Utkast 18.10.2012 Brandsäkerheten på fartyg

1 (61) Utfärdad: [pp.kk.vvvv] Träder i kraft: [1.1.2013] Giltighetstid: Tills vidare Rättsgrund: Lag om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009), 21 3 mom., 22 2 mom., 23 1 mom. och 83 Upphäver: Sjöfartsstyrelsens bestämmelser om brandsläckningsanordningar och -utrustning på fartyg (22.2.1972, Dnr 3780/71/101) jämte ändringar, Sjöfartsstyrelsens beslut om brandsäkerheten på vissa fartyg (3.4.1973, Dnr 1305/73/301) jämte ändringar samt Sjöfartsstyrelsens beslut om brandkontrollplaner (12.10.1984, Dnr 2976/84/3052) Utkast 18.10.2012 Brandsäkerheten på fartyg INNEHÅLL 1 ALLMÄNT... 5 1.1 Föreskrifternas syfte... 5 1.2 Föreskriftens huvudprinciper:... 5 1.3 Definitioner... 5 1.4 Tillämpning av föreskriften... 9 1.5 Fartyg som omfattas av andra regelverk eller föreskrifter... 10 1.6 Godkända produkter och motsvarigheter... 11 2 BRANDSÄKERHETSKRAV... 11 2.1 Tillämpning... 11 2.2 Brandpumpar, huvudbrandledningar, brandposter, brandslangar och munstycken... 12 2.2.1 Anordnande av brandpumpar, huvudbrandledningar och omedelbar tillgång till vattenförsörjning... 12 2.2.2 Brandpumparnas kapacitet... 12 2.2.3 Brandledningarnas diameter och tryck... 13 2.2.4 Antalet brandposter och deras placering... 13 2.2.5 Rör och brandposter... 14 2.2.6 Brandslangar... 14 2.2.7 Munstycken... 14 2.3 Fasta brandsläckningssystem... 14 2.3.1 Fasta anläggningar för brandsläckning med gas... 14 2.3.1.1 Allmänt... 14 2.3.1.2 Koldioxidanläggningar... 16 2.3.1.3 Övriga fasta anläggningar för brandsläckning med gas... 17 2.3.2 Fasta anläggningar för brandsläckning med tungskum i maskinrum... 17 2.3.3 Fasta anläggningar för brandsläckning med lättskum i maskinrum... 17 2.3.4 Fasta anläggningar för brandsläckning genom vattenspridning under tryck i maskinrum... 18 2.3.5 Automatiska anläggningar för sprinkler, upptäckande av brand och brandlarm... 18 2.4 Brandsläckare... 19 2.5 Brandsläckningsanordningar i maskinrum... 19 2.6 Särskilda anordningar i maskinrum... 20 2.7 Fasta anläggningar för upptäckande av brand och brandlarm... 21 Trafiksäkerhetsverket PB 320, 00101 Helsingfors tfn 020 618 500, fax 020 618 5095 FO-nummer 1031715-9 /r www.trafi.fi

2 (61) 2.7.1 Godkännande av fast anläggning för upptäckande av brand och brandlarm... 21 2.7.2 Allmänt... 21 2.7.3 Installationsföreskrifter... 22 2.7.4 Konstruktionskrav... 23 2.8 Brandmansutrustning... 24 2.9 Diverse bestämmelser... 25 2.10 Brandkontrollplaner, brandkontrollanvisningar och brandövningar... 26 2.10.1 Brandkontrollplaner... 26 2.10.2 Bruks- och underhållsanvisningar... 26 2.10.3 Brandövningar... 26 2.11 Brandsläckningsanordningarnas beredskap... 26 3 BRANDSÄKERHETSÅTGÄRDER PÅ PASSAGERARFARTYG I INRIKES TRAFIK... 28 3.1 Tillämpning... 28 3.2 Konstruktion... 28 3.2.1 Nya fartyg... 28 3.3 Vertikala och horisontella huvudzoner... 28 3.4 Skott och däck inom en vertikal huvudzon... 29 3.4.1 Nya fartyg som medför fler än 36 passagerare... 29 3.4.2 Nya fartyg som medför högst 36 passagerare... 29 3.4.3 Existerande fartyg... 29 3.5 Brandintegritet hos skott och däck i nya fartyg som medför fler än 36 passagerare... 29 3.6 Utrymningsvägar... 33 3.6.1 Utrymningsvägar från bostadsutrymmen, kontrollstationer och arbetsutrymmen... 33 3.6.2 Utrymningsvägarnas bredd... 34 3.6.3 Utrymningsvägar från lastrum och maskinrum... 35 3.7 Genombrytningar och öppningar i indelningar av klass A och B... 36 3.8 Skyddsanordningar i trappor och hissar inom bostads- och arbetsutrymmen... 36 3.9 Ventilationsanläggningar... 37 3.9.1 Nya fartyg... 37 3.9.2 Existerande fartyg... 39 3.10 Begränsad användning av brännbara material... 40 3.10.1 Nya fartyg som medför fler än 36 passagerare... 40 3.10.2 Nya och existerande fartyg som medför fler än 36 passagerare... 40 3.10.2.1 Brandskydd av inredningsmaterial... 41 3.11 Konstruktionsdetaljer:... 41 3.12 Fasta anläggningar för upptäckande av brand och brandlarm och automatiska anläggningar för sprinkler, upptäckande av brand och brandlarm... 41 3.12.1 Periodvis obemannade maskinrum på fartyg med en längd på minst 15 meter... 41 3.12.2 Bostads- och arbetsutrymmen samt kontrollstationer på fartyg med en längd på minst 24 meter... 42 3.12.3 Fartyg vars längd är under 24 meter... 42 3.13 Skydd av utrymmen av särskild kategori... 42 3.13.1 Krav på utrymmen av särskild kategori ovanför och under skottdäck... 42 3.13.1.1 Allmänt... 42 3.13.1.2 Konstruktionsmässigt skydd... 43 3.13.1.3 Fast brandsläckningsanläggning... 43 3.13.1.4 Brandronder och upptäckande av brand... 43 3.13.1.5 Bärbar brandsläckningsutrustning... 44 3.13.1.6 Ventilationsanläggning... 44

3 (61) 3.13.2 Tilläggsbestämmelser tillämpliga endast på utrymmen av särskild kategori ovanför skottdäcket... 45 3.13.2.1 Spygatt... 45 3.13.2.2 Försiktighetsåtgärder mot antändning av flambara gaser... 45 3.13.3 Tilläggsbestämmelser tillämpliga endast på utrymmen av särskild kategori under skottdäcket... 45 3.13.3.1 Pumpning av släckningsvatten och dränering... 45 3.13.3.2 Försiktighetsåtgärder mot antändning av flambara gaser... 46 3.13.4 Permanenta öppningar... 46 3.14 Bevakning och högtalaranläggningar... 46 3.15 Transport av farliga ämnen... 46 3.16 Brandkontrollplaner, brandkontrollanvisningar och brandövningar... 46 4 BRANDSÄKERHETSÅTGÄRDER PÅ PASSAGERARFARTYG I INRIKES TRAFIK SOM INTE ÄR AV STÅL... 47 5 BRANDSÄKERHETSÅTGÄRDER FÖR LINSTYRDA FÄRJOR... 47 5.1 Konstruktion... 47 5.2 Brandpumpar, brandposter, brandslangar och munstycken... 48 5.3 Brandlarmsystemet... 48 5.4 Brandsläckningsarrangemang... 48 5.5 Särskilda anordningar i maskinrum... 48 5.6 Högtalaranläggning... 49 5.7 Brandsäkerhetsutrustningens beredskap... 49 6 BRANDSÄKERHETSÅTGÄRDER FÖR LASTFARTYG I INTERNATIONELL FART MED EN BRUTTODRÄKTIGHET PÅ UNDER 500 OCH FÖR LASTFARTYG I INRIKES FART... 49 6.1 Konstruktion... 49 6.1.1 Nya fartyg med en bruttodräktighet på minst 50... 49 6.1.2 Nya fartyg med en bruttodräktighet på under 50 och existerande fartyg... 50 6.2 Brandintegritet hos skott och däck... 50 6.2.1 Nya fartyg med en bruttodräktighet på minst 50... 50 6.3 Utrymningsvägar... 53 6.4 Genombrytningar och öppningar i indelningar av klass A och B... 53 6.4.1 Nya fartyg med en bruttodräktighet på minst 50... 53 6.4.2 Nya fartyg med en bruttodräktighet på under 50 och existerande fartyg... 54 6.5 Skyddsanordningar i trappor och hissar inom bostads- och arbetsutrymmen... 54 6.5.1 Nya fartyg med en bruttodräktighet på minst 50... 54 6.5.2 Nya fartyg med en bruttodräktighet på under 50 och existerande fartyg... 54 6.6 Ventilationsanläggningar... 54 6.6.1 Nya fartyg med en bruttodräktighet på minst 50, och existerande fartyg vilkas bruttodräktighet är minst 500... 54 6.6.2 Nya och existerande fartyg... 56 6.7 Begränsad användning av brännbara material... 56 6.7.1 Nya fartyg med en bruttodräktighet på minst 50... 56 6.8 Konstruktionsdetaljer:... 57 6.8.1 Nya fartyg med en bruttodräktighet på minst 50... 57 6.9 Arrangemang för användning av bränslen som förgasas... 57 6.10 Brandskyddsarrangemang i lastutrymmen... 57 6.11 Specialkrav på fartyg som transporterar farliga ämnen... 57 6.12 Anläggning för upptäckt av brand och brandlarm... 57 6.13 Brandkontrollplaner, brandkontrollanvisningar och brandövningar... 58 7 BRANDSÄKERHETSKRAV PÅ TANKFARTYG... 58 8 BRANDSÄKERHETSKRAV PÅ BOGSERARE, PRÅMAR, SKJUTBOGSERARE, KOMBINATIONER AV SKJUTBOGSERARE OCH PRÅM SAMT MUDDERVERK... 58

4 (61) 8.1 Konstruktion... 58 8.2 Utrustning... 58 8.3 Kombination... 59 9 BRANDSKYDDSKRAV PÅ FARTYG AV ANNAT MATERIAL ÄN STÅL... 59 10 BRANDSÄKERHETSKRAV PÅ FISKEBÅTAR VARS LÄNGD ÄR UNDER 24 METER OCH PÅ EXISTERANDE FISKEBÅTAR SOM ÄR I FART PÅ FARTOMRÅDET... 59 10.1 Utrymningsvägar... 59 10.2 Brandisolering av utrymmena... 59 10.3 Fast släckningsanläggning... 59 10.4 Brandvarnare... 59 10.5 Brandpump och brandposter... 60 10.6 Handbrandsläckare... 60 10.7 Avstängning av ventilationen och bränsletillförseln... 60 10.8 Flytgasaggregat... 60 10.9 Brandbekämpningsberedskap... 60 10.10 Nya fiskefartyg som omfattas av fiskefartygsdirektivet och har en längd på minst 24 m i fartområde I... 60 11 IKRAFTTRÄDANDE... 60

5 (61) 1 ALLMÄNT 1.1 Föreskriftens syfte Genom denna föreskrift meddelar Trafiksäkerhetsverket med stöd av 21 3 mom., 22 2 mom., 23 1 mom. och 83 i lagen om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009) mer detaljerade tekniska föreskrifter om brandsäkerheten på fartyg i syfte att uppfylla de allmänna säkerhetskrav som föreskrivs i lagens 5 och för att säkerställa en tillräcklig nivå med hänsyn till fartygssäkerheten. 1.2 Föreskriftens huvudprinciper 1. Brandsäkerhetsmålen för denna föreskrift utgörs av följande: 1.1 förhindra bränder och explosioner, 1.2 minska den risk för säkerheten för människoliv som bränder utgör, 1.3 minska den skaderisk som bränder utgör för fartyget, dess last och miljön, 1.4 begränsa, kontrollera och dämpa brand och explosion i den avdelning där den uppkommit, 1.5 tillhandahålla lämpliga och lätt tillgängliga utrymningsvägar för passagerare och besättning. 2. För att uppnå brandsäkerhetsmålen ovan ligger följande principer till grund för denna föreskrift och har uttryckts i föreskriften i den utsträckning som krävs med hänsyn till fartygstyp och föreliggande brandrisk: 2.1 ett passagerarfartyg där medelvärdet för längden av bostads- och serviceutrymmena inte överstiger 40 m indelas i vertikala huvudzoner genom i konstruktionen ingående värmeisolerade avgränsningar, 2.2 bostadsutrymmen avskiljs från övriga delar av fartyget genom i konstruktionen ingående värmeisolerade avgränsningar, 2.3 användningen av brännbara material begränsas, 2.4 varje brand ska kunna upptäckas inom den zon där den har uppstått, 2.5 varje brand ska kunna begränsas och släckas i det utrymme där den har uppstått, 2.6 utrymnings- och tillträdesvägar som används vid brandbekämpning ska skyddas, 2.7 brandsläckningsredskap ska kunna tas omedelbart i bruk, 2.8 risken för att flambar gas från lasten antänds ska minimeras. 1.3 Definitioner Förutom det som föreskrivs i definitionerna i 2 i lagen om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009) avses i dessa föreskrifter med 1) SOLAS-konventionen 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss (FördrS 11/1981) jämte ändringar, 2) IMO Internationella sjöfartsorganisationen (International Maritime Organization),

6 (61) 3) non-solas-direktivet rådets direktiv 2009/45/EG om säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för passagerarfartyg, 4) koden för höghastighetsfartyg internationella säkerhetskoden för höghastighetsfartyg i IMO:s sjösäkerhetskommittés resolution MSC.36(63) (1994 HSC-koden) av den 20 maj 1994 samt sjösäkerhetskommitténs resolution MSC.97(73) (2000 HSC-koden) jämte ändringar, 5) koden för tillämpande av brandprovningsmetoder den internationella koden för tillämpande av brandprovningsmetoder, som IMO fastställt med resolutionen MSC.307(88) (2010 FTP-koden), jämte ändringar, 6) koden för brandsäkerhetssystem den internationella koden för brandsäkerhetssystem, som IMO fastställt med resolutionen MSC.98(73) (FSS-koden), jämte ändringar, 7) fiskefartygsdirektivet rådets direktiv 97/70/EG om att införa harmoniserade säkerhetsregler för fiskefartyg som har en längd av 24 meter och däröver, sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 99/19/EG och 2002/35/EG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/84/EG och förordning (EG) Nr 219/2009, 8) passagerarfartyg fartyg som används för handelssjöfart och medför fler än tolv passagerare, med passagerare avses alla personer med undantag av fartygets befälhavare och besättningsmedlemmarna eller andra personer som i någon egenskap är anställda eller sysselsatta ombord på ett fartyg för det fartygets behov eller barn under ett år, 9) ro-ro-passagerarfartyg fartyg som medför fler än tolv passagerare och som har ro-rolastutrymmen eller utrymmen av särskild kategori enligt definitionen i regel II-2/A/2 i bilaga I till non-solas-direktivet, 10) höghastighetsfartyg ett höghastighetsfartyg enligt definitionen i regel 1 kapitel X i bilagan till SOLAS-konventionen, 11) lastfartyg ett fartyg som inte är ett passagerarfartyg, 12) tankfartyg lastfartyg vars lastrum har byggts eller lämpar sig huvudsakligen för transport av flytande last i bulk, 13) pråm fartyg som saknar eget framdrivningsmaskineri, med pråm avses också fartyg som är avsedda för bostadsbruk eller restaurangbruk och som inte är maskindrivna fartyg. Mudderverk som saknar eget framdrivningsmaskineri jämställs med pråmar, 14) frigående färja ett fritt styrbart sjötrafikmedel med fordonsdäck som förmedlar trafik på allmän väg över vattendrag. En färja som transporterar fler än tolv passagerare är ett passagerarfartyg, 15) linstyrd färja ett sjötrafikmedel med fordonsdäck som drivs fram längs och styrs av en lina och som förmedlar trafik på allmän väg över vattendrag. 16) nytt fartyg ett fartyg som byggts den 1 januari 2013 eller senare, 17) fartyg som är byggt ett fartyg som kölsträckts eller som befinner sig i motsvarande byggnadsstadium, 18) motsvarande byggnadsstadium det stadium då a) det stadium då byggande som kan hänföras till ett visst fartyg har påbörjats, b) sammanfogning av fartyget har inletts omfattande minst 50 ton eller en procent av den beräknade mängden av allt byggnadsmaterial enligt det lägre av dessa värden, 19) existerande fartyg ett fartyg som inte är ett nytt fartyg, 20) alla fartyg nya och existerande fartyg, 21) längd 96 procent av hela längden i en vattenlinje belägen på 85 procent av minsta malldjupet mätt från kölens överkant, eller längden från förkanten av förstäven till mittlinjen av roderhjärtstocken i samma vattenlinje, om den sistnämnda längden är större, för fartyg konstruerade med styrlastighet ska längden mätas i en vattenlinje som är parallell med konstruktionsvattenlinjen, längden av ett fartyg som är under 12 meter är dock dess största längd,

7 (61) 22) fiskefartygs klasser klasserna I, II och III så, att fartyg med en längd som underskrider 15 meter hör till klass I, fartyg med en längd av minst 15 meter men under 24 meter hör till klass II samt fartyg med en längd av minst 24 meter till klass III, 23) internationell fart trafik mellan utländska hamnar eller mellan Finland och utländska hamnar, 24) inrikes fart trafik mellan finska hamnar, med inrikes fart jämställs fart via Saima kanal och därtill direkt anslutna ryska vattenområden till Viborg samt fart mellan Vichrevoj och Viborg, inrikes farten delas in i tre fartområden som följer: a) fartområde I omfattar åar, älvar, kanaler, hamnar, sjöar samt sådana områden i den inre skärgården som inte direkt är utsatta för sjögång från öppna havet och dessutom korta oskyddade farledsavsnitt i den inre skärgården, b) fartområde II omfattar den yttre skärgården och sådana skärgårdsområden som är direkt utsatta för sjögång från öppna havet, c) fartområde III omfattar öppna havsområden vid inrikes fart, 25) bruttodräktighet den i fartygets mätbrev angivna bruttodräktighet som har fastställts enligt formeln i bilaga I till skeppsmätningskonventionen, bruttodräktigheten för en fast kombination som består av skjutbogserare och pråm är den sammanlagda bruttodräktigheten för dessa, 26) väsentlig ombyggnad eller förändring ombyggnads, förändrings- eller reparationsarbeten som i väsentlig omfattning ändrar på fartygets eller dess bostadsutrymmens mått eller som i väsentlig omfattning ändrar fartygets livslängd, samt utrustning i anslutning till dessa, 27) obrännbart material ett material som, när det upphettas till ungefär 750 C, varken brinner eller avger flambara gaser i tillräcklig mängd för självantändning, vilket fastställs genom ett brandprov i enlighet med koden för brandprovningsmetoder. Varje annat material är brännbart material, 28) svårantändligt material (SL1) ett material som i anvisningen för inredningars brandsäkerhet av inrikesministeriets räddningsavdelning (A:56, Dnr 4/011/98 jämte ändringar) definierats som svårantändligt material, 29) indelningar av klass A indelningar som utgörs av skott och däck som uppfyller följande föreskrifter: de ska vara konstruerade av stål eller annat likvärdigt material, de ska vara stagade på lämpligt sätt, - de ska vara isolerade med godkända obrännbara material så att de förhindrar att rök och lågor tränger igenom under ett en timme långt standardbrandprov. Trafiksäkerhetsverket kan kräva att en prototyp av ett skott eller däck provas för att säkerställa att den uppfyller kraven på integritet och temperaturstegring i enlighet med reglerna om brandprov. 30) indelningar av klass B indelningar som utgörs av skott, däck, innertak eller beklädnader som uppfyller följande: de ska vara så konstruerade att de under den första halvtimmen av standardbrandprovet kan förhindra att lågor tränger igenom, och de ska vara konstruerade av godkända obrännbara material, och alla material som ingår i konstruktionen och uppförandet av indelningar av klass B ska vara obrännbara, med det undantaget att brännbara ytmaterial med en tjocklek på högst 2 mm är dock tillåtna. Trafiksäkerhetsverket kan kräva att en prototyp av en indelning provas för att säkerställa att den uppfyller kraven på integritet och temperaturstegring i enlighet med reglerna om brandprov. 31) indelningar av klass C indelningar som är konstruerade av godkända obrännbara material. De behöver varken uppfylla krav med avseende på genomträngning av rök

8 (61) och lågor eller begränsningar med avseende på temperaturstegring. Brännbara ytmaterial med en tjocklek på högst 2 mm är tillåtna. 32) likvärdigt ämne där orden "stål eller annat likvärdigt material" förekommer avses varje obrännbart material som i sig självt eller genom sin isolering uppvisar hållfasthets- och integritetsegenskaper som motsvarar stålets efter att ha utsatts för tillämplig exponering enligt standardbrandprovet (t.ex. på lämpligt sätt isolerad aluminiumlegering), 33) vertikala huvudzoner sektioner i vilka skrov, överbyggnader och däckshus är indelade genom indelningar av klass A, och där medelvärdet för längd och bredd av något däck i allmänhet inte överstiger 40 m, 34) bostadsutrymmen samlingsutrymmen, korridorer, toaletter, hytter, kontor, sjukhytter, biografer, spel- och hobbyrum, frisersalonger, pentryn utan kokutrustning samt liknande utrymmen, 35) samlingsutrymmen delar av bostadsutrymmen som används till hallar, matsalar, sällskapsrum och liknande permanent avskilda utrymmen, 36) arbetsutrymmen de utrymmen som används till kök, pentryn med kokutrustning, förvaringsskåp, post- och växelkontor, förrådsrum, andra verkstäder än de som ingår i maskinrummen samt liknande utrymmen och trunkar till sådana utrymmen, 37) bostads- och arbetsutrymmen med hög brandrisk kök och pentryn med kokutrustning, lager med en yta på mer än 4 m² i vilka brännbara vätskor förvaras, andra verkstäder än de som ingår i maskinrummen samt liknande utrymmen, 38) lastutrymmen alla utrymmen som används för last (inbegripet lastoljetankar) och trunkar till sådana utrymmen, 39) ro-ro-lastutrymmen utrymmen som normalt inte är indelade på något sätt och som sträcker sig antingen över en betydande del av fartygets längd eller över dess hela längd och där gods (förpackat eller i bulk, i eller på järnvägsvagnar eller landsvägsfordon, fordon (inbegripet landsvägstankfordon och järnvägstankvagnar), trailrar, containrar, lastpallar, demonterbara tankar eller i eller på liknande stuvningsenheter eller andra behållare) kan lastas och lossas, normalt i horisontal riktning, 40) öppna ro-ro-lastutrymmen ro-ro-lastutrymmen som antingen är öppna i båda ändarna eller är öppna i ena änden och har tillräcklig naturlig ventilation som är effektiv över hela längden genom permanenta öppningar i sidobordläggningen eller i det ovanliggande däcket som inte kan stängas, 41) slutna ro-ro-lastutrymmen ro-ro-lastutrymmen som varken är öppna ro-rolastutrymmen eller väderdäck, 42) väderdäck ett däck som är fullständigt utsatt för väder och vind ovanifrån och från minst två sidor, 43) utrymmen av särskild kategori slutna utrymmen över eller under skottdäcket som är avsedda för transport av motorfordon som har bränsle i sina tankar för egen framdrivning, till och från vilka utrymmen sådana fordon kan köras och till vilka passagerare har tillträde. 44) maskinrum av kategori A utrymmen och trunkar till sådana utrymmen som innehåller: förbränningsmotorer som används för fartygets framdrivning, förbränningsmotorer som används för andra ändamål än för fartygets framdrivning, där sådana motorer har en sammanlagd effekt av minst 375 kw, eller oljeeldad ångpanna eller brännoljeaggregat. 45) maskinrum alla "maskinrum av kategori A" och alla övriga utrymmen som innehåller framdrivningsmaskineri, ångpannor, brännoljeaggregat, ångmaskiner och förbränningsmotorer, generatorer och större elektriskt maskineri,

9 (61) oljepåfyllningsstationer, maskineri för kylning, stabilisering, ventilation och luftkonditionering samt liknande utrymmen och trunkar till sådana utrymmen, 46) brännoljeaggregat en utrustning som används för beredning av brännolja för matning av en oljeeldad panna, eller utrustning för beredning av upphettad olja för matning av en förbränningsmotor och inbegripet varje tryckoljepump, filter och förvärmare för olja vid ett tryck som överstiger 0,18 N/mm² (1,8 bar), 47) kontrollstationer de utrymmen där fartygets radioutrustning eller huvudsakliga navigeringsutrustning eller nödkraftkälla är belägen eller där brandregistrerings- eller brandkontrollutrustning, övervakningsfunktioner för brandisolerade eller vattentäta dörrar eller larm- eller högtalarutrustning är centraliserad, 48) central kontrollstation kontrollstationer i vilka kontrollsystem och indikatorsystem för följande funktioner är centraliserade: fasta anläggningar för upptäckande av brand och brandlarm, automatiska anläggningar för sprinkler, upptäckande av brand och brandlarm, indikatorpaneler för branddörrar, stängningsanordningar för branddörrar, indikatorpaneler för vattentäta dörrar, stängningsanordningar för vattentäta dörrar, ventilationsfläktar, allmänt larm och brandlarm, kommunikationssystem inklusive telefoner, och mikrofoner till högtalaranläggningar, 49) ständigt bemannad central kontrollstation en central kontrollstation som är ständigt bemannad med ansvarig besättningsmedlem, 50) standardbrandprov ett prov vid vilket provstycken av de aktuella skotten eller däcken i en testugn utsätts för temperaturer som ungefär motsvarar standardprovets tid- och temperaturkurva. Provstyckena ska ha en exponerad yta med en area av minst 4,65 m² och en höjd (eller längd när provet avser däck) av 2,44 m samt likna den tilltänkta konstruktionen i så hög grad som möjligt. Om det finns skarvar i konstruktionen, ska brandprovet innefatta minst en skarv. Standardbrandprovets tid- och temperaturkurva bestäms av en jämn kurva dragen genom följande temperaturpunkter: Ursprunglig ugnstemperatur 20 C Efter 5 minuter 576 C Efter 10 minuter 679 C Efter 15 minuter 738 C Efter 30 minuter 841 C Efter 60 minuter 945 C 51) genomgående tak- eller väggbeklädnader klass B de takbeklädnader eller väggbeklädnader av klass B som avbryts endast av en indelning av klass A eller B, 52) låg flamspridning en yta som har denna egenskap begränsar flamspridning i tillräcklig grad i ett brandprov i enlighet med IMOs regler om brandprov för skott, takbeklädnader och ytmaterial för däck. 1.4 Tillämpning av föreskriften 1. Denna föreskrift tillämpas på 1) passagerarfartyg i klass A, B, C och D som omfattas av non-solas-direktivet och används vid inrikes resor och som har en längd under 24 meter och som är byggda före den 1 juli 1998, 2) passagerarfartyg som inte är byggda av stål och som används för inrikes fart,

10 (61) 3) passagerarfartyg som används i inrikes fart på fartområde I, 4) lastfartyg i internationell fart med en bruttodräktighet under 500, 5) lastfartyg i inrikes fart, 6) bogserbåtar, 7) pråmar, 8) kombinationer av skjutbogserare och pråm, 9) mudderverk, 10) frigående färjor, 11) linstyrda färjor, 12) fiskefartyg som inte omfattas av fiskefartygsdirektivet (97/70/EG). 3. Denna föreskrift tillämpas på nya och existerande fartyg, om inte annat föreskrivs nedan. 4. Material som tas i bruk på alla fartyg när de genomgår reparation, ombyggnad och ändring samt utrustas i samband med detta, ska, i den omfattning som Trafiksäkerhetsverket anser vara rimligt och möjligt, uppfylla de krav som gäller dessa material i sådana fartyg som byggts då reparationerna, ombyggnaderna och ändringarna och utrustningen av dem inleds. 5. När ett existerande fartyg byggs om till tankfartyg, anses tankfartyget ha byggts på den dag då ombyggnads- och ändringsarbetet inleds. När ett existerande fartyg byggs om till passagerarfartyg, anses passagerarfartyget ha byggts på den dag då ombyggnads- och ändringsarbetet inleds. 6. När en väsentlig ombyggnad eller förändring utförs på ett existerande fartyg, tillämpas i den omfattning som Trafiksäkerhetsverket anser det vara rimligt och möjligt de krav som gäller sådana nya fartyg som byggts då ombyggnads- och förändringsarbete inleds. Med väsentliga reparationer, ombyggnader och ändringar avses t.ex. följande: - ändringar som innebär en väsentlig förändring av ett fartygs dimensioner (exempel: insättning av ny mittsektion), - ändringar som innebär en väsentlig förändring av fartygets kapacitet att transportera passagerare (exempel: fordonsdäcket byggs om till passagerarutrymmen), - ändringar som innebär en väsentlig förlängning av fartygets livslängd. 1.5 Fartyg som omfattas av andra bestämmelser eller föreskrifter 1. Fartyg som omfattas av SOLAS-konventionen ska uppfylla de krav på brandsäkerhet som ställs på dem i SOLAS-konventionen. 2. Bestämmelser om brandsäkerheten för passagerarfartyg i inrikes fart och höghastighetspassagerarfartyg i inrikes fart som omfattas av non-solas-direktivet ingår i Trafikverkets gällande föreskrifter om säkerheten på passagerarfartyg i inrikes fart som omfattas av non-solas-direktivet. Passagerarfartyg i klass C och D som byggts före den 1 juli 1998 och har en längd på minst 24 meter ska uppfylla de brandsäkerhetskrav som ställs på dem i non-solas-direktivet.

11 (61) 3. Specialfartyg ska uppfylla de brandsäkerhetskrav som ställs på dem i koden för specialfartyg (IMO:s resolutioner A.534(13) och MSC.266(84)) enligt Trafiksäkerhetsverkets gällande föreskrifter om säkerheten på specialfartyg. 4. Fiskefartyg som omfattas av fiskefartygsdirektivet (97/70/EG) ska uppfylla de brandsäkerhetskrav som ställs på dem i fiskefartygsdirektivet jämte ändringar. 5. Bestämmelser om brandsäkerheten på höghastighetsfartyg som inte omfattas av non- SOLAS-direktivet ges i Trafiksäkerhetsverkets gällande föreskrifter om säkerheten på höghastighetsfartyg. 6. Hyresbåtar ska uppfylla de brandsäkerhetskrav som ställs på dem i Trafiksäkerhetsverkets gällande föreskrifter om hyresbåtars utrustning. 7. Yrkesbåtar ska uppfylla de brandsäkerhetskrav som ställs på dem i Trafiksäkerhetsverkets gällande föreskrifter om yrkesbåtars säkerhet. 1.6 Godkända produkter och motsvarigheter 1. När denna föreskrift kräver att en konstruktion eller utrustning eller ett arrangemang ska vara godkänt, ska den vara godkänd av Trafiksäkerhetsverket. Utrustning som godkänts i enlighet med lagen om marin utrustning (1503/2011) anses uppfylla kraven i denna föreskrift. 2. Sådana brandsäkerhetskonstruktioner och brandsäkerhetsutrustningar som är avsedda för installation på fartyg, men som inte krävs installerade på fartyg i denna föreskrift, ska uppfylla de krav som ställs på sådana konstruktioner och utrustningar i denna föreskrift, och de ska vara godkända av Trafiksäkerhetsverket. 3. Då denna föreskrift tillämpas på fartyg med en bruttodräktighet under 500, får man i stället för konstruktioner som testats som konstruktioner av klass A använda andra konstruktionsalternativ enligt följande: - en stålkonstruktion på minst 4 mm som isolerats med en minst 75 mm tjock obrännbar mineralullisolering med en densitet på minst 100 kg/m 3, eller med ett material som garanterar motsvarande säkerhetsnivå, jämställs med en konstruktion av klass A-60. På motsvarande sätt jämställs en stålkonstruktion som isolerats med en minst 50 mm tjock obrännbar mineralullisolering med en densitet på minst 100 kg/m 3, eller med ett material som garanterar motsvarande säkerhetsnivå, med en konstruktion av klass A- 30. - en aluminiumkonstruktion på minst 6 mm som isolerats på bägge sidor med en minst 90 mm tjock obrännbar mineralullisolering med en densitet på minst 100 kg/m 3, eller med ett material som garanterar motsvarande säkerhetsnivå, jämställs med en konstruktion av klass A-60 och A-30. 2 BRANDSÄKERHETSKRAV 2.1 Tillämpning Kraven i punkt 2 tillämpas på nya och existerande passagerarfartyg och lastfartyg, om inte annat föreskrivs nedan.

12 (61) 2.2 Brandpumpar, huvudbrandledningar, brandposter, brandslangar och munstycken 2.2.1 Anordnande av brandpumpar, huvudbrandledningar och omedelbar tillgång till vattenförsörjning 1. Passagerarfartyg och lastfartyg ska förses med maskindrivna brandpumpar enligt följande: 1.1 ett passagerarfartyg och lastfartyg med en bruttodräktighet på minst 50 ska ha minst en oberoende brandpump, 1.2 brandpumpen får drivas av huvudmaskinen på ett passagerarfartyg som har en bruttodräktighet på under och 100 som medför högst 100 passagerare, och på ett lastfartyg med en bruttodräktighet på under 100, 1.3 ett passagerarfartyg och ett lastfartyg med en bruttodräktighet på minst 500 men under 1 000 ska ha minst två brandpumpar, av vilka den andra får drivas av huvudmaskinen, 1.4 ett passagerarfartyg som har en bruttodräktighet på minst 1 000, eller som medför fler än 250 passagerare, och ett lastfartyg som har en bruttodräktighet på minst 1 000, ska ha en oberoende reservbrandpump utanför maskinrummet jämte kraftkälla och sjöintag för den eventualitet att en brand i någon avdelning försätter alla brandpumpar ur funktion. 2. Sanitär-, barlast- och länspumpar eller pumpar för allmänna ändamål får godtas som brandpumpar, förutsatt att de normalt inte används för att pumpa olja. 3. På passagerarfartyg med en längd på minst 24 meter och på lastfartyg med en bruttodräktighet på minst 500 och som har ett periodvis obemannat maskinrum eller när endast en person krävs på vakt ska omedelbar tillgång till vatten med lämpligt tryck erhållas från huvudbrandanläggningen antingen genom start av en av brandpumparna från navigationsbryggan eller genom att huvudbrandledningarna hålls under permanent tryck. 4. Varje brandpumps sugventil ska vara försedd med en backventil. 5. På fartyg, på vilka en reservbrandpump krävs, ska avstängningsventiler finnas på en lätt tillgänglig och skyddad plats utanför detta maskinrum för att det ska vara möjligt att avskilja den del av huvudbrandledningen som finns i maskinrummet från resten av huvudbrandledningen. Huvudbrandledningen ska placeras så att fartygets alla brandposter kan förses med vatten från en brandpump som inte är belägen i detta maskinrum, när avstängningsventilerna är stängda. Undantagsvis får korta längder av nödbrandpumpens sug- och tryckledning dras genom maskinrummet om det inte är möjligt att dra dem utanför, under förutsättning att huvudbrandledningen isoleras med ett obrännbart ämne. 2.2.2 Brandpumparnas kapacitet 1. De föreskrivna brandpumparna ska för brandsläckningsändamål kunna avge en vattenmängd vid det tryck som anges i punkt 2.2.3, som är minst två tredjedelar av den föreskrivna mängd som länspumparna ska kunna klara av när de används för länspumpning. 2. Volymflödet för varje länspump beräknas med formeln: Q = 0,00575 x d 2, där: Q = pumpens volymflöde [m 3 /h],

13 (61) d = länsrörets innerdiameter [mm], som beräknas med formeln: d = 1,68 x (L x (B+D)) ½ + 25, där: L = fartygets längd [m], B = fartygets mallbredd [m] D = fartygets djup till huvuddäcket [m]. 3. På varje fartyg som ska utrustas med mer än en brandpump ska var och en av de föreskrivna pumparna ha en kapacitet som uppgår till minst 80 % av den totalt föreskrivna kapaciteten delat med det föreskrivna minsta antalet brandpumpar men dock minst 20 m³/h, och varje sådan pump kunna leverera minst de två föreskrivna vattenstrålarna. 2.2.3 Brandledningarnas diameter och tryck 1. Diametern på rör i huvudbrandledningar och förgreningsledningar ska vara tillräckligt stor för effektiv fördelning av största föreskrivna vattenvolym från två samtidigt arbetande brandpumpar. 2. När två pumpar samtidigt avger den största föreskrivna vattenmängden via två brandposter som är placerade bredvid varandra genom de munstycken som avses i punkt 2.2.7 ska följande minsta tryck kunna upprätthållas vid alla brandposter: - nya fartyg: 0,3 N/mm², - existerande fartyg: 0,2 N/mm². På ett passagerarfartyg med en bruttodräktighet som är mindre än 200, och på ett lastfartyg med en bruttodräktighet som är mindre än 500, räcker en vattenstråle med det tryck om anges ovan. 3. Trycket i en brandpost får inte vara högre än att brandslangen kan hanteras på kontrollerbart sätt. 4. Brandledningssystemet ska förses med en säkerhetsventil och en tryckmätare. 2.2.4 Antalet brandposter och deras placering 1. På passagerarfartyg med en bruttodräktighet på minst 300 och på lastfartyg med en bruttodräktighet på minst 500 ska brandposternas antal och placering vara sådana att minst två vattenstrålar som inte kommer från samma brandpost och av vilka den ena med användning av en enda slanglängd kan nå varje del av fartyget som normalt är tillgänglig för passagerare eller besättning när fartyget är till sjöss, och varje del av varje lastrum när det är tomt. I rum för ro-ro-last eller rum av särskild kategori ska de båda två strålarna nå varje del av fartygsrummet med användning av en enda slanglängd. Dessutom ska sådana brandposter placeras nära ingångarna till de brandskyddade rummen. 2. På passagerarfartyg med en bruttodräktighet på under 200 och på lastfartyg med en bruttodräktighet på under 500 ska brandposternas antal och placering vara sådana att minst en vattenstråle med användning av en enda slanglängd kan nå varje del av fartyget som normalt är tillgänglig för passagerare eller besättning när fartyget är till sjöss, och varje del av varje lastrum när det är tomt. Dessutom ska sådana brandposter placeras nära ingångarna till de brandskyddade rummen. 3. Kraven i punkterna 2.2.4.1 och 2.2.4.2 ovan ska uppfyllas när dörrarna och de vattentäta dörrarna till de vertikala huvudzonerna är stängda.

14 (61) 4. Där ingången till ett maskinrum är belägen på en låg nivå från en närliggande axeltunnel, ska brandposten placeras utanför men nära ingången till maskinrummet. När tillträde till maskinrummet sker via andra fartygsrum ska en brandpost monteras nära ingången till maskinrummet i ett av dessa rum. Dessa arrangemang behövs inte där tunneln eller de intilliggande rummen inte till någon del används som utrymningsväg 2.2.5 Rör och brandposter 1. Material som lätt försämras vid upphettning får inte används till huvudbrandledningar och brandposter, om de inte skyddas i tillräcklig omfattning. Rören och brandposterna ska vara så placerade att brandslangarna lätt kan kopplas till dem. Rören och brandposterna ska vara isolerade, så att risk för frysning undviks. I fartyg på vilka däckslast kan fraktas, ska brandposterna placeras så att de alltid är lätt åtkomliga och rören ska i möjligaste mån vara skyddade så att det inte finns risk för att de skadas genom däckslasten. 2. Varje brandpost ska vara utrustad med en ventil, så att vilken som helst brandslang kan frånkopplas medan brandpumparna är i funktion. 2.2.6 Brandslangar 1. Brandslangar ska vara tillverkade av hållbart material som är godkänt av Trafiksäkerhetsverket och de ska vara tillräckligt långa för att avge en vattenstråle till varje sådant rum där de kan behöva användas Varje slang ska vara försedd med ett munstycke och nödvändiga kopplingar. Slangkopplingarna och munstyckena ska vara helt utbytbara sinsemellan. Slangar som avses här ska tillsammans med alla nödvändiga tillbehör och verktyg hållas färdiga för användning på väl synliga platser nära brandposter eller anslutningar. På fartyg som byggts den 1 januari 2013 eller senare och som medför mer än 36 passagerare ska dessutom brandslangarna ständigt vara kopplade till brandposter i inre utrymmen. 2. Det ska finnas minst en brandslang till var och en av de brandposter som erfordras enligt punkt 2.2.4. Brandslangens längd får vara högst 15 meter vid användning på däck och i överbyggnader samt 10 meter i maskinrum. 2.2.7 Munstycken 1. Standarddiametern på munstycken ska vara minst 12 millimeter. 2. Alla munstycken ska vara av en godkänd typ som kan användas för två funktioner (dimspridning/stråle) och vara försedda med en avstängningsanordning. 2.3 Fasta brandsläckningssystem 2.3.1 Fasta anläggningar för brandsläckning med gas 2.3.1.1 Allmänt 1. De rörledningar som behövs för att leda brandsläckningsmedel till brandskyddade rum ska vara försedda med kontrollventiler, som är tydligt märkta med de fartygsrum till vilka rören är dragna. Lämpliga åtgärder ska vidtas för att hindra att medlet oavsiktligt kommer in i något rum.

15 (61) 2. Rörsystemet för ledning av medlet ska vara anordnat och sprutmunstyckena placerade så att medlet fördelas enhetligt. 3. Anordningar ska finnas som gör det möjligt att från utsidan av de brandskyddade rummen stänga alla öppningar genom vilka luft kan tränga in eller gas tränga ut från rummen. 4. På fartyget ska finnas anordningar som automatiskt ger ett hörbart larm, om släckningsmedel tränger in i något rum där personal normalt arbetar eller till vilket personal har tillträde. Larmet ska aktiveras inom en lämplig tidsfrist innan medlet tränger in. 5. Kontrollanordningarna för varje fast anläggning för brandsläckning med gas ska vara lätt tillgängliga och enkla att hantera och vara samlade i grupper på så få ställen som möjligt och på platser som sannolikt inte blir avskurna vid brand i det skyddade utrymmet. På varje plats ska finnas tydliga bruksanvisningar för systemet. 6. Automatiskt utsläpp av släckningsmedel ska inte vara tillåtet. Automatiskt utsläpp kan dock tillåtas i släckningsanläggningar som skyddar små maskinrum, men systemet för automatiskt utsläpp får vara aktiverat endast då fartyget inte är i fart. 7. I de fall mängden brandsläckningsmedel ska användas för att skydda mer än ett rum, behöver den tillgängliga mängden medel inte vara större än den största mängd som behövs för vilket som helst av de rum som ska brandskyddas. 8. Tryckbehållare för lagring av brandsläckningsmedel ska förvaras utanför de brandskyddade rummen på det sätt som bestäms nedan, om inte annat tillåts för anläggningen. 9. Det ska vara möjligt för besättningen och personal från land att på ett säkert sätt kontrollera mängden brandsläckningsmedel i behållarna. Ovanför flaskorna ska det finnas lämpliga beslag för upphängning av flaskorna vid vägning av dem. Serviceföretaget ska vara godkänt av Trafiksäkerhetsverket. 10. Behållarna för förvaring av brandsläckningsmedel och därtill hörande tryckkomponenter ska dimensioneras i enlighet med lagstiftningen om tryckbärande anordningar och med beaktande av deras placering och den högsta omgivande temperatur som kan förväntas. 11. När ett brandsläckningsmedel förvaras utanför ett brandskyddat utrymme, ska det förvaras i ett rum som är beläget på en säker och lättillgänglig plats och effektivt ventilerat. Varje ingång till sådant rum ska företrädesvis vara anordnad från ett öppet däck och i varje fall vara avskilt från det rum som ska skyddas. Ingångsdörrarna ska öppnas utåt, och skott och däck inklusive dörrar och andra stängningsanordningar till öppningar i rummet, som utgör avgränsningar mellan sådana rum och intilliggande stängda rum, ska vara gastäta. Vid tillämpning av integritetstabellerna för skott och däck ska sådana förvaringsrum behandlas som kontrollstationer. 12. Användning av ett släckningsmedel som antingen av sig självt eller under förväntade användningsförhållanden avger giftiga gaser i sådana mängder att människor utsätts för fara eller avger gaser som är skadliga för miljön tillåts inte. 13. Rörledningar i fasta gasanläggningar ska förses med manöverventiler som är så märkta att de tydligt utvisar till vilka utrymmen ledningarna är dragna.

16 (61) 14. Om volymen av fri luft som finns i luftbehållare i något utrymme är sådan att den, om den släpps ut i ett sådant utrymme, avsevärt skulle påverka den fasta brandsläckningsanläggningens effektivitet, ska en motsvarande extra kvantitet släckmedel finnas tillgänglig. 15. Leverantörer av fasta anläggningar för brandsläckning ska tillhandahålla bruks- och underhållsanvisningar för anläggningen, inbegripet en kontrollista för underhåll som täcker kraven i punkt 2.11 och har uppgjorts på fartygets arbetsspråk. 16. De fasta anläggningarna för brandsläckning med gas ska vara godkända av Trafiksäkerhetsverket. 2.3.1.2 Koldioxidanläggningar 1. För lastutrymmen ska den tillgängliga mängden CO 2, om inte annat föreskrivs, vara tillräcklig för att ge en minimivolym av fri gas som utgör 30 % av bruttovolymen av det största lastutrymmet som skyddas på detta sätt i fartyget. Om det finns en förbindelse genom ventilationskanaler mellan två eller flera lastutrymmen ska dessa anses utgöra ett enda utrymme. På fartyg som används för frakt av fordon ska den nödvändiga mängden CO 2 räknas som 45 % av nettokubikinnehållet för det största lastutrymmet. Om fordon som använder väte eller naturgas som bränsle fraktas i lastutrymmena, ska mängden gas vara minst 100 % av lastrummets totala volym. 2. För maskinrum ska den medförda mängden koldioxid vara tillräcklig för att ge en minimivolym av fri gas som svarar mot den större av följande volymer: 2.1 40 % av det största sålunda skyddade maskinrummets totala volym, varvid kappen frånräknas ovanför den höjd där kappens horisontella area är 40 % eller mindre av den horisontella arean av det berörda utrymmet, mätt halvvägs mellan tanktaket och lägsta delen av kappen, eller 2.2 35 % av det största skyddade maskinrummets totala volym, kappen inräknad, förutsatt att två eller flera maskinrum som inte är fullständigt avskilda från varandra ska anses utgöra ett enda utrymme. 3. Vid tillämpning av denna punkt ska volymen av fri koldioxid beräknas efter 0,56 m³/kg. 4. Det fasta rörledningssystemet ska vara så utformat att 85 % av gasen kan släppas ut i utrymmet inom 2 minuter. Rörledningarna i lastutrymmena ska dimensioneras på så sätt att två tredjedelar av den föreskrivna gasmängden kan släppas ut i lastrummet inom 10 minuter. 5. Anordning för utsläpp av koldioxid: 5.1 Det ska behövas två separata åtgärder för utsläpp av koldioxid i ett skyddat utrymme, och på samma gång ska larmfunktionerna säkerställas. Den första åtgärden vidtas för att släppa ut gasen från behållarna. Med den andra åtgärden öppnas ventilen till den rörledning som leder gasen in i det skyddade utrymmet. 5.2 Båda åtgärder ska utföras från en kopplingsbox som har tydliga markeringar om vilket utrymme den betjänar. Om boxen ska låsas ska en nyckel till boxen vara innesluten i en typ av skåp med krossbart glas som är synligt placerad nära boxen. Då kopplingsboxen öppnas, ska larm ges automatiskt i det utrymme som ska skyddas. I andra lastrum än i ro-ro-lastrum och små utrymmen som endast har lokal koppling behöver inte förses med larm.

17 (61) 6. CO 2 -behållarna ska placeras på så sätt att en brand i det rum som ska skyddas inte påverkar dem skadligt. Behållarna ska vara lättillgängliga. 7. CO 2 -behållarna ska placeras i ett utrymme som har god ventilation och till vilket man i allmänhet har direkt ingång från däck. 8. På de platser där CO 2 -anläggningen kopplas ska finnas anordningar för kommunikation med de platser där släckningsarbetet leds. 9. Det måste finnas tillräckligt med reservdelar för CO 2 -anläggningen. 10. Alla dörrar som leder till rum som är skyddade med CO 2 -anläggningar ska vara försedda med märkningen: Detta rum är skyddat med en CO 2 -anläggning. Lämna rummet omedelbart när larmet aktiveras." Märkningen ska vara på fartygets arbetsspråk. 2.3.1.3 Övriga fasta anläggningar för brandsläckning med gas Övriga fasta anläggningar för brandsläckning med gas ska vara godkända av Trafiksäkerhetsverket. 2.3.2 Fasta anläggningar för brandsläckning med tungskum i maskinrum 1. Där det i ett maskinrum installeras en fast brandsläckningsanläggning med tungskum som släckmedel utöver vad som föreskrivs i punkt 2.5, ska den vara i stånd att genom fasta spridare inom fem minuter avge en skummängd tillräcklig för att med ett 150 mm tjockt lager täcka den största enskilda yta över vilken brännolja kan tänkas sprida sig. Anläggningen ska kunna avge skum som är lämpligt för släckning av oljebränder. Anordningar ska finnas för en effektiv fördelning av skummet genom ett permanent rörsystem och manöverventiler eller kranar till lämpliga spridare samt för en effektiv tillförsel av skum genom fasta spridare till områden med väsentliga brandrisker i det skyddade utrymmet. Relationstalet för skumexpansionen ska inte överstiga 12:1. 2. Kontrollanordningarna för samtliga anläggningar av detta system ska vara lätt tillgängliga och enkla att hantera och vara samlade i grupper på så få ställen som möjligt och på platser som sannolikt inte blir avskurna vid brand i det skyddade utrymmet. 3. En fast anläggning för brandsläckning med tungskum ska vara godkänd av Trafiksäkerhetsverket. 2.3.3 Fasta anläggningar för brandsläckning med lättskum i maskinrum 1. Varje föreskriven fast brandsläckningsanläggning med lättskum som släckmedel i maskinrum ska snabbt, genom fasta spridare, kunna avge skum i tillräcklig mängd för att fylla det största utrymme som ska skyddas med ett minst 1 m tjockt lager skum per minut. Den tillgängliga mängden skumbildande vätska ska vara tillräcklig för att framställa en skumvolym som är lika med fem gånger volymen av det största utrymme som ska skyddas. Relationstalet för skumexpansionen ska inte överstiga 1 000:1. 2. Trummor för skumtillförsel, luftintag till skumgeneratorn och antalet skumproducerande enheter ska vara sådana att de kan åstadkomma en effektiv skumalstring och fördelning.

18 (61) 3. Trummorna för skumleverans från skumgeneratorn ska vara så anordnade att en brand i det skyddade utrymmet inte kommer att påverka utrustningen för skumproduktion. 4. Skumgeneratorn, dess kraftkällor, den skumbildande vätskan och manövreringsanordningarna för anläggningen ska vara lätt tillgängliga och enkla att hantera och vara samlade i grupper på så få ställen som möjligt och på platser som sannolikt inte blir avskurna vid brand i det skyddade utrymmet. 5. Pumparna ska strömförsörjas från fartygets nödkraftkälla. 6. En fast anläggning för brandsläckning med lättskum ska vara godkänd av Trafiksäkerhetsverket. 2.3.4 Fasta anläggningar för brandsläckning genom vattenspridning under tryck i maskinrum 1. Varje föreskriven fast anläggning för brandsläckning genom vattenspridning under tryck i maskinrum ska ha spridarmunstycken av godkänd typ. 2. Antalet och placeringen av munstyckena ska säkerställa en effektiv genomsnittlig fördelning av vatten med minst 5 l/m 2 och minut i de utrymmen som ska skyddas. Ökade tillförselkvantiteter kan övervägas om så är nödvändigt i särskilt riskfyllda områden. Munstycken ska anordnas ovanför rännstenar, tanktak och andra ytor över vilka brännolja kan sprida sig samt ovanför andra ställen med särskild brandrisk i maskinrummen. 3. Anläggningen får indelas i sektioner vars fördelningsventiler ska vara möjliga att manövrera från lätt tillgängliga platser som ligger utanför de utrymmen som ska skyddas och som inte lätt blir avskurna vid brand i det skyddade utrymmet. 4. Anläggningen ska hållas under nödvändigt tryck. Den pump som förser anläggningen med vatten ska automatiskt starta vid ett tryckfall i anläggningen. 5. Pumpen ska vid det nödvändiga trycket samtidigt kunna försörja alla sektioner i anläggningen i varje avdelning som ska skyddas. Pumpen och dess manöverdon ska installeras utanför det eller de utrymmen som ska skyddas. En brand i det eller de utrymmen som skyddas av vattenspridningsanläggningen ska inte kunna sätta anläggningen ur funktion. 6. Pumpen får drivas med en separat förbränningsmotor eller elektriskt, men då pumpen är beroende av elektricitet ska dess elinstallationer vara utförda i enlighet med Trafiksäkerhetsverkets gällande föreskrifter om elinstallationer. Då pumpen drivs med en separat förbränningsmotor, ska den placeras på ett sådant sätt att en brand i det utrymme som ska skyddas inte påverkar motorns luftinförsel. 7. Försiktighetsåtgärder ska vidtas för att hindra att munstyckena blir tilltäppta av vattenföroreningar eller genom korrosion i rörledningar, munstycken, ventiler och pump. 8. En fast anläggning för brandsläckning genom vattenspridning under tryck ska vara godkänd av Trafiksäkerhetsverket. 2.3.5 Automatiska anläggningar för sprinkler, upptäckande av brand och brandlarm

19 (61) En automatisk anläggning för sprinkler, upptäckande av brand och brandlarm ska vara godkänd av Trafiksäkerhetsverket. 2.4 Brandsläckare 1. Alla nya bärbara brandsläckare som anskaffas till fartyget ska vara av godkänd typ och utformning enligt standarden EN 3. 2. De föreskrivna bärbara brandsläckarna ska till sin släckningsklass vara avsedda minst för 21 A fibrösa ämnen, glödbränder och 144 B vätskebränder i enlighet med det objekt som ska släckas, om inte annat krävs i denna föreskrift. 3. Brandsläckare som innehåller ett släckmedel som antingen av sig självt eller under förväntade användningsförhållanden avger giftiga gaser i sådana mängder att människor utsätts för fara eller avger gaser som är skadliga för miljön tillåts inte. 4. Brandsläckarna ska vara lämpade för att släcka bränder som kan tänkas förekomma i närheten av den plats där brandsläckaren är belägen. 5. En av de bärbara brandsläckare som är avsedda att användas i ett visst utrymme ska vara placerad nära ingången till det utrymmet. 6. Brandsläckare ska finnas i minst följande antal: 6.1 i bostads- och arbetsutrymmen ska brandsläckarna vara så placerade att ingen punkt i utrymmet ligger på mer än 10 m gångavstånd från en brandsläckare, 6.2 en brandsläckare som är lämpad för högspänningsområden ska placeras i närheten av varje elpanel eller underpanel, med en effekt av 20 kw eller mer, 6.3 i kök ska brandsläckarna vara så placerade att ingen punkt i utrymmet ligger på mer än 10 m gångavstånd från en brandsläckare. I köket ska placeras minst en brandsläckare och en släckningsfilt. 6.4 en brandsläckare ska vara placerad i närheten av förvaringsskåp för målarfärg och förrådsrum som innehåller lättantändliga produkter, 6.5 åtminstone en brandsläckare ska vara placerad på bryggan och vid varje kontrollstation. 7. Bärbara brandsläckare avsedda att användas i bostads- eller arbetsutrymmen ska så långt det är praktiskt möjligt ha ett enhetligt sätt för hantering. 8. Bärbara CO 2 -brandsläckare får inte placeras i bostadsutrymmen, utom om inget annat släckningsmedel lämpar sig för utrymmena. Om sådana brandsläckare finns i radioutrymmen, vid elpaneler eller i andra utrymmen av motsvarande slag, ska utrymmet där det finns en enda sådan släckare ha en sådan volym att gashalten inte blir högre än 5 % av den fria volymen av det utrymme som avses i denna punkt. Vid tillämpning av denna punkt ska volymen av CO 2 beräknas efter 0,56 m³/kg. 2.5 Brandsläckningsanordningar i maskinrum 1. Maskinrum av kategori A på passagerarfartyg och maskinrum på lastfartyg med en bruttodräktighet på minst 500 med en maskineffekt på minst 750 kw, samt i periodvis obemannade maskinrum av kategori A på lastfartyg ska ha ett av följande fasta släckningssystem.

20 (61) 1.1 En anläggning för släckning med gas som uppfyller kraven i punkt 2.3.1 eller en motsvarande gasbaserad anläggning som är godkänd av Trafiksäkerhetsverket, 1.2 en anläggning för brandsläckning med lättskum som uppfyller kraven i punkt 2.3.3, eller 1.3 En anläggning för vattenspridning under tryck som uppfyller kraven i punkt 2.3.4 eller en motsvarande vattenbaserad anläggning som är godkänd av Trafiksäkerhetsverket, 1.4 Passagerarfartyg och lastfartyg med en bruttodräktighet på minst 500, ska ha minst en bärbar utrustning för luftskum bestående av ett munstycke för luftskum av induktortyp, som kan anslutas till huvudbrandledningen genom en brandslang, tillsammans med en bärbar behållare som innehåller minst 20 l skumproducerande vätska och en reservbehållare. Munstycket ska kunna avge effektivt skum lämpligt för släckning av en oljebrand med en hastighet av minst 1,5 m³ per minut och med volymutvidgningskoefficienten 10. Med andra volymutvidgningskoefficienter ska mängden skum som utvecklas motsvara samma mängd skumvätska. 2. För varje maskinutrymme ska finnas följande släckningsanordningar: 2.1 i alla utrymmen som innehåller förbränningsmotorer, oljeeldade pannor eller settlingtankar för brännoljor eller brännoljeenheter, minst två brandsläckare under förutsättning att det finns en bärbar brandsläckare som lämpar sig för släckning av oljebrand och har en effekt på minst 183 B för varje 750 kw eller del av sådant maskineri. Om det endast finns en förbränningsmotor med en maskineffekt om 200 kw eller mindre i rummet, räcker det med en brandsläckare, 2.2 brandsläckare som lämpar sig för släckning av oljebrand, som ska placeras så att man inte från någon punkt i utrymmet behöver gå mer än 10 meter för att nå fram till en släckare och att det alltid finns minst två sådana brandsläckare i varje sådant utrymme. Om maskineffekten är under 200 kw, räcker det emellertid med en brandsläckare. Brandsläckarna ska placeras i närheten av ingångarna, 2.3 ett passagerarfartyg med en bruttodräktighet på minst 500 ska ha minst en godkänd brandsläckare av skumsläckningstyp med minst 45 liters kapacitet, eller en likvärdig brandsläckare, så att skum eller likvärdigt släckmedel kan riktas mot varje del av bränn- och smörjoljetrycksystemen, växlar och andra brandfarliga anordningar. 2.4 Pannrum som värms upp med upphettad olja ska utrustas med permanent eller portabel utrustning för lokala system för spridning av vatten under tryck eller spridning av skum ovanför och under golvet för brandsläckningsändamål. 2.6 Särskilda anordningar i maskinrum 1. Antalet skylight, dörrar, ventilatorer, öppningar i skorstenar för att medge utvädring samt övriga öppningar till maskinrum ska begränsas till ett minimum, dock under beaktande av de krav som ställs av ventilationen och fartygets riktiga och säkra drift. 2. Skylight ska vara av stål, och om de har glasrutor ska de kunna stängas med ventilationsspjäll. Det ska vara möjligt att stänga ventilationsspjällen från utsidan. Vid brand ska det vara möjligt att med lämpliga arrangemang släppa ut rök från utrymmet. 3. Fönster får inte finnas i skott som avgränsar maskinrum. Detta utesluter dock inte att glas används i kontrollrum som ligger i maskinrum. 4. Det ska finnas en dräneringsbehållare under oljepannornas brännare.