Kommunfullmäktige 9 2007-02-26. Avfallsplan 2007-2012

0 Kommunfullmäktige 9 2007-02-26 Avfallsplan 2007-2012

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 1. SAMMANFATTNING... 3 2. INLEDNING... 4 2.1 SYFTE... 5 2.2 INNEHÅLL I EN KOMMUNAL AVFALLSPLAN... 5 2.2.1 Miljöbedömning... 5 3. KOMMUNEN - BEFOLKNING OCH NÄRINGSLIV... 6 4. ANSVAR, LAGAR OCH MÅL... 7 4.1 MILJÖBALKEN... 7 4.2 KOMMUNENS RENHÅLLNINGSANSVAR... 7 4.2.1 Renhållningsordningen... 8 4.3 PRODUCENTANSVAR... 8 4.3.1 Producentansvar för förpackningar och tidningar... 9 4.4 VERKSAMHETSUTÖVARENS ANSVAR... 10 4.5 MEDBORGARENS ANSVAR... 10 4.6 DE 16 NATIONELLA MILJÖMÅLEN...11 4.6.1 Avfallshanteringens del i miljömålen... 14 4.7 LÄNSSTYRELSENS REGIONALA MILJÖMÅL... 15 4.8 DEPONISKATT OCH DEPONIFÖRBUD... 15 4.9 FÖRBRÄNNINGSSKATT... 15 5. KOMMUNENS MÅL OCH MILJÖARBETE... 17 5.1 LÅNGSIKTIGA MÅL FÖR AVFALLSHANTERINGEN... 17 5.1.1 Hur kommunens mål bidrar till att uppfylla nationella och regionala mål... 17 5.2 INRIKTNINGSMÅL FÖR AVFALLSHANTERINGEN... 18 5.3 KOMMUNENS MILJÖARBETE... 19 5.3.1 Information och kommunikation... 19 5.3.2 Insamlingssystem och sortering... 20 5.3.3 Arbetsmiljö och tillgänglighet... 22 5.3.4 Kommunala verksamheter och kommunal mark... 22 6. AVFALLSHANTERINGEN INOM KOMMUNEN... 24 6.1 HUSHÅLLSAVFALL OCH DÄRMED JÄMFÖRLIGT AVFALL... 24 6.2 HUSHÅLLSAVFALL SOM KOMMUNEN ANSVARAR FÖR... 26 6.2.1 Kärl- och säckavfall... 26 6.2.2 Grovavfall... 27 6.2.3 Matavfall... 27 6.2.4 Latrinavfall... 28 6.2.5 Slam... 29 6.2.6 Fettavskiljare... 29

2 6.2.7 Farligt avfall... 29 6.2.8 Småbatterier... 29 6.3 AVFALL SOM OMFATTAS AV PRODUCENTANSVAR... 30 6.3.1 Tidningspapper... 31 6.3.2 Wellpapp- & kartongförpackningar... 31 6.3.3 Plastförpackningar... 31 6.3.4 Metallförpackningar... 31 6.3.5 Glasförpackningar... 31 6.3.6 Däck... 32 6.3.7 Bilbatterier... 32 6.3.8 Bilar... 32 6.3.9 Elektriska och elektroniska produkter... 32 6.4 FASTIGHETSNÄRA INSAMLING AV RETURMATERIAL... 32 6.5 AVFALL SOM KOMMUNEN INTE ANSVARAR FÖR... 33 6.5.1 Jordbruk... 33 6.5.2 Tillverkning av kemiska produkter samt tillverkning av gummi... 33 6.5.3 Tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter... 34 6.5.4 Avfall från fjärrvärmeproduktion... 34 6.5.5 Bygg- och rivningsavfall... 34 6.5.6 Park- och trädgårdsavfall... 35 6.5.7 Avfall från behandling av kommunalt avloppsvatten... 35 6.6 GAMLA AVFALLSUPPLAG... 36 7. FÖRVÄNTAD UTVECKLING... 37 7.1 HUSHÅLLSAVFALL OCH DÄRMED JÄMFÖRLIGT AVFALL... 37 7.2 AVFALL SOM KOMMUNEN INTE ANSVARAR FÖR... 37 7.2.1 Jordbruk... 38 7.2.2 Avfall från fjärrvärmeproduktion... 38 7.2.3 Bygg- och rivningsavfall... 38 7.2.4 Avfall från behandling av kommunalt avloppsvatten... 38 8. ÅTGÄRDSPROGRAM... 39 8.1 UPPFÖLJNING AV MÅL OCH ÅTGÄRDER... 40 8.2 TILLSYN AV MÅL OCH ÅTGÄRDER... 40 9. UTVECKLING SEDAN 2000 ÅRS AVFALLSPLAN... 41 9.1 UPPFÖLJNING AV MÅLEN I AVFALLSPLAN 2000-2005... 42 10. REFERENSER... 44 Bilaga 1 Uppgifter till länsstyrelsens sammanställning

3 1. SAMMANFATTNING En ny avfallsplan är utarbetad för att ersätta den senaste som kom ut 1999. Med en fortskridande utveckling inom avfallshantering och utökad teknik och forskning ställs miljöarbetet ständigt inför nya utmaningar. De sexton nationella miljömålen tillsammans med miljöbalken samt regionala och lokala mål och föreskrifter hjälper de olika aktörerna i samhället att upprätthålla en avfallshantering som främjar en hälsosam och god miljö för nuvarande och kommande generationer. Landets avfallsmängd har ökat något, men behandlingen av det uppkomna avfallet har gått från i huvudsak deponering till mer kretsloppsanpassade inriktningar såsom återanvändning, materialåtervinning eller energiutvinning. I Håbo kommun förväntas befolkningsmängden öka under de kommande åren och det ställs därmed krav på kommunen att ha en väl utarbetad och framförliggande avfallsplanering, i samarbete med andra aktörer som har ansvar för vissa bitar av avfallsuppkomsten. Producenterna har, i och med sitt utökade ansvar för förpackningsavfall, gått samman under namnet Förpacknings- och tidningsinsamlingen och ansvarar för insamling, mottagning och behandling av förpackningsavfall och returpapper. Kommunens uppgift vad gäller källsortering av detta avfall är att nå ut med information och sprida engagemang till samhällets medborgare. Medborgaren har ansvar att sortera sitt hushållsavfall i de olika fraktioner som finns tillgängliga inom kommunen och lämna det för borttransport enligt de anvisningar som getts. Hushållsavfall hämtas av kommunens renhållningsentreprenör, för närvarande Ragn-Sells AB. Insamling av förpackningar och returpapper sker vid en av de 13 återvinningsstationerna som finns utplacerade i kommunen, eller vid Ragn-Sells Kretsloppscentral i Dragrännan. Där finns även möjlighet att lämna in farligt avfall, elavfall, grovavfall, möbler & husgeråd, trädgårdsavfall, bygg- & rivningsavfall etc. Runt 70 hushåll i kommunen deltar i ett försök med fastighetsnära insamling av returmaterial. I en utvärdering framkom att försöksdeltagarna varit mycket nöjda med att kunna sortera sina förpackningar på den egna tomten. Inför kommande entreprenad har Håbo kommun som målsättning att kunna erbjuda den servicen till samtliga hushåll. Avfallsplanen presenterar de avfallsslag som uppkommer i kommunen, i vilka mängder samt omhändertagande och behandling. Slutligen beskrivs den förväntade utvecklingen av avfallsuppkomsten och det åtgärdsprogram som kommunen utarbetat för att nå de mål som lagts fram.

4 2. INLEDNING Den senaste avfallsplanen i Håbo kommun kom ut 1999. Nu är det dags för en ny, som beskriver hur vi vill att avfallshanteringen skall se ut från år 2007 och fram till 2012. Denna avfallsplan är en revidering av gällande avfallsplan och upprättas i enighet med Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning; NFS (2006:6). Utvecklingen inom avfallshanteringen går fort och varje år förändras tekniken för att möta nya utmaningar. Ansvarsfördelning och lagstiftning ändras och det läggs fram nya mål och förutsättningar. Det finns ständigt en strävan efter att förbättra vår miljö och upprätthålla den för kommande generationer. De nationella mål som genomsyrar kommunens miljöarbete är regeringens 16 miljökvalitetsmål (figur 8). Som stöd för arbetet med den kommunala avfallshanteringen har kommunen hjälp av Miljöbalken, och dess innehållande avfallsförordning och förordning om producentansvar. Under den senaste tioårsperioden har Sveriges avfallshantering förändrats radikalt från en huvudsaklig deponering till ett allt mer resurseffektivt och hållbart omhändertagande (figur 1 och tabell 8). Landets totala avfallsmängd ökade med drygt 4 % år 2005 jämfört med året innan. Andelen deponerat avfall minskade till 4,8 % av hushållsavfallet år 2005 från 9,1 % året innan och 13,6 % år 2003. Andelen insamlat material för återvinning, biologisk behandling och avfallsförbränningen har i stället ökat. Hur ser det ut i vår kommun? I denna avfallsplan finns att läsa hur mycket avfall som uppkommer i vår kommun, vart det tar vägen och vad som görs för att vi ska nå alla de nationella, regionala och lokala mål som lagts fram. Miljöframgångar inom svensk avfallshantering Deponering av hushållsavfall minskade med 72 % Deponering av övrigt avfall minskade med 56 % Materialåtervinning ökade med 140 % Energiutvinning i form av värme och el ökade med 70 % Utsläpp från förbränning har minskat trots att mängden avfall som förbränns har ökat kraftigt Figur 1. Exempel på miljöframgångar inom svensk avfallshantering. 2004 jämfört med 1994.

5 Konkreta mål för avfallshanteringen Minska avfallsmängden Minska mängden avfall som deponeras Minska avfallets innehåll av miljöoch hälsofarliga ämnen Figur 2. Konkreta mål för svensk avfallshantering 2.1 SYFTE Syftet med avfallsplanen är att för verksamhetsutövare inom renhållnings-, avfalls- och återvinningsbranschen, beslutsfattare, media och kommunmedborgare presentera kommunens hantering av avfall från hushåll, industrier och andra förekommande verksamheter. Avfallsplanen är ett viktigt dokument för att styra kommunen mot en mer hållbar avfallshantering. Denna avfallsplan beskriver kommunens övergripande mål fram till år 2012. De skall i största möjliga mån överensstämma med landets nationella och regionala miljömål. 2.2 INNEHÅLL I EN KOMMUNAL AVFALLSPLAN En kommunal avfallsplan skall innehålla uppgifter om de avfallsslag som uppkommer inom kommunen, avfallets ursprung samt i vilka mängder varje avfallsslag förekommer. Av en avfallsplan skall framgå hur olika typer av avfall insamlas, transporteras samt återvinns eller bortskaffas. En avfallsplan skall innehålla uppgifter om de områden eller anläggningar i kommunen där avfall bortskaffas, samt uppgifter om avfallsupplag som inte längre tillförs avfall eller som inte längre används. Dessutom skall avfallsplanen innehålla uppgifter om hur samråd angående förslag till renhållningsordning genomförts, samt hur miljöbedömning av planer och program genomförts. Underlag till länsstyrelsens sammanställning av de kommunala avfallsplanerna skall finnas med enligt Naturvårdsverkets föreskrifter. Innehållet i en kommunal avfallsplan regleras av Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning, som började gälla 1 augusti 2006. Därmed upphävdes Naturvårdsverkets kungörelse (1991:3) med föreskrifter om innehållet i kommunal avfallsplan. 2.2.1 Miljöbedömning Det har inte gjorts någon miljöbedömning av Avfallsplan 2007-2012. Det anses inte nödvändigt eftersom kommunen saknar anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall och därmed innehåller inte avfallsplanen några förutsättningar för tillståndspliktig verksamhet, exempelvis deponering,

6 3. KOMMUNEN - BEFOLKNING OCH NÄRINGSLIV Håbo kommun tillhör Uppsala län och omfattar 142 km 2 mark. Av denna yta utgör 29 % jordbruksmark, 51 % skogsmark och 20 % bebyggda områden. Kommunen omfattar ca 45 km 2 av Mälaren. Vid årsskiftet 2005-2006 hade kommunen totalt 18 569 invånare, varav 14 480 bodde i Bålsta tätort. Jämfört med resten av landet har Håbo kommun en ung befolkning. 40 % är 0-29 år, 50 % är i åldrarna 30-64 år och endast 10 % av befolkningen är över 65 år. Dessa förhållanden återspeglas i kommunens hushållsstruktur. Håbo har en hög andel flerpersonshushåll. Antalet hushåll uppgick vid utgången av 2005 till 6930 st. Det är 2,7 personer/hushåll, som kan jämföras med totalt i landet, vilket är ca 2,1 personer/hushåll. Befolkningsmängden i Håbo kommun har ökat med drygt 3 300 personer sedan 1990. Det motsvarar en befolkningsökning på ca 22 %. Under de kommande åren beräknas invånarantalet stiga ytterligare. Fritidshus görs om till permanentboende, det förväntas fortsätta vara ett födelseöverskott samt att en trolig byggnadstakt på 100-200 lägenheter per år i kommunen de kommande 10-25 åren. Näringslivet i Håbo kommun domineras av småföretag, med stor branschspridning. Endast ett tiotal företag har fler anställda än 20 personer. De flesta företag är verksamma inom byggnads- och tillverkningsindustri, handel och service. En mycket stor del av invånarna pendlar ut från Håbo varje dag. Ca 2/3 av den arbetsföra befolkningen har sitt arbete utanför kommunen. Befolkningsprognos År 2010 beräknas Håbo kommun ha 19-21 000 invånare Figur 3. Befolkningsprognos från Kommunstyrelsen Med en sådan kraftig befolkningsökning ställs extra höga krav på en fungerande och miljömässigt hållbar avfallshantering.

7 4. ANSVAR, LAGAR OCH MÅL 4.1 MILJÖBALKEN Den viktigaste lagstiftningen som styr avfallshanteringen är Miljöbalken, som trädde i kraft 1 januari 1999. Bestämmelserna i Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. 15 Kap i Miljöbalken omfattar avfall och producentansvar. Här ryms avfallsförordningen, som gäller avfall och avfallshantering. För vissa avfallsslag och viss avfallshantering finns ytterligare bestämmelser i andra förordningar eller föreskrifter. Ur Miljöbalken Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Figur 4. Ur Miljöbalken 15 Kap 1 Avfallet som uppkommer i vårt samhälle delas in efter ansvar. Det kommunala renhållningsansvaret för hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, producentansvaret samt verksamhetsutövarens ansvar för det avfall som uppkommer inom verksamheten. 4.2 KOMMUNENS RENHÅLLNINGSANSVAR Kommunen har ansvar för att hushållsavfall och därmed jämförligt avfall transporteras till en behandlingsanläggning och att det återvinns eller bortskaffas. Kommunen ansvarar också för tömning av slam från slamavskiljare, fettavskiljare samt latrinhämtning och insamling av småbatterier. I fråga om farligt avfall skall kommunen transportera bort det genom entreprenörens försorg om kommunfullmäktige av hälso- och miljöskäl meddelat föreskrifter om detta. Detta monopol har Håbo kommun frångått. Från fartyg som ligger i hamn skall kommunen ta hand om oljeavfall, toalettavfall, farligt avfall och rester av andra skadliga ämnen.

8 Vad gäller de avfallsslag som innefattas av producentansvaret är det inte kommunen som har ansvar för insamling och omhändertagande, men för dessa avfallsslag har kommunen ändå ansvar för: avfallsplanering. samråd. Kommunen ska samråda med producenterna, d v s de materialbolag och entreprenörer som materialbolagen har tecknat avtal med. information. Kommunen ska informera om insamling och återvinning avseende förpackningar och returpapper. 4.2.1 Renhållningsordningen Renhållningsordningen innehåller föreskrifter om avfallshanteringen inom kommunens gränser. Håbo kommuns senaste renhållningsordning antogs 2004-05-24 av kommunfullmäktige. Den reviderades parallellt med denna avfallsplan under 2006. Inför arbetet med renhållningsordningen har möten hållits med berörda avdelningar på Miljöoch teknikförvaltningen. Förslag till reviderad upplaga av renhållningsordningen skickades ut för samrådsremiss till länsstyrelsen, kommunstyrelsen, kommunens nämnder och förvaltningar, större organisationer och föreningar, det kommunala bostadsbolaget, politiska partierna samt de angränsande kommunerna. Därefter ställdes avfallsplanen och renhållningsordningen ut för allmänheten, vilket kungjordes i lokalbladet. 4.3 PRODUCENTANSVAR Producentansvaret innebär att producenten skall se till att avfall samlas in, transporteras bort, återvinns, återanvänds eller bortskaffas på ett sätt som kan krävas för en hälso- och miljömässigt godtagbar avfallshantering. Producentansvaret har tillkommit för att bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle, där det som tidigare betraktades som avfall istället kommer till nytta som någon form av ny resurs. Syftet med producentansvar Att styra producenterna mot att producera mer resurssnåla produkter som är lättare att återvinna och som inte innehåller miljöfarliga ämnen. Figur 5. Syftet med producentansvar

9 Producenterna är enligt respektive förordning om producentansvar ansvariga för att utan kostnad ta emot produkterna, se till att de återanvänds, materialåtervinns, energiutvinns eller tas om hand på något annat för miljön hållbart sätt. De olika förordningarna för producentansvar är: returpapper som tidningar och journaler förpackningar av glas, papper, metall och plast elektriska och elektroniska produkter däck bilar Dessutom finns det ett frivilligt producentansvar på kontorspapper, bygg- och rivningsavfall (från byggsektorn) samt lantbruksplast. Producenterna har då frivilligt åtagit sig ansvar enligt det lagstiftade producentansvaret, men för bygg- och rivningsavfall har detta inte kommit igång än. Den 13 augusti 2005 kom en ny förordning om producentansvar på elektriska och elektroniska produkter ut. Även brunvaror och kyl & frys ingår i det nya producentansvaret. El-kretsen AB är det servicebolag som tagit på sig att lösa producenternas uppdrag. El-kretsen utser transportörer som fraktar el-avfallet från den plats kommunen utsett som insamlingsplats till de förbehandlare och återvinningsföretag som El-kretsen tecknat avtal med. Svensk däckåtervinning AB organiserar insamlingen och återvinningen av uttjänta däck. Bilar tas omhand av auktoriserade bilskrotare som registrerar sina uppgifter om skrotning och återvinning hos Naturvårdsverket. Det är länsstyrelsen som auktoriserar bilskrotaren då den uppfyller lagstiftad återvinning etc. Bilskrotare kan utöver auktoriseringen miljöcertifiera sig för utökat frivilligt miljöansvar. 4.3.1 Producentansvar för förpackningar och tidningar Eftersom producentansvaret inte kan hanteras av varje företag för sig, har industri och handel gemensamt bildat olika materialbolag som kollektivt skall organisera insamlingen och återvinningen av förpackningar och returpapper. Materialbolagen (Plastkretsen, Returkartong, Pressretur, Metallkretsen samt svensk GlasÅtervinning) samarbetar under namnet Förpacknings- och tidningsinsamlingen. I Håbo kommun har materialbolagen tecknat avtal med nedanstående entreprenörer för insamling av de olika förpackningsslagen (tabell 1):

10 Förpackningar Materialbolag Entreprenörer i Håbo kommun Kartong Returkartong Stena Scanpaper Tidningar och returpapper Pressretur VAFAB Metall Metallkretsen Ragn-Sells Plast Plastkretsen IL Recycling Glas Glasåtervinning SITA Tabell 1. Materialbolag och entreprenörer i Håbo kommun 4.4 VERKSAMHETSUTÖVARENS ANSVAR För övrigt avfall, d v s avfall som inte omfattas av kommunens eller producenternas ansvar ligger ansvaret hos avfallsinnehavaren. En verksamhetsutövare är således ansvarig för det avfall som uppkommer inom verksamheten. I Miljöbalken Kap 2 finns de så kallade allmänna hänsynsreglerna som ställer krav på alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd. Avfallsinnehavaren skall ha tillräckligt med kunskap och utnyttja möjligheter till återvinning och återanvändning. Kommunens tillsynsmyndighet utövar prövning och tillsyn på verksamheter inom kommunen så att de allmänna hänsynsreglerna efterföljs. 4.5 MEDBORGARENS ANSVAR Samma hänsynsregler som för verksamhetsutövaren gäller även privatpersoner. I Miljöbalken står det att hushåll och andra förbrukare skall sortera ut förpackningar från hushållsavfall och annat avfall och lämna dem för borttransport i de insamlingssystem som producenterna tillhandahåller. För övrigt avfall regleras medborgarens skyldighet i den kommunala renhållningsordningen, där sorteringsanvisningar finns. Enligt Miljöbalken finns idag ingen skyldighet för hushållen att lämna in farligt avfall. De flesta kommuner, däribland Håbo kommun har däremot beslutat att detta ändå gäller, genom att skriva in det i renhållningsordningen. Privatpersoner och företag som lämnar ifrån sig farligt avfall har ansvar att själva kontrollera att avfallet tas om hand på ett korrekt sätt genom att kontrollera att både transportören och mottagaren har tillstånd för den typen av verksamhet. Följande avfallsslag står det i renhållningsordningen att fastighetsägare eller nyttjanderättsinnehavare har skyldighet att sortera ut (figur 6):

11 Fastighetsinnehavare är skyldig att sortera ut: Brännbart avfall Förpackningar av glas, plast, metall och papper Returpapper Kartong Farligt avfall Elektriska och elektroniska produkter Batterier Grovavfall Kyl- och frysskåp Riskavfall Däck Metall och plåt Trädgårdsavfall Möbler och husgeråd Textilier och kläder Bygg- och rivningsavfall Deponirest Stenmaterial Tryckimpregnerat trä Figur 6. Utsortering enligt renhållningsordningen 4.6 DE 16 NATIONELLA MILJÖMÅLEN Det övergripande målet med kommunens miljöarbete är att ansvara för sin del i att uppfylla de 16 nationella miljökvalitetsmål som regeringen satt upp (figur 8). Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Miljömålen syftar till att: främja människors hälsa värna den biologiska mångfalden och naturmiljön ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga trygga en god hushållning med naturresurserna Figur 7. Miljömålens syfte

12 Miljömålen är formulerade som generationsmål - vi skall sträva efter att ha löst de stora miljöproblemen till nästa generation. 2020 är det tänkt att de stora miljöproblemen i Sverige ska vara lösta, förutom klimatfrågan, då gränsen är satt till 2050. Eftersom naturen i vissa avseende tar tid på sig att återhämta sig är det inte alla mål som kommer att uppfyllas. Om vi skall klara av denna tuffa uppgift krävs ett stort engagemang hos många aktörer i samhället. För att göra miljöarbetet mer konkret och lätthanterligt har generationsmålen delats upp i mindre delmål med specifika inriktningar och tidsperspektiv. De senaste delmålen är från 2005, men de kommer att utvecklas efterhand. Regeringen har utsatt olika myndigheter som ansvariga för varje miljömål. Naturvårdsverket är ansvarig myndighet för de flesta målen förutom Giftfri miljö (Kemikalieinspektionen), Säker strålmiljö (Statens strålskyddsinstitut), Grundvatten av god kvalitet (Sveriges geologiska undersökning), Levande skogar (Skogsstyrelsen), Ett rikt odlingslandskap (Jordbruksverket) samt God bebyggd miljö (Boverket). De 16 miljömålen Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Figur 8. Regeringens 16 miljömål

13 Som en vägledning för de olika aktörerna finns tre övergripande åtgärdsstrategier formulerade: effektivare energianvändning och transporter - för att minska utsläppen från energioch transportsektorerna. giftfria och resurssnåla kretslopp som innefattar en miljöorienterad produktpolitik för att skapa energi- och materialsnåla kretslopp och för att minska de diffusa utsläppen av miljögifter. hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö för ökad hänsyn till biologisk mångfald, kulturmiljö och människors hälsa, för god hushållning med mark och vatten, miljöanpassad fysisk planering och hållbar bebyggelsestruktur. I kretsloppspropositionen (2002/03:117), som är ett led i åtgärdsstrategin giftfria och resurssnåla kretslopp, presenteras följande insamlingsmål av förpackningar (tabell 2): Förpackningsslag Återvinning i viktprocent Metall (ej dryckesförp) 70 % m.u. Papp, papper, kartong, wellpapp Plast (ej dryckesförp) 65 % m.u. 70 %, dock minst 30 % m.u. Glas 70 % m.u. Trä Övriga material Dryckesförp av PET 70 % m.å. dock minst 30 % m.u. 30 % m.å. per material, dock minst 15 % m.u. 90 % m.u. Dryckesförp av aluminium 90 % m.u. m.u. = materialutnyttjande m.å. = materialåtervinning Tabell 2. Insamlingsmål enligt Kretsloppspropositionen

14 4.6.1 Avfallshanteringens del i miljömålen Det är främst miljömålet God bebyggd miljö, men även Begränsad klimatpåverkan och Giftfri miljö som behandlar avfallshanteringen, eller berörs av den. God bebyggd miljö Miljömålet God bebyggd miljö behandlar livsmiljön i städer, tätorter och annan bebyggd miljö. Avfallshanteringen är placerad under delmål 5. Delmålet lyder (figur 9): Avfall (2005-2015) Den totala mängden genererat avfall skall inte öka och den resurs som avfall utgör skall tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Särskilt gäller att: Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall skall minska med minst 50 procent till år 2005 räknat från 1994 års nivå. Senast år 2010 skall minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Senast år 2010 skall minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Senast år 2010 skall matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier m m återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling. Senast år 2015 skall minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. Figur 9. Delmål 5 Avfall (2005-2015) under miljömålet God bebyggd miljö. Begränsad klimatpåverkan Begränsad klimatpåverkan handlar om att minska utsläpp av växthusgaser. Det nedbrytbara avfallet som finns i landets deponier bidrar till utsläpp av stora mängder klimatpåverkande metangas. Även förbränning av plast, transporter av avfall och kompostering av matavfall bidrar till utsläpp av växthusgaser till liten del.

15 Giftfri miljö Giftfri miljö omfattar ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits i vårt samhälle och som kan skada miljön. För att fasa ut farliga ämnen ur kretsloppet läggs stor vikt vid insamling och behandling av farligt avfall. Vid förbränning av avfall bildas giftiga dioxiner, som också återfinns i lakvatten från deponier. Mängderna är vanligtvis relativt låga. 4.7 LÄNSSTYRELSENS REGIONALA MILJÖMÅL Landets länsstyrelser ansvarar för att sätta upp regionala miljömål, baserade på de nationella miljömålen. Uppsala läns länsstyrelse har tagit fram skriften Miljömål för Uppsala län 2003-2010, med mål, åtgärder och uppföljning. I tabell 3 på sidan 16 följer ett urval av de regionala miljömål som gäller för Uppsala län. 4.8 DEPONISKATT OCH DEPONIFÖRBUD Deponering av avfall minskar för varje år och 2003 skedde en kraftig nedgång jämfört med året innan. Många deponier läggs ner och på många deponier sker utsortering av material för bearbetning, återvinning och energiutvinning. För att styra en positiv trend i avfallshanteringen och uppmuntra till källsortering, materialåtervinning och annan mer miljöanpassad behandling har skatten på avfallet som förs till deponi höjts till 435 kr/ton (fr o m 1 januari 2006). Förbud mot deponering av brännbart avfall trädde i kraft år 2002 och förbud mot deponering av organiskt avfall började gälla 1 januari 2005. 4.9 FÖRBRÄNNINGSSKATT 2 juni 2006 beslutade riksdagen om en skatt på förbränning av hushållsavfall för att stimulera till utökad sortering. Skattebeloppet är en schablon baserat på hushållsavfallets innehåll av fossilt material. Förbränningsanläggningen betalar en skatt på mellan 94 och 444 kr/ton avfall beroende på förbränningsanläggningens elverkningsgrad. Skatten infördes den 1 juli 2006.

16 Nationellt mål Regionalt mål/regionalt delmål Åtgärder 3. Effektiv energi- och materialanvändning samt effektiva transporter 11. Den totala mängden avfall som genereras i Uppsala län ska inte öka God bebyggd miljö 12. Av den totala mängden avfall som behandlas i länet, ska andelen som deponeras kontinuerligt minska 13. Avfallets farlighet ska minska 14. Samtliga avfallsdeponier ska senast år 2008 ha uppnått enhetlig standard och uppfyller högt uppställda miljökrav enligt EU:s beslutade direktiv om deponering av avfall Informera hushållen om vilka produkter som kan ge upphov till farligt avfall och gör det lätt för dem att lämna farligt avfall på rätt ställe 2. År 2010 ska halterna av tungmetaller, främst kadmium, samt persistenta organiska miljögifter i jordbruksmark inte ha ökat jämfört med 1996 års nivåer Kommunala renhållningsansvariga tillser att allmänheten informeras om regler och insamlingsställen för farligt avfall, för att undvika att kemikalier tillförs avloppsnätet Giftfri miljö Begränsad klimatpåverkan 3. År 2010 ska fisk i länets sjöar innehålla mindre än 0,5 mg kvicksilver/kg fiskkött 4. Bekämpningsmedelsrester ska inte förekomma i ytvatten och grundvatten från år 2005 respektive år 2010 1. Senast år 2005 skall utsläppet i Uppsala län av växthusgaser vara oförändrade jämfört med 1990 års nivå, räknat som koldioxidekvivalenter 2. Under perioden 2008 till 2012 skall utsläppen i Uppsala län av växthusgaser som ett medelvärde vara 4 procent lägre än utsläppen år 1990 3. Utsläppen av växthusgaser i Uppsala län år 2020 bör minska med ca 30 procent jämfört med utsläppen år 1990, för att därefter minska ytterligare. Utsläppen år 2020 får inte överstiga 4,5 ton per år och capita, räknat som koldioxidekvivalenter Kommuner och branschorgan för återvinning av förpackningar förstärker informationen till allmänheten om hur avfall källsorteras Kommunen informerar allmänheten om riskerna med och alternativen till användning av bekämpningsmedel på tomtmark och villaträdgårdar Utöka förbränningen av brännbart avfall Ställ krav på miljöeffektiva transporter och arbetsmaskiner/redskap vid offentlig upphandling Tabell 3. Urval av Uppsala läns regionala miljömål 2003-2010. Mål som rör avfallshanteringen i Håbo kommun

17 5. KOMMUNENS MÅL OCH MILJÖARBETE Den avdelning som i störst utsträckning arbetar med miljö- och avfallsfrågor inom Håbo kommun är Miljöteknik på Miljö- och teknikförvaltningen. Miljöteknik har tagit fram mål som skall genomsyra hela kommunens miljöarbete inklusive avfallshanteringen. Miljöteknik skall se till att avfallshanteringen i kommunen fungerar tillfredsställande och ständigt utvecklas mot miljömässigt och ekonomiskt bättre lösningar. 5.1 LÅNGSIKTIGA MÅL FÖR AVFALLSHANTERINGEN De mål avseende avfall som formulerats i verksamhetsplanen för Miljöteknik lyder som följer (figur 10): Långsiktiga mål för avfallshanteringen Farligt avfall skall vara utsorterat från övrigt avfall Materialåteranvändning och materialåtervinning skall öka Energiinnehållet i brännbart hushållsavfall skall utnyttjas Mängden deponerat avfall från kommunen skall minimeras Informationen till kommuninvånarna skall öka Figur 10. Långsiktiga mål för avfallshanteringen i Håbo kommun 5.1.1 Hur kommunens mål bidrar till att uppfylla nationella och regionala mål Här diskuteras hur de långsiktiga målen för avfallshanteringen bidrar till att de nationella miljömålen samt länsstyrelsens regionala mål nås. Samtliga mål gäller såväl privatpersoner som verksamhetsutövare inom kommunen. Farligt avfall skall vara utsorterat från övrigt avfall Detta mål bidrar till att nå målet Giftfri miljö, och därmed de regionala målen 2-4 (tabell 3, Uppsala läns regionala miljömål). Håbo kommun arbetar kontinuerligt med de tre åtgärder som finns listade för målet Giftfri miljö i tabell 3. Materialåteranvändning och materialåtervinning skall öka Detta mål bidrar till måluppfyllelse för målen God bebyggd miljö, delmål 5 samt Begränsad klimatpåverkan. Av de regionala målen är det mål 3 och mål 12 under God bebyggd miljö (tabell 3) som påverkas.

18 Energiinnehållet i brännbart hushållsavfall skall utnyttjas Detta mål bidrar till att uppfylla målet Begränsad klimatpåverkan, och för de regionala målen 1-3 under samma mål (tabell 3). Mängden deponerat avfall från kommunen skall minimeras Detta mål bidrar till att målet God bebyggd miljö nås, och därmed det regionala målet 12 under samma mål (tabell 3). Informationen till kommuninvånarna skall öka Detta mål bidrar till att samtliga miljömål nås, med tonvikt på de mål som Uppsala län valt att fokusera på. Framför allt gäller det målen God bebyggd miljö, Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan. 5.2 INRIKTNINGSMÅL FÖR AVFALLSHANTERINGEN Arbetet med att uppfylla de långsiktiga målen förenklas genom de inriktningsmål som Miljöteknik tagit fram med ett kortare tidsperspektiv. Kommunen har för avsikt att, inom en treårsperiod, fokusera det avfallsrelaterade miljöarbetet på följande steg mot en mer miljöanpassad och hållbar avfallshantering (figur 11): Inriktningsmål Hushållens källsortering av glas, papper, kartong, metall och plast skall överstiga kretsloppspropositionens mål och stimuleras genom utökad information och effektivare insamlingssystem Kommunala verksamheter skall källsortera En ny kommunalägd återvinningscentral skall anläggas Hälften av bygg- och rivningsavfallet skall källsorteras, max 10 % tillåts deponeras, vid ny- och ombyggnation av kommunens fastigheter Utredning av hantering av organiskt avfall skall påbörjas En plan för åtgärdsprogrammet i avfallsplanen skall upprättas Skolor och förskolor skall få bättre kännedom om avfallshanteringen och meningen med den för att skapa ett bättre engagemang hos personalen Figur 11. Inriktningsmål för avfallshanteringen i Håbo kommun

19 5.3 KOMMUNENS MILJÖARBETE Det här avsnittet handlar om vad Miljöteknik och övriga avdelningar inom Miljö- och teknikförvaltningen arbetar med som ett led i att uppfylla de mål som antagits, på lokal, regional och nationell nivå gällande avfallshanteringen. Grundstommen är att sprida information och kunskap till kommunens medborgare, förenkla sorteringen genom ett effektivare insamlingssystem och få källsorteringen att bli något naturligt och självklart för alla. Under kapitel 8 finns ett åtgärdsprogram presenterat som listar åtgärder för att uppnå de mål som kommunen satt upp (tabell 7). 5.3.1 Information och kommunikation Håbo kommun satsar genom en rad informationskanaler på att nå ut med information angående miljö, avfall och återvinning. Syftet är att sprida kunskap som ska förenkla för medborgarna att få in miljötänkandet i sin vardag. www.habo.se På kommunens webbplats www.habo.se finns förutom nyheter om avfall och miljö också uppgifter att hämta angående avfallsabonnemang, taxor, återvinningsstationer, Kretsloppscentralen, avfallssortering etc. Där finns också blanketter, avfallsplan och renhållningsordning att ladda hem, samt information om el-avfalls- och farligt avfallinsamlingar. Under våren 2006 bytte hemsidan utformning för att bli mer användarvänlig och aktualiserad. Miljöalmanackan Genom den årliga miljöalmanackan når kommunen ut med information om avfall och miljö till hushållen på ett lättillgängligt och trevligt sätt. Kommuninvånarna får själva lämna in fotografier och delta i en omröstning. Vinnarbidragen får representera varsin månad i almanackan. Miljönyheter Miljö- och teknikförvaltningen ger två gånger om året ut informationsbladet Miljönyheter. Där finns att läsa aktuell information och nyheter om miljö och avfall, samt vart man kan vända sig för att få svar på sina frågor. Miljönyheter avses ges ut i fyra olika versioner; till villahushåll, flerbostadshushåll, fritidshus respektive företagare. Miljöguiden Vart femte år ges en ny upplaga av Miljöguiden ut. Det är en broschyr som riktar sig främst till privatpersoner och innehåller fakta om miljö, avfall och återvinning.

20 Lokalbladet Varje vecka annonseras nyheter, avfallsfakta och miljöinformation i det lokala bladet Bålsta-Upplands-Brobladet som delas ut till samtliga hushåll i Håbo och Upplands-Bro kommuner. Miljöhjältarna Läs om filmen Miljöhjältarna under avsnitt 5.3.4 Kommunala verksamheter och kommunal mark på sidan 23. Nationella kampanjer Håbo kommun deltar i Avfall Sveriges (tidigare Renhållningsverksföreningen) kampanj om farligt avfall tillsammans med landets kommuner. Korta reklamfilmer visas på nationell tv, annonser ses på hemsidor och i tidningar parallellt med kommuners lokala satsningar. Under 2007 kommer även Batteriinsamlingen att satsa på en nationell kampanj, där Håbo kommun kommer att delta. 5.3.2 Insamlingssystem och sortering Genom att öka servicegraden och förenkla sorteringen för kommunmedborgarna väntas kommunen kunna uppfylla de mål som är uppsatta. Fastighetsnära insamling av el-avfall Sedan 2001 har det pågått fastighetsnära insamling av el-avfall i Håbo kommun. Renhållningsentreprenören hämtar in el-avfallet i bostadsområdena under förbestämda veckor. Information om körschema hittas i miljöalmanackan, Miljönyheter, Bålsta- Upplands-Brobladet eller på kommunens hemsida. Två gånger per månad samlar renhållningsentreprenören mot beställning in kylar och frysar vid tomtgräns, utan extra kostnad för hushållet. Farligt avfallinsamling Sedan 2002 har privatpersoner i kommunen haft möjlighet att två gånger per år lämna in farligt avfall på särskilda insamlingsplatser inom kommunen, där en miljöbil funnits på plats för att ta emot avfallet. Miljöteknik utreder möjligheten att dela ut röda plastboxar för farligt avfall till samtliga hushåll. Röda boxen delas ut tillsammans med information om farligt avfall och används till förvaring av avfallet i hemmet tills det lämnas in på Kretsloppscentralen eller annat angivet insamlingsställe. Fastighetsnära insamling av returmaterial För att underlätta insamlingen av sorterat material har man startat ett system som skall vara mindre tidskrävande och mindre omständlig för hushållen. Sedan maj år 2004 har det pågått ett försök med fastighetsnära insamling av returmaterial i utvalda områden i kommunen: Fånäs, Viby, Yttergran, Ekilla och Edevi. De deltagande ca 70 hushållen har fått två sorteringskärl vardera med tillsammans åtta sorteringsfraktioner, s k fyrfackskärl,

21 för hushållsavfall, växtavfall, färgat och ofärgat glas, returpapper samt förpackningar av papper, metall och hårdplast. Under sommaren 2005 genomfördes en utvärdering med nästan samtliga försöksdeltagare, samt en jämförande undersökning med personer som inte deltar i försöket. Det framkom att försöksdeltagarna varit mycket nöjda med att kunna sortera sina förpackningar på den egna fastigheten och är intresserade av att fortsätta. Majoriteten av de tillfrågade som inte är med i försöket är positiva till fastighetsnära sortering. Både deltagare och icke deltagare instämmer med att sorteringen blir mer omfattande och noggrann om det kan ske nära hemmet. Referenser för insamlingssystemet har varit Norra Åsbos Renhållning AB (NÅRAB), samt Helsingborgs, Båstads och Lunds kommuner där fyrfackskärlen införts i omfattande skala. Där har graden av nöjda abonnenter varit mycket hög, och insamlingsresultat (m a p mängder och renhet i plockanalyser) har överstigit tidigare statistik från förpackningsoch tidningsinsamlingen. Försöket i Håbo kommun skall pågå t o m nästa upphandling av renhållningsentreprenad, i oktober 2007. Målet är att till nästa upphandling kunna erbjuda servicen med fastighetsnära insamling till samtliga hushåll i kommunen. För villahushåll kan användas fyrfackskärl, medan det dessutom utreds möjlighet att ha gemensamma hämtställen för flerbostadshus och trånga bostadsområden. Organiskt avfall Kommunen arbetar med att utreda hantering av organiskt avfall. För att uppnå den punkt i delmål 5 Avfall (2005-2015) under miljömålet God bebyggd miljö som avser biologisk behandling av organiskt avfall kommer kommunen att dels satsa på restauranger, storkök, skolor och förskolor, dels på insamling av matavfall från hushållen som en del i systemet med fyrfackskärl. Ny återvinningscentral Kommunen har inlett arbetet med att anlägga en kommunalägd återvinningscentral. Den befintliga återvinningscentralen, Kretsloppscentralen i Dragrännan, ägs och drivs av renhållningsentreprenören. Besökarantalet på Kretsloppscentralen ökar ständigt och avfallsmängderna tilltar. Antalet besök på den nuvarande centralen har ökat med 50 % de senaste 4 åren och avfallsmängderna har ökat med över 60 % sedan renhållningsentreprenadens start 2000. Dessutom utvecklas ständigt kraven och förutsättningarna att sortera ut nya material för mer miljöriktig hantering. På den plats centralen är placerad idag finns ingen möjlighet att utöka verksamheten. Med en ny, kommunägd anläggning kommer det finnas förutsättningar för en bättre sortering med möjlighet att expandera i takt med att avfallsflödena ökar. Dessutom kan konkurrensen vid kommande upphandling av entreprenad stimuleras, om kommunen äger anläggningen och handlar upp driften samt transport och behandling av avfallet.

22 Den befintliga Kretsloppscentralen I väntan på den nya återvinningscentralen pågår ständigt förbättringsarbeten på den befintliga anläggningen. Sorteringsfraktionerna ses över för att omhändertagandet av de olika materialen skall svara mot de krav och regler som finns. Framför allt finns en strävan efter att minska deponifraktionen. Senaste förändringen gjordes under början av 2006 då stenmaterial (sten, grus, betong, kakel, tegel, cement, keramik etc) samt tryckimpregnerat trä inte längre deponeras. Hämtningsintervall För att minska avfallstransporter och stimulera ökad sortering regleras hämtningsintervallen för sophämtning. Fr o m ikraftträdandet av den nya renhållningsordningen kommer det inte tillåtas veckohämtning på landsbygden vid nyupprättande av abonnemang. Under nästkommande entreprenadperiod kommer grundabonnemanget innebära 14-dagarshämtning och hämtning varje vecka kommer inte vara tillåtet på landsbygden. Karta över hämtningsintervallen finns bilagt renhållningsordningen. 5.3.3 Arbetsmiljö och tillgänglighet Arbetsmiljö Av arbetsmiljöhänsyn för avfallshämtaren, strävar kommunen efter att avskaffa all säckhämtning. Detta gäller främst de komprimerade säckkaruseller som ofta bidrar till att säckarna väger långt över de 15 kg som arbetsmiljöverket har satt som maximal vikt per säck. Arbetsmiljökraven gäller också körning i trånga bostadsområden där avfallsfordonet kan utgöra fara för människor, främst barn som vistas på gatan. Föraren skall därutöver inte behöva backa fordonet, eftersom sikten är starkt begränsad. Därför har kommunen för avsikt att presentera lösningar med gemensamma hämtställen till de s k trånga områdena där arbetsmiljökraven inte kan uppfyllas. Handikappanpassad återvinningsstation Återvinningsmöjligheter skall finnas för samtliga invånare, vilket kräver att återvinningsstationer skall vara handikappanpassade. Containrar med låga inkastluckor kommer att ersätta de befintliga containrarna och i fallet glasbehållare, där det inte finns någon annan containersort att byta till, kommer det byggas ramper vid åtminstone en återvinningsstation. 5.3.4 Kommunala verksamheter och kommunal mark Miljökrav Då Håbo kommun skall bygga om eller anlägga nya fastigheter ställs sedan 1996 miljökrav som bl a reglerar byggentreprenadernas materialval, avfallshantering och färdigställda anläggningars energiförbrukning. Kommunen arbetar kontinuerligt med att uppdatera

23 miljökraven i takt med branschens utveckling. Vid nybyggnation och ombyggnation av kommunens fastigheter skall hälften av bygg- och rivningsavfallet källsorteras och max 10 % tillåts deponeras. Källsortering på kommunala verksamheter Källsortering planeras införas på samtliga kommunala verksamheter, skolor, förskolor och daghem. Ett samarbete har inletts med Bildningsförvaltningen angående avfallshantering för att bland annat skapa större engagemang hos personalen på kommunens skolor och daghem. Under hösten 2006 handlas en entreprenad upp för transport och omhändertagande av det källsorterade materialet från kommunala verksamheter. Miljöhjältarna Under sommaren och hösten 2005 inledde Miljö- och teknikförvaltningen en informationssatsning riktad till mellanstadieelever. Miljöteknik och VA-verket i Håbo kommun såg ett behov av att i förebyggande syfte nå ut med kunskap om miljö, avfall, vatten och avlopp. Resultatet blev filmen Miljöhjältarna, en inspirerande och lekfull spelfilm som syftar till att öka miljömedvetenheten hos kommunens skolbarn. Filmen, som är producerad av Rufus & Joshua AB, är 25 minuter lång och började visas i skolorna under våren 2006. Filmen ges ut tillsammans med en lärarhandledning med diskussionsunderlag för lärare och elever samt ett antal praktiska övningar.

24 6. AVFALLSHANTERINGEN INOM KOMMUNEN Ansvarig förvaltning för avfallsfrågor är Miljö- och teknikförvaltningen. Miljö- och tekniknämnden är den ansvariga nämnden. På Miljö- och teknikförvaltningen finns Miljö och Hälsa, som ansvarar för tillsynen av avfallshanteringen. Kommunens renhållningsordning, som senast antogs av kommunfullmäktige 2004, reglerar hur avfallshanteringen skall vara organiserad och skötas. Gällande renhållningsentreprenad Håbo kommun tecknade 2000-11-30 avtal med Ragn-Sells AB för renhållningsentreprenad med avseende på insamling, transport, mottagning och behandling av hushållsavfall inklusive grovavfall, slam, latrin och hushållens farliga avfall samt drift och skötsel av Kretsloppscentralen. Dessutom ingick fakturering, uppbörd och indrivning avseende de ovannämnda delentreprenaderna. Huvudavtalet är förlängt till och med 2007-10-12 med undantag av fakturering, uppbörd och indrivning. Håbo kommun bildade 2005-01-01 en gemensam kundtjänst för VA och renhållning och har sedan dess själva hanterat faktureringen och kundkontakten. Gällande slam och latrin är det Ragn-Sells som har hand om fakturering och kundkontakt. För behandling av det brännbara hushållsavfallet gäller ett separat avtal som Håbo kommun tecknat med Vattenfall Värme Uppsala AB och löper fr o m 2005-12-01 t o m 2011-09-30. Inom avtalet finns det reglerat att kommunen har rätt att minska mängden levererat avfall om detta beror på ökad källsortering eller att annan behandlingsmetod tillämpas för avfallet. Samarbete Sedan flera år tillbaka har Håbo kommun ett samarbete med Upplands-Bro kommun gällande upphandling av renhållningsentreprenad, avfallsförbränning samt omlastningsplats för hushållsavfall som går till förbränning. Håbo kommuns och Upplands-Bro kommuns gemensamma omlastningsplats tas i drift när nästa renhållningsentreprenad inleds, d v s 2007-10-13 och gäller fram till 2017-03-31. 6.1 HUSHÅLLSAVFALL OCH DÄRMED JÄMFÖRLIGT AVFALL Med hushållsavfall avses enligt Miljöbalken (15 Kap 2 ) avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Exempel på hushållsavfall är sopor, köksavfall, latrin och slam från trekammarbrunnar, utagerade möbler & cyklar (grovavfall), överblivna läkemedel, småbatterier, olje- och färgrester o s v. Med avfall från annan verksamhet som är jämförligt med hushållsavfall avses sådant avfall som uppkommer som en direkt följd av att människor vistas i en lokal eller anläggning, exempelvis avfall från personalmatsalar, restaurangavfall och toalettavfall. Samtliga mängder avfall som redovisas nedan avser år 2005 i Håbo kommun, om inget annat anges.

25 Den totala mängd hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, inklusive grovavfall och källsorterat material, men exklusive slam och latrin, uppgick 2005 till 10108 ton i Håbo Kommun (diagram 1). Det ger en genomsnittlig mängd på 544 kg per person i kommunen. Detta kan jämföras med genomsnittet i hela landet, vilket var 481 kg per person. Håbo kommun har en stor andel villahushåll och barnfamiljer, låg arbetslöshet samt att det konsumeras mycket och ständigt byggs nytt, vilket troligen bidrar till att det i kommunen uppkommer mer avfall än riksgenomsnittet. Mängden källsorterat material i kommunen var 230 kg per person och det motsvarar 42 % av den totala mängden hushållsavfall. Denna siffra har ökat markant under den senaste tioårsperioden (tabell 4). 1995 1997 1999 2001 2003 2005 Befolkningsmängd 16877 17015 17287 17680 18115 18569 Mängd hushållsavfall/person (hushållsavfall till förbränning, sortering och deponi, kg) Mängd utsorterat avfall/person (hushållsavfall till sortering, på Kretsloppscentralen och återvinningsstationerna, kg) Del utsorterat avfall/person 421 464 497 455 493 544 62 125 153 141 167 230 15 % 27 % 31 % 31 % 34 % 42 % Tabell 4. Avfallsmängder och del utsorterat avfall Håbo kommun, 2005

26 farligt avfall och elavfall 5% förpac kningar & returpapper 20% hushållsavfall till förbränning 51% träavfall och däck 1% metallavfall 3% trädgårdsavfall 4% brännbart grovavfall deponi, icke 9% brännbart avfall 7% Diagram 1. Håbo kommuns avfall 2005. Ej slam och latrin. Den totala mängden avfall i diagrammet är 10108 ton. 6.2 HUSHÅLLSAVFALL SOM KOMMUNEN ANSVARAR FÖR Nedan presenteras avfallsmängder samt hur avfallet återvinns eller bortskaffas för de avfallsslag som kommunen ansvarar för. 6.2.1 Kärl- och säckavfall Hushållsavfallet i kommunen uppsamlas i returkärl av plast som töms med automatiserade fordon. Det finns tre olika grundabonnemang; villahushåll, hushåll i flerbostadshus respektive fritidshus. Därefter kan abonnenten välja kärlstorlek och hämtningsfrekvens. Med lägre taxa för mindre kärl samt mindre frekvent hämtning avses hushållen uppmuntras till att källsortera mer, komprimera sitt avfall i högre grad samt minska sin totala avfallsmängd. För hushåll med mindre avfallsmängd används kärl som rymmer 130 liter. Den vanligaste kärlstorleken är 190 liter. I flerbostadshus används främst kärl som rymmer 240 liter, 370 liter eller 660 liter. Endast i ett fåtal trånga områden har säckar godkänts. Av arbetsmiljöskäl för avfallshämtaren håller all säckhantering på att bytas ut mot kärl. Kundtjänst för VA och renhållning sköter kontakten med hushållen och ger vägledning om vilket abonnemang som är lämpligt. Under 2005 fanns ca 5000 villahushåll, 1900 hushåll i flerbostadshus och 500 fritidshushåll. Hushållsavfallet som gick till förbränning 2005 uppgick till 5155 ton. Sedan

27 1 januari 2005 då fakturering och kundtjänst övertogs från entreprenören har det gjorts en grundlig genomgång av samtliga hushåll i kommunen. Samtliga felaktiga abonnemang korrigerades och de hushåll som saknade sophämtning fick starta abonnemang. Sedan den 1 december 2005 körs det brännbara hushållsavfallet till Vattenfall Värme Uppsala AB för fjärrvärme- och elproduktion. Mobil sopsug Håbo kommuns bostadsföretag Håbohus AB har installerat sopnedkast för tömning med mobil sopsug, där 548 lägenheter är anslutna. Sopsugen tömmer varje vecka i genomsnitt ca 4,5 ton avfall som körs tillsammans med kommunens övriga kärl- och säckavfall till Vattenfall Värme Uppsala AB. 6.2.2 Grovavfall Grovavfall är hushållsavfall som är så tungt, skrymmande eller har andra egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl. Grovavfallet sorterar hushållen själva på Kretsloppscentralen i Dragrännan enligt följande avfallsslag: trä, metall, trädgårdsavfall och ris, möbler och husgeråd, brännbart (PTP, papper/trä/plast) samt deponi. I tabell 5 på sidan 28 listas samtliga grovavfallsslag samt slutlig behandling eller bortskaffande. Kläder och textil kan lämnas vid Brödet & fiskarnas insamlingsbehållare som finns utplacerade på två ställen i kommunen. Tidigare fanns även Myrornas behållare utställda, bl a på Kretsloppscentralen. Under år 2002 lämnade Håboborna in ca 50 ton kläder, som gick till secondhandförsäljning eller skickades som bistånd. Sedan dess saknas statistik. Möbler och husgeråd som fortfarande är användbara skickas till Kretsloppsverkstan i Enköping där de renoveras och säljs. Resten, det som inte går att sortera till materialåtervinning eller energiutvinning, transporteras bort och läggs på deponi på Ragn- Sells avfallsanläggning Högbytorp i Upplands-Bro kommun. 6.2.3 Matavfall I dagsläget finns ingen uppsamling av organiskt avfall från hushållen, d v s matavfall. Hemkompostering uppmuntras genom möjligheten att få lägre avfallstaxa vid glesare hämtningsfrekvens och mindre kärlstorlek. Enligt renhållningsordningen tillåts månadshämtning efter godkännande från tillståndsmyndigheten. Kompostbehållaren måste vara isolerad och skadedjurssäker. I Håbo kommun har ca 470 hushåll anmält hemkompostering. På åtta av kommunens 19 skolor och förskolor komposteras matavfallet inom verksamheten. Den färdiga komposten tas om hand och används i kommunens parkverksamhet. Det saknas dock uppgifter om vilka mängder som komposteras. På en av