Ämnesprov i engelska, matematik samt svenska och svenska som andra språk för årskurs 5 vårterminen 2006

Dnr 73-2006:2230 Ämnesprov i engelska, matematik samt svenska och svenska som andra språk för årskurs 5 vårterminen 2006 En redovisning av enkäter och elevresultat Enheten för resultatbedömning Postadress: SE-106 20 Stockholm Besöksadress:Alströmergatan 12 Telefon: +46 (0)8 527 332 00, skolverket@skolverket.se www.skolverket.se

Förord Här följer en sammanställning av elevresultat och synpunkter i enkäter från både elever och lärare av ämnesproven för årskurs fem i engelska, matematik samt i svenska och svenska som andraspråk, för år 2006. Efter en summering av reaktioner på och resultat av hela ämnesprovet, följer en ämnesvis uppdelad redovisning av elevresultat och lärarenkäter. Enligt grundskoleförordningen (7 kap.10 ) kan ämnesprov i svenska, matematik och engelska användas i slutet av årskurs fem, för att bedöma elevernas kunskapsutveckling. I regeringens uppdrag till Skolverket (U 1999/3290/S) inkluderas även svenska som andraspråk. I samma uppdrag anges att de frivilliga ämnesprovens syfte är att ge läraren stöd vid bedömning om eleverna nått de i kursplanen uppställda målen. Proven skall ses som en konkretisering av läroplanens kunskapssyn och kursplanernas ämnessyn. I proven ges exempel på hur elevernas arbeten kan bedömas. Bedömningen av elevlösningarna vilar på kursplanernas mål att sträva mot och mål att uppnå i slutet av årskurs fem samt vad som står i avsnittet Bedömningens inriktning, under respektive ämne i kursplanerna. Skolverket skall också på regeringens uppdrag (U2004/5293/S), samla in resultat från ämnesprov i årskurs fem från ett representativt urval skolor för att ge en nationell bild efter halva grundskoletiden. En rapportsammanställning från 200 skolor år 2006, finns att hämta på Skolverkets hemsida www.skolverket.se. Rapporten visar att det är stora variationer i resultaten mellan de olika proven. Eleverna har lättast att uppnå kraven i engelska, men svårare att uppnå kraven i matematik och svenska. Flickor klarar dessutom delproven i svenska i högre grad än pojkarna. Stockholm, december 2006 Maj Götefelt Undervisningsråd 2

Reaktioner och resultat En summering av ämnesproven i engelska, matematik samt svenska och svenska som andraspråk vårterminen 2006 Provens syften är att vara en avstämning mot målen för årskursen och att fylla en diagnostisk funktion. Vägledande för konstruktionen av proven är den kunskapsoch ämnessyn som kommer till uttryck i Lpo 94 och i ämnenas kursplaner (rev. 2000). Ämnesproven i engelska, matematik samt svenska och svenska som andraspråk för årskurs 5 har erbjudits skolorna sedan 1996, dels som helt nya prov under de första åren, dels som prov där vissa delar har återanvänts. Sedan 2003 nykonstrueras proven vartannat år och samma prov används då två år i rad. Provet i år är detsamma som 2005 års prov. För varje ämne har respektive provinstitution i år fått in ca 900 lärarenkäter och det är ungefär hälften av vad vi fick in föregående år. Institutionerna har fått in ca 400 elevarbeten per ämne, vilket också är en minskning jämfört med förra året. Proven är inte obligatoriska och det är därför vanskligt att dra några för hela landet giltiga slutsatser om hur det gick vi vet inte säkert hur representativt inskickat material är. Rapporteringen ger ändå en bild av hur proven har fungerat och den kan givetvis kompletteras med den resultatinsamling av Äp 5 som gjordes i våras för ca 6 500 elever vid 200 slumpvis valda skolor. De flesta av de svarande, ca 85 procent, har använt proven med alla elever i klassen. I engelska och svenska finns det också möjlighet att använda delar från tidigare års provmaterial, och det görs i engelska av 17 procent och i svenska av 7 procent. Detta har ökat jämfört med förra året. Många lärare har anpassat proven för elever i behov av särskilt stöd. Kunskapsprofilerna har använts av ca 80 procent av lärarna. Profilerna har bedömts som ett mycket bra underlag för utvecklingssamtal, som stöd i arbetet med de individuella utvecklingsplanerna och vid planering av åtgärdsprogram. De ger också god information om klassen byter lärare. Många skolor arbetar ut egna noteringsblad för att samla in uppgifter om hur många elever som behöver extra stöd. Kommentarerna till provarbetet i stort visar hur viktigt det är att proven inte endast blir den enskilde lärarens angelägenhet utan hela skolans. I de skolor där skolledningen tar initiativ till information och diskussion kring proven, och där alla lärare är inställda på att det ibland kan behövas vissa omdispositioner i schema/undervisning på grund av att femmorna arbetar med ämnesproven där blir också utbytet störst. En del har använt artiklar ur antologin Att visa vad man kan 1, som underlag för diskussioner på fortbildningsdagar eller konferenstid. Artiklarna är fördjupade analyser och resonemang om de elev- och lärarenkäter, elevlösningar och kunskapsprofiler som samlats in i årskurs 5 under årens lopp. De synpunkter på provanvändningen våren 2006 som presenterats här gäller ämnesproven gemensamt. I de följande avsnitten presenteras sammanfattningar av lärarreaktioner och elevresultat för varje ämne. 1 Skolverket (2004). Att visa vad man kan. En samling artiklar om ämnesproven i år 5. Best.nr. 04:833. (www.skolverket.se>publicerat) 3

Göteborgs universitet IPD/Enheten för språk och litteratur Cecilia Nihlén/Dorte Velling Pedersen Ämnesprovet i engelska för årskurs 5 våren 2006 I ämnesprovet i engelska prövas elevernas förmåga att lyssna till och förstå talad engelska, att läsa och förstå olika slags texter och att kommunicera i tal och skrift. Varje delprov har sitt specifika syfte och bidrar med delvis ny information för att ge en så fullständig bild som möjligt av varje elevs förmåga i relation till kursplanens mål. Ämnesprovet konkretiserar den kommunikativa och funktionella språksyn som genomsyrar kursplanen i engelska. Provuppgifterna i 2005/2006 års prov är samlade under temat Friendship och eleverna kommer i kontakt med detta tema på olika sätt i de fem delproven. Del A, Talking to a friend, är en muntlig paruppgift där eleverna intervjuar och samtalar med varandra om vardagliga ämnen, Del B, Net Kids Club, är en hörförståelse där de lyssnar på samtal mellan kamrater och ledare på en datorklubb, Del C, Questions and answers, är en kort läsförståelseuppgift med dialoger som innehåller olika vardagsfraser och Del D, My animal hero, är en längre läsuppgift i form av en berättelse om vänskapen mellan en pojke och en hund. Del E, Welcome to Net Kids Club, är en skrivuppgift där eleverna i ett brev till datorklubben berättar om sig själva och varför de vill bli medlemmar. Ämnesprovet innehåller dessutom ett självbedömningsmaterial, My English, och en elevenkät. Vad tyckte lärarna? I år har ca 950 lärarenkäter skickats in, och inför denna redovisning har ca 500 enkäter valts ut för analys. Lärarna är även i år mycket nöjda med ämnesprovet i sin helhet och i stort sett alla (99 procent) tycker att det är ett mycket bra eller ganska bra prov. Många tycker att det är bra variation på uppgifterna och att det är ett allsidigt, omfattande material som kontrollerar kunskaperna på ett trevligt sätt. Del B-E används av nästan alla och liksom förra året är det ca 90 procent som har använt den muntliga paruppgiften. Under våren 2006 skickade Skolverket till alla skolor en dvd 1, som innehåller inspelningar av elever som genomförde den muntliga delen av Äp 5 2005/2006. På dvd:n finns också samtal mellan elever och lärare om muntliga prov, samt en diskussion mellan lärare om bedömning av muntlig språkfärdighet. I denna diskussion ger lärarna exempel på hur de löst den praktiska organisationen av genomförandet på sina skolor, vilket några lärare i enkäterna påpekar är ett problem. På Skolverkets hemsida finns ett material 2 om bedömning av muntlig språkfärdighet i engelska knutet till dvd:n samt ett bedömningsprotokoll. Detta material kan användas på studiedagar eller arbetslagsträffar på skolan och kan vara ett underlag vid planeringen av genomförandet av den muntliga delen av ämnesprovet. Fler goda exempel på hur lärare genomför hela Äp 5 finns i antologin 1 Skolverket (2006). and I like to speak English too! Muntlig del Äp 5. Stockholm: Liber distribution. 2 www.skolverket.se > Nationellt provsystem > nationella prov > Grundskolan > Ämnesprov i årskurs 5 4

Att visa vad man kan 3, som även innehåller fyra kapitel med fördjupade resonemang kring bedömning av elevers kunskaper i engelska. Trots att ämnesprov i årskurs 5 har erbjudits skolorna i över tio år var det mer än en tredjedel av lärarna som genomförde provet för första gången, vilket är en ökning jämfört med 2005. Många har dock flera års erfarenhet och anser vid jämförelse med andra års prov i engelska att det inte är några större skillnader från prov till prov. Flera tycker dock att proven har blivit bättre för varje gång, vilket visar att ni jobbar med att förnya dem och att de har utvecklats positivt. De allra flesta upplever också att svårighetsgraden är rimlig i de fem olika delproven i förhållande till målen att uppnå. Lärarna tycker allra bäst om den längre läsförståelsedelen, men de flesta anser att samtliga delar är bra eller ganska bra. Överlag är lärarna ännu mer positiva till provets utformning i år jämfört med förra året, då samma material tillhandahölls. I år tycker också fler lärare att de har stort stöd av provet vid bedömningen av elevernas kunskaper i engelska och många påpekar hur viktigt det är att få sin bedömning bekräftad. De allra flesta tycker att bedömningsanvisningarna i stort sett har gett tillräckligt underlag för bedömning av elevernas arbeten. Resultaten stämmer väl överens med den egna bedömningen för nästan två tredjedelar, men ibland får man något att fundera på. I flera fall är det positiva överraskningar. En del elever de tysta visar inte normalt på lektionstid att de faktiskt kan mycket. Alla använder dock inte provet med alla sina elever och det kan bero på att vissa barn har någon typ av funktionshinder eller att de inte har haft lika mycket undervisning i engelska som övriga i klassen. De anpassningar som lärare gjort för elever med svårigheter av olika slag har varierat. Vissa har fått längre tid på sig eller suttit i en mindre grupp, ibland tillsammans med specialpedagog. Flera skriver att de har läst läsförståelsetexter högt för eleverna. Något som man kan fundera på vid denna typ av anpassning är, om man då fortfarande prövar de mål som avses bli prövade. Antalet lärare som använt delar från andra års prov har ökat jämfört med tidigare år. Några har blivit förvånade över en del elevers resultat och vill förvissa sig om att de stämmer genom att låta eleverna göra fler uppgifter. Andra har velat visa eleverna hur proven är uppbyggda före själva provsituationen eller har tränat på vissa delprov. Numera finns exempel på provuppgifter utlagda på nätet 4 vilket innebär att såväl elever som föräldrar kan informera sig om hur de olika färdigheterna kan prövas i ett ämnesprov. Drygt tre fjärdedelar av lärarna anser att elevernas reaktioner på ämnesprovet är positiva. Visserligen är några lite nervösa innan men proven har stärkt eleverna. Flera tycker att proven är lättare än vad de förväntat sig. En lärare skriver: När vi gjorde del E fick jag en kommentar. Varför har jag varit så rädd för detta? Det var ju den bästa delen. Trots den mycket positiva inställning som såväl lärare som elever tycks ha till proven, riktar några lärare kritik mot kravnivån som de anser för låg och efterlyser svårare uppgifter. Det är då viktigt att komma ihåg att syftet med ämnesprovet är att ge lärare stöd att tolka kursplanens mål att uppnå, dvs. de minimikrav som gäll- 3 Skolverket (2004). Att visa vad man kan. En samling artiklar om ämnesproven i år 5. Best.nr. 04:833. (www.skolverket.se > Publicerat) 4 www.ped.gu.se/sol/nafs/nafs.htm 5

er, och att uppgifterna är konstruerade utifrån dessa mål. Ibland används omdömen som godkänt i enkätsvaren, vilket naturligtvis är olyckligt med tanke på att betygsliknande omdömen inte ska ges på denna nivå. Vad tyckte eleverna och hur lyckades de? Inför denna resultatredovisning har ca 300 elevarbeten som skickats in till Göteborgs universitet analyserats och bedömts. I elevenkäten har eleverna möjlighet att uttrycka vad de tycker om de olika delarna i ämnesprovet och de flesta anser att proven är både roliga och lätta. Enligt eleverna är den muntliga delen roligast, tätt följd av skrivuppgiften. Liksom förra året tycker eleverna att den korta läsförståelsen med flervalsuppgifter (del C) är den lättaste delen. I år anses också den längre läsförståelsen vara en av de lättaste delarna, vilket är ovanligt. I analysen av självbedömningsdelen My English märks det tydligt att eleverna har ett gott självförtroende när de talar om hur bra de är på att använda sin engelska. Att lyssna på och tala engelska är det de tycker att de kan allra bäst, men de anser sig också vara bra på att skriva och läsa en berättelse. Jämfört med 2005 kan vi notera en markant ökning av dem som tycker att de är bra på att läsa och förstå engelska på Internet, och det är också fler som använder engelska när de arbetar med datorer på sin fritid. När det gäller elevernas fritidsengelska får de en riklig input genom musik, filmer och tv-program. Ungefär hälften säger att de både talar och skriver engelska på sin fritid, men endast en femtedel läser engelska böcker eller tidningar. En spontan elevkommentar om självbedömningsdelen citerad i en lärarenkät var: Vad kul att det är viktigt vad jag tycker! Många lärare uppskattar självbedömningsdelen 5 och använder den som samtalsunderlag på utvecklingssamtal. De färglagda molnen ger en tydlig bild av vad eleverna anser om vissa aktiviteter på lektionerna. Eleverna fick tänka till om när och hur de använder sina kunskaper i engelska. Skolverket samlade våren 2006 in provresultat från 200 slumpvis valda skolor. I rapporten 6 Resultat från insamling av ämnesproven i årskurs 5 2006 redovisas att drygt 90 procent av eleverna bedöms nå kravnivån i respektive delprov i engelska. Det delprov som eleverna klarar allra bäst är hörförståelsen, vilket stämmer med den bedömning och analys vi gjort av det inskick som gjorts till institutionen. Även högre upp i skolsystemet visar det sig att svenska elever klarar sig mycket bra när det gäller hörförståelse, vilket kanske inte är så förvånande när man tänker på mängden engelska som de utsätts för i dagens samhälle. En annan del som eleverna är mycket positiva till är den skriftliga uppgiften. Enligt Skolverkets rapport är det totalt sett 93 procent av eleverna som når målen för skriftlig produktion flickor i något högre grad än pojkar det vill säga att dessa elever kan göra sig förstådda i skrift i mycket enkel form för att meddela något och att de kan genomföra en kort, enkel skrivuppgift på egen hand. För en närmare analys av skrivuppgiften har vi studerat de första 110 kompletta elevarbetena i årets inskickade material. Med tanke på ovan nämnda resultat samt skillnaden mellan pojkar och flickor har vi undersökt vad eleverna tycker om uppgiften, längden på det de skriver samt hur de behandlar uppgiften. 5 Ett annat självbedömningsmaterial som kan användas i språkundervisningen är Europeisk språkportfolio, som skickades ut till alla grundskolor 2005 av Myndigheten för skolutveckling. De två modellerna, 6-11 år och 12-16 år, kan laddas ned från: www.skolutveckling.se. Sök under Språk. 6 www.skolverket.se/publikationer 6

Och hur skriver de? I Welcome to Net Kids Club ska eleverna skriva ett brev till datorklubben, som de redan bekantat sig med i hörförståelsedelen, och här berätta varför de själva skulle vilja bli medlemmar. Som stöd för skrivandet får de en rad förslag på vad de kan skriva om Yourself, your family and your friends; The place where you live/your country; What you like to do in your free time; Your favourite music; Your school och en uppmaning att tala om varför de önskar medlemskap i klubben: Don t forget. Tell us why you want to be a member of the club! alltsammans ämnen som ska göra det möjligt för eleverna att visa att de når målen. De ska även få inspiration att blomma ut och visa hela sin skrivförmåga. I det gemensamma häftet På riktigt eller på låtsas finns som ytterligare inspiration dessutom en bild av datorklubbens hemsida. Eleverna är som tidigare nämndes mycket positiva till skrivuppgiften, men det finns vissa könsskillnader i denna inställning. Något fler flickor än pojkar tycker att det är lätt, och tre fjärdedelar av flickorna tycker att det är roligt, medan motsvarande andel pojkar är något mindre, nämligen två tredjedelar. Är detta förhållande kanske synligt även i det som de faktiskt producerar? Något som kan belysa denna fråga är längden på det eleverna skriver. Vår analys visar att flickorna i genomsnitt skriver betydligt längre än pojkarna med texter på 70-360 ord, med en medellängd på 141. Nio av de undersökta flicktexterna innehåller mindre än 100 ord, lika många är på 200 eller mer. Pojkarnas texter är på 30-250 ord, med en medellängd på 94. Mer än en fjärdedel skriver färre än 100 ord och endast en kommer upp i mer än 200. Dessa siffror är snarlika dem som redovisas i Att visa vad man kan 7, då samma antal flick- och pojktexter analyserades med avseende på längd. Förhållandet är inte heller förvånande med tanke på vad som bl.a. visar sig högre upp i det nationella provsystemet, med avseende på skillnader i flickors och pojkars sätt att hantera uppgifter med egen skriftlig produktion. Flickorna är också något mer benägna än pojkarna att med egna ord uttrycka sin positiva inställning till skrivandet. De öppna kommentarer som finns från flickor i elevenkäterna innehåller alla någonting positivt It was easy but it was some words I don t remember; Kul och lätt; It was fun!! medan pojkarnas kommentarer är av mer blandad karaktär Det var lite svårt ibland att komma på vad jag skulle skriva men annars gick det bra; It was right hard; Everything was fun; Very boooring!!!; I like to write texts. Alla 110 elever skriver något om sig själva, familjen och väldigt ofta också om sina kamrater. Många gör det ganska utförligt med namn och ålder på alla, och fastän det inte nämns något om pets i instruktionen väljer en hel del att i direkt anslutning till familjen även berätta om sina husdjur. Av de övriga förslagen är det flest elever som väljer att behandla fritiden. Några skriver dock endast en eller ett par meningar och sex elever avstår helt från att skriva om detta. The place where you live/your country behandlas överlag lite kortfattat, men det är endast nio elever som helt hoppar över detta, och några ger sig in på utförligare beskrivningar av huset och orten där de bor. En sjättedel skriver inget alls om skolan, några nämner bara skolans namn, och ett par stycken deklarerar att skolan är boring medan en del berättar om sina lärare och förklarar sig nöjda både med dem och med livet i skolan i största allmänhet. 7 Skolverket (2004). Att visa vad man kan. En samling artiklar om ämnesproven i år 5. Sid 62-74. 7

My school is a wery fine school. My tetcher is god and my klassfrends is cool. My klass is parfet! Musik engagerar många av eleverna och ämnet resulterar oftast i listor på deras favoritartister. Men en hel del skriver inget alls om detta, och det finns elever som konstaterar att de faktiskt inte är så intresserade av musik. Att skriva om varför man vill bli medlem i Net Kids Club förutsätter på något sätt att eleverna är med på tanken att skriva till datorklubben. Det verkar som om de flesta elever har ganska lätt för att ta denna roll, men det finns dock några som skriver att de inte önskar något medlemskap. Dessutom har fem flickor och tio pojkar antingen glömt eller valt bort att skriva varför de vill bli medlem. De som accepterar tanken att de ska skriva till Net Kids Club har många olika idéer om varför de skulle vilja vara med, och flickorna är något mer benägna än pojkarna att ange mer än ett skäl. Den vanligaste orsaken är att detta verkar vara kul, och både flickor och pojkar anger i lika stor utsträckning att de gillar datorer och datorspel. I will bli member foor I like kompjuters I play on a kompjuters very muts. i m very good on kompjuters För många är kontakten med andra människor viktig, vare sig det är det personliga mötet i själva klubben eller de virtuella möten som datorn ger möjlighet till. Åtta flickor och sex pojkar skriver you can meet new friends och ungefär lika många it s nice/fun to meet/write to/talk to people from other countries. Bland mindre vanliga skäl finns det några som det är intressant att lägga märke till, eftersom de visar hur elever kopplar ihop provets hörförståelsedel med skrivandet, eller hur de har lagt märke till stödmaterialet i det gemensamma häftet. Följande elevcitat kan illustrera detta: I will be a member of the club becuse the homepage look very nice with all the coulors. I think that the Net Kids Club is very nice and good teachers in the Club. I want to be a member becase I like your home page and you have many fun things to do. Det är också intressant att se hur vissa elever lever sig in ett eventuellt klubbmedlemskap och de möjligheter det skulle kunna ge. I want to be a member in netskids club becuse: I like to play computer, home my brother always play and we just have one comeputer. I like to meet new friends there who have the same intress. And I will have an own homepaeseh. Av de elevarbeten som analyserats inför denna redovisning är det sju som bedöms inte ha nått målen för skriftlig produktion. Många elever visar emellertid att de redan har kommit långt i sitt skrivande, och de når målen med god marginal. De använder sin engelska för att kommunicera ett angeläget innehåll, de kan uttrycka många intressanta saker, och de tycker uppenbarligen att det är roligt att skriva på engelska: I want to be a member on this club becuse it sounds like very fun. I like to write letters and I can do that to people in all the world. I also like to do own things. So it sounds like really fun to do an own homepage. 8

Lärarhögskolan i Stockholm PRIM-gruppen Lena Alm Ämnesprovet i matematik för årskurs 5 våren 2006 Ämnesprovet i matematik för år 2005/2006 består av följande delar: A. Du och matematiken B. Mäta C. Använda tal D. Räkna med miniräknaren Liksom tidigare år innehåller provet också en gruppuppgift, Spelet, som är gemensam för proven i svenska och matematik. Del A är en del i vilken eleverna ska göra en självbedömning och bedöma hur säkra de känner sig när de ska lösa uppgifter inom olika matematiska områden. Dessa områden återfinns också i provets delar. Detta möjliggör att elevernas bedömning av sitt kunnande kan jämföras med hur de lyckas lösa uppgifter inom de olika matematiska områdena. Delarna B, C och D prövar var och en olika mål i kursplanen i matematik och finns med som delar i kunskapsprofilen. Målen är väl representerade med uppgifter av olika slag. De mål som inte prövas i provet år 2005/2006 finns med i provet år 2003/2004 och i flera tidigare prov. Lärarna har möjlighet att använda delar från tidigare prov vid behov. Två av de tre delarna, del B och C, innehåller förutom individuella uppgifter också var sin paruppgift. Nytt för provet 2005/2006 är att till var och en av delarna B, C och D finns en elevenkät Mina tankar om matematik i del. Tanken är att eleverna i enkäterna direkt efter arbetet med en provdel funderar över sitt lärande och den matematik som de har mött. En annan nyhet är att alla delar har en gemensam kontext. Läraren läser delar av en saga, Clara i Pysslinglandet, som inledning till varje del. Detta är ett försök att få eleverna mer intresserade av att lösa uppgifterna genom att de finns i ett sammanhang som kan väcka elevernas intresse och nyfikenhet. Syftet är också att göra eleverna bekanta med ord och den miljö, som de kommer att möta. Även gruppuppgiften Spelet anknyter till sagan. Vad tyckte lärarna? Precis som år 2005 har 83 % av lärarna använt ämnesprovet i matematik för alla sina elever. Få lärare kommenterar varför de inte har använt provet för alla elever. De som gör det förklarar att elever som inte har deltagit främst är de som inte arbetar med femmans kurs utan på en lägre årskursnivå och att de därför inte anses klara uppgifterna. Så här skriver en lärare: Vi har bedömt att det skulle utsätta dem för misslyckande och för stor press. En annan orsak till att elever inte har deltagit är att de är nyanlända till Sverige och därför inte kan läsa eller skriva svenska. Ytterligare en orsak är att elever som är 9

inskrivna i särskolan är integrerade i klasserna. En annan lika vanlig förklaring till att läraren inte har använt provet är: Övriga elever har gjort proven hos Sv2- och speciallärare. Kommentarer av detta slag visar att det i realiteten är en större andel lärare än 83 % vars elever alla har genomfört provet. 94 % av lärarna anser att provet som helhet är bra eller ganska bra. De flesta kommentarerna ger de lärare som anser att provet är bra. De uppskattar att det är varierade, kreativa och relevanta uppgifter, som ger en bra bild av elevernas kunskaper. De nämner också ofta berättelsen och att eleverna uppskattar den. Några lärare skriver så här: Proven har inkluderat flera mål och proven har följt en röd tråd med berättelsen. Trevliga gruppuppgifter, särskilt B som eleverna tyckte var rolig. De testar många olika delar även om inte alla delar (moment) finns med. Bra överblick! Stimulerande, eleverna tycker att de är roliga. Eleverna får verkligen tänka matematiskt och praktiskt. Lärarna har i större utsträckning än under tidigare år kompletterat provet med uppgifter från tidigare ämnesprov. Nästan var femte lärare har gjort det. De flesta kommentarerna handlar om att lärarna har använt delar från 2003/2004 års prov för att kunna bedöma måluppfyllelsen för alla mål. Lärare har också använt enstaka uppgifter eller delar från tidigare prov för att eleverna ska se hur proven är upplagda. Här följer några lärarkommentarer: Uppgifter om obekanta tal från 2003/2004 för att kontrollera just det. Exempel på miniräknare, delen som var på Skolverkets hemsida. Hopklipp från många tidigare prov för att täcka in alla moment. I stort sett alla lärare (98 99 %) har låtit sina elever göra de delar som ska lösas individuellt. Paruppgifterna har dock använts i något lägre grad. 84 86 % av lärarna har använt dem. Gruppuppgiften Spelet har 56 % av lärarna använt och det är cirka 10 procentenheter färre än år 2005. Det är en muntlig uppgift som eleverna verkligen uppskattar enligt kommentarer av de lärare som har använt gruppuppgiften. Det är beklagligt att inte fler elever muntligt får förklara och argumentera för sitt tänkande. I kursplanen betonas att matematik är ett kommunikativt ämne och att eleverna ska ha möjlighet att kommunicera med matematikens språk och uttrycksformer inte bara skriftligt utan också muntligt. De flesta lärarna (97 %) som använt delarna A, B och C tycker att delarna är bra eller ganska bra och 90 94 % tycker så om del D, paruppgifterna och Spelet. Lärarna har lämnat synpunkter på enstaka uppgifter bl.a. uppgifterna om klockan, som en del lärare tyckte var svåra att förstå och gruppuppgifterna, som många lärare och elever uppskattade. Även enkäten Mina tankar om matematik i del har kommenterats och lärarna uttrycker sig både positivt och negativt om den. Mina tankar mycket bra. Får eleverna att reflektera och visa på grad av självkännedom. 10

Eleverna tyckte att det var jobbigt att besvara frågorna i Mina tankar om matematik. En lärare gör en slags sammanfattning av de individuella delarna: Mycket bra med del A. Visade på luckor sedan tidigare år del B. Borde ha repeterat uppställning av de fyra räknesätten, klassen har luckor del C. Kreativt del D. På frågan hur elevernas reaktioner var på provet, svarar mer än två tredjedelar av lärarna att elevernas reaktioner var positiva och nästan en tredjedel att reaktionerna var både positiva och negativa. Här följer två typiska uttalanden: Eleverna tycker att uppgifterna är roliga. Många upplever att de kan mer än de trodde, glada och positiva. En del tycker att det är roligt och spännande, andra blir väldigt nervösa och blockerade. Den öppna fråga som de flesta lärare har svarat på är den som handlar om hur lärarna anpassar arbetet med provet för elever i behov av stöd. Tre fjärdedelar av lärarna gör anpassningar. Ungefär hälften av kommentarerna handlar om att eleverna får läshjälp och ca en tredjedel att eleverna får sitta i mindre grupp ofta tillsammans med speciallärare eller annan resursperson. Några kommentarer handlar om att lärarna på andra sätt ger stöd. Det kan vara att samtala med eleverna, stryka under viktig information i texterna, låta eleverna få ställa frågor, ge ordförklaringar, översätta till modersmål, ge mer tid och att dela upp provmaterialet i mindre delar. Här är några kommentarer: I något fall (en elev) har jag kompletterat svar med muntlig redovisning. Eleven har dyslexi. Spelat in provet med talsyntes. Läst vissa texttal högt. Vissa elever har genomfört provet i liten grupp. Proven har delats in i mindre delprov. De flesta lärarna (80 %) har förändrat sin uppfattning av några elevers kunskaper efter arbetet med ämnesprovet. Lärarna är nöjda med bedömningsanvisningarna och endast 1 % av dem svarar att de inte är det. Vilket stöd har lärarna då haft av ämnesprovet vid bedömningen av elevernas kunskaper? På den frågan svarar 95 % av de lärare som besvarat frågan att de har haft stort stöd eller visst stöd. De som svarat att de inte har haft stöd svarar att de redan tidigare visste vad eleverna kan. Stort stöd har speciellt de lärare haft som inte har arbetat så länge med klassen och som inte är matematikutbildade. Så här skriver några lärare: Jag tog över en klass mitt i år 5 och proven har gett mig tydliga svar vad eleverna behöver träna på. Som icke mattelärare känns det bra att utsätta elever för ett genomarbetat material. Då jag är vikarie och ej arbetat så länge med klassen. Lärarna nämner också ofta att de har fått bekräftelse på vad de redan visste: Visste redan ganska mycket om hur det ligger till, men proven gav mig inblick i alla delarna. Pusselbitarna föll på plats. Även om man vet mycket om sina elever innan blir vissa bitar extra tydliga. Nästan alla lärare tycker att våra rekommendationer till kunskapskrav är rimliga och 78 % av lärarna anser att omfattningen av provet är lagom. Flera tycker dock att det 11

är omfattande, men att det krävs för att få en bra bild av elevernas kunnande. 13 % av lärarna tycker att provet borde vara mer omfattande. Det är en större andel lärare än tidigare år som tycker så. Detta är också en större andel lärare än de som tycker att provet är för omfattande. Lärarna vill att fler områden prövas. Det är en del lärare som har använt provet två år i rad och därför känner att arbetsbördan är något mindre när de gör provet en andra gång. Så här skriver en lärare: Jag har åk 5 varje år. Det blir då lite mindre betungande för mig. Många lärare, 93 % av dem som besvarar frågan, uppskattar att provet används under två år och flera ger bl.a. en liknande motivering som läraren ovan och anser att det blir en tidsbesparing. Lärare framhåller att de har hjälp av kollegor som har använt provet tidigare och att det är bra att kunna jämföra resultat och uppfattningar hos två årskursers elever. Någon lärare tycker att det är ganska dåligt för det finns en risk att man förbereder för mycket utifrån provet i stället för att bredda undervisningen. Bland övriga synpunkter som lärarna framför, finns det flera uttalanden om arbetstiden. Två lärare skriver: Eftersom rättningen samt anpassningen för elever i behov av särskilt stöd är resurskrävande borde villkoren för lärartiden också beslutas centralt. Tiden som avsätts till proven från skolledningens sida är för snålt tilltagen. Då menar jag arbetstiden för lärarna. Hur lyckades eleverna? Under våren 2006 gjorde Skolverket en resultatinsamlig vid 200 slumpvis valda skolor. Uppgifter har samlats in från 6 484 elever varav ungefär lika stor andel pojkar som flickor. Resultaten är ungefär desamma som år 2005. Den uppgift där eleverna bäst har lyckats att uppnå kravnivån är gruppuppgiften Spelet. I den uppgiften kan eleverna visa kunnande om främst geometriska figurer och rumsuppfattning. 97 % av eleverna har uppnått kravnivån enligt lärarna. Del C, Använda tal, klarar eleverna sämst. Här är det 81 % som uppnår kravnivån. Delen är avsedd att pröva taluppfattning, huvudräkning och skriftliga räknemetoder. Det är ingen skillnad mellan hur flickor och pojkar klarar delen. Det är det inte heller i Spelet och del B, men i del D, Räkna med miniräknaren, är det några procentenheter fler flickor som når kravnivån jämfört med pojkar. Eleverna ska visa om de kan använda räknesätten för att lösa problem med hjälp av miniräknaren. Det är 85 % av eleverna som uppnår kravnivån. I del B, Mäta, som behandlar längd, area, tid och skala, uppnår 87 % av eleverna den rekommenderade kravgränsen. I en av uppgifterna ska eleverna rita en linjal, som är minst 15 cm lång. En lärare skriver i enkäten att han inte tycker att uppgiften skulle ha varit med, för eleverna behöver visa att de kan använda en linjal i stället. När man studerar elevernas arbete med att rita en linjal, inser man dock att det är en s.k. avslöjande uppgift, som tydligt visar vilka uppfattningar som elever har om hur en linjal ser ut. En stor del (knappt 10 %) av eleverna ritar t.ex. en linjal, som börjar på ett. När sedan eleverna under linjalen ska rita en tandborste, som är 9 cm, så visar det också tydligt om eleverna har förstått mätandets princip. Elevar- 12

bete 1 visar en godtagbart ritad linjal, men tandborsten är 10 cm lång. Eleven har mätt från början av linjalen. Det är en missuppfattning som en del elever har. Fler elever mäter från 1 på linjalen, vilket elevarbete 2 visar och då blir tandborsten 8 cm. De räknar talen, som de har satt ut, och inte avstånden emellan dem. Linjalen är inte godtagbart ritad då avstånden inte är jämna och den börjar vid 1. Det är knappt 70 % av eleverna som på ett godtagbart sätt kan mäta på sin linjal. Elevarbete 1 Elevarbete 2 Många elever visar dock en god kunskap om mätande och längdenheter och har en klar bild av hur en linjal ser ut. Elevarbete 3 vittnar om det. Elevarbete 3 13

Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk Ulrika Sjöberg Ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk våren 2006 Provet i svenska och svenska som andraspråk syftar till att pröva elevens språkliga förmåga på olika sätt. Varje elev ska få visa vad hon kan och därför behöver uppgifterna vara så varierande som möjligt, både inom varje prov och mellan de olika årens provmaterial. Eftersom pärmen med provuppgifter används två år i rad är uppgifterna i år desamma som för 2005. I den här rapporteringen redovisas svaren på lärarenkäten. För sammanhangets skull inleds rapporten med en översikt över provets innehåll. Hela provet är samlat under det vida temat På riktigt eller på låtsas och innehåller för svenskans del följande delprov: 1. De tre grottornas berg utdrag ur en litterär text som underlag för uppgifter i läsförståelse och inspiration för fritt skrivande. 2. Skriv och berätta! individuellt skrivande med möjlighet att välja perspektiv: inlevelse i en annan varelse eller utredande/förklarande. 3. Spelet gruppuppgift tillsammans med matematiken: samarbete, lyssnande, problemlösning, beskrivning. 4. Strutspojken samtal, tyst läsning, individuellt arbete med uppgifter. 5. Argumentation fortsättning på strutspojken: kort skrivande, ställningstagande, motivering 6. Bild eller text högläsning, kort individuellt skrivande, gemensam diskussion. 7. Mina tankar om att tala, läsa och skriva: elevens självbedömning. Uppgifterna inom temat är konkreta och har, av både lärare och elever, uppfattats som intressanta och ofta roliga. De inkluderar olika sätt att arbeta med text från att lokalisera entydiga fakta och förstå sammanhang till att läsa mellan raderna, dra egna slutsatser och motivera en åsikt. I skrivuppgifterna ingår möjligheterna att berätta, redogöra och argumentera. De muntliga delarna fokuserar samtal, redogörelser, berättande och högläsning. Lärarenkäten allmänt om nyttan, bedömningen och elevernas självskattning Provinstitutionen har i år tagit emot 955 besvarade lärarenkäter. Detta är hälften så många jämfört med tidigare år. Vi vet att många använder proven och därför förbryllar denna minskning av inskickade lärarenkäter något. Dock är underlaget tillräckligt stort för att tendenser ska kunna utrönas. Av de svarande undervisar 98 procent i svenska och endast 2 procent i svenska som andraspråk. Ett fåtal har inte uppgett vilken kursplan som följts. Det framgår att även i år har 86 procent av lärarna använt provet med hela sin klass och övriga med vissa av eleverna i klassen. Några, 7 procent, har utnyttjat möjligheten att byta ut vissa delar av årets prov mot motsvarande från ett annat år. Synpunkter på provet som helhet Vad anser då lärarna rent allmänt om provet? I likhet med tidigare år anser de allra flesta, 89 procent, att provet som helhet har fungerat bra och att uppgifterna varit 14

varierande. Så många som 72 procent utnyttjar möjligheten att ge kommentarer till frågan om ämnesprovet som helhet. Flera av lärarna poängterar just detta att provet är bra för att det är varierade uppgifter. Andra skriver att det är bra därför att det ger en bra bild av elevens kunskaper/färdigheter, det tar upp viktiga delar i ämnet, det är både givande och lärorikt och det är bra därför att de viktigaste kunskaperna kollades. Av de 11 procent som anser att provet har fungerat ganska dåligt (0 % har angett att provet är dåligt) finns kommentarer som: man var tvingad att göra mycket i en bestämd ordning och det ger inte mycket som jag inte redan vet. Mycket arbete för lite resultat. Det 12-sidiga texthäftet rymmer texter och bilder av olika slag. Häftet är gemensamt för proven i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk. Dess innehåll anses av 93 procent vara tilltalande och intressant eller ganska tilltalande och intressant. Det är 14 procent som kommenterar frågan och en lärare skriver att ämnet med sant eller falskt satte fart på flera elevers tänkande. Framsidan till texthäftet tyckte många elever om. Synpunkter på läsförståelse och skrivuppgift Utdraget ur boken De tre grottornas berg är uppskattat av både lärare och elever. Uppgifterna till den litterära texten fångar in centrala delar av elevernas läs- och inlevelseförmåga och 94 procent av lärarna uppfattar uppgifterna som lagom krävande. Inte så många väljer att kommentera denna fråga (27 %) och de flesta av kommentarerna innehåller liknande tankar uttryckt på lite olika sätt: Bra med varierade frågeställningar där vissa frågor kräver reflektion och egna tankar. Utslagsgivande. eller Lätta för en del, svåra för andra. Provet inbjuder till reflektioner kring sakprosa genom uppgifterna till Strutspojken. Syftet med uppgifterna är att ge eleverna tillfälle att dra rimliga slutsatser av texten även om svaret inte är uttryckt i klartext. Av lärarna anser 84 procent att uppgifterna var lagom krävande. Någon skriver: En bra text som kräver lite mer av läsaren. Frågorna var bra exempel på egna reflektioner. En annan lärare kommenterar: Även här var både text och frågor välvalda och på en rimlig nivå för årskurs fem. En genomläsning av kommentarerna till de 16 procent som inte tycker att delprovet var lagom krävande visar att flera menar att uppgifterna var för svåra. En lärare skriver: Här tycker jag att ni krävde för mycket läsning mellan raderna och en någon snål rättningsbedömning en annan lärare uttrycker det så här: Mäter inte enbart läsförståelsen. Kräver förkunskaper. Det var för få uppgifter till texten, noterar någon. Texter, som den om strutspojken, behöver ofta förberedas i samtal ungefär som provets anvisningar föreslår. Elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter i ämnet aktualiseras. Eleverna kan ställa frågor både till varandra och till läraren i sådana samtal. Många faktatexter är ju resonerande och förutsätter att läsaren är aktiv, utnyttjar erfarenheter och drar slutsatser. Därför är rena kontrollerande faktafrågor inte alltid de bästa för att ta reda på hur mycket eleven har förstått av texten. När kursplanen talar om kritiskt tänkande avses bland annat förmågan att kunna kombinera vad som beskrivs på olika ställen i en text eller dra rimliga slutsatser med hjälp av texten och sina egna erfarenheter. I frågan som handlar om uppgifterna visar något centralt i elevernas läs- och inlevelseförmåga svarar 72 procent ja och 26 procent svarar till viss del. De som kommenterar denna fråga betonar både värdet av att pröva förståelsen av hela uttryck och förmågan att dra slutsatser. Ofta nämns det även under denna fråga att det är 15

bra med uppgifter som visar att man kan läsa mellan raderna. Här följer några citat från enkäten: Ja, läs- och inlevelseförmåga är något annat än avläsning = rätt svar, Man måste kunna djupläsa för att förstå undertexten och kunna dra egna slutsatser. Bra!, Elever med svag läsförståelse och inlevelseförmåga märks tydligt i dessa uppgifter. Det är svårt att hitta negativa kommentarer och endast 2 procent av lärarna menar att uppgifter av det här slaget inte mäter något centralt i elevernas läsförmåga. En av lärarna som är mer tveksam till uppgifternas syfte skriver: en viss bild får man men det krävs mer för att det ska vara heltäckande. Här är det viktigt att påpeka att provet i stort syftar till att pröva elevens språkliga förmåga på olika sätt men det nationella provet är inte och utger sig inte för att vara heltäckande. Skrivuppgiften i Skriv och berätta! är nära knuten till De tre grottornas berg och eleverna kan välja mellan att låta björnen berätta för sina ungar om vad som hänt på berget eller att själva reda ut huruvida de anser att djur kan tala eller inte. Som helhet betraktas skrivuppgifterna som bra eller mycket bra av 88 procent. Många skriver att eleverna har lätt att komma i gång med skrivandet och att eleverna tycker det var en rolig skrivuppgift. En lärare menar att det var tilltalande rubriker att skriva om medan en annan tycker att uppgiften har fungerat ganska bra men det var lite tråkiga val. Andra kommentarer som ges är: Uppgiften fungerade bra för att eleverna kunde relatera till sig själva, Bra, därför att den visar om barnen läst med inlevelse. och Bra, därför att eleverna kopplar ihop förståelsen med sin förmåga att berätta. Syftet med uppläggningen är naturligtvis att momenten läsning, samtal och skrivande ska uppfattas som en helhet och samspela med varandra, något som också verkar ha blivit fallet enligt en pågående studie av dessa delar i provet. Detta aktualiserar frågan om vilken stimulans som behövs inför ett lite längre, fritt skrivande för att eleverna ska få visa vad de kan. I proven prövas ju olika modeller, mera för att visa på mångfalden av möjligheter än för att hitta en absolut rätt modell. En längre skrivuppgift bör alltid ingå i provet inte minst för att signalera att skrivandet är viktigt. Även om det kronologiska berättandet är ledstången i skrivutvecklingen behöver argumenterande och reflekterande skrivande få utrymme också hos de yngre eleverna. På motsvarande sätt lyfts den muntliga förmågan fram. Varje nationellt prov på alla nivåer innehåller uppgifter som inte ska lösas med hjälp av papper och penna. Synpunkter på gruppuppgiften Spelet Gruppuppgiften Spelet utnyttjas inte av alla. Av de inskickade lärarenkäterna är det så få som 55 procent som svarar på frågorna om gruppuppgiften. Detta bortfall är större än förra året och siffrorna stämmer väl överens med bortfallsanalysen i Skolverkets insamling från i år där det framgår att 45 procent har utelämnat uppgiften. Dock uppger hela 89 procent av dem som använt uppgiften att den som helhet har fungerat bra eller ganska bra. Flera lärare framhåller att eleverna tyckte uppgiften var rolig. En lärare kommenterar: Eleverna tog det som en seriös uppgift och hade väldigt roligt. Lärarna anser också att uppgiften innehöll mycket bra övningar och någon skriver: Mycket bra! Eleverna uppskattade det mycket. Har spelat det 3 ggr, så nu minns de alla orden. Vi har valt att göra ett eget spel själva. Tack för inspirationen! På frågan Vad anser du om uppgifter av det här slaget i ett nationellt prov? svarar 73 procent att det är bra eller ganska bra. Tre synpunkter på delprovet är: bra därför att det visar andra sidor. Eleverna tycker att det är roligt, bra därför att man fick höra muntliga 16

förklaringar och bra därför att skolan behöver lite draghjälp/idéer på hur man ska bedriva mer undervisning som bygger på dialog och samspel mellan elever. En lärare skriver att provet är bra därför att det har många bedömningsgrunder, och som man annars inte har möjligheter att i detalj kolla upp på varje elev. Så mycket hjälp och tid finns inte att tillgå. Vid samtal med grupperna efteråt, fick jag bekräftat det vi tre lärare hade sett av situationen och det var tillräckligt för min del kände jag. Mycket uppskattad uppgift av eleverna! Ytterligare någon noterar att man såg vissa elever som man kanske inte ser annars - de fick chansen i liten grupp att synas. Å andra sidan är det svårt att hinna bedöma en sådan uppgift. Flera lärare nämner detta med tidsaspekten och behovet av att arbeta i mindre grupper. Några anger just bristen på resurser och tidsåtgången som en förklaring till att provet inte har använts: Har ej gjort denna del pga tidsbrist, Vi har ej resurser så att vi kan genomföra denna del!. Andra förklarar att de inte använt Spelet p.g.a. bortslarvat material. Svårigheten med gruppuppgifter tycks vara att läraren har svårt att hinna se och bedöma gruppernas arbete, något som naturligtvis skapar frustration. Provet ska också helst ingå som en naturlig del i skolarbetet inte läggas som en extra börda utanpå allt annat arbete. I stora klasser kan det dock kännas tungt om det inte finns möjligheter att dela gruppen eller få hjälp av någon annan lärare t.ex. vid diskussionsuppgifter eller par- och gruppuppgifter. Samtidigt prövar gruppuppgifterna förmågor av annat slag än många andra uppgifter: att samarbeta, att uttrycka sin åsikt, kombinera faktorer och att argumentera. Detta är också något som lärarna uttryckt uppskattning över i sina kommentarer till uppgiften: provet täcker in så mycket som annars inte kommer fram och det upplevs som lustfyllt, kul och annorlunda av eleverna. Synpunkter på uppgifterna Sant eller falskt? och Bild eller text? samt på självbedömningen Mina tankar om att tala, läsa och skriva Uppgiften Sant eller falskt? är knuten till sakprosatexten och prövar elevernas förmåga att finna goda argument och själva ta ställning. Ca 80 procent av lärarna anser att det gick lätt för eleverna att argumentera i uppgiften och lika stor andel lärare tycker att eleverna också kunde motivera sitt ställningstagande bra. Eleverna verkade också engagerade i uppgiften menar 75 procent. Majoriteten av lärarna, ca 90 procent, anger att högläsningen i uppgiften Bild eller text? fungerade bra. Uppgiften prövar förutom förmågan att läsa högt och lyssna också förmågan att plocka fram en bild eller en text som passar till texthäftets titel. På frågan om det gick lätt för eleverna att para ihop en text eller en bild med rubriken svarar 70 procent ja. Eleverna verkade engagerade i uppgiften enligt 60 procent av lärarna, vilket tyder på att eleverna verkade uppskatta den förra uppgiften mer. Blanketten för elevernas självbedömning har länge haft samma utformning. Den tas emot väl av både lärare och elever. I år är andelen lärare som anger att de tycker värdet av en sådan här del är bra eller ganska bra 86 procent. Lärarna uppfattar att eleverna tagit uppgiften på allvar och noga tänkt efter innan de svarat. Elevernas egna åsikter, och därmed deras känsla av ansvar, lyfts fram och ses som betydelsefulla. Flera lärare skriver att de fått veta en hel del, t.ex. om elevernas läsvanor, som de inte tidigare uppmärksammat. Självskattningen används också vid utvecklingssamtalen. Ungefär hälften svarar även i år att eleverna tagit emot uppgifterna positivt, medan andra hälften menar att eleverna inte har reagerat i någon riktning. Risken att eleverna markerar det som de tror att lärare och föräldrar vill ha kan inte 17

uteslutas, menar några, vilket skulle minska värdet. En annan kommenterar att den visar förmågan att reflektera, den får eleverna att bli medvetna. Ytterligare någon framhåller att den ger bra info om läsintresset och en bild av barnens vardag. Kanske visar många självskattningar också på behovet av att vuxna och barn tillsammans resonerar om hur man i olika situationer ser på sig själv. I många skolor arbetar man regelbundet med olika slag av självskattningar och många elever är troligen vana vid sådana. Sypunkter på underlaget för bedömning På kryssfrågan vilken hjälp lärarna har av provet för bedömningen av elevernas kunskaper i svenska samlar alternativen stor hjälp och viss hjälp liksom som förra året drygt 90 procent av svaren. Anvisningarna för bedömning anses vara absolut tillräckliga eller i stort sett tillräckliga av 82 procent, vilket är fler än förra året. Synpunkter som framkommer är: bra att det fanns olika exempel på bedömda elevsvar och jag har haft klassen i fem år men är glad för hjälpen anvisningarna gav. Ny kunskap om några av sina elevers språkliga förmåga får 65 procent genom provet. Andelen lärare som anser att de fått ny kunskap om alla eller de flesta av sina elevers språkliga förmåga är 11 procent. Lärare skriver: det är just inga nyheter som har poppat upp, utan jag har mer tydligt sett det jag visste sedan tidigare om elevernas prestationsförmåga i ämnet., Det blir inga stora överraskningar, men man får ju ett stöd i det man tror sig veta. och jag har snarare fått bekräftelse i min bedömning. Kunskapsprofilen används i år av 83 procent och är uppskattad. Man ser helheten och den är bra inför utv.samtal, framhåller någon. Att den är användbar vid utvecklingssamtal uttrycks ofta. Vi tolkar de allmänt positiva kommentarerna som att formatet med kursplanemål, specificerade punkter att observera och skrivfält för egna kommentarer utan graderade pilar eller streck fungerar bra. Andra aspekter som framförs är: kunskapsprofilen är bra därför att den görs i dialog med eleven. Det är dock svårt, menar många, att avgöra om eleven nått målen för femman, i synnerhet om profilen är taggig. Anvisningarna bygger på att läraren gör bedömningen av måluppfyllelsen med hjälp av provresultaten och alla andra noteringar. Omdömena ska inte tolkas som betyg. Flera lärare, 75 procent, kommenterar vilka anpassningar, t.ex. för elever med läsoch skrivsvårigheter, de har gjort. Bl.a. har man delat upp arbetet i olika moment, förklarat extra, läst delar av texterna högt med eleverna. Många skriver att de tar hjälp av speciallärare och generellt får dessa elever mer tid. Sista frågan på enkäten efterlyser synpunkter eller förslag till förändringar och förbättringar av ämnesprovet och 26 procent av lärarna skriver kommentarer här. Olika funderingar och aspekter framkommer och några av dessa återges här: Gruppuppgifterna är väldigt bra men svåra att genomföra, Större eller fler läsförståelsedelar önskas, I stort sett ett bra prov. Kan vara svårt att genomföra muntliga delar i stor klass, men det är samtidigt viktigt. Jag saknar ett rent ordförståelseprov. och till sist: Fortsätt i samma anda, kanske kan man få in mer av strävansmålen. Sammantaget kan sägas att lärare och elever är nöjda med den utformning det nationella provet i svenska och svenska som andraspråk har i sin helhet. Synpunkterna som kommer via enkäterna ger naturligtvis flera tankeställare för oss som arbe- 18