagasin. 27

offentliga byggnader omgivna av grönska och med en storslagen och monumental prägel. Byggnadens klassicistiskt uttrycksfulla exteriör framstår i ett i stort sett oförändrat ursprungligt skick med många originalkvaliteter bevarade. Skolbyggnadens pompösa utformning utgör ett gott exempel på skolbyggnader från tiden kring sekelskiftet 1900. I Hjördis Kristensons bok om skolhus i Sverige beskrivs Stagneliusskolan som kanske det sista stora palatset. Skolan är uppförd i en brytningstid då de tidigare arkitektoniska idealen för skolbyggnader som storvulna palats med anspråk att synas i stadsbilden istället byttes mot en avskalad modernism. Interiört utgör korridorerna, trapphall och trapphus samt aula de mest välbevarade rummen. Även ursprungliga inredningsdetaljer såsom dörrar och snickerier har ett kulturhistoriskt värde. Den rikliga konstnärliga utsmyckningen av flera samtida konstnärer förstärker interiörens värden. Antikvarisk rekommendation Byggnaden bör betraktas som särskilt värdefull byggnad enligt Plan- och bygglagen 8 kap. 13 (tidigare 3 kap. 12 ) och fortsatt vara försedda med skyddsbestämmelser (q). Skyddsbestämmelsernas formulering bör dock ses över så att byggnaden, utöver skydd mot exteriör och interiör förvanskning, även skyddas mot rivning. 28

Gymnastikhuset vid Fredriksskanskanalen. Gymnastikhuset Nybyggnadsår: 1931-1932 Ombyggnadsår (kända): 1994 (in- och utvändig renovering) Arkitekt: Ragnar Östberg Beskrivning Gymnastikhuset utgör en del av den ursprungliga skolanläggningen som stod klar 1932. Byggnaden har en klassictisk arkitektur med gjuten betongsockel och beige slätputsade väggar med rusticerade hörnkedjor och pilastrar samt svart plåttäckt tak i skivtäckning. De högt sittande fönstren är rundbågiga med öppningsbara luckor i nederkant. Ursprungligen fanns en öppen arkad för cykelparkering i den norra fasaden, men vid 1994 års renovering byggdes arkaden in och de befintliga fönstren flyttades ut till den nya ytterväggen. I det nyskapade ut- rymmet finns idag en styrketräningslokal. Byggnadens entréer är förlagda till gavlarna, en för kvinnor och en för män, och leder in till tamburer och vidare till trapphus respektive omklädningsrum. Gymnastiksalen ligger en trappa upp och kan avdelas genom en vikvägg. Golvet är täckt med en grön golvmatta, putsväggarna är målade och i taket finns ett lackat paneltak. Vid var gavel fanns tidigare läktare, men vid 1994 års renovering installerades ventilationsanläggningar i dessa utrymmen. 29

Kulturhistorisk bedömning Gymnastikhuset bedöms ha ett högt kulturhistoriskt värde. Byggnaden stod klar 1932 och utgör en del av den sammanhållna och välplanerade skolanläggningen som ritades av den välrenommerade arkitekten Ragnar Östberg. Gymnastikhusets läge intill Fredriksskanskanalen bidrar till att avgränsa och definiera skolanläggningens område sedd från Kvarnholmen. Byggnadens klassicistiskt utformade exteriör med slätputsade naturfärgade fasader med rusticerade partier är, utöver den inbyggda arkaden, mycket välbevarad. Byggnaden är representativ för gymnastikhus som uppfördes vid denna tid och har än idag bevarat sin ursprungliga funktion som gymnastiksal, vilket är värdefullt. Förutom att läktarna byggts in för ventilationsanläggningar och att ett rum tillskapats vid den tidigare cykelportiken, är byggnadens rumsindelning i intakt. Detalj av den norra fasaden. Det nedre fasadpartiet var ursprungligen en öppen portik. Antikvarisk rekommendation Byggnaden bör betraktas som särskilt värdefull byggnad enligt Plan- och bygglagen 8 kap. 13 (tidigare 3 kap. 12 ) och fortsatt vara försedda med skyddsbestämmelser (q). Skyddsbestämmelsernas formulering bör dock ses över så att byggnaden, utöver skydd mot exteriör och interiör förvanskning, även skyddas mot rivning. Gymnastiksalen kan avdelas genom en vikvägg. 30

Matsalsbyggnaden sedd från norr. Skolmatsalen Nybyggnadsår: 1987 Arkitekt:? Beskrivning Den friliggande matsalsbyggnaden uppfördes 1987 och är belägen på planen väster om skolbyggnaden 7. Matsalsbyggnaden består av två sinsemellan förbundna byggnadsvolymer, inrymmande entréhall respektive matsal. Byggnaden har en gjuten betongsockel, putsade väggar med skivklädda fasadpartier och ett valmat sadeltak med svart falsat plåttak med bandtäckning. Utmed västra, södra och östra fasaderna sitter längsgående fönsterband. Byggnadens entré är förlagd mot norr. 7 Skolans matsal var dessförinnan inrymd på andra våningen i en byggnad på Trädgårdsgatan. Byggnaden består av en entrédel med kapprum, en köksavdelning och en matsal. Matsalen har linoleumtäckta golv och vitmålade väggar med tätt sittande fönster. Över fönstren löper en färgrik fris med motiv från både moderna och antika myter målad av konstnären Lars Karlsson-Frost (1945-1998), Öland. Kulturhistorisk bedömning Matsalsbyggnadens ringa ålder medför svårigheter att anlägga ett kulturhistoriskt perspektiv på byggnaden. Exteriören har ett tidstypiskt uttryck i såväl materialutförande som färgsättning. Matsalens interiör har vissa arki- 31

Mot söder är byggnaden försedd med längsgående fönsterrader. tektoniska och konstnärliga kvaliteter, såsom den längsgående fönstersättningen och den dekorativa frisen. I en sammanvägd bedömning anses dock byggnadens värden inte vara tillräckligt höga för att kompensera byggnadens ringa ålder. Matsalen. Över fönstren löper en fris målad av konstnären Lars Karlsson-Frost. Antikvarisk rekommendation Inga särskilda bevarandebestämmelser i detaljplanen anses nödvändiga. Man bör dock beakta byggnadens karaktär och originaldetaljer vid framtida exteriöra förändringar. 32

Den fristående byggnaden inrymmer soprum. Soprum Nybyggnadsår: 2010 Beskrivning Fristående byggnad för avfall som är placerad alldeles norr om matsalsbyggnaden. Byggnaden står på en gjuten betongplatta och har vita skivklädda väggar, plant tak samt gröna metalldörrar. Antikvarisk rekommendation Inga särskilda bevarandebestämmelser i detaljplanen anses nödvändiga. Kulturhistorisk bedömning Byggnadens kulturhistoriska värde bedöms som ringa. 33

Cykelparkering Skärmtak för cyklar Nybyggnadsår:? Beskrivning Mellan skolbyggnaden och matsalsbyggnaden, där tidigare Wernskjöldsgatan gick, finns idag en gång- och cykelväg. Utmed denna väg finns sex skärmtak för cykelparkering. Varje kur har tre spaljéklädda väggar och ett pulpettak täckt med sinuskorrugerad plåt. Antikvarisk rekommendation Inga särskilda bevarandebestämmelser i detaljplanen anses nödvändiga. Kulturhistorisk bedömning Byggnadens kulturhistoriska värde bedöms som ringa. 34

Källor Tryckta Från läroverk till gymnasieskola Minnen från sex decennier, Minnesskrift vid Stagneliusskolans återinvigning den 25 augusti 1994. Linde, Skotte, 1994, Kalmar då och nu 2 114 Kalmarbilder som speglar stadens förändring, Kalmar läns museum, Appeltofts bokhandel & Dillbergska bokhandeln, Kalmar. Kaibjer, Artur, Enar Koch & Lars Schött red. 1962, Stadsfullmäktige i Kalmar 1863-1962, Barometerns förlag, Kalmar. Kristenson, Hjördis, 2005, Skolhuset Idé och form, Bokförlaget Signum, Kristianstad. Jarlbo, Per, 2007, Kalmars gatunamn Om gator och vägar i Kalmar kommun, Samhällsbyggnadskontoret Kalmar kommun. Göransson, Carl Ernst, 1933, Kalmar Högre allmänna läroverks nya byggnader Inbjudningsskrift, utgiven med anledning av byggnadernas invigning den 8 juni 1933, Kalmar. Ej tryckta källor, arkivalier Kalmar läns museum Topografiskt arkiv: kv. Forellen Bildarkiv: www.kalmarlansmuseum.se Kalmar kommun Byggnadsnämndens arkiv: bygglovhandlingar Digitalt bildarkiv: www.kalmar.se Lantmäteriet Lantmäterimyndighetens arkiv: www.lantmateriet.se Muntliga Anders Lundqvist, vaktmästare vid Stagneliusskolan. Websidor Arkitekturmuseets arkitektregister, www.arkitekturmuseet.se Jan Olssons vykortssamling, http://vykort. gotdns.org Kalmar kommuns hemsida, www.kalmar.se Kalmar lexikon, www.kalmarlexikon.se 35

36

37

Adress Telefon Fax E-post Box 104, S-391 21 Kalmar 0480-45 13 00 0480-45 13 65 info@kalmarlansmuseum.se