ETT MEDICINSKT BIBLIOTEK PA ISLAND En utredning med förslag på utvidgade lokaler
Jbn Sievar Baldvinsson ETT MEDICINSKT BIBLIOTEK PA ISLAND En utredning med förslag pi utvidgade lokaler Borås, ht 1980
INLEDNING BORGARSPITALINNS.., MKLS~TTNI,.,... NG BORGARSPITALINNS BIBLIOTEK MALSITTN I NG FOR BIBLIOTEKET DET MEDICINSKA BIBLIOTEKET BIBLIOTEKET 5 DET ALLMINNA BIBLIOTKETS HISTORIA OCH VERKSAMHET 5 DET MEDICINSKA BIBLIOTEKETS VERKSAMHET 6 DET MEDICINSKA BIBLIOTEKETS LOKALER 6 DET ALLMANNA BIBLIOTEKETS VERKSAMHET 6 DET ALLMANNA BIBLIOTEKETS LOKALER 7 DET ALLMANNA BIBLIOTEKETS FILIALER 7 BIBLIOTEKETS BETYDELSE F ~ R SJUKHUSET 7 PLANERING AV NYA. LOKALER.. 8 TILL 8 BIBLIOTEKSSERVICENS INRIKTNING 8 BIBLIOTEKSSERVICEN GRUNDAS PA VISENTLIGA FAKTORER ATT TA HINSYN FBLJANDE FAKTORER 9 VERKSAMHET 10 1, ADMINISTRATION 2, MEDIAURVAL 3 KATALOG I NG t KLASS I F I KATI ON ETC 4 l UT OCH INNLAN 5, I NFORMATIONSSERVICE 5, ~JVRIGT FUNKTONSDIAGRAM F~RSLAG 1 F~RSLAG 2 F~RSLAG... 1., (RITNING).......,.,.. FOTOGRAFIER
Detta specialarbete har tva syften, dels att ge en kort beskrivining av Borgarspitalinn biblioteks verksamhet och delsaf det en utredning av bibliotekets nutida och framtida utrymmesbehov och dess servicefunktion för sjukhuset. Utrymmesutredningen där specialarbetet hör till inriktas p3 att biblioteket preliminärt placeras pa l:a vaningen i sjukhusets B-ving. Bibliotekets framtida placering planeras i en ny (icke-pabör jat) byggning. I standarder för sjukhus med 400 sänger uppges -, 370-560 ml utrymme för enbart allmännabiblioteket. För regionalsjukhus räknas utrymmesbehovet fur 2 medicinskt biblioteke 1800 m, Läs- och tidskrifs- 2 utrymme 920 m2 och arbetsutrymme 185 m. I det förslag till lösning som presentas i 2 specialarbetet raknar man med 200-300 m för bada bibliotekenheterna. Utrymmet har icke det nödvendiaga flexibilitet som et biblioteksutrymme kräver. Men denna lösning skulle förbetra hade arbetsutrymmen och själva biblioteksutrymmen. Ocksa skulle lokaliseringen inom sjukhuset bli bättre. Denna utredning blir först och främst grund för störra och mera arbete ved planering av sjukhusets framtida utrymme för biblioteket. Jag vill tacka min handledare Greta Renborg all talamod huri visad mig och för alla rad hun har bidraget med. Reykjavik: 800915
I lagar om hälsbvard fran den 6:e maj 1908 star i paragraf 1: Alla medborgare skall ha tillgang till den bästa hälsovard som under varje tid är tilllgänglig till förebyggande psykisk, fysisk och social halsa. 1,2: Hälsov~rdsservicen omfattar all slags hälsovard, medicinsk forskning, sjukvard och rehabilitering. Alltjämt : 24,l: Sjukhus indelas i följande kategorier med hänsyn till art och service: 1. regionalsjukhus är sjukhus som ensamt eller i samarbete med andra sjukhus ger specalistservice inom alla eller nästan alla medicinska omraden, som är godkända i landet; och som har serviceavdelningar och laboratorier till att utföra sina uppgifter. /%LS#TTN I NG F ~ B R IBL I OTF KET Biblioteket är planerat efter utländska förebilder och är ett sakallat kombinerat bibliotek (intergrated, combined library). Huvudmalet är detsamma som sjukhusets i övrigt, d v s att verka för att ~orgarspitalinn kan ge den bästa halsov~rdsservicen "som under varje tid är tillgänglig till förebyggande psykisk, fysisk och social hälsa". Biblioteket är Borgarspitalinns informationscentral. Biblioteket skall ge biblioteksservice som försöker att uppfylla personalens informations-
behov t ex för läkarebehandling, sjukvard, forskning, undervisning, administration ect. Biblioteket skall ge allmän biblioteksservice som i huvudsak riktar sig till at vara: 1. Tidsfördriv; ge patienter och personal möjlighet att läsa för omväxling och avkoppling. 2. Ge undervisning; hjälpa patienter att utveckla sina intressen och halla kontakten med världen utanför sjukhuset. 3. Bidraga till patienternas rehabilitering och ge dem självsäkerhet och uppmuntran.,,,,....... BIBI IOTEKETS HISTORIA OCH VERKSAMHFT Bibliotekarie anställdes den l:a januari 1967 och denna tog hand om organiseringen av den kombinerade biblioteksservicen, den medicinska och den allmänna. Den anställda bibliotekarien skötte biblioteket ensam framtill ar 1970 d$ biblioteket fick en 3/4 biblioteksassistentstjänst. År 1974 tillkom ytterligare biblioterarietjänst och biblioteksassistentstjänsten utökades till heltid. Sjukhusets personal har tillgant till bada biblioteksenheterna, men patienterna har hittills enbart haft tilltaäe till det allmänna biblioteket. Sjukhusets fjärran belägna vardavdelingar har allmänna biblioteksfilialer, som administreras fran huvudbiblioteket, men personalen pa dessa avdelningar far sin medicinska biblioteksservice fran huvudbiblioteket.
Bibliotekets verksamhet och den mangsidiga servicen har utökats varje ar och det blir ständigt svarare att uppehalla nuvarande service, än mer möta ökande belastning. Bibliotekets personal, tv8 bibliotekarier och en biblioteksassistent, arbetar nu under mycket svara arbetsvillkor p2 grund av isolering fran sjukhusets övriga delar, mycket trängsel och l8ngt avst8nd till det allmänna biblioteket. Biblioteket är öppet fran 8-17 mandag - fredag. Utlanet Ar 1978 var: 432 böcker, 560 tidskrifter, 67 AV-media, 457 fjärrlan. Nuvarande lokaler är tv8 rum p8 67 m2 (40 m 2-2 + 27 m ) p8 14:e vaningen. Allt hyllutryme har tagit slut för längesedan och hela bock- och tidskriftsbestandet kräver stadig gallring och förflyttning i magasin, som ocksa är överbelastade. Endast 5 argangar av de viktigaste tidskrifterna ryms i biblioteket. Lokalen tlllater varken arbete eller studier som kräver koncentration, det gäller hade bibliotekets kunder och personal. Verksamheten innebär huvudsakligen utlan av böcker till patienter och personal, fja~llan och utlan och hjälp med utnyttjande av läshjälpmedel. Utlan i biblioteket och pa avdelningarna bokvangsronder har skötts av volontörer fran Röda krosets kvinnoförening (26 kvinnor). För att fa mest nytta av deras arbete, bör de arbeta under ledning av bibliotekarie och noggrann arbetsträning. Pa Borgarspitalinn
arbetar var kvinna en gang i veckan och sällan samma kvinna tv8 ganger i följd pa samma vardavdelning. Detta medför liten kontakt med patienter och servicen blir ojämn t ex far patienter vänta för länge pa beställda böcker, böcker försvinner etc. Biblioteket är öppet tre ganger i veckan fran 13.30-16.00, men borde vara öppet fran 8-17. Bokronden p8 varje vardavdelning sker tv8 ganger i veckan. Bibliotekets kokar är pa 8:e vaningen och är 2 26,5 m, i den finns ocksa den interna radiostationen, som numera är begränsad till. musiksändningar. Biblioteket har tranga lokaler och är daligt placerat för patienterna. Det finns inga läsplatser där och rullstolsbundna patienter kan kanppast komma dit inn, men det skulle vara ett minimumkrav pkl ett sjukhus. Arbetsutryme finns inte och när böckerna skall byttas ut p8 bokvagnarna far möblerna flyttas till. Filialer är pa Grensasdeild, Arnarholt, Hvita- band, HafnarbuB, fzingarheimili och Heilsu- verndarstöb. Röda korsets kvinnoförening svarar för utlaningen pa alla filialer utom Arnarholt där en av patienterna sköter biblioteket. BIBI IOTFKETS BETYDELSE FOR SJUKHUSET P8 Island är sjukhusbibliotkets värde inte uppskattat som de borde. När man talar om hälsovklrdspersonalens fortbildning talas det aldrig om bibliotekets del. Det är klart att arliga studiebesök, korta kurser eller kongresser
utomlands, för liten del av personalen inte är tillräckligt för att uppeh8lla dne standard som vi vill att hälsevardsservicen pa ~orgarspitalinn skal ha. Den biblioteksservice som först och främst inriktas p8 patienterna, undrlättar vardpersonalens arbete och paskyndar patientens tillfrisknande, genom att vara tidsfördriv och stimulans för dem. Det uppstar bade driftsoch administrativa problem genom att biblioteken är placerad pa tva olika ställen. Det är klart att bade arbetsordning och utnyttjande av personal blir bättre om bada bibliotekesenheterna placeras i samma lokal. P1 AMERING AV NYA LOKALER 1. Flexibilitet: Indredningen av biblioteket bör ta hänsyn till den service som kommer i blickpunkten. 2. Okad intresse för böcker och övrig media, som ligger utanför det rent medicinska ackomradet. 3. 6kad läsintresse av studenter - medför ökad utnyttjande av biblioteket. 4. Okad efterfrakan av AV-media t ex kassetter, filmer, mikro-media etc. 5. ~áttre kommunikationer. An-i dag finns bibliotekarier som lägger huvudvikten fa forvärv av skrifter. Moderna bibliotek lägger huvudvikten p8 att göra dokumenterad kunskap tillgänglig för vars och ens behov.
Huvudvikten läggs pa service, vägledning och stimulans, detta betyder att biblioteket blir ett viktigt peagogiskt instrument i motsats till bokmagasinet, som enbart är tillgängligt gör de som har nyckeln till hemligheten att kunna utnyttja det. För utom att vara informationscentral bör biblio- teket vara mysställe, det gäller bade det medicinska och det allmänna biblioteket. Bade personal och patienter behöver en trevlig och inbjudande lokal, där man kan koppla av fran röriga vardavdelningar. Folk bör känna sig välkomna till biblioteket, där bade media och service är nära och tillgängliga, bekväma möbler och belysning, lugn och ro och dar var och en kan göra vad han önskar. a. Lätt tillgang till böcker och tidskrifter (antingen direkt där lantagaren vet vad han/ hun önskar eller med hjälp av bibliotekarie) b. Tillgang till AV-media och hjälpmedel c. Inbjudande og trevlig lokal d. Bekväm plats för studier. e. Minmal kontroll av utnyttjare. f. Effektivt mediabestand: Mindre använd media magasineras. g. Biblioteksservice som knyt samman me6 andra bibliotek och ger tillgang till andra informationskällor.
VERKSAMHFT 1, ADMINISTRATION a. Budget, planering, riktlinjer, statistik. b. Personalfragor, arbetsbeskrivning, anställning av personal, tillsyn över arbete i biblioteket. c. Tillsyn med inköp av AV-media och biblioteks material. d. Samanträde, förläsningar, utnyttjaraundervisning, studiebesök. e. Tillsyn med referensbibliotken p8 olika avdelningar och allmänna bibliotekets filialer. f. Studiepraktik: Studierande fran Universitetets bibliotekarielinje. 2, MED IAURVAL a. val av media, beställningar b. Mottagning av ny media, kontroll av bestallningar. c Bokbeställningar för sjukhusets personal privat bruk. 3, KATALOGING, KLASSIFIKATION ETC, a. Klassifikation och katalogisering, val av ämnesord. b. Framställning av media. c. Katalogkorts utskrivning, katalogarbete. d. Katalogisering för AK-kataloger. e. Registering av tidskrifter. f. Kataloging och registering av övrig media.
a. utlan till personal och patienter. c. Krevning av utlanad media. d. Mottagning av aterlemnad media. e. Tidskrifts circulation. f Fotokopering av tidskriftsartiklar. g. utlaning av hjipmedel för patienter. 5, INFORMATIONSSERVICE a. "Question and answer service": Fraga - svarservice, t.ex när det gäller enkla fakta fragor. b. "Referenc service". Sökning av referencer innom bestämd ämne. c. "Referral service": Hänvisning till informationskällor, t ex bibliotek, specialister, institutioner som kann ge specialiserad information. d. "Current awareness service": Systematisk presentation av information och "önskat" biblioteksmaterial genast när det natt biblioteket. e. Hjälp ved sökningar fran data baser t ex Medline. a, Insamling och registering av sjukhusets personals publikationer. b. Förvaring av bildmaterial och artiklar rörande sjukhuset. c. Hjälp vid sammanställning av litteraturlistor.
d. Sammanställning av boklistor och annat bibliografiskt arbete e. Ajourföring av ämnesregister för isländska facktidskrifter t ex Laknabladib, Laknanemann.
FUNKT IDNSDIAGRAM I b Q O b I I. 4 I I. @. I n * * b. b # 4 1. XEDICINSKTBIBLIOTEK 2. ALMANNTBIBLIOTEK 3. LASSELL 4. LASRUM 5. MAGASIN (böcker, tidskrifter, hjälpmaterial etc) 6. ARBETSRUM 7. EXPEDITION
II FORSLAG 1, MEDICINSKTBIBLIOTEK 1 a. TIDSKRIFTER 46 hyllenheter m. 5 hyllor (80 x 25 cm) - 230 hyllor - 184 hyllmeter. 8 ar av 35 hyllenheter m. 5 hyllor (80 x 25 cm) - 175 hyllor - 140 hyllmeter - 5.600 böcker 1 c. NYJA TIDSKRIFTER 3 hyllenheter - ALMEDIA 1 d. INDEXER OCH 8 enheter indexbar + ABSTRAKER 5 hylleheter m 5 hyllor - 41 hyllor - 32,8 hyllmeter. Ca 10 ar av bestandet 1 e. UPPLYSINGS- DISK KATALOK- O SKAPAR 1 st. 4 enheter (hver m. 48 lsdor) 2 BOCKER 31 hyllenheter m 5 hyllor LASBORD OCH STOLAR (80 x 25 cm) - 155 hyllor - 6.200 böcker 3 bord 15 stolar MEDICINSKABIBLIOTEKET 3 LASSELL 1 skrivbord + hyllor 4 LAS RUM 11 läsbord m. stol GEMENSAMT 5 a MAGASIN AV- media och hjalpmaterial 5b MAGASIN Bokvagnar 6 ARBETS RUM Arbetsrum för överbibl. 2 arbetsbord för bibl. 3 arbetsbord för assistenter 7 hyllenheter m 5 hyllor katalogskap, arkivskapar
7 EXPEDITION Expeditionsdisk (200 x 60 cm) tidskrifsts och tidnings hyllor. Katalok för det almännabibl. 2 Lässtolar (6), utställningar (4m )
FORSI AG i. 1 a till 1 e LASBORD OCH STOLAR Det samma och i förslag 1 ALMANNTBIBLIOTEK 30 hyllenheter m 5 hyllor (80 x 25 cm) - 150 hyllor - 6000 böcker. 2 bord 8 stolar 3 till 5 6 ARBETSRUM EXPEDITION Det smanna och i förslag 1. 3 arbetsbord för bibl. 2 arbetsbord för assistenter. 6 hyllenheter m 5 hyllor. Katalogskap, arkivskapar. Expeditiondisk (200 x 60 cm) tidskrifst och tidnings hyllor. Katalog för det almanna bibl. 2 Lasstolar (4), utställningar (2 m )
LLZ. t -. - OEZ --
D!t 087 1 S'OL L7 --. -. -.- UIlVAr,.-.... OEZ SOE.. ' 4. O61 t OG1. L:9:,. -.. -...- l L 1.- +." -. l,,
Association of Hospital and Institution Libraries. Hospital Standards Comrnittee: Standards for library services in health care institutions. - Chicago, 1970. Barker, D. M. P.: A suggested approach to a library bulding program. Bull Med Lib Ass 55(3): 329-35, Jul 67. ~orgarspitalinn: Arskirsla. - Reykjavik, 1978. Mills, E.: Planning buildings for education, culture and science. - London, 1976. Planning the special library. - New York, 1972. United Hospital Fund of New York: Planning the hospital library. - New york, 1957. Wild, F.: Libraries for scholls and universities. - New York, 1972.
I ~~'.LSE~&%& gie3 :an hi* hsltshvarvw, R& wh I w+@i;f:nar7irr Biiblil@e*rc ' u%askaam~~ $rakide u. -.. mgagi O QPLgfSkaaeWbt 300, - lp0 3 ra? wg P53)~s.t @@k f ilr&at WMI fbr,q& msu@, Wete ved pt~mar5~ sr.j - f&r bihl iat~ket
BADA BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen mellan åren 1974 och 1996. Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick. De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA), som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se Upphovsrätten tillhör författarna. Publiceringsår i BADA: 2012