Objektbeskrivning GT

Relevanta dokument
Effekter och samhällsekonomisk bedömning för Västkustbanan, sträckan Ängelholm - Maria

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Effektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare)

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet

Effektredovisning för BVMa_002 Emmaboda- Karlskrona/Kalmar, fjärrblockering samt spårupprustning och hastighetsanpassning till 160 km/h

God bebyggd miljö - miljömål.se

Stråk 2 Workshop 1. Funktion, potential och brister

Stambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan. Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen

Effektredovisning för BVLu_009 Stambanan genom övre Norrland, ökad kapacitet (Brattby)


Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

Samlad effektbedömning

Bilaga 5 Miljöbedömning

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Stråk 6 Workshop 1. Funktion, potential och brister

Grundläggande Miljökunskap

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Effektredovisning för BVLu_007 Malmbanan, ökad kapacitet (Harrå)

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Sweden Green Building Council

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Temagruppernas ansvarsområde

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Effektredovisning för BVGb_015 Varberg, dubbelspår (tunnel) inklusive resecentrum

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

- Elbussar på Orust- Varför, hur och när?

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Sveriges miljömål.

Undersökning av planens miljöpåverkan

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Miljöcertifiering av byggnader

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning


BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?

Mikael Karlsson VD, Detox AB

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Norrbotniabanan Välkommen till samrådsmöte i Robertsfors

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

ÄLVDALSBANAN

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Effektredovisning för BVLu_012 Sunderbyns Sjukhus, ny sidoplattform mm

Aktuella affärsmöjligheter i regionen Jörgen Simu, distriktschef

Samlad effektbedömning

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Norrbotniabanan Välkommen till samrådsmöte

Energiomställning utifrån klimathotet

Behovsbedömning för planer och program

Effektredovisning för BVSt_012 Svartbäcken- Samnan, dubbelspår genom Gamla Uppsala

Detaljplan för del av Hässleholm 88:1

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne

Systemanalys Gävle-Göteborg

Effektredovisning för BVMa_018 Malmö Fosieby- Trelleborg, hastighetsanpassning (160 km/tim), mötesstation m.m.

Ändring av detaljplan 11-HÄS-185/65, Område norr om Brobyvägen, Hästveda stationssamhälle

Bygg om eller bygg nytt

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Effektredovisning för Godssystemkalkyl BVGv_003 Gävle-Sundsvall, ökad kapacitet BVGv_009 Söderhamn-Kilafors, ökad kapacitet, STAX 25, lastprofil C

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver

Europakorridoren - Grönt ljus i klimatdebatten.

Socialstyrelsens arbete len

TMALL 0141 Presentation v 1.0. ÅVS Markarydsbanan. Fredrik Bärthel Trafikverket PLväu

Sveriges miljömål.

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa

Miljöarbete i Lunds kommun Lisiane Küller och Linda Birkedal, Miljöstrategiska enheten Mira Norrsell, Lunds skolförvaltningar

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Fågelsångens naturreservat

Transkript:

Objektbeskrivning GT-04-07-562 Luleå-Boden-Vännäs-Umeå, STAX 25 ton med Sth minst 40 samt lastprofil C Anders Wahlberg 0920-35215

Innehåll 1. Objektbeskrivning 4 1.1. OBJEKTBESKRIVNINGSNUMMER... 4 1.2. OBJEKTNAMN... 4 1.3. HANDLÄGGARE... 4 1.4. GEOGRAFISKT LÄGE... 4 1.5. ÅTGÄRD... 4 1.5.1. HUVUDÅTGÄRD... 4 1.5.2... 4 1.6. SYFTE... 4 1.7. BAKGRUND... 5 2. Anläggningsbeskrivning Uppgradering 5 2.1. FUNKTION... 5 2.2. MATERIAL SOM FRIGÖRS VID ÅTERANVÄNDNING... 6 2.3. MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR... 6 3. Åtgärdsförslag Uppgradering 6 3.1. ÅTGÄRDER SOM KAN PÅVERKA TRANSPORTBEHOVET OCH VAL AV TRANSPORTSÄTT (FYRSTEGSMODELLEN - STEG 1)... 6 3.2. ÅTGÄRDER SOM GER EFFEKTIVARE UTNYTTJANDE AV BEFINTLIGT JÄRNVÄGSNÄT OCH FORDON (FYRSTEGSMODELLEN - STEG 2)... 6 3.3. BEGRÄNSADE OMBYGGNADSÅTGÄRDER (FYRSTEGMODELLEN - STEG 3)... 6 3.4. NYINVESTERINGAR OCH STÖRRE OMBYGGNADSÅTGÄRDER (FYRSTEGMODELLEN - STEG 4)... 7 3.5. OMFATTNING... 7 3.6. AVTAL... 7 3.7. RISKANALYS / KONSEKVENSER... 7 3.8. MILJÖ... 7 4. Samband med andra objekt 7 5. Trafik 8 5.1. TRAFIK 2001 PÅ STRÄCKAN DÄR UTBYGGNAD SKER... 8 5.2. TRAFIK 2010 PÅ STRÄCKAN DÄR UTBYGGNAD SKER... 8 5.3. ÖVRIG TRAFIK... 8 6. Effektbeskrivning Uppgradering 9 6.1. EFFEKTER PÅ TRAFIKEN UNDER GENOMFÖRANDET... 9 6.2. KVANTIFIERBARA EFFEKTER AV UPPGRADERING... 9 7. Strategisk miljöbedömning 9 8. Samhällsekonomisk lönsamhet och transportpolitisk måluppfyllelse 11 8.1. SAMHÄLLSEKONOMISK KALKYLSAMMANSTÄLLNING...11 8.2. MONETÄRT EJ VÄRDERINGSBARA EFFEKTER...13 8.3. TRANSPORTPOLITISK MÅLUPPFYLLELSE...15

8.4....15 8.5. REGIONAL MÅLUPPFYLLELSE...17 9. Åtgärdens anläggningskostnader Uppgradering 18 9.1. KOSTNADSSAMMANSTÄLLNING...18 9.2. RISKANALYS...19 10. Tidsplan Uppgradering 20 10.1. HUVUDTIDSPLAN UPPGRADERING...20 10.2. RISKANALYS TIDSPLAN...20 11. Övrigt 20 12. Referenser 20 ANTAL BILAGOR:

1. Objektbeskrivning 1.1. Objektbeskrivningsnummer GT-04-07-562 1.2. Objektnamn Luleå-Boden-Vännäs-Umeå, STAX 25 ton med Sth minst 40 samt lastprofil C 1.3. Handläggare Anders Wahlberg 0920-35215 1.4. Geografiskt läge Län Banregion Västerbottens län, Norrbottens län, Nationell pott Ej aktuellt Banområde Stråk 07 Bandel 119, 120, 124, 126, 146 Trafikplats Stationssträcka Ej aktuellt Luleå - Vännäs 1.5. Åtgärd 1.5.1. Huvudåtgärd Uppgradering - Förbättring av befintlig infrastruktur 1.5.2. Uppgradering bärighet och lastprofil 1.6. Syfte Utvidga lastprofilen, Öka axellasten 4 (20)

1.7. Bakgrund Denna Objektsbeskrivning innefattar minimiåtgärder för att kunna medge fordon med STAX 25 ton med 8 tons metervikt och lastprofil C och innebär att trafiken blir möjlig men med reducerad hastighet på vissa sträckor. 2. Anläggningsbeskrivning Uppgradering 2.1. Funktion Sträckan klarar teoretiskt sett trafik med Stax 25 ton redan idag, dock med begränsad metervikt samt med restriktioner för tillåten hastighet. Den funktion som förväntas efter projektet är Stax 25 ton med 8 tons metervikt och lastprofil C. Hastighetsrestriktioner kommer emellertid att kvarstå på långa sträckor. Uppgradering av största tillåtna axellast till 25 ton och till största tillåtna lastprofil C: Bandel 119: Luleå-(Boden), sträckan medger redan STAX 25 ton med Sth 90, här ingår endast åtgärder för lastprofil C Bandel 120: Boden C, här ingår uppgradering till STAX 25 med Sth 40 av befintligt spår och växlar för infartsspår från Luleå samt två spår inne på stationsområdet för att medge lokförbigång och tågmöten samt åtgärder för lastprofil C samt ATC -PT baliser för Sth begränsning. Bandel 124: (Boden)-Bastuträsk: Sträckan medger redan STAX 25 ton med Sth 70 och korta sträckor Sth 40, Här ingår endast åtgärder för lastprofil Csamt ATC -PT baliser för Sth begränsning. Bandel 126 (Bastuträsk)-(Vännäs): Sträckan uppgraderas i annat projekt till STAX 25 ton med Sth 100 och lastprofil C Bandel 146 (Vännäs)-Umeå: Här inryms miniminivå för geotekniska åtgärder för att medge STAX 25 med Sth 70 och del av sträckan Sth 40 samt åtgärder för lastprofil Csamt ATC -PT baliser för Sth begränsning. 5 (20)

2.2. Material som frigörs vid återanvändning I huvudsak allt frigjort material räknas som farligt avfall 2.3. Miljöförutsättningar I huvudsak allt frigjort material räknas som farligt avfall 3. Åtgärdsförslag Uppgradering 3.1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt (Fyrstegsmodellen - steg 1) Alternativ till järnvägen finns ej avseende tunga reguljära (dagliga) transporter. Lastbil klarar ej motsvarande volymer (tonnage) och båt kan ej erbjuda samma frekvens i avgångarna. 3.2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt järnvägsnät och fordon (Fyrstegsmodellen - steg 2) Alternativ saknas. Utveckling av fordon kan teoretiskt sett bidra till att öka tågvikten, dvs. att loken orkar dra tyngre tåg (fler lastade vagnar eller mer last på varje vagn). Lokens prestanda påverkar emellertid inte om banan klarar en viss axellast - för att detta ska bli möjligt är insatser i infrastrukturen är nödvändiga. 3.3. Begränsade ombyggnadsåtgärder (Fyrstegmodellen - steg 3) Objektet omfattar endast minimiåtgärder för att medge trafik med STAX 25 ton med 8 tons metervikt samt lastprofil C på längre sikt. Efter genomförande möjliggörs trafik med lastprofil C samt trafik med STAX 25 ton och 8 tons metervikt med restriktioner i hastigeht. Trots åtgärderna får trafiken med Stax 25 ton längre gångtider jämfört med nuvarande STAX D varför nyttorna för trafikutövarna blir lägre än förväntat. Även för Banverket är nyttorna begränsade eftersom höjning av tillåten axellast utan att genomföra nödvändiga spårbyten innebär en snabbare nedbrytning (av redan gammalt spårmaterial), större slitage samt ökad risk för trafikstörningar. Den begränsade hastigheten för fordon med STAX 25 innebär även att den redan höga konsumerade kapaciteten försämras än mer. 6 (20)

3.4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder (Fyrstegmodellen - steg 4) Ej aktuellt 3.5. Omfattning Objektet omfattar endast minimiåtgärder -främst geotekniska -för att medge trafik med STAX 25 ton samt lastprofil C. Omfattningen av projektet reducerades ("prutades ned") i den nationella prioriteringen när Banverket lämnade sitt planförslag till regeringen. Det bedömda behovet av ca 480 Mkr vilket inkluderade ett spårbyte reducerades till ca 110 Mkr som istället inkluderar 40 Mkr vidmakthållande (partiellt spårbyte eller förstärkt underhåll) på den aktuella sträckan (för att kunna senarelägga spårbytet), förutom nödvändiga åtgärder för att klara Stax 25 ton på längre sikt. Intet 3.6. Avtal 3.7. Riskanalys / Konsekvenser STAX höjning utan spårupprustning innebär lägre Sth än för nuvarande STAX D från 100 idag till 70-90 km/h och i sämsta fall Sth 40 med STAX 25: - Förkortad livslängd för befintligt spårmaterial, - Försämrad kapacitet, - Ökad risk för tågstörningar pga av infrastrukturfel - Nyttan för tågoperatörerna påverkas negativt av ökad gångtid för tågen jämfört med STAX D 3.8. Miljö Allt frigjort material kan betraktas som miljöfarligt avfall 4. Samband med andra objekt Pågående banupprustning till STAX 25 ton Vännäs-Bastuträsk enligt objektsbeskrivning GT-04-07-561 7 (20)

5. Trafik 5.1. Trafik 2001 på sträckan där utbyggnad sker Beräkningsgrund Antal tåg/dygn person Antal tåg/dygn gods Trafik våren 2001 6 27 5.2. Trafik 2010 på sträckan där utbyggnad sker Trafik i Basprognos/Linjeindelning Egen rad Beräkningsgrund Antal tåg/dygn Person Antal tåg/dygn Gods Ja Trafik 2010 14 32 Trafik i UA/Linjeindelning Egen rad Beräkningsgrund Antal tåg/dygn Person Antal tåg/dygn Gods Ev. alternativ trafikering i UA/Linjeindelning Egen rad Beräkningsgrund Antal tåg/dygn Person Antal tåg/dygn Gods 5.3. Övrig trafik Ej aktuellt 8 (20)

6. Effektbeskrivning Uppgradering 6.1. Effekter på trafiken under genomförandet Uppgraderingens inverkan på befintlig tågtrafik under genomförandet: Tågtrafiken påverkas Tågtrafiken påverkas ej Kommentar Under byggtid kommer relativt långa banarbetstider att krävas, mellan 5-10 timmar, för enstaka delar arbetena., t.ex. urgrävning pga. geotekniska problem. Trafik med STAX 25 möjliggörs men med sämre gångtider än för dagens STAX D (22,5 ton). Hastighetsförsämringen innebär att kapaciteten försämras. 6.2. Kvantifierbara effekter av uppgradering Effekt Värde 1 Värde 2 *) Hänvisning till källa/dokumentation av gjorda antaganden är nödvändig för att möjliggöra framtida uppföljning. Kommentar Se Banverkets rapport från systemanalysen i samband med förra planeringsomgången: Samhällsekonomisk kalkyl, Stax 25 och utvidgad lastprofil, HK/Håkan Persson, 1997-11-13 7. Strategisk miljöbedömning Emissioner till luft Effekt/Indikator Elenergiförbrukning - Minskad/ökad användning av el [kwh/år] Kvantifiering 9 (20)

Buller och vibrationer Effekt/Indikator Bullerstörda - Minskat antal utsatta för riktvärden över miljökvalitet Bullerstörda - Antal utsatta för riktvärden över miljökvalitet [st. Kvantifiering Intrång Effekt/Indikator Biotopförlust - Markanspråk [st.] Biotopförlust - Markanspråk [Yta] Biotopförlust - Markanspråk [Skyddsstatus] Barriäreffekt (djur) - Ny banvall [m] Kvantifiering Kretslopp Effekt/Indikator Föroreningsspridning -Nya eller borttagna konfliktpunkter med Kvantifiering Mark/vatten Effekt/Indikator Förorenad mark [st.] Kvantifiering Övriga betydande miljöaspekter Egen rad Effekt/Indikator Kvantifiering Kommentar Åtgärder genomförs i befintlig järnväg. Den nya påverkan på mark och vatten etc är marginell, förutom de risker som finns under byggtid. 10 (20)

8. Samhällsekonomisk lönsamhet och transportpolitisk måluppfyllelse 8.1. Samhällsekonomisk kalkylsammanställning Effekter för infrastrukturhållaren Begrepp Reinvesteringskostnader Drift och underhåll k.kr (nuvärde) Effekter för trafikoperatörerna Begrepp Tågdriftskostnader, persontrafik Förändrade omkostnader Biljettintäkter k.kr (nuvärde) Effekter för kunden (resenärer och godskunder) Begrepp Restidsuppoffring Transporttid, gods Tågdriftskostnader, gods Förseningstid, persontrafik Förseningstid, persontrafik k.kr (nuvärde) Miljö och säkerhet Begrepp Plankorsningar Externa effekter, tågtrafik Externa effekter, övrig trafik Buller k.kr (nuvärde) 11 (20)

Anläggningskostnad Ej aktuellt Osäkerhet Ej aktuellt Samhällsekonomisk anläggningskostnad Ej aktuellt Osäkerhet Ej aktuellt Nettonuvärdeskvot 0,5 Osäkerhet Ej aktuellt Kvantifiering av externa effekter tågtrafik samt övr. trafik* Effekt Tågtrafik Övrig trafik Minskade utsläpp, NOx Minskade utsläpp, VOC Minskade utsläpp, SO2 Minskade utsläpp, CO2 Minskade utsläpp, partiklar *) Kvantifieringen avser prognosåret 2010 12 (20)

8.2. Monetärt ej värderingsbara effekter Kapacitetseffekter Egen rad Effekt Grad av påverkan Kvantifiering Kvantifiering Kapacitetsutnyttjande [%före %efter åtgärd] Hälsoeffekter Egen rad Effekt Grad av påverkan Kvantifiering Vibrationer [förändrat antal vibrationsstörda] Ljusspridning Risker från tågtrafik [Boende inom 100 m] Påverkan på natur- och kulturvärden Egen rad Effekt Grad av påverkan Påverkan på biologiskmångfald Påverkan på friluftsliv/rekreation Påverkan på kulturhistoriskt viktiga/känsliga Påverkan på naturresurser Egen rad Effekt Grad av påverkan Kvantifiering Naturgrus [m*m*m] Åkermark [ha] Skogsmark [ha] Övriga areala näringar Yt- och grundvatten Barriäreffekter Egen rad Effekt Grad av påverkan Kvantifiering Rörlighet/tillgänglighet [passager/år] Påverkan under byggtiden Egen rad Effekt Grad av påverkan Kvantifiering Buller [Boende utsatta för >55dBA max] Vibrationer [boende] Luftföroreningar Regionala effekter Egen rad Effekt Grad av påverkan Kvantifiering 13 (20)

Övriga effekter Egen rad Effekt Grad av påverkan Vidgade arbetsmarknadsregioner Stadsbyggnadseffekter Grad av påverkan -- Stor negativ påverkan - Viss negativ påverkan 0 Ingen eller marginell påverkan + Viss positiv påverkan ++ Stor positiv påverkan 14 (20)

8.3. Transportpolitisk måluppfyllelse Ett tillgängligt transportsystem Ett tillgängligt transportsystem + En hög transportkvalitet för medborgarna och näringslivet En hög transportkvalitet för medborgarna och ++ En säker trafik En säker trafik + En god miljö En god miljö 0 Positiv regional utveckling Positiv regional utveckling + Ett jämställt transportsystem Ett jämställt transportsystem 0 8.4. Frisk luft Frisk luft + Grundvatten av god kvalitet Grundvatten av god kvalitet 0 15 (20)

Levande sjöar och vattendrag Levande sjöar och vattendrag 0 Myllrande våtmarker Myllrande våtmarker 0 Hav i balans samt levande kust och skärgård Hav i balans samt levande kust och skärgård 0 Ingen övergödning Ingen övergödning 0 Bara naturlig försurning Bara naturlig försurning 0 Levande skogar Levande skogar 0 Ett rikt odlingslandskap Ett rikt odlingslandskap 0 Storslagen fjällmiljö Storslagen fjällmiljö 0 God bebyggd miljö God bebyggd miljö 0 16 (20)

Giftfri miljö Giftfri miljö 0 Säker strålmiljö Säker strålmiljö 0 Skyddande ozonskikt Skyddande ozonskikt 0 Begränsad klimatpåverkan Begränsad klimatpåverkan + 8.5. Regional måluppfyllelse Positiv förändring avseende lägre transportkostnad för svensk industri. Negativ påverkan pga av försämrad gångtid för tåg med STAX 25 jämfört med dagens tunga tåg med STAX D (22,5 ton). 17 (20)

9. Åtgärdens anläggningskostnader Uppgradering 9.1. Kostnadssammanställning Anläggningskostnad, tkr (prisnivå 2002-06) Total År 2004 År 2005 1. Projektadministration 2. Projektering inkl. handlingar - kopiering 3. Mark- och fastighetsinlösen 4. Geoteknik - Arkeologi 5. Miljö - Kvalité - Säkerhet 6. Banöverbyggnad (Mark- och anläggning) 7. BEST-arbeten 8. Ställverk 9. Unikt för projektet 107000 100000 7000 10. Ekonomiska marginaler 11. Tillkommande rivning och slopning BRUTTOKOSTNAD 107000 100000 7000 Avgår externa bidrag/extern del av finansiering NETTOKOSTNAD 107000 100000 7000 18 (20)

2002-03-22 9.2. Riskanalys Största riskerna är att tillgängliga medel ej är tillräckliga för att klara Stax 25 ton med 8 tons metervikt långsiktigt på en åldrande spåranläggning. Underhållskostnaderna kan komma att stiga, alternativt så måste trafiken begränsas (ytterligare restriktioner i hastighet). En detaljerad anläggningskalkyl saknas, avseende de 40 Mkr som ingår i beloppet och avser vidmakthållandeåtgärder. Det ursprungliga åtgärdspaketets omfattning, inklusive spårbyte (totalt 478 Mkr), är reducerat av HK-F. Vidmakthållandeåtgärderna syftar till att förskjuta behovet av spårbyte. 19 (20)

2002-03-22 10. Tidsplan Uppgradering 10.1. Huvudtidsplan Uppgradering Byggstart 2004 Färdigställt 2005 Begrepp Ej aktuellt Underbehandling Klart Byggande av järnväg x - Idéstudie x - Förstudie 200401 - Järnvägsutredning Bygglov x Detaljplan x Arbetsplan för väg har vunnit laga kraft x Järnvägsplan har vunnit laga kraft x Tillstånd för vattenverksamhet x Markåtkomst 200405 10.2. Riskanalys tidsplan Ej aktuellt 11. Övrigt Sträckan Luleå-Boden-Vännäs-Umeå tillhör JA-nätet, varför ingen ny samhällsekonmisk kalkyl är upprättad. Den samhällsekonomiska nettonuvärdekvot som är redovisad under kapitlet Samhällsekonomisk kalkylsammanställning är hämtad från en systemanalys för Stax 25-nätet som gjordes i samband med förra planeringsomgången. 12. Referenser Samhällsekonomi: Se Bilaga 15 i BV-rapport Rapport P1997: 1 Projekt - särskilda godssatsningar i planeringsomgången 1998-2007, Delrapport för internt bruk inom Banverket. Bilagor Filnamn Upprättat av *) Dokumenten hämtas via OBS systemet 20 (20)