Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.

Resultat Resultat Varje vår och höst sedan 2005 erbjuder Statistiska centralbyrån (SCB) Sveriges kommuner att delta i SCB:s Medborgarundersökning. I samarbete med stiftelsen Håll Sverige Rent (HSR) erbjuder SCB Sveriges kommuner att mäta invånarnas attityd till nedskräpning i kommunen i samband med denna undersökning. Frågorna handlar om kommuninvånarnas attityder och upplevelser när det gäller nedskräpning i kommunen. Frågorna har tagits fram i samarbete mellan SCB och HSR och är ett komplement till de frågor kring renhållningen i kommunen som redan ställs i medborgarundersökningen. Syftet med tilläggsfrågorna är att få fördjupad kunskap om medborgares syn på nedskräpning och för att därigenom utvärdera om det skiljer sig åt mellan de deltagande kommunerna. I samband med SCB:s medborgarundersökning har frågor om medborgares attityder till nedskräpning ställts i 18 kommuner mellan hösten 2011 och hösten 2013. Resultaten från frågorna har levererats till respektive kommun samt HSR i samband med leverans av resultat från ordinarie undersökning. Någon samlad redovisning totalt sett har inte gjorts, vilket gjorts till detta uppdrag. I denna rapport redovisas resultaten från ett antal av de frågor som ställts, redovisat på en helhetsnivå. Totalt har 9 039 svarat på frågorna. Skillnader i resultaten mellan män och kvinnor, olika åldersgrupper samt mellan de 18 kommunerna kommer att redovisas där skillnader finns. Mer om urval och undersökningens upplägg finns i kapitlet Om undersökningen i slutet av denna rapport. Upplevelse av nedskräpning i kommunen Frågebatteriets första del handlar om nedskräpningen i den egna kommunen och hur man som kommuninvånare upplever den. För frågorna i diagrammet nedan redovisas andelen svar utifrån låga, mellan och höga betyg. Diagram 1. Fråga 1 4. I vilken grad upplever du att I vilken grad upplever du att......nedskräpning är ett problem i din kommun? 35 36 28...nedskräpningen har ökat i din kommun under senaste åren? 40 30 30...din kommun är skräpigare än andra kommuner? 15 28 57...nedskräpade platser i din kommun är också otrygga platser? 39 34 28 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andel låga betyg Andel mellanbetyg Andel höga betyg 1

Resultat På frågan om hur man som kommuninvånare upplever att nedskräpning är ett problem i den egna kommunen, svarar 35 procent av medborgarna att så är fallet. 28 procent sätter ett högt betyg på frågan, vilket innebär att man inte upplever det som ett problem. Det finns en trend kopplat till ålder, att ju yngre man är desto mindre tycker man att nedskräpningen är ett problem. Södertälje och Botkyrka är de kommuner som skiljer ut sig från mängden, där en större andel upplever att nedskräpning är ett problem. Av medborgarna upplever 40 procent att nedskräpningen har ökat i den egna kommunen under de senaste åren, även om vissa skillnader mellan kommunerna finns. Samma resonemang som ovan gäller för ålder. Huruvida man upplever den egna kommunen mer skräpig än andra kommuner, anser 57 procent att så inte är fallet, dvs. sätter ett högt betyg på frågan. Även här är det Södertälje och Botkyrka som skiljer ut sig från mängden, där en större andel upplever sin kommun mer skräpig än andra kommuner. Vad gäller det upplevda sambandet mellan att nedskräpade platser i kommunen även är otrygga platser, varierar svaren. Nästan 40 procent anser att det stämmer medan 28 procent upplever att det inte stämmer. Även här går det att se samma ålderstrend som ovan. I Södertälje och Botkyrka verkar en koppling finnas mellan att nedskräpade platser också upplevs som otrygga platser. Även i Gävle, Eskilstuna och Borås verkar denna tendens finnas. I Härjedalen är sambandet däremot mindre tydligt. Skillnader mellan hur kvinnor och män svarar går inte att utläsa för någon av frågorna. Slänga skräp på marken Frågebatteriets andra del handlar om inställningen till nedskräpning, huruvida man som kommuninvånare lämnar/slänger skräp, vilken typ av skräp det är och slutligen orsaken till detta. Diagram 2. Fråga 8 12. Instämmer eller instämmer inte i följande påståenden? Instämmer du eller instämmer du inte i följande påståenden? Ibland kan det vara befogat att slänga skräp på marken 6 4 90 Jag plockar upp skräp efter andra 46 31 23 Om jag behöver slänga något utomhus letar jag efter en papperskorg, även om jag behöver gå en bit 6 8 87 Ibland slänger jag skräp på marken utan att tänka mig för 9 6 86 Det är pinsamt att slänga skräp på marken 14 5 81 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andel låga betyg Andel mellanbetyg Andel höga betyg 2

Resultat Det är få som anser att det ibland kan vara befogat att slänga skräp på marken, endast 6 procent instämmer helt i påståendet. De flesta, 86 procent, letar däremot upp en papperskorg om de behöver slänga något, även om de behöver gå en bit. 9 procent slänger skräp på marken utan att tänka sig för. Nära hälften av de svarande medborgarna plockar inte upp skräp efter andra, De flesta verkar tycka att det är pinsamt att slänga skräp på marken, 81 procent. Skillnaderna är små mellan män och kvinnor. Utifrån ålder går det däremot att se tydligare skillnader. De yngsta, 18 24 år, tenderar att i något mindre utsträckning plocka upp skräp efter andra och denna grupp slänger skräp på marken utan att tänka sig för i något större utsträckning än andra. Diagram 3. Fråga 13 21. Kan du tänka dig att lämna/slänga skräp på marken? Kan du tänka dig att slänga/lämna skräp på marken... på gator och torg? 12 97...längs bilvägar? 2 4 94...i parker? 12 97...i skogen? 23 95...på badplatser? 1 98...om det inte finns någon papperskorg? 5 7 89...om papperskorgen är full? 6 7 87...om det redan är nedskräpat? 3 5 92...om skräpet är kladdigt (t.ex. glasspapper. tuggummi)? 3 5 93 0% 20% 40% 60% 80% 100% Andel låga betyg Andel mellanbetyg Andel höga betyg Överlag kan kommunernas invånare inte tänka sig att lämna/slänga skräp på marken, oavsett plats eller om det finns specifikt skäl till det. Det som sticker ut något, men inte mycket, är för att slänga skräp om det inte finns någon papperskorg eller om papperskorgen är full. 6 respektive 5 procent sätter ett lågt betyg på frågorna. Mellan åldrarna går det att se en trend att de yngsta, 18-24 år, i större utsträckning kan tänka sig att slänga/lämna skräp på marken. Framförallt när det inte finns någon papperskorg, om denna är full eller om skräpet är kladdigt (t.ex. glasspapper, tuggummi). 3

Resultat Diagram 4. Fråga 22. Händer det att du lämnar/slänger skräp på marken? Händer det att du lämnar/slänger skräp på marken? Ja, varje dag Ja, någon gång i veckan Ja, någon gång i månaden Ja, men mer sällan än någon gång i månaden Nej, aldrig Vet ej Uppgift saknas 0% 20% 40% 60% 80% 100% En övervägande andel bland de svarande, 71 procent uppger att de inte lämnar/slänger skräp på marken. De som svarat att de lämnat/slängt skräp, gör detta mer sällan än någon gång i månaden. Få lämnar/slänger skräp på marken varje dag, någon gång i veckan eller någon gång i månaden. Resultaten skiljer sig något mellan män och kvinnor, där kvinnor i en något större utsträckning gör det mindre ofta. Utifrån ålder går det att se skillnader, där yngre i större utsträckning slänger skräp på marken än de äldre. Diagram 5. Fråga 23. Vad är det för typ av skräp som du lämnar/slänger på marken? Topp 10 i typ av skräp som lämnas/slängs på marken Frukt/matrester? Tuggummi? Glasspinnar/klubbpinnar? Snus? Fimpar? Kvitton/biljetter? Godispapper/godispåsar/glasspapper? Näsdukar/servetter? Hundbajs/hundbajspåsar? Annat skräp? Öl/läskburkar? Cigarettförpackningar/snusdosor? Snabbmatsförpackningar? 19 18 13 10 7 6 5 4 3 2 32 47 66 67 68 73 76 78 79 70 81 82 84 54 41 23 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja Nej I tabellen ovan redovisas de 10 vanligaste typerna av skräp som de som svarat slänger/lämnar på marken. Vanligast är frukt/matrester där 66 procent svarar Ja. Minst vanligt att slänga är snabbmatsförpackningar och cigarettförpackningar/snusdosor. 4

Resultat Det finns skillnader mellan män och kvinnor, där det är vanligare att män lämnar/slänger snus på marken. Det finns även vissa skillnader mellan åldrarna. En tydlig trend går att se för tuggummi, där tendensen att slänga tuggummi på marken minskar med åldern. Vad gäller godispapper/ godispåsar/glasspapper samt öl/läskburkar tenderar de yngsta, 18-24 år, att lämna/slänga dessa på marken oftare än övriga. Diagram 6. Fråga 23. Vad är orsaken till att du lämnat/slängt skräp? (Flera svarsalternativ kunde markeras, varför procenten inte summerar till 100) Orsaker till att lämna/slänga skräp på marken Jag bryr mig inte Slöhet Visste inte var jag skulle göra av det Fanns ingen papperskorg Det var komposterbart Kunde inte ta det med mig Det var redan nedskräpat Vet ej 0% 20% 40% 60% 80% 100% Med facit i hand uppger över hälften av de svarande att den främsta orsaken till att de lämnat/slängt skräp på marken är på grund av att det var komposterbart, vilket går hand i hand med föregående redovisning om vilken typ av skräp som lämnas/slängs på marken. Den näst vanligaste orsaken är att det inte fanns någon papperskorg. Utifrån ålder går det att se att de yngsta, 18-24 år, i något större utsträckning än övriga uppger att de inte visste var de skulle göra av skräpet. Likt typ av skräp som man lämnar/slänger, finns även här en tydlig trend gällande brist på tillgång av papperskorg, där denna orsak blir mindre vanlig med stigande ålder. Samma trend, om än något svagare, finns för slöhet. 5

Om undersökningen Om undersökningen Enheten för Demokratistatistik vid Statistiska centralbyrån (SCB) har genomfört medborgharundersökningar sedan 2005. Från och med undersökningen hösten 2011 har deltagande kommuner möjlighet att ställa tilläggsfrågor kring attityder om nedskräpning. Dessa frågor har tagits fram tillsammans med Stiftelsen Håll Sverige Rent. Totalt har 18 kommuner valt att ställa frågorna. 9 039 personer har svarat på frågorna. Resultatet i form av tabeller levererades till kommunerna och Håll Sverige Rent i samband med att resultaten från medborgarundersökningarna levererades. Detta uppdrag levererades den 15 maj. Undersökningsledare på SCB för detta uppdrag var Johan Wilén och Lisa Flood. Håll Sverige Rents kontaktperson gentemot SCB var Tomas Thernström. Population, urval samt svarande Målpopulationen (målgruppen) i medborgarundersökningarna är kommunens medborgare i åldrarna 18 84 år. Undersökningarna genomfördes som urvalsundersökningar. SCB:s register över totalbefolkningen var urvalsramen. Som standard drogs ett urval på 500 personer i kommuner med färre än 10 000 invånare i åldrarna 18 84 år. I kommuner med 10 000 eller fler invånare i åldrarna 18 84 år drogs ett urval på 1 000 personer. Urvalsstorlekarna har utökats med 100 respektive 200 personer sedan hösten 2013. Tabell 1. Urval och svarande uppdelat per kommun Kommun Urval Svarande Andel (%) Borås stad 1 200 44% Botkyrka kommun 1 000 36% Eskilstuna kommun 1 200 45% Falkenbergs kommun 1 000 55% Gävle kommun 1 000 49% Halmstads kommun 1 000 45% Härjedalens kommun 500 53% Kävlinge kommun 1 000 51% Ludvika kommun 1 000 48% Mora kommun 1 000 54% Nässjö kommun 1 000 51% Skövde kommun 1 000 51% Strängnäs kommun 1 000 50% Södertälje kommun 1 000 40% Täby kommun 1 000 51% Umeå kommun 2 000 46% Upplands-Bro kommun 1 000 50% Växjö kommun 1 000 49% 6

Om undersökningen Frågor/Variabler Frågorna är framtagna av SCB i samråd med HSR. Frågebatteriet bestod av 36 frågor. Utöver de variabler som samlades in genom frågorna hämtades följande variabler från SCB:s register över totalbefolkningen: Kön Ålder Kommun Se bifogad enkät för frågornas referensperioder. Med referensperiod menas vilken tidpunkt svaren avser, t.ex. idag, förra veckan, senaste tre månaderna. Datainsamling Innan insamlingsstart skickades ett förbrev ut med information om undersökningen och syftet. Medborgarundersökningens enkät samt tilläggsfrågorna skickades ut med post med möjlighet att besvaras via internet. I ett informationsbrev ombads uppgiftslämnarna att besvara frågorna och skicka svaren till SCB. I informationsbrevet kunde uppgiftslämnarna läsa om undersökningens bakgrund, syfte och att undersökningen genomfördes i samarbete mellan kommunen och SCB. Brevet informerade också om att uppgifter hämtas från SCB:s register över totalbefolkningen och att en avidentifierad datafil kan komma levereras till forskare och andra som tar fram statistik. Brevet informerade även om personuppgiftslagen samt offentlighets- och sekretesslagen och att det var frivilligt att medverka i undersökningen. För att SCB ska kunna lämna ut data från en enkätundersökning krävs informerat samtycke av uppgiftslämnarna. Det innebär att de genom att besvara och skicka in enkäten godkänner att deras svar kompletteras med de bakgrundsvariabler, och behandlas på det sätt, som beskrivs i informationsbrevet. Datainsamlingen genomfördes av enkätenheten vid SCB. Datainsamlingen genomfördes via webb samt skanning av de enkäter som kommit in via post. Bortfall Bortfall består dels av objektsbortfall, som innebär att enkäten inte är besvarad och dels av partiellt bortfall som innebär att vissa frågor i enkäten inte är besvarade. Om bortfallet skiljer sig från de svarande, med avseende på undersökningsvariablerna, så kan skattningarna som grundar sig på enbart de svarande bli skeva. Ett objektsbortfall kan bland annat bero på att uppgiftslämnaren inte är villig att delta i undersökningen, att uppgiftslämnaren inte går att nå eller att uppgiftslämnaren på något annat sätt är förhindrad att medverka. Partiellt bortfall kan bero på att en fråga är svår att förstå, är känslig eller att uppgiftslämnaren inte vill besvara frågan. Det partiella bortfallet är generellt mycket litet i denna undersökning. Någon bortfallsanalys är inte genomförd i denna undersökning. 7

Om undersökningen Viktberäkning och estimation Slutsatser från resultaten i denna redovisning, kan endast dras för den grupp av medborgare som svarat på frågorna samt för medborgare i respektive deltagande kommuner. Det går således inte att dra slutsatser för hela Sveriges befolkning, eftersom urvalet inte representerar denna population. Ramtäckning Täckningsfel, under- och övertäckning, innebär att urvalsram och målpopulation inte helt stämmer överens. Undertäckning innebär att vissa objekt som ingår i populationen saknas i urvalsramen. Övertäckning innebär att objekt som inte ingår i populationen ändå finns i urvalsramen. Ett sätt att minska täckningsfelen är att ha bra och uppdaterade register. Undersökningen riktar sig till kommuninvånare i deltagande kommuner. Urvalsramen har varit Registret över totalbefolkningen (RTB), vilket ger en bra täckningsgrad. Mätning Ett fel som kan uppstå vid mätning är att lämnade uppgifter skiljer sig från faktiska uppgifter. Felet kallas mätfel och kan uppkomma då uppgiftslämnaren inte minns de faktiska uppgifterna, missförstår frågan eller medvetet svarar felaktigt. Bearbetning Vid den manuella och maskinella bearbetningen av datamaterialet kan bearbetningsfel uppstå. Exempel på bearbetningsfel är registreringsfel och kodningsfel. Dessa fel kan förhindras och upptäckas i de kontroller som genomförs vid dataregistreringen. I den här undersökningen bedöms registreringsfelet vara litet eftersom frågeformuläret hade fasta svarsalternativ samt att undersökningen genomfördes som en pappers- och webbenkät med fasta svarsalternativ. Bortfall Bortfallsfel inträffar om objekten i bortfallet och de svarande skiljer sig åt avseende frågorna/variablerna i undersökningen. Någon bortfallsanalys är inte genomförd i den här undersökningen. Beskrivning av tabeller För de följdfrågor som kommer efter en hoppinstruktion har selekteringar genomförts vid tabellframställandet. Det betyder att t.ex. för frågorna 23-36 har endast de som svarat på fråga 22, enligt instruktionen i frågeformuläret, ingått i tabellframställningen. I fråga 36 fick de svarande ange fler än ett svarsalternativ. Därför summerar inte redovisningen till 100 procent. Jämförbarhet över tid Resultatet från tilläggsfrågorna går att jämföra mellan åren då frågorna hittills ställts, 2010-2014. 8

Sammanställning HSR-frågor våren 2014 Tabellbilaga 9

Tabell 1. Nedskräpning i kommunen. Tilläggsfrågor till Medborgarundersökningen hösten 2011 - hösten 2013. och andel svarande. Samtliga 9039 svarande. NEDSKRÄPNING I KOMMUNEN låga betyg mellanbetyg höga betyg Samtliga Man I vilken grad upplever du att...nedskräpning är ett problem i din kommun? 35 36 28 5,7 5,7 5,6 6,5 6,1 6,0 5,8 5,3 5,3 5,4...nedskräpningen har ökat i din kommun under senaste åren? 40 30 30 5,5 5,6 5,4 6,6 6,2 5,9 5,6 5,1 5,1 5,3...din kommun är skräpigare än andra kommuner? 15 28 57 7,4 7,3 7,5 7,8 7,7 7,5 7,4 7,3 7,1 7,6...nedskräpade platser i din kommun är också otrygga platser? 39 34 28 5,5 5,6 5,4 6,6 6,0 5,8 5,7 5,3 5,0 5,2 Tabell 2. Slänga skräp på marken. Instämmer eller instämmer inte i påståenden. Tilläggsfrågor till Medborgarundersökningen hösten 2011 - hösten 2013.. och andel svarande. Samtliga 9039 svarande. Instämmer du eller instämmer du inte i följande påståenden? låga betyg mellanbetyg höga betyg Samtliga Man Ibland kan det vara befogat att slänga skräp på marken 6 4 90 9,2 9,2 9,3 8,2 9,0 9,2 9,3 9,4 9,4 9,4 Jag plockar upp skräp efter andra 46 31 23 4,8 4,8 4,8 3,3 4,3 5,0 5,1 5,1 5,0 4,9 Om jag behöver slänga något utomhus letar jag efter en papperskorg, även om jag behöver gå en bit 6 8 87 8,9 8,8 9,1 8,3 8,9 9,1 9,0 9,2 9,0 8,5 Ibland slänger jag skräp på marken utan att tänka mig för 9 6 86 8,9 8,8 9,0 7,7 8,8 9,0 9,1 9,1 8,9 9,0 Det är pinsamt att slänga skräp på marken 14 5 81 8,5 8,3 8,6 7,8 8,5 8,6 8,5 8,7 8,5 8,2 Tabell 3. Slänga skräp på marken. Kan tänka sig att lämna/slänga skräp på marken. Tilläggsfrågor till Medborgarundersökningen hösten 2011 - hösten 2013. och andel svarande. Samtliga 9039 svarande. Kan du tänka dig att lämna/slänga skräp på marken låga betyg mellanbetyg höga betyg Samtliga Man på gator och torg? 1 2 97 9,7 9,7 9,8 9,0 9,5 9,7 9,8 9,9 9,9 9,9...längs bilvägar? 2 4 94 9,5 9,5 9,6 8,4 9,2 9,4 9,6 9,8 9,8 9,8...i parker? 1 2 97 9,8 9,7 9,8 9,2 9,6 9,8 9,8 9,9 9,9 9,9...i skogen? 2 3 95 9,6 9,6 9,7 8,9 9,5 9,6 9,7 9,7 9,7 9,8...på badplatser? 1 1 98 9,8 9,7 9,9 9,3 9,7 9,8 9,9 9,9 9,9 9,9...om det inte finns någon papperskorg? 5 7 89 9,2 9,0 9,4 7,4 8,6 9,1 9,3 9,5 9,6 9,6...om papperskorgen är full? 6 7 87 9,1 8,9 9,3 7,7 8,4 8,8 9,2 9,4 9,5 9,6...om det redan är nedskräpat? 3 5 92 9,4 9,2 9,6 8,3 9,1 9,3 9,5 9,6 9,7 9,7...om skräpet är kladdigt (t.ex. glasspapper. tuggummi)? 3 5 93 9,5 9,4 9,5 8,3 9,1 9,4 9,5 9,6 9,7 9,7 Kvinna Kvinna Kvinna 18-24 år 18-24 år 18-24 år 25-34 år 25-34 år 25-34 år 35-44 år 35-44 år 35-44 år 45-54 år 45-54 år 45-54 år 55-64 år 55-64 år 55-64 år 65-74 år 65-74 år 65-74 år 75 år eller äldre 75 år eller äldre 75 år eller äldre 10

Tabell 4. Slänga skräp på marken. Händer det att du lämnar/slänger skräp på marken. Tilläggsfrågor till Medborgarundersökningen hösten 2011 - hösten 2013. Andel svarande. Samtliga 9039 svarande. Händer det att du lämnar/slänger något skräp på marken? Samtliga Man Kvinna 18-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-74 år 75 år eller äldre Ja, varje dag 0% 0% 0% 1% 1% 1% 0% 0% 0% 0% Ja, någon gång i veckan 1% 1% 1% 5% 2% 1% 1% 0% 0% 0% Ja, någon gång i månaden 3% 3% 2% 11% 5% 2% 2% 1% 1% 0% Ja, men mer sällan än någon gång i månaden 18% 20% 16% 38% 32% 24% 19% 12% 11% 6% Nej, aldrig 71% 67% 75% 36% 53% 66% 72% 78% 81% 83% Vet ej 2% 2% 1% 4% 2% 1% 1% 1% 1% 2% Uppgift saknas 6% 6% 5% 5% 5% 4% 5% 6% 6% 9% Tabell 5. Slänga skräp på marken. Typ av skräp som lämnats/slängs på marken. Tilläggsfrågor till Medborgarundersökningen hösten 2011 - hösten 2013. Andel svarande. Selektion: Har lämnat/slängt något skräp på marken. 1989 svarande. Vad är det för typ av skräp som du lämnar/slänger på marken? Samtliga Man Kvinna 18-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-74 år 75 år eller äldre Frukt/matrester? 66% 62% 70% 63% 77% 77% 68% 61% 45% 38% Tuggummi? 47% 6% 2% 14% 7% 1% 2% 1% 0% 0% Glasspinnar/klubbpinnar? 32% 18% 18% 25% 20% 15% 16% 16% 15% 8% Snus? 19% 27% 8% 17% 26% 25% 20% 14% 5% 8% Fimpar? 18% 3% 2% 9% 2% 1% 3% 2% 0% 0% Kvitton/biljetter? 13% 2% 1% 4% 2% 1% 2% 1% 0% 1% Godispapper/godispåsar/glasspapper? 10% 34% 30% 37% 35% 31% 36% 27% 23% 22% Näsdukar/servetter? 7% 10% 9% 21% 9% 6% 9% 7% 4% 5% Hundbajs/hundbajspåsar? 6% 45% 51% 67% 53% 50% 42% 40% 29% 20% Annat skräp? 5% 15% 9% 19% 13% 10% 12% 11% 9% 7% Öl/läskburkar? 4% 8% 7% 10% 8% 7% 8% 6% 3% 0% Cigarettförpackningar/snusdosor? 3% 6% 6% 6% 7% 6% 9% 5% 1% 4% Snabbmatsförpackningar? 2% 6% 4% 11% 5% 5% 3% 4% 3% 8% Tabell 6. Slänga skräp på marken. Orsak till att skräp lämnats/slängs på marken. Tilläggsfrågor till Medborgarundersökningen hösten 2011 - hösten 2013. Andel svarande. Selektion: Har lämnat/slängt något skräp på marken. 1989 svarande. Vad är orsaken till att du lämnat/slängt skräp? Samtliga Man Kvinna 18-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-74 år 75 år eller äldre Jag bryr mig inte 2% 3% 1% 5% 3% 1% 1% 0% 0% 3% Slöhet 16% 17% 16% 26% 20% 16% 13% 11% 11% 8% Visste inte var jag skulle göra av det 18% 16% 20% 30% 18% 18% 14% 13% 15% 11% Fanns ingen papperskorg 42% 41% 44% 57% 51% 42% 39% 32% 28% 22% Det var komposterbart 54% 51% 58% 49% 61% 63% 57% 52% 41% 26% Kunde inte ta det med mig 21% 18% 25% 25% 22% 22% 22% 15% 14% 26% Det var redan nedskräpat 6% 6% 6% 11% 6% 3% 7% 4% 5% 7% Vet ej 10% 12% 8% 11% 8% 5% 11% 12% 13% 22% Uppgift saknas 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 11