ISBN: 978-91-85050-83-3 Tryck: Elanders Gotab, Stockholm 2007

Riksdagsförvaltningen 2006

Omslagsbilden: Britt Bohlin Olsson (s) i samspråk med riksdagsdirektör Anders Forsberg, talman Per Westerberg och biträdande kammarsekreterare Annalena Hanell. Den ombyggda plenisalen har fått helt ny teknik. Talmanspodiet har utrustats med tryckkänsliga skärmar som ett stöd för talmannen och kammarsekreteraren vid debatter och voteringar. Foto: Melker Dahlstrand Riksdagsförvaltningen 2006 är tänkt att ge inblick i arbetet bakom beslutsfattarna i Sveriges riksdag. Broschyren har tagits fram genom ett samarbete inom riksdagsförvaltningen och bygger på uppgifter som tidigare publicerats i riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2006 (2006/07:RS2). Årsredovisningen finns publicerad på riksdagens webbplats. Produktion: Riksdagens informationsenhet ISSN: 1653-8307 ISBN: 978-91-85050-83-3 Tryck: Elanders Gotab, Stockholm 2007 Riksdagsförvaltningen 2006 kan beställas kostnadsfritt från Riksdagens tryckeriexpedition, 100 12 Stockholm Telefon: 08-786 58 10, Fax: 08-786 61 76 E-post: ordermottagningen@riksdagen.se Internet: www.riksdagen.se På webbplatsen kan man också beställa annat informationsoch studiematerial som produceras av riksdagen.

Riksdagsförvaltningen 2006

Året som gått Riksdagens och riksdagsförvaltningens arbete präglades under 2006 av förändringar. Ett stort antal ledamöter lämnade riksdagen i samband med valet i september, och många helt nya ledamöter tog plats. Regeringsskiftet i oktober ledde till ytterligare förändringar. Förvaltningens arbete i samband med valet var omfattande. Det handlade både om information till avgående och nya ledamöter och om en rad praktiska frågor som arbetsrum, boende och teknisk utrustning. De utvärderingar som hittills gjorts visar att övergången mellan den gamla och nya riksdagen i stort sett fungerat bra både ur avgående och nya ledamöters perspektiv. Riksdagsarbetet under hösten påverkades av valet och regeringsskiftet, och antalet ärenden var få. Den nya budgetprocessen prövades för första gången efter ett val med regeringsskifte. Tidsramarna för behandlingen av budgetpropositionen blev visserligen snäva, men statsbudgeten kunde liksom tidigare år fastställas före juluppehållet. Situationen var en helt annan under våren före valet. Ett rekordstort antal ärenden behandlades då. Riksdagsarbetet kunde dock slutföras i tid. Riksdagen beslutade år 2006 om vissa förändringar i arbetet på grundval av Riksdagskommitténs förslag. Beslutet innebar bland annat en ny ordning för riksdagens beredning av EU-frågor och ökat fokus på forsknings- och framtidsfrågor samt på uppföljning och utvärdering av riksdagens beslut. Beslutet innebar också att det interparlamentariska samarbetet ska integreras bättre med det ordinarie riksdagsarbetet och att motionshanteringen kan förenklas. Antalet utskott minskade i och med att bostads- och lagutskotten lades ned och ett nytt utskott, civilutskottet, skapades. Även på det administrativa området har det skett stora förändringar. Nya regler om ledamöternas ekonomiska villkor trädde i kraft under året. En ny lag med ekonomiadministrativa bestämmelser för bland andra riksdagsförvaltningen antogs av riksdagen och träder i kraft den 1 januari 2007. Det mest synliga tecknet på förändringar i riksdagen är plenisalen som under stark tidspress byggdes om under sommaruppehållet och fick en ny möblering. Ett annat större projekt var stabiliseringen av grundvattennivån under det gamla riksdagshuset. R I K S DAG S F Ö RVA LT N I N G E N 2 0 0 6

En för förvaltningen gemensam värdegrund har fastställts. I mötet med ledamöter, allmänhet och arbetskamrater ska vårt arbete präglas av opartiskhet, saklighet, integritet, öppenhet, ansvarstagande, samarbetsanda, omtanke och respekt för allas lika värde. Värdegrunden är en bas för våra diskussioner om utvecklingen av arbetet inom förvaltningen. Anders Forsberg Riksdagsdirektör Foto: melker dahlstrand Anders Forsberg i den nyrenoverade plenisalen.

Utgångspunkter för riksdagsförvaltningens arbete Styrning och ledning. Riksdagens arbete styrs av regeringsformen, riksdagsordningen och olika riksdagsbeslut om arbetets inriktning. Riksdagsförvaltningen är en myndighet som stöder riksdagen i dess arbete, ger service och information till ledamöter och allmänhet och i övrigt tillhandahåller de resurser som krävs för att kammarens, utskottens och övriga riksdagsorgans verksamhet ska fungera utan störningar. Riksdagsförvaltningen leds av riksdagsstyrelsen med talmannen som ordförande och tio ledamöter valda av riksdagen. Styrelsen överlägger om planeringen av riksdagsarbetet och beslutar i större ärenden som rör förvaltningen eller riksdagens internationella verksamhet. I sammanträdena deltar bland andra också riksdagsdirektören, som är chef för riksdagsförvaltningen och ansvarig för verksamheten. Talmannen leder riksdagens arbete och är ordförande vid kammarens sammanträden. Arbetet i kammaren planeras tillsammans med de vice talmännen och riksdagsförvaltningens kammarkansli. Verksamhetsgrenar, mål och målgrupper Det övergripande målet för riksdagsförvaltningen är att skapa goda förutsättningar för att riksdagen ska kunna fullgöra sina konstitutionella och demokratiska uppgifter och sina internationella åtaganden. Riksdagsförvaltningen arbetar inom fyra olika verksamhetsgrenar med var sitt mål. Foto: anna söderbärj Stödet till beslutsprocessen Riksdagsförvaltningen skall med hög kompetens säkerställa att riksdagen kan fullgöra sina uppgifter enligt regeringsformen och riksdagsordningen. Jakobsgatan 6. Delar av riksdagsförvaltningen har sin arbetsplats på Jakobsgatan 6. R I K S DAG S F Ö RVA LT N I N G E N 2 0 0 6

Foto: lubbe garell Ledamotsservice. Petra Robin, enheten för administrativ ledamotsservice, demonstrerar riksdagens reseräkningssystem för Rosita Runegrund, (kd). De organisatoriska enheter som främst kan hänföras till denna verksamhetsgren är kammarkansliet med utredningstjänsten, utskottskanslierna och EU-nämndens kansli, Riksdagsbiblioteket samt enheten för riksdagstryck. Dessutom bidrar i hög grad ITenheterna och andra verksamheter inom riksdagsförvaltningen till att målet uppnås. Service och förvaltning Riksdagsförvaltningen skall inom givna ramar och bestämmelser tillhandahålla resurser och service av hög kvalitet till ledamöternas, kammarens, utskottens och förvaltningens verksamheter samt till partigrupperna och deras kanslier. Den organisatoriska enhet som främst kan hänföras till denna verksamhetsgren är det administrativa kontoret, där funktioner för ekonomi, personal, juridik, administrativ ledamotsservice, IT, fastigheter, intern service, intendentur, bevakning och lokalvård återfinns. Enheten för riksdagstryck kan också hänföras hit. R I K S DAG S F Ö RVA LT N I N G E N 2 0 0 6

Information till allmänheten Riksdagsförvaltningen skall bidra till att skapa öppenhet och tillgänglighet i riksdagsarbetet och genom aktiv information verka för att intresset för och kunskaperna om riksdagen och dess arbete ökar. De organisatoriska enheter som främst kan hänföras till denna verksamhetsgren är informationsenheten, Riksdagsbiblioteket, EU-upplysningen, tidningen Riksdag & Departement samt teknikenheten. Foto: lubbe garell Internationell verksamhet Riksdagsförvaltningen skall göra det möjligt för riksdagen att aktivt möta de krav som det internationella samarbetet och internationella åtaganden medför. De organisatoriska enheter som främst kan hänföras till denna verksamhetsgren är riksdagens internationella kansli och till viss del även riksdagens utredningstjänst, utskottskanslierna och informationsenheten. Frågor om samarbetet inom EU hanteras framför allt av kammarkansliet samt utskottens och EU-nämndens kanslier. Öppet hus. När riksdagen slog upp portarna för allmänheten den 25 november kom 4 000 personer. På plats i Riksdagshuset fanns 220 ledamöter och tjänstemän för att välkomna, debattera och svara på frågor från besökarna. målgrupper och satsningsomr åden Målgrupperna för riksdagsförvaltningens verksamhet är många och framgår delvis av målen för verksamhetsgrenarna. När det gäller riksdagens internationella arbete är förvaltningens uppgift framför allt att stödja talmännen och det svenska deltagandet i det interparlamentariska samarbetet. För att uppfylla målen för verksamhetsgrenarna har riksdagsförvaltningen under 2006 bland annat fokuserat verksamheten på ett antal så kallade satsningsområden, exempelvis riksdagsvalet och ombyggnaden av plenisalen. Förutom satsningsområdena har vissa andra centrala områden såsom säkerhet och sårbarhet prioriterats. De flesta av dessa områden innefattar flera verksamhetsgrenar och därmed flera mål. I riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2006 (2006/07:RS2) lämnas en redogörelse för hur målen har uppfyllts. I denna broschyr fördjupas i stället redogörelsen för några av de under året genomförda aktiviteterna. R I K S DAG S F Ö RVA LT N I N G E N 2 0 0 6

Aktiviteter av särskild vikt under 2006 Antalet ärenden var under riksmötet 2005/06 rekordhögt det gäller både propositioner, skrivelser och motioner och tiden för ärendebehandling i riksdagen ökade i jämförelse med föregående riksmöte. Plenitiden i kammaren minskade dock något, framför allt beroende på det mindre antalet interpellationsdebatter. Foto: melker dahlstrand En stor andel av regeringens propositioner avlämnades under mars och skulle behandlas av riksdagen före sommaruppehållet. Kammare och utskott fick därmed en mycket hög arbetsbelastning under senare delen av våren. Ärenden (antal) 2005/06 2004/05 2003/04 2002/03 2001/02 Inkomna till riksdagen Interpellationer 479 688 551 417 497 Skriftliga frågor 2 144 2 197 1 616 1 375 1 643 Propositioner och skrivelser 216 178 181 151 189 Motioner 4 824 4 167 3 991 3 538 4 231 Faktapromemorior 118 83 126 97 123 Beslutade i kammaren Utskottsbetänkanden 428 324 294 259 358 Övrigt Kammarsammanträden 143 144 132 123 126 Plenitimmar 680 730 602 550 652 Voteringar 912 766 884 835 1 059 Ny möblering. Ledamöterna har fasta platser vid voteringar, men i övrigt råder fri sittning i plenisalen. Utskottsarbetet präglades under riksmötet av att det var det sista i valperioden. Ett påtagligt exempel på detta var det stora antalet ärenden som utskotten behandlade: 212 propositioner, 45 skrivelser från regeringen och 43 framställningar och redogörelser från Riksrevisionens styrelse och olika riksdagsorgan. Jämfört med riksmötet 2004/05 innebar det en ökning av antalet propositioner med 16 procent och för samtliga ärenden en ökning med 24 procent. Antalet behandlade motionsyrkanden uppgick till 17 842, vilket var nästan 7 000 fler än under föregående riksmöte. Den stora ärendemängden återspeglas också i antalet betänkanden som utskotten lämnade. Under riksmötet uppgick detta antal till över 400. Det kan jämföras med riksmötet 2004/05 då utskotten lämnade drygt 300 betänkanden till kammaren. Totalt hölls 629 utskottssammanträden varav 26 var öppna utfrågningar. Av dessa utfrågningar svarade konstitutionsutskottet för närmare R I K S DAG S F Ö RVA LT N I N G E N 2 0 0 6

hälften. Konstitutionsutskottets förhållandevis stora antal offentliga utfrågningar hänger samman med utskottets granskning av statsrådens tjänsteutövning. Foto: melker dahlstrand Riksdagstrycket (antal trycksidor) 2005/06 2004/05 2003/04 2002/03 2001/02 Propositioner 26 500 20 900 21 400 21 100 21 900 Motioner 17 500 14 300 13 500 13 000 15 900 Betänkanden 26 800 19 450 20 100 15 900 21 200 Protokoll 11 600 15 800 10 000 9 800 10 900 Övrigt 11 700 9 300 12 300 11 400 11 200 Totalt 94 000 79 750 77 300 71 200 81 100 Riksdagsvalet Riksdagsförvaltningens förberedelser inför valet 2006 började redan före årsskiftet. Ett omfattande arbete genomfördes för att man under en kort period under hösten skulle kunna ta emot ett stort antal nya ledamöter och introducera dem i riksdagsarbetet. Antalet avgående ledamöter vid valet, 139 personer, och antalet helt nya ledamöter, 124 personer, var högre än någonsin tidigare. Antalet omvalda uppgick till 212. Därtill kom 13 nya ledamöter som varit ersättare eller riksdagsledamöter under någon valperiod före 2002 års val. De många nya ledamöterna, förändringen i mandatfördelningen och regeringsskiftet innebar att förvaltningens arbete veckorna efter valet blev mycket omfattande. Under våren lämnades information till samtliga ledamöter om praktiska och ekonomiska frågor i samband med valet. Därefter gjordes särskilda insatser för ledamöter som inte kandiderade för omval, nyvalda ledamöter, omvalda ledamöter respektive kandiderande, icke omvalda ledamöter. Eftersom valet resulterade i att de borgerliga partierna fick fler företrädare i riksdagen än tidigare, medan antalet socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister minskade, krävdes avsevärda förändringar i fördelningen av tjänsterum i riksdagens hus. Samtidigt genomfördes ett stort antal flyttar till och från Regeringskansliet. Omfattande flyttstädning utfördes i fler än 400 arbetsrum. Efter valet fick ledamöterna bland annat de nyproducerade skrifterna Ledamotens lathund (praktisk information) och Parlamentarisk handbok (om arbetet i kammare och utskott och det interparlamentariska samarbetet). Dessutom gjordes bland annat en Enheten för riksdagstryck. Marcus Östblom rullar in ännu en pappersleverans. Interntryckeriet gick på högvarv under våren 2006. R I K S DAG S F Ö RVA LT N I N G E N 2 0 0 6

betydande satsning på att den nyvalda riksdagen skulle ha ett väl fungerande, säkert och modernt IT-stöd. Nya ledamöter fick en särskild IT-mentor som hjälp vid val av teknisk utrustning, information, utbildning med mera. Informationsmaterial för nya ledamöter. Riksmötets öppnande 2006. Riksmötet öppnades efter valet av Carl XVI Gustaf. I främre raden bland annat de nya talmännen och den avgående statsministern. Fortsatt administr ativt stöd till ledamöterna Förutom den information som lämnades till ledamöterna i samband med valet genomförde riksdagsförvaltningen under 2006 ett antal aktiviteter i syfte att ge administrativt stöd till ledamöterna. Exempel på sådana aktiviteter är den vägledning som erbjöds inför den årliga självdeklarationen. Ledamöterna informerades om gällande regler, om rättsfall och om hur deras reseräkningar, fakturor, arvoden, kostnadsersättningar och pensioner löpande hanteras. Under året trädde nya bestämmelser i kraft i lagen om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter. De handlar om traktamenten, inkomstgarantier och överklaganden. Några av nyheterna är att traktamente för inrikes endagsresor har tagits bort samtidigt som ett så kallat Stockholmstraktamente om 100 kronor införts för resor till Stockholm med övernattning. Inga måltidsavdrag görs vid sådana resor. Dessutom finns nu bara en nivå för bilersättning. Förändringarna förenklar bland annat hanteringen av reseräkningar, både för ledamöterna och för förvaltningen. Foto: melker dahlstrand Ombyggnaden av plenisalen De ledamöter som valts in i riksdagen i september 2006 samlades den 2 oktober till upprop i en helt nyrenoverad plenisal. I plenisalen, eller kammaren, debatterar riksdagen och fattar sina beslut. I denna lokal, som kan sägas vara den svenska demokratins hjärta, har omfattande ombyggnadsarbeten ägt rum under senare år. Plenisalsprojektet har varit samlingsnamnet för det arbete som utförts i och omkring kammaren för att bland annat förbättra tillgänglighet och brandsäkerhet. R I K S DAG S F Ö RVA LT N I N G E N 2 0 0 6

Foto: rolf egertz Plenisalen sommaren 2006. Under sommaren genomfördes omfattande ombyggnationer i plenisalen. 10 R I K S DAG S F Ö RVA LT N I N G E N 2 0 0 6

Massmedia. Ett nytt system för ackreditering av journalister har införts. Omkring 1 100 journalister och fotografer har tillträde till riksdagens lokaler. I samband med ombyggnaden fick plenisalen ny inredning och helt ny teknik. Arbetet har skett i tre etapper under sommaruppehållen 2004 2006. Kostnaden för projektet uppgick till 75 miljoner kronor och inrymmer även den moderna tekniken. Under sommaruppehållet 2006 genomfördes den tredje och sista etappen. Då demonterades all inredning i plenisalen och efter ombyggnad installerades nya bord och stolar för ledamöterna. Femtio debattplatser ställdes upp i en halvcirkel framför talmannen för fri sittning under debatterna i kammaren. Tillsammans med ytterligare 300 platser fungerar merparten av dem som fasta platser för ledamöterna under voteringarna. Till podiet införskaffades också nya bord och stolar. Tre nya talarstolar anpassade för rullstolsburna har monterats, varav talarstolen på podiet har dekorerats med en ny framställning av det stora riksvapnet. I samband med ombyggnaden har all teknik förnyats. Även ljudanläggningen har bytts ut för att svara mot dagens kvalitetskrav både i plenisalen och för utsändningar i tv och radio. Denna teknikförnyelse ger en bra plattform för en god funktionalitet under ett flertal år framöver. Foto: melker dahlstrand Ök ad säkerhet och minsk ad sårbarhet I syfte att öka personskyddet, IT-säkerheten och säkerhetskontrollen av besökare till riksdagen har ytterligare åtgärder genomförts under året. Genom en väl fungerande säkerhets- och bevakningsfunktion kan en trygg arbetsmiljö upprätthållas för riksdagens ledamöter och anställda. Den nya lag om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter som beslutats av riksdagen under året har tillsammans med en föreskrift om säkerhet och fredstida krishantering bidragit till att regelverket som helhet blivit mer modernt samtidigt som det medger en viss flexibilitet. Med anledning av de nya säkerhetsreglerna har ett system för ackreditering av journalister införts. Syftet med den nya ordningen är att ha kontroll över vilka som har rätt till tillträde till riksdagens lokaler. Ansökan om pressackreditering sker via riksdagens webbplats. Totalt har cirka 1100 ackrediteringar beviljats sedan den 1 juli 2006. R I K S DAG S F Ö RVA LT N I N G E N 2 0 0 6 11

Foto: bertil ericson/scanpix Mälaren flyttas Riksbyggnadernas grundläggning har alltsedan den genomfördes vid förra sekelskiftet varit föremål för mycket debatt i medier och i fackkretsar. Byggnaderna var också till en början utsatta för stora, ojämna sättningar som orsakade sprickor i konstruktionerna. Störst har sättningen varit i Östra riksdagshusets (RÖ) sydvästra hörn där den uppgår till totalt 20 cm sedan byggnaden uppfördes för drygt hundra år sedan. Så småningom avtog sättningarna för att i dag röra sig om som mest 1 mm per år. Byggnadernas grundläggning utgörs av ett stort antal träpålar, totalt 14 800 stycken, och ovanpå dessa plankbäddar. På plankbäddarna har det uppförts stenmurar av varierande mått. Denna typ av trägrundläggning förblir stabil och fungerar som avsett praktiskt taget hur länge som helst förutsatt att den stadigvarande befinner sig under vatten, helst i så syrefri miljö som möjligt. I annat fall startar röt- och mögelangrepp som bryter ner träet. Redan vid mätningar i slutet av 1960-talet Mälaren flyttas. Bygget av en ny dammlucka var slutet på det konstaterades att grundvattenytan under RÖ projekt som handlat om att säkerställa grundvattennivån under vid vissa tillfällen och beroende av Saltsjöns Riksdagshuset. nivå kunde sjunka under trägrundläggningens överkant, och därmed kunde en nedbrytning av träet inledas. I samband med planeringen för ombyggnaden av riksbyggnaderna inför riksdagens återflyttning 1983 till Helgeandsholmen från sina tillfälliga lokaler vid Sergels torg fördes en intensiv debatt om grundläggningens kondition och behovet av eventuella åtgärder. Vid denna tidpunkt ansågs den befintliga trägrundläggningen kunna fungera även fortsättningsvis, under förutsättning att grundvattenytan kunde stabiliseras på en betryggande nivå över trägrundläggningen. Metoden för att nå en stabilisering av grundvattennivån skulle vara att anlägga en vattentät skärm, en så kallad tätskärm, öster om riksbyggnaderna med anslutning till Riksbrodammen och till en ny damm i Stallkanalen nedströms Norrbro. På så sätt skulle Mälarens vattenstånd styra grundvattenytan under byggnaderna i stället för vattenståndet i Saltsjön. 12 R I K S DAG S F Ö RVA LT N I N G E N 2 0 0 6

Femton år senare återupptog riksdagsförvaltningen arbetet med grundvattenfrågan. En första etapp av tätskärmen runt Riksdagshuset började projekteras. För att testa tekniken beslutades därefter om ett fullskaleprov med så kallade jetpelare (se bilaga). Fullskaleprovet påbörjades i augusti 2000 och slutfördes till årsskiftet 2000/01. Det visade att jetpelartekniken var användbar för den planerade tätskärmen med de förutsättningar markens geologi gav. Kostnaden för etapp ett och fullskaleprovet var 21 miljoner kronor. I januari 2004 utfördes schaktningsarbeten och etableringsåtgärder av olika slag på plats. Arbetet med jetpelare gjordes i etapper. Varje etapp inomhus utfördes inom ljudisolerande väggar för att möjliggöra det ordinarie arbetet inom snickeri och godsmottagning. Det visade sig att störningarna mot omgivningen inte blev av den omfattning som kunde befaras. Buller och vibrationer från jetpelarborrningen var acceptabla, och samarbetet mellan förvaltningens personal och entreprenören flöt friktionsfritt. Inte heller uppstod några allvarliga sättningsrörelser i byggnaden. Montaget av dammluckan gjordes sist i byggprocessen under våren och sommaren 2006. Efter vissa justeringar i tidsplanen genomfördes därefter slutbesiktning den 15 november 2006. Kostnaderna för etapperna två och tre var 137 miljoner kronor, och totalkostnaden blev därmed 158 miljoner kronor. Nya arbetsformer Våren 2006 överlämnade riksdagsstyrelsen till riksdagen ett förslag från Riksdagskommittén vilket framför allt behandlade riksdagens arbetsformer (Riksdagen i en ny tid). Förslaget berörde tre centrala områden för riksdagens verksamhet: motionshanteringen hanteringen av EU-frågor forsknings- och framtidsfrågor samt uppföljning och utvärdering av riksdagens beslut. I avvaktan på riksdagens beslut förberedde tre särskilda arbetsgrupper under året det praktiska genomförandet av Riksdagskommitténs förslag. Riksdagsförvaltningen arbetar vidare enligt arbetsgruppernas riktlinjer. Resurser har avsatts i 2007 års budget för arbetet med EU-frågor, IPEX (Interparliamentary EU Information Exchange), forsknings- och framtidsfrågor samt uppföljning och utvärdering. Vidare fortsätter arbetet med att mer regelmässigt R I K S DAG S F Ö RVA LT N I N G E N 2 0 0 6 13

lägga in plenifria veckor i sammanträdesplanen, och det pågår diskussioner om ett kortare sommaruppehåll. Riksdagens EU-arbete Riksdagskommitténs förslag på EU-området innebär att frågor kring EU i ökad utsträckning integreras i den löpande verksamheten i utskotten och EU-nämnden. För information till allmänheten svarar EU-upplysningen, ett nationellt informationscentrum för EU-frågor. Under året har riksdagsförvaltningen under riksdagsdirektörens ledning deltagit i IPEX-projektet (Interparliamentary EU Information Exchange) tillsammans med representanter från parlamenten i Danmark, Frankrike, Italien, Polen och Storbritannien samt deltagare från Europaparlamentet med flera. Projektet syftade till att de nationella parlamenten i EU:s medlemsländer via en gemensam webbplats elektroniskt skulle kunna utbyta information. Det avslutades formellt vid ett talmansmöte i Köpenhamn i juni, då webbplatsen lanserades. Sedan IPEX togs i bruk har 550 EU-dokument registrerats i IPEX databas. Riksdagen har en tjänsteman stationerad i Bryssel för att följa arbetet i EU och för att informera om riksdagens arbete med olika EU-frågor. Riksdagens representant rapporterar skriftligen och muntligen till kammarkansliets sekretariat som svarar för samordningen av EU-arbetet i riksdagen. Under 2006 inkom 21 skriftliga rapporter till sekretariatet. Demokr atifr ämjande samarbete med andr a parlament Sedan många år bedrivs ett Sidafinansierat biståndsprojekt gentemot Vietnams nationalförsamling i syfte att utveckla och stärka den institutionella demokratin i landet. Inom ramen för biståndsprojektet genomfördes under år 2006 ett trettiotal aktiviteter; bland annat har riksdagsledamöter och tjänstemän medverkat vid vietnamesiska studiebesök i riksdagen och deltagit i seminarier i Vietnam. Samarbetet med Vietnam kommer att fortsätta under projektets kvarvarande löptid, första halvåret 2007. Bland övriga demokratifrämjande projekt som genomförts under 2006 kan nämnas ett samarbete med Östtimors parlament. Ett bilateralt samarbetsprogram mellan de båda parlamenten inleddes 2004 med ett seminarium i Dili och följdes av ytterligare ett seminarium under 2005. Programmet avslutades under 2006 med ett studiebesök i Stockholm i samband med de allmänna va- 14 R I K S DAG S F Ö RVA LT N I N G E N 2 0 0 6

Foto: ove nilsson Bilateralt samarbe. En delegation från Östtimor besöker en vallokal i Norra Real i samband med valrörelsen 2006. len i Sverige i september, då ledamöter från Östtimor kunde följa den svenska valrörelsen. Samarbetet med Östtimor har finansierats av Sida. Information för demokr ati För att skapa öppenhet och tillgänglighet i riksdagsarbetet arbetar riksdagsförvaltningen aktivt med att öka tillgång på tjänster och informationsmaterial för allmänheten. Viktiga informationskanaler är riksdagens webbplats, tidningen Riksdag & Departement, frågeservice, studiematerial och allmänt informationsmaterial, besöksverksamhet, kurser och guidade visningar samt olika typer av mer riktade informationsinsatser. På webbplatsen, www.riksdagen.se, kan man följa riksdagens arbete i utskotten och kammaren. Här finns information om riksdagen, presentation av ledamöterna, fakta om de senaste besluten, med mera. Webbplatsen var under 2006 lika välbesökt som under tidigare år. Antalet besökare uppgick under året till drygt tre miljoner. Målsättningen är att webbinformationen ska vara användbar och tillgänglig för alla. Stor vikt har därför lagts vid att webbplatsen ska uppfylla internationella och nationella riktlinjer. Webb- R I K S DAG S F Ö RVA LT N I N G E N 2 0 0 6 15

platsen har särskilda avdelningar på engelska, lättläst svenska och teckenspråk. Under hösten lanserades basinformation om riksdagen på 21 olika språk, bland annat på de nationella minoritetsspråken. Dessutom går det att lyssna på webbplatsen på den egna datorn. Det är också möjligt att via webb-tv följa riksdagens debatter och öppna utfrågningar, både direkt och i efterhand. Avdelningen för webb-tv hade under 2006 drygt 72 000 besök, varav nästan 33 000 besök avsåg direktsändningar från kammaren. Foto: melker dahlstrand Skolbesök. I riksdagens nya demokrativerkstad får högstadieelever spela rollen av ledamot för en dag. 16 R I K S DAG S F Ö RVA LT N I N G E N 2 0 0 6

800 600 400 200 0 800 000 600 000 400 000 200 000 2002 2003 2004 2005 2006 Tv-sändningar. Antalet tv-sändningar från plenisalen och öppna utskottsutfrågningar uppgick till 788 timmar under 2006, en fortsatt ökning sedan föregående år. 0 2002 2003 2004 2005 2006 Distribution av studiehäften. Skolornas efterfrågan på studiematerial ökade markant under 2006. Det stora intresset förklaras delvis av höstens val. 2006 2005 2004 2003 2002 Webbsändning från plenisalen 627 693 647 578 622 Övrig webbsändning 161 150 138 270 12 Riksdagens webbplats utsågs av tidningen Internetworld till Sveriges bästa myndighetssajt 2006. Motiveringen var att webbplatsen förvaltar den öppna demokratin på ett föredömligt sätt. Tidningen har dessutom testat tillgängligheten på Sveriges 60 största webbplatser. Av dessa fick riksdagens webbplats det bästa betyget. Under året etablerades en ny form för skolbesök i riksdagen i syfte att höja kvaliteten på besöken för grundskoleelever. I riksdagens nya demokrativerkstad får eleverna genom ett upplevelsebaserat program med fiktiva politikerroller och partier lära sig spelreglerna för hur beslut fattas i demokratisk ordning. Demokrativerkstaden kunde under 2006 ta emot åtta klasser per vecka. Totalt genomförde 4 682 elever programmet, som tar ungefär två och en halv timme. Historisk a dokument för eftervärlden Riksdagens historiska källmaterial är intressant för allmänheten, studenter och forskare. För att göra ståndsriksdagens dokument och beslut tillgängliga för samtiden och eftervärlden pågår sedan 1936 en utgivning av tidigare otryckta ståndsprotokoll. Under året har borgarståndets och prästeståndets protokoll från 1751 1752 renskrivits. Samtidigt arbetade man inom Riksdagsbiblioteket med en utgåva av utrikesutskottets memorialprotokoll under perioden 1940 1945. Protokollen redovisar de hemliga anföranden med åtföljande diskussioner som hölls i utrikesutskottet under krigsåren och utkommer under titeln Samråd i krigstid. Utrikesutskottets memorialprotokoll perioden 1940 1945. R I K S DAG S F Ö RVA LT N I N G E N 2 0 0 6 17

Riksdagsförvaltningen i siffror Ett axplock sifferuppgifter ur riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2006. Riksdagsförvaltningens verksamhet finansieras till största delen från tre anslag under utgiftsområde 1 (Rikets styrelse) på statsbudgeten: Anslag 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. Anslag 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader Anslag 90:6 Stöd till politiska partier Nedan följer en sammanfattning av årets anslagsförbrukning för respektive anslag. Därefter redovisas årets intäkter, kostnader och transfereringar. Dessutom ges en bild av förvaltningens tillgångar och skulder vid årets slut samt en sammanställning av några andra ekonomiska uppgifter. Riksdagens ledamöter och partier m. m. Från anslaget Riksdagens ledamöter och partier m.m. finansieras riksdagsledamöternas arvoden, traktamenten och data- och telekommunikation, arvoden till Sveriges EU-parlamentariker samt pensioner och inkomstgarantier till före detta riksdagsledamöter och EU-parlamentariker. Även ledamöters deltagande i internationellt parlamentariskt samarbete och EU-resor liksom bidrag till enskilda studieresor finansieras från detta anslag. Dessutom utbetalas stöd till partigrupperna i riksdagen och bidrag till interparlamentariskt samarbete från anslaget. Den ökade anslagsförbrukningen i jämförelse med 2005 beror till stor del på att 2006 var ett valår. Den utgörs i huvudsak av ökat stöd till partigrupperna, arvoden och pensioner inklusive inkomstgarantier samt ny teknisk utrustning till riksdagens ledamöter och partikanslier. Årets anslagsförbrukning 784 miljoner kronor Riksdagens förvaltningskostnader Från anslaget Riksdagens förvaltningskostnader finansieras riksdagsförvaltningens personal, lokaler, säkerhet och bevakning, datateknik och IT-stöd, intern service, administration, förlagsverksamhet, bibliotek, tryckeriverksamhet och informationsverk- Miljoner kronor 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2002 2003 2004 2005 2006 Årets anslagsförbrukning Stöd till politiska partier Riksdagens förvaltningskostnader Riksdagens ledamöter och partier m.m. 18 R I K S DAG S F Ö RVA LT N I N G E N 2 0 0 6