Utökad avloppsreningskapacitet - En sammanfattning och rekommendation Åsa Vester 2018-10-30 1
Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 5 3 Syfte 6 4 Avgränsningar 7 5 Sammanfattning av Norconsults förstudie 8 5.1 Förutsättningar för alternativa lägen... 8 5.2 Framtida belastning på Hammargårds ARV... 8 5.2.1 Befolkning... 8 5.2.2 Hydraulisk belastning... 9 5.3 Kapacitetspotential på kort sikt på Hammargårds ARV... 10 5.4 Kapacitetsökning på långsikt på Hammargård ARV... 11 5.5 Uppförande av nytt avloppsreningsverk i Ysby eller i Lerkil... 12 6 Ekonomi 13 6.1 Ekonomisk jämförelse... 13 6.2 Påverkan på taxa... 15 7 Läkemedelsrening 16 7.1 Om rening av läkemedel och andra mikroföroreningar... 16 7.2 Ekonomi... 18 8 Förslag på beslut 20 9 Bilagor 21 2
1 Sammanfattning Kungsbackas befolkningsprognos pekar på att invånarantalet 2050 kommer att vara 130 000 personer. Dessutom närmar sig Hammargårds avloppsreningsverk (HARV) sitt tillståndsmässiga tak. Verket har tillstånd att ta emot 52 000 personekvivalenter (PE). Idag belastas verket med ca 41 000 PE. Personekvivalenter(PE) definieras som den föroreningsbelastning som motsvarar den mängd som en person avger schablonmässigt på ett dygn. När Kungsbacka växer görs antagandet att de flesta kommer att bosätta sig inom Hammargårds avloppsreningsverks tillrinningsområde. Den framtida belastningen på HARV prognostiseras till 61 000 PE 2035 och 78 000 PE 2050. För att ta höjd för att Kungsbacka växer mer än prognosen bör en överkapacitet finnas i verket. En överkapacitet på ca 20 % bedöms vara en tillräcklig säkerhetsmarginal. Det innebär att HARV behöver dimensioneras för 75 000 PE 2035 och 98 000 PE 2050. Kungsbackafjorden är en känslig recipient. Inre Kungsbackafjorden har otillfredsställande ekologisk status. För att kunna bedöma om det är en bra helhetslösning för samhälle och miljö att ta bort den punktkälla som reningsverket innebär för inre Kungsbackafjorden har fyra alternativ utretts. Alla alternativ har förprojekterats med slamrötning, biologisk fosforrening och fosforåtervinning. Alternativ 1 Utloppstub Utbyggnad på befintlig plats och med befintlig process. Verket kompletteras med en utloppstub, på ca 20 km, genom hela Kungsbackafjorden. I dag släpps det renade avloppsvattnet i Kungsbackaån. Investeringskostnad : 582 969 m kr Alternativ 2 Uppgradering Befintligplats och befintlig utsläppspunkt behålls. Tekniken moderniseras så att reningseffekten höjs. Målet är att inte öka utsläppen från verket trots fler anslutna. Investeringskostnad 267-445 m kr Alternativ 3 Ysby HARV läggs ned. Nytt verk byggs i Ysby. Avloppsvattnet pumpas från Hammargård till Ysby. Befintligt reningsverk rivs. Verksamhet på HARV blir pumpstation och bräddrening. Utsläppspunkt är västerhavet. Investeringskostnad: 872 1471 m kr 3
Alternativ 4 Lerkil HARV läggs ned. Nytt verk byggs i Lerkil. Avloppsvattnet pumpas från Hammargård till Lerkil. Befintligt reningsverk rivs. Verksamhet på HARV blir pumpstation och bräddrening. Utsläppspunkt är västerhavet. Investeringskostnad: 964 1627 m kr. Projektet rekommenderar att Hammargård även i fortsättningen används som reningsverk och att processen uppgraderas med riktigt modern teknik. Alternativ 2 är alltså det alternativ som förespråkas. 4
2 Bakgrund Kungsbackas befolkningsprognos pekar på att invånarantalet 2050 kommer att vara 130 000 personer. Dessutom närmar sig Hammargårds avloppsreningsverk (HARV) sitt tillståndsmässiga tak. Verket har tillstånd att ta emot 52 000 personekvivalenter (PE). Personekvivalenter(PE) definieras som den föroreningsbelastning som motsvarar den mängd som en person avger schablonmässigt på ett dygn Idag belastas verket med ca 41 000 PE. De flesta antas bosätta sig inom Hammargårds avloppsreningsverks tillrinningsområde. Den framtida belastningen på HARV prognostiseras till 61 000 PE 2035 och 78 000 PE 2050. En överkapacitet på ca 20 % bedöms vara en tillräcklig säkerhetsmarginal. Det innebär att HARV behöver dimensioneras för 75 000 PE 2035 och 98 000 PE 2050. Flera saker har samverkat för behovet av ett större reningsverk: att aktivt agerar för att Kungsbacka ska växa, att tekniska förvaltningen verkar för att avloppssanera områden med otillfredsställande spillavloppslösningar att miljö- och hälsoskyddskontorets tillsyn på enskilda avlopp har motiverat starten av flera spillavloppsföreningar som ansluter sig till det kommunala. Kungsbacka fjorden är en påverkad recipient. Reningsverket, som har sitt utlopp i Kungsbackaån, är en punktkälla som bidrar med ca 5 % av näringstillförseln till Kungsbackafjorden. Fler punktkällor till Kungsbackafjorden utgörs av förorenade områden, urban markanvändning, jordbruk, skogsbruk, transport och infrastruktur, enskilda avlopp och atmosfärisk deposition samt vattenutbytet med närliggande vatten. (källa: viss.lansstyrelsen.se). Påverkan på Kungsbackafjorden motivera att alternativa platser och utsläppspunkter utreds. Det motivera även att det enda alternativ som innebär att utsläppspunkten är kvar på befintlig plats innebär en rejäl uppgradering av reningen av spillvattnet. 5
3 Syfte Syftet med denna förstudierapport är att sammanfatta de utredningar som Norconsult har genomfört, dokumentera de kostnader som inte finns med i Norconsults utredningar samt framförallt tjäna som beslutsunderlag för framtida framdrift för att utöka avloppsvattenreningskapaciteten i. 6
4 Avgränsningar Förstudien behandlar endast framtida avloppsvattenrening, processer och platser för avloppsreningsverk. Men även vad som kan göras på befintligt reningsverk på kort sikt för att öka verkets kapacitet. Närliggande områden som arbete med ledningsnätets kvalitet och tillskottsvatten berörs inte alls i denna förstudie. 7
5 Sammanfattning av Norconsults förstudie 5.1 Förutsättningar för alternativa lägen En översiktlig genomgång har gjorts av Kungsbackas värden för natur, kultur och friluftsliv samt lämpliga områden med tillräckliga skyddsavstånd till bebyggelse. Lämpliga lägen för utsläppspunkter har studerats med avseende på strömningsförhållanden och naturvärden. Stora delar av Kungsbackas kustområden har höga värden för natur och friluftsliv och omfattas av flertalet skyddsbestämmelser. Områdena kring Lerkil och Kullavik ses som mest lämpliga för ett nytt verk om verket placera en bit från zonen närmast havet. Boverkets rekommendationer angående skyddsavstånd mellan bebyggelse och reningsverk bör det vara minst 1000 m för ett verk på 20 0000 pe. Det är endast området kring Lerkil där detta kan uppnås. Lämpliga utsläppspunkter behöver placeras i områden med god genomströmning. Området väster om Onsalahalvön är bättre än Kungsbacka fjorden. Bästa utsläppspunkt med avseende på genomströmning bedöms vara området mellan Onsala Sandö och Lerkil. Vidare bedöms området väster om Kullavik, norr om Risö- Säröarkipelagen vara bra. 5.2 Framtida belastning på Hammargårds ARV För att bestämma process behövs flera ingående belastningsvärden och även vilka utsläppskrav som förväntas. 5.2.1 Befolkning Verket föreslås klara av avloppsvatten motsvarande 75000 pe 2035 och 95000 pe 2050. Det inkludera en överkapacitet om 20 % som marginal för oförutsedd högre befolkningsökning. 8
5.2.2 Hydraulisk belastning Dagen hydrauliska belastning påverkar den biologiska reningen negativt då uppehållstiden blir kortare. Dagens och framtida hydraulisk belastning för 2035 och 2050 är enligt tabell 1. Medelvärde 2014-2017 2035 2050 Flöde m 3 /d m 3 /d m 3 /d Medel 12 216 22 301 28 604 60%-fraktil 11 426 20 567 26 280 85%-fraktil 15 895 25 980 33 283 100%-fraktil 24 400 31 921 38 224 Tabell 1 Dimensioneringen baseras på högsta medelvärdet och 60%-fraktilen. Det säkerställer att dimensioneringen görs för händelser som täcker minst 60% av tiden. Utrustning väljs med avseende på 85%-fraktilen för att säkerställa att kapacitet finns för att hantera variationer som uppstår 85% av tiden. Tillsammans med att anläggningen dimensioneras för att klara händelser vid minimitemperaturer på 7-8 0 C ger det stor säkerhet. Beräknade dimensioneringsförutsättningar som timflöden visas i tabell 2 Medelvärde 2014-2017 2035 2050 m 3 /h m 3 /h m 3 /h Medel 509 929 1 192 Qdim 714 1 285 1 642 Qmaxdim 1 525 1 995 2 389 Qmax 2 860 3 490 3 884 Tabell 2 Qdim=dimensionerande flöde. 1/16 del av 60% fraktilen Qmaxdim= Dimensionerande maxflöde. Det flöde som ska kunna renas biologiskt. 1/16 del av 95% fraktilen Qmax=Maxflöde. 1/16 del av maximalt registrerat dygnsvärde. 9
Tabell 3 visar dimensioneringsförutsättningar för föroreningsbelastning 2014-2017 2035 2050 Kg/d Kg/d Kg/d BOD7-Medel 2 940 5 250 6 650 BOD7-60% fraktil 2 779 4 961 6 285 BOD7-85% fraktil 3 478 5 372 6 804 Ntot- Medel 518 924 1 170 Ntot-60% fraktil 524 936 1 186 Ntot-85% fraktil 570 1 018 1 289 Ptot- Medel 68 1225 155 60% fraktil 69 123 156 Ptot-85% fraktil 77 138 174 SS- Medel 3 510 6 266 7 937 SS-60% fraktil 3 457 6 172 7 818 SS-85% fraktil 4 453 7 951 10 071 Tabell 3 BOD7= Hur mycket biologiskt nedbrytbar substans det finns i spillavloppsvattnet Ntot= Hur mycket kväve det finns i spillavloppsvattnet Ptot=Hur mycket fosfor det finns i spillavloppsvattnet. SS=Suspenderad substans 5.3 Kapacitetspotential på kort sikt på Hammargårds ARV Utredning för vilka åtgärder som kan göras för att öka Hammargårds avloppsreningskapacitet på kort sikt har gjorts. Dessa åtgärder kan ses som ett steg för att klara kapacitet utan att verket blir överbelastat tills en ny lösning är framtagen med inriktning på år 2050. 10
Det biologiska reningssteget är en flaskhals. Processvolym, slamkoncentration, sedimenteringsvolym och ytbelastning samspelar och är avgörande föra den sammanlagda kapaciteten. Ökad föroreningsbelastning innebär minskad hydraulisk kapacitet. För att minska föroreningsbelastningen på det biologiska steget kan föravskiljning installeras. Om det installeras kan kapaciteten av befintligt biologiskt steg ökas till 60 000 pe. Ökad hydrauliskbelastning kan innebära slamflykt. Sedimenteringsbassängernas kapacitet är beroende av slamvolymen, vattendjupet och bassängernas utformning och skrapsystem. Med dagens belastning på 42 000PE uppnås reningskraven för SS. Om föravskiljning installeras klarar anläggningen den hydrauliska belastningen också vid 60 000. Dock är det troligt att SS halten kan öka. Efterpolering är troligen nödvändig, ex actiflo. Blåsmaskinkapaciteten, bottenluftare, returslams- och cirkulationspumpar behöver anpassas till belastningen. 5.4 Kapacitetsökning på långsikt på Hammargård ARV Två alternativ för att öka kapaciteten på Hammargård har studerats. Båda alternativen har det gemensamt att en rötningsanläggning kompletteras till verket och att kalken avvecklas samt att en struvitanläggning för återvinning av fosfor anläggs. Alternativ 1 -utloppsledning I alternativ 1 behålls nuvarande process. En aktivslamprocess med biologisk fosforrening och efterpolering. För att klara framtida belastning byggs bassängvolymen ut. Den stora skillnaden är att utloppsledningen kompletteras med en sjöledning genom hela Kungsbackafjorden och så långt ut att vattnet inte riskera att komma in i viken igen. Alternativ 2 Uppgraderad anläggning Det finns flera olika alternativ som kan vara aktuella. De är mer eller mindre etablerade i Sverige. Förstudien nämner MBR (membran bioreaktor) med aktivslamprocess och biologisk fosforrening. MABR (membran aereated biofilm reaktor) Befintlig process behålls vattnet leds sedan till MABR-reaktorer AGS- (aerobt granulerat slam). Är uppfört i Strömstad. Processen kan uppföras i SBR eller som kontinuerligt belastade anläggningar. Studien har koncentrerat sig på MBR. Det är en väl undersökt process med Svenska förhållanden. IVL har gjort undersökningar på en pilotanläggning i Stockholm. 11
All befintlig anläggning som kan behållas är i god kondition. 5.5 Uppförande av nytt avloppsreningsverk i Ysby eller i Lerkil I Ysby krävs etablering på helt oexploaterad mark. I Lerkil kan det nya verket placeras i anslutning till Lerkils reningsverk. Anläggningarna byggs för att kunna hantera Qmax 2050. Som biologisk rening föreslås en aktivslam process med biologisk fosforrening. För rening av rejektvattnet från slamrötningsanläggningen föreslås en separat reningsanläggning. Anläggningen ska kunna fälla ut struvit som är en kemiskförening med fosfor. Struviten kan säljas som gödningsämne. Studien föreslår att en gasmotor installeras för värme- och elproduktion. Även en gaspanna föreslås för produktion av värme till rötningsprocessen och för fastighetsuppvärmning. Överföring av avloppsvattnet från Hammargård till Lerkil respektive Ysby krävs. På Hammargård behöver det då anläggas dels en pumpstation och en bräddreningsanläggning. Till Ysby behövs ca 4,5 km ledning. För utloppet krävs en landförlagd ledning längs Stockåns dalgång på ca 6 km med och en sjöledning som även den blir ca 6 km. Att pumpa vattnet från Hammargård till Lerkil kräver ytterligare en pumpstation och det krävs ca 7 km ledning. För utloppet krävs det ca 3000 m landförlagdledning och ca 2 km sjöledning. 12
6 Ekonomi 6.1 Ekonomisk jämförelse Investeringskalkyl Alt 1 Alt 2 Ysby Lerkil Avloppsreningsverk 199,5 222,5 321,1 301,5 Överföringsledningar 0 0 252,1155 231,774 Pumpstationer 38 0 58 116 Sjöledning 285 0 87 38 Markköp 0 0 19 10 Ledningsrätter 0 0 4,95 6,00 Markberedning 9,90 3,30 Rivningskostnader 0 0 25 25 Bräddrening* 0 0 0 0 Summa 522,5 222,5 777,0655 731,574 Projektering 25 % 130,625 55,625 194,2664 182,894 Oförutsett 25 % 130,625 55,625 194,2664 182,894 Kommunikation 0,2 0,2 0,2 0,2 Summa allt 784 334 1166 1098 Mkr *Ingår i rivningskostnader Tabell 4 Investeringskalkyl Kostnaderna för markköp, markberedning och ledningsrätter är beräknade från värden i tabell 5 nedan. 13
Ysby Lerkil kr/m m m Ledningsrätt 500 överföring 4 000 9 000 utlopp 5 900 3 000 total m 9 900 12 000 kr 4 950 000 6 000 000 kr/m2 m2 m2 Markkostnad 1000 19 000 10 000 kr 19 000 000 10 000 000 Kr/m3 Markberedning 220 45 000,0 15 000,0 kr 9 900 000 3 300 000 Tabell 5 Så här tidigt i projektet är det mycket svårt att beräkna vad en investering kan kosta. Därför har ett kostnadsintervall gjorts för varje alternativ som presenteras i tabell 6. Lägsta mkr Alternativ 1 627 941 Alternativ 2 267 401 Ysby 913 1434 Lerkil 865 1240 Tabell 6 Högsta mkr I det lägsta intervallet har projekteringskostnaden och oförutsett ansatts till 10 % av investeringskostnaden. Kostnaden för ledningsrätt har ansatts till 100 kr/m, markkostnaden till 500 kr/m 2 och kostnaden för markberedning till 150 kr/m 3. I det högsta intervallet har projekteringskostnaden ansatts till 30 %, oförutsett till 50%, kostnaden för ledningsrätt till 1000 kr/m, markkostnad till 1500 kr/m 2 och markberedning till 330 kr/m 3. Intervallet blir störst för Ysby och Lerkil och det är alla kostnader som berör mark som får stort genomslag. Markpriset har resonerats fram med hjälp av mark och exploatering, ledingsrättskostnaderna kan ses som erfarenhetskostnader, kostnader för markberedning har erhållits från Norconsult. 14
Årliga kostnader Tabell 7 Årliga kostnader Alt 1 Alt 2 Ysby Lerkil Kapitalkostnader kr/år 18 228 194 9 894 452 26 869 003 27 715 780 Driftskostnader kr/år 8 450 535 9 291 619 9 300 000 11 300 000 Utgift 2 951 771 2 986 744 2 948 517 2 963 026 Intäkt 5 498 764 6 304 875 6 351 483 8 336 974 Summa Underhållskostnader kr/år 12 701 830 16 122 000 14 307 523 13 838 499 Summa årliga kostnader kr/år 36 428 788 32 321 327 47 528 009 49 891 253 6.2 Påverkan på taxa Två simuleringar har gjorts på hur investering i avloppsreningsverk påverkar taxan. En med en investeringskostnad på 500 miljoner kr och en med en investeringskostnad på 750 miljoner kr Grunder för simuleringen: Intäkter 2020 är prognosticerat till ca 150 miljoner kr. Kalkylen bygger på avskrivning 30 år, ränta 2,5 %. Taxehöjningen avser endast kostnadsökning för investeringar i reningsverk/vattenproduktion. Ordinarie kostnadsökningar tillkommer. En investering på 500 miljoner kr ger årliga kapitalkostnader på ca 29 miljoner kr (Avskrivning 16,7, Ränta 12,5) vilket motsvarar taxehöjning på 19 % eller ungefär 4% under fyra år En investering på 750 miljoner kr ger årliga kapitalkostnader på ca 44 miljoner kr (Avskrivning 25, Ränta 19) vilket motsvarar taxehöjning 29 % eller ungefär 5 % under fem år. 15
7 Läkemedelsrening Uppgifterna i detta avsnitt har hämtats från Reningstekniker för läkemedel och mikroföroreningar i avloppsvatten, Havsoch vattenmyndighetens rapport 2018:7 och från Behov av avancerad rening vid avloppsreningsverk- Finns recipienter som är känsligare än andra?, Rapport för Naturvårdsverket av SWECO. 7.1 Om rening av läkemedel och andra mikroföroreningar Organiska mikroföroreningar, som läkemedel, kan eller misstänks ge upphov till oönskade effekter på växt- och djurliv vid mycket låga koncentrationer. Antibiotika resistens är växande hot mot mänskligheten. Avloppsreningsverk kan bidra negativt med: Befintliga antibiotikaresistenta mikroorganismer från avloppsvattnet sprids vidare i miljön. Stammar av antibiotikaresistenta mikroorganismer utvecklas på reningsverket. Att antibiotikaresistens uppstår efter avloppsreningsverket på grund av antibiotikarester i det renade avloppsvattnet. Det finns inte någon kravbild att förhålla sig till vad gäller läkemedelsutsläpp. Det är inte säkert att en hög reduktion ger tillräckligt låg halt för att skydda recipienten och det är inte heller säkert att samma reduktionskrav och halt krävs för alla recipienter. I recipienter med liten vattenomsättning är sannolikheten stor att halter av läkemedelssubstanser och andra farliga ämnen förekommer över effektkoncentrationen. Kungsbackafjorden är med havsmått sett en recipient med låg vattenomsättning. Men i ett sötvattenperspektiv har den hög vattenomsättning. Om det är tillräckligt omsättning för att halter av läkemedel inte förekommer över effektkoncentrationen är inte känt. Samtidigt kan organiska mikroföroreningar ge påverkan på liv i mycket låga koncentrationen och långt ifrån punktkällan om föroreningen är persistent. Recipienter med högvattenomsättning i förhållande till flödet från reningsverket klarar att ta emot större mängder av förorenande ämnen. Recipientens känslighet kan variera över året. Tex så ökar känsligheten vid lågvattenflöde och lågt vattenstånd. Det finns behov av avancerad reningsteknik vid reningsverk som släpper ut de största mängderna mikroföroreningar i havet. 16
Avskiljning av mikroföroreningar kan ske med några olika metoder: Fysikaliska tex omvändosmos, nanofiltrering. Nackdel: Ger hög energiförbrukning och ett koncentrat som kan vara svårt att hantera. Adsoptiva tex aktivt kol. Nackdel att produktion av aktivt kol ger stor miljöpåverkan och måste regenereras och bytas ut med jämna mellanrum Oxidativa tex ozonering. Nackdel ger nedbrytningsprodukter som också är dåliga för djur och växtlighet. Biologiska tex de processer som idag används i avloppsreningsverk och MBR. Är förutsättning för all annan rening. Men är inte tillräckligt. De tekniker som används oftast i avloppsreningssammanhang är rening med ozon och aktivt kol. Förutsättningar för resurseffektiv avancerad rening med aktivt kol eller ozon är välfungerande biologiskrening och effektiv partikelavskiljning (SS) och låg andel tillskottsvatten. Vid ozonering leder oxidationen inte till en fullständig nedbrytning av de organiska ämnena. Halten organiskt kol (TOC) visar ganska liten förändring för vatten som genomgått ozonering. Det bildas transformationsprodukter. Finns studier som tyder på att ozonering minskar toxiciteten i vattnet med det finns forskare som argumenterar för en mer komplex bild. Lösning är ofta någon form av biologisk efterbehandling. En ozonanläggning placeras med fördel efter en välfungerade biologisk rening. Innehåller vattnet minder organiskt material går det åt mindre ozon pga att det finns mindre organiskt material att oxidera. Processlösningar med aktivt kol (tex dosering av pulvriserat aktivt kol eller filtrering genom granulerat aktivt kol) ger marginell ökning av energiförbrukningen på avloppsreningsverket. Men framställningen av aktivt kol är en energikrävande process. Inga tekniker ger fullständig rening från alla mikroföroreningar och alla tekniker har sina för- och nackdelar. Att rena bort mikroföroreningar från avloppsvattnet kan innebära att en annan slamhantering krävs. IVL har gjort livscykelanalys (LCA) för att beskriva resursanvändning och emissioner till miljö med läkemedelsrening. Miljöpåverkan per behandlad m 3 blir mindre ju större anläggningen är Kombinationslösningar ger större miljöpåverkan än enskilda tekniker men ger samtidigt större miljönytta då fler mikroföroreningar kan avlägsnas. 17
Tillverkning av aktivt kol har förhållandevis stor miljöpåverkan men det pågår utveckling av biokol Ozonering har en relativt lägre miljöpåverkan med då har efterpoleringssteget inte räknats med i LCAn. Det är viktigt att ägna eftertanke åt att integrera läkemedelsrening på ett klokt sätt i de befintliga reningsprocesserna. 7.2 Ekonomi I rapport Reningstekniker för läkemedel och mikroföroreningar i avloppsvatten har kostnader för rening sammanställts. Underlaget kommer från de åtta projekt som har fått anslag från Havs- och vattenmyndigheten och som har sammanställts i nämnda rapport. Kostnaderna ligger på ett spann mellan 0.20 kr/m 3 behandlat avloppsvatten till 1.2 kr m 3 behandlat avloppsvatten. I kostnaden ingår kapitalkostnader och driftkostnader. För Hammargård innebär det ett spann enligt nedan: Kostnad enligt dagens mottagningstak 52000 pe och 20 180 m 3 /d:) Från 4036 kr/d till 24216 kr/d Från 1.5 miljoner kr/år till 8.8 miljoner kr/år Kostnad för 2050 års mottagningstak: 98000 pe 28608 m 3 /d (2050) Från 5722kr till 34330 kr/d Från 2.1 miljoner kr/år till 12.5 miljoner kr/år Det är väldigt svårt att säga var på intervallskalan årskostnaden skulle hamna på för att komplettera avloppsreningen med läkemedelsrening. Men generellt sett går att säga att ju renare vattnet är från annat organiskt material ju mindre kostar det att rena vattnet från läkemedel. Med det sagt så bör det kosta mindre på årsbasis att komplettera läkemedelsrening för alternativ 2 då det alternativet innebär en längre gående rening av avloppsvattnet än de andra alternativen. För bästa effekt av investeringen är en förutsättning en låg andel tillskottsvatten då det ger jämna processförhållanden. Att få ned andelen tillskottsvatten är positivt för processerna i reningsverken oavsett läkemedelsrening. I tabellen nedan visas hur årskostnaderna för respektive verk påverkas av läkemedelsrening. Alt 1 Alt 2 Ysby Lerkil 18
Årskostnad från tabell 7 36 428 788 32 321 327 47 528 009 49 891 253 kr/år Årskostnad inkl lägsta intervallet för läkemedelsrening 2 088 530 kr/år 38.6 34.4 49.6 52.0 Milj. kr/år Årskostnad inkl högsta intervallet för läkemedelsrening 12 530 450 kr/år 49.0 44.9 60.1 62.4 Milj. kr/år Tabell 8 Årskostnad inklusive läkemedelsrening 19
8 Förslag på beslut Projektet föreslår att det ska drivas vidare med en tillståndsansökan för alternativ 2, uppgradering av Hammargård. Det är det billigaste alternativet Ingen ny mark behöver exploateras Inga ledningar behöver läggas, med den påverkan på lokal natur och globalt med transporter och grävmaskiner som det innebär. Kungsbackafjorden har ålgräsängar som kan påverkas menligt med en kompletterande utloppstub om anges i alternativ 1 Driftkostnadsmässigt är alternativ 1 det bästa alternativet men ålgräsängarna har ett mycket stor bevarandevärde vilket kan riskeras om utloppstub anläggs. Projektet bör inhämta mer kunskap om läkemedelsrening innan beslut om läkemedelsrenings vara eller icke vara. Viktigt är säkerställa att införandet av läkemedelsrening inte innebär en större miljöpåverkan än miljönytta. Kunskapen saknas hos oss hur stort verket bör vara för att miljönyttan ska överstiga miljöpåverkan. Om recipienten är känslig kan nyttan överstiga påverkan även för mindre verk. 20
9 Bilagor Bilaga 1 Utökad avloppsreningskapacitet Bilaga 2 PM gällande alternativa lägen för ett nytt reningsverk Bilaga 3 Redovisning av innovationsprocessen Bilaga 4 Framtida belastning på Hammargårds ARV Bilaga 5 PM Kapacitetspotential kort sikt Hammargård ARV Bilaga 6 Kapacitetsökning Hammargårds ARV lång sikt Bilaga 7 Uppförande av ny anläggning i Ysby eller Lerkil Bilaga 8 Överföringsledningar HARV till Ysby och Lerkil Bilaga 9 Ekonomisk redovisning av alternativ ARV 21