tyresö komi im Åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden Förslag till beslut (10)

Relevanta dokument
Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde

Åtgärdsarbete för renare vatten

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

Återrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Stockholms stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Planering och samverkan för att uppfylla kraven i vattendirektivet och nå en hållbar dagvattenhantering

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006

Samråd över förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för norra Östersjöns vattendistrikt

FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd

Åtgärdsprogram. för Tyresån och Kalvfjärden

Kallelse till Miljöberedningen

Referensgruppsmöte JordSkog

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

Vad påverkar god vattenstatus?

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Stockholm stads handlingsplan för god vattenstatus Svar på remiss från kommunstyrelsen

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

Återrapportering från Norrköpings kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden Tyresåns vattenvårdsförbund

Miljökvalitetsnormer och undantag

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån

Enköpings kommun /

Handlingsplan Mälaren

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Åtgärder - Ett kommunalt intresse och ansvar. Juha Salonsaari Vattensamordnare Stockholms Stad

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Västerås stad- mot god vattenkvalitet

Kunskapsunderlag för delområde

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Dagvattenutredning Syltlöken 1

Styrdokument dagvatten

MKN-vatten i detaljplanering AB län

Remiss: Ingen övergödning Strategi för Stockholms län

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

Bakgrundsinformation vattendirektivet

Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag

Metod för bedömning av recipienter och dess påverkan av dagvatten

ÖVERSIKT AV VÄSENTLIGA FRÅGOR FÖR FÖRVALTNINGSPLAN I NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT

Martin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt. Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Samråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013

Vattenförvaltingen samråd

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet

Återrapportering från Upplands Väsby kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Blåplan och Vattenplan

RECIPIENTKLASSIFICERING

Återrapportering från Göteborgs stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

TJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Vad innebär vattendirektivet?

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning

Bakgrund. ska följa upp. sjöar och. vattendrag. största. Påverkan. grunden för. Vatten. Samhällsbyg. gnadsutskottet FÖRVALTNING.

Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF

Återrapportering från Helsingborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Norra Östersjöns vattenmyndighets åtgärdsprogram - kommunernas återrapportering 2011

Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun

Översiktlig utbredning av detaljplaneområdet. DAGVATTENUTREDNING MELBY 3:

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Renare marks vårmöte 2010

Återrapportering från Falkenbergs kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Kunskapsunderlag för delområde

Norra Strandallén OMRÅDE FÖR VILLABEBYGGELSE

DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV. Väsjön norra

Miljökvalitetsnormer i Sverige

Vattendirektivet i ett kommunalt perspektiv

Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009

Mälaren - en sjö för miljoner etapp 2

Kunskapsunderlag för delområde

Transkript:

Tyresö kommun Stadsbyggnadsföwaltningen Göran Bardun, kommunekolog 08-578293 51, goran.bardun@wreso.se TJÄNSTESKRIVELSE 201 6-01-13 1(10) Diarienummer 2O15KSN 10986.420 Miljö- och samhällsbvggnadsutskottet Åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden 2016-2021 Förslag till beslut Stadsbvggnadsförvaltningens och VA- och renhållningsavdelningens förslag till miljö- och samhälisbyggnadsutskottet - Siadsbvggnadsfön-altningens och VA- och renhållningsavdelningens skrivelse antas som miljö- och samhållsbvggnadsutskottets svar på remiss från Tvresäns vattenvårdsforbund över forslag till åtgardsprogram för verksamhetsären 2016-2021. förvaltningen. VA- och renhållningsavdelningen erg Stadsbvggnadschef erdi Eriksson VA- och renhällningschef tyresö komi im

2(10) Sammanfattning Tyresåns vattenvårdsförbund har tagit fram ett förslag till åtgärdsprogram för Tyresän och Kalvfjärden 2016-2021. Medlemskommuner är förutom Tyresö: [luddinge, Botkyrka, Nacka och Haninge samt Stockholms stad. Programmet år en fördjupning och en komplettering ni) \Tattenmyndighetens åtgärdsprogram för samma område. Programmet som forbundet tagit fram fokuserar även på mindre men betydelsefulla sjöar med atgärdsbehov som är för små for act räknas som vattenförekomst enligt vattendirektivet. Atgärdsprogrammcr tar även upp åtgärder for friluftslivet. Avrinningsområdet Tyresån är tätbefolkat och sjörikt, en stor befolkningsökning väntas i kommunerna i och med att bosrndsutvecklingen är stark 1 regionen. För Tvresös del foreslås i programmet byggnation av en större dagvattendamm. fortsatt uppkoppling av enskilda avlopp till kommunalt VAnät och ett par nya tatorisnära naturresen-at är några exempel på kommunens föreslagna åtgärder. Stora insatser har hittills lagts ned i arbetet med att behålla och förbättra slöarnas och vattendragens vattenkvalltéer inom Tyresån. För de kommande åtgärdsperioderna är det, med en kraftigt vaxande befolkning, en grannlaga uppgift att inte bara vidmakthålla utan också förbättra sjöarnas vattenkwalitet så att de kan uppnå god ekologisk och kemisk status till 2027. Upptagna åtgärder för innevarande period fram till år 2021 är en god början, men med planerad samhällsun eckhng kommer ytterligare stora ansträngningar att krävas av åtgärder i bebyggelsenära delar såväl som i sjönära lägen inom medlemskommunerna. Beskrivning av ärendet Tyresåns vattenvårdsförbund har tagit fram ett förslag till åtgiirdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden 2016-2021 som skickats ut på remiss till medlems kommunerna och Stockholm vatten AB. Medlemskommuner förutom Tyresö är: [luddinge, Botkyrka, Nacka och Flaninge samt Stockholms stad. tyresö korrmm

3 (10) Atgärdsprogrammet är en fördjupning och en komplettering till Vattenmyndig hetens åtgärdsprogram för samma avrinningsområde. Det lokala förslaget till program som förbundet tagit fram fokuserar även på mindre men betydelsefulla sjöar med åtgärdsbehov som är för små för att räknas som vattenförekomst enligt vattendirektivet. Atgärdsprogrammet tar även upp åtgärder för frilufffivet. 1.Syftet med åtgärdsprogrammet Programmet tar upp behovet av åtgärder i sjosstemet under de kommande sex åren utifrån parametrarna övergödning. länglivade mil jogifter. biologisk mång fald, översvämningsrisker och det rörliga friluftslivet. Prioriteringar och avväg ningar mellan olika behov är programmets fokus. 2.Tyresåns avrinningsområde tätbefolkat och sjörikt Tyresän är ett tätbefolkat avrinningsområde med en befolkningstäthet nara 1 000 personer per 2,nra dubbelt sa tärbefolkar som Nederländerna, en av världens mest tätbefolkade stater. Befolkningstäthecen väntas öka kraftigt under de närmaste tio åren inom tillrinningsområdet, vilket ger betydande, mycket stora utmaningar för att behålla nuvarande måttliga vattenstatus. Målsattningen är dock att till år 2027 nå god status vad gäller ekologisk såväl som kemisk status inom avrinningsområdets samtliga sjöar. Sjösystemet består av ett drygt trettiotal sjöar av varierande areal, varav tre av dem är vattenförekomster, det vill säga har en sjöareal >1 km2 enligt Vatten direktivet. Bland Tyresåns sjöar finns både skogssjöar såväl som slättsjöar. En del av sjöarna och omgivande landomr.iden har historiskt sänkts och det finns ett flertal dämmen i systemet. Sjöarna används till en mängd olika friuftsaktiviteter, allt från fiske och bad till kanoting och långfärdsskddskoåkning. En tredjedel av sjösvstemets areal är nawrreservat eller nationalpark och det finns tiera områden som är utsedda till Natura 2000-områden, då områdena hyser sk ddsvärda arter eller nawrn per i ert europeiskt perspektiv. tyresö komi,m

4(10) Ett påverkat sjösystem Andelen hårdginrda ytor ökar Andelen hårdgjorda ytor ökar inom sjösystemet. fler bostäder och verksamheter ger större andel hårdgjord yta betong, asfalt eller tak. Flög andel hårdgjord markyta ger högre och snabbare avrinning av vatten och med det större mängder av gndandc näringsämnen, rungnetalier och organiska, långlivade ämnen som är skadliga för miljön. Kvarvarande enskilda avlopp påverkar sjöarna netivt Kommunerna gör nya detaljplaner för merparten av kvarvarande före detta friddshusområdena och ansluter avlopp till kommunalt nät alternativt ser till att avlopp uppgraderas till modern standard. Fysisk påverkan på vattnen Dämmen har tidigare byggts för att ta tifivara vattendragen för kraftprodukdon euer reglering av vattendragen, i dag är dessa vandringshinder en viktig anledning varför sjöarna ges låg statushassning. Flera av sjöarna har historiskt sett sänkts för att ge mer ;ordbruksmark till en ökande befolkning, vattendrag har rätats ut och våtmarker har dikats ut. Några av sjöarna i Huddinge och Stockholm har också dtinerats på delar av sina tilldnningsområden, varför sjöarna har getts sämre vattenomsättning och de har växt igen snabbare. Klimatföränddnrna per ökad risk för översvämninr Extrema vädersituationer väntar framöver i och med klimatforänddngen och det finns mer låglanta delar i systemet som har högre risk för översvämning, skred och ras. Extremregnen väntas öka med 20% de närmaste 80 åren, samtidigt som medianflodet i ån beräknas minska med motsvarande 20 % under århundradet. Nya grupper av miljögifter sprids via våra konsumdonsmönster Nya, svårnedbrytbara ämnen hittas i Tyresån. Det gäller ämnesgrupper som polybromerade difenvletrar (PBDE). Dessa ämnen har en koppling till flam skyddsmedel, elektronik och en del möbler. Tribunrltenn är ett annat ämne som har anvants till båtbottenfarger och som finns över gränsvärdena i Drevviken. tyresö kom nm

frän 5(10) Brm H). o Grundform för PBDE (209 olika varianter, kongener med vanerande antal bromatomer) TBT, Sn är tenn och x kan Les. vara väte. Försurningen av mark och vatten var ddire ett problem Den sista skogssjön som kalkades i systemet var Trehörningen i Huddinge 2008. Avslutade kalkningsprogram för skogssjöar beror främst på en minskad användning av svavelhaltig eldningsolja i samhället. Vattenfärekomster och övriga prioriterade sjöar Orlången (1 luddinge), Niagdungen (F luddinge-stockholm) och Drevviken (Stockholm-l luddingc-tvresö-l laninge) är sjösystemets vattenförekomster enligt Europeiska unionens vattendirektiv. Trehörningen-Sjödalen (Huddinge), Kvarnsjön-lissma (1 luddinge), Övre Rudan (Flaninge), Bvlsjön (Haninge), Långsjön Qryresd-Haninge) är övriga priodterade sjoarna samt Kalvqärden och Allmorat]ärden (Tyresö). 3.Tyresåns vaffenvårdsförbund Samarbetet om sjösystemets vatten startade 1993, d som ett vattenvärdssam arbete. Det togs fram ett gediget utredningsmatedal. bland annat den omfattande rapporten Tyresån Paradiset till Slottet. Den första åtgärdsplanen kom 1996, Tyresån mål och åtgärder. Merparten av de åtgärder som var mcdi den första planen från 1996 är sedan länge utförda. År 2008 bildade de sex samarbetande kommunerna ett vattenvårdsförbund för arbetet med vatrendraget. Vattenvårdsarbetet bednvs inom områdena informa tion, undersökningar av vattenmfljöerna och åtgärdsförslag. tyresö komwn

6 (10) 4.MåI för förbundets arbete Förbundet har en övergripande målsättning att Tyrestns höga naturvärden ska bevaras och utvecklas även med en ökande befolkning och verksamhet inom avrinningsområdet. Det finns också ett antal delmål som beskrivs i remissför slaget. 5.Vaffenföwaltningen Sverige har förbundit sig att inom ramen för Europeiska unionens ramdirektiv för vatten att nå god ekologisk och kemisk status 1 alla vatten. Arbetet med den innevarande, andra sexårscykeln 2009-2015 avslutades 22december2015 och målsättningen var att god vattenstatus skulle vara uppnådd. Stora åtgärdsbehov kvarstår i många vatten varför ödsundantag kan goras dli senast december 2027. Miljökvalitetsnormer, MKN För alla vattenforekomster har Vartenmyndigheten beslutar om miljök-valirets normer (NIKN). Dessa normer som ar mål eller gränsvården ska nås dli ett visst angivet år. Tyresån har getts tidsundantag då det bedömts som tekniskt omöjligt att nå målen senast utgången av 2015. Undantag har getts till 2021 för vissa vatten och till andra 2027. God ekologisk status ska nås senast år 2021 i Tyresåns sjöarna och vattendragen i systemet. För kustvattnen gäller år 2027. Inom sjösystemets dcli Tyresö håller Drevviken och Kalvfjärden måttlig ekologisk status och de centrala vattendragen från Gudö å till udoppen håller otillfredsställande ekologisk status. Detta framför allt på grund av Tyresåns vandringshinder för fisk och andra organismer. Öve rgödn ing För fosfor, som är det begränsande godningningsämnet för sjöar, har hela Tyresåns sjösystem ett beting om en reduktion av 1,8 ton fosfor per år. Ätgärder som kan reducera fosforn ir framst fler dagvattendammar, anslutning av enskilda avlopp till kommunalt spillvattennät men även anläggande av övriga våtmarker, skyddszoner för åkermark nära vattendrag samt strukturkalkning är betydande åtgärder. tyresö konwui

700) 6. Föreslagna prioriteringar för åtgärdsarbetet 2016-2021 Minska övergödningen, fem sjöar prioriteras Sjöarna Trehörningen, Orlängen, Magelungen, Dren iken och Långsjön prioriteras. Dessa sjöar hr mest påverkade av övergödning och påverkar nedströms liggande sjöar. Läckage från sediment från gamla reningsverk och dagvatten ar de fråmsta käuorna av fosfor i dessa sjöar och som ger hög påverkan. Atgärder i ledningsnätet Arbetet med att åtgärda felkopplingar mellan spill- och dagvattennäten ska prioriteras. Åtgärder för enskilda avlopp Utbyggnaden av kommunalt VA-nät i omvandlingsomrden ska fortsätta enligt de kommunala planerna så mycket som möjligt. De bebvggelseomräden som ligger för långt från VA-nät och inte kan anslutas inom rimlig tid, där är der tillsynsmyndigheternas uppgift att se dll att befintliga avlopp håller bästa möjliga standard. Fler daattenatgärder tidigt i kommunplaneringen Dagvattenåtgärder behöver planeras på jämbördig nivå som annan kommunal service som cykelbanor, parkområden och hållbar koflektivtrafik. Teknikutvecklingen inom området går mycket snabbt och kommunerna be höver resurser för att arbeta med frågan mer och systematiskt. Uppföljning av nängsfattiga sjöar Övervakningen av de näringsfattiga sjöarnas status behöver följas upp och utvarderas. Flera bebyggelseområden nära några av dessa sjoar har avlopp som påverkar. Minska påverkan från miljögifter Genom åtgärder för att rena dagvattnet innan det når sjöarna och vartendragen så minskas även belastningen av tungmetafler och organiska miljögifter. Genom okad tillsyn av olika verksamheter och ökad information till verksamhetsutövare tyresö kotmiui

8 (10) och kommuninvinare kan minskad påverkan på sjösystemet förhoppningsvis uppnås itven fortsättningsvis. Anpassning till ett förändrat klimat De pagående klimatförändringarna ger ökade regnmängder och mer frekventa skyfall. Kommunerna måste därför planera ah dagvattenhantering efter dessa forändrade förutsättningar. Fördröjande åtgårder i stadslandskapet ger lagre sannolikhet för stora översvämningar och ger bättre vattenkvalitet i sjöarna Grönstrukwrens halitet och omfattning i tätorten är också avgörande för att kommunerna ska lyckas i detta arbete. Återskapande av naturliga vatten, ta bort vandringshinder De viktigaste åtgärderna är att ta bort vandringslilnder så fort som det är möjligt vid Follbrinksströmmen, alternativt vid Uddby respektive vid Nyfors. Detta för att kunna klassa vattenförekomsten vattendraget Tyresån att ha god ekologisk status och ge vattendraget ett naturligt tillstånd. Underlätta för friluftslivet Tvresån kanoded Kanodeden från Dreniken och ut till Kalvflärden är mycket populär och an gränsande kommuner ska även under kommande åtgardsperiod se till att leden är farbar. Badbara badplatser- tlllgängliggöra stränder Vissa år tillväxer vattenvaxterna extra mycket i sjöarna pä grund av storre siktdjup, lägre vattenstånd och hög medeltemperatur. Ett gott tecken för sjöarnas liv, men för friluftslivet kanske mer besvärande. Tät strandvegetation har stort värde för väst- och djurlivet. En väl awägd decimering av vattenväxter i områden för bad och kanodeder samt vid strandpromenader ger ett varierande strandnära landskap som är förenligt med bibehållande av många värdefulla miljöer för växt- och djurlivet. tyresö kom nui

Upprustning Vattenväxulighet Nytt plattform 9 (10) 7.Åtgärder för direkt bidrag till god vattenstatus Planerade åtgärder för minskad övergödning Tyresö kommun 2015-2016 Ombyggnad Vassvägens pumpsradon. 2016-2021 Åtgärder för att koppla om dag- och dräneringsvarten från spifivattennät. 2016 Dagvattendamm, Präsriingen. 2016-2020 150 enskilda avlopp ansluts dli kommunalt VA, Tyresån, 2016-2021 300 enskilda avlopp ansluts till kommunalt VA, Kalvfjärden. Föreslagna åtgärder för naturliga sjöar och vattendrag Tyresö kommun Skapa vanddngsfda vattenvägar för fisk i Follbdnksströmmen, 1 bäck fran Grändalssjön samt i bäck fran Barnsjön. Återskapa vätmarker och anlägga groddjursdammar, Albvsjöns dllrinmngs o mrå de. Utökning av blå bård vid strandkant genom ökat bete, Albvsjöns tiulrinnings område. 8.Övriga åtgärder Ätgärder för friluftslivet Drevviken - klipps för att behålla öppna vattenvagar. Gudö å - Gång- och cvkelbro anläggs (tillsammans med ilaninge). Barnsjön - av badplats. Albysjön - Åtgärder i Alby naturresenat för fågelskädning, naturstig, bro över Rundmarsviken. Skydda natur Barnsjön, Tyresö-Flaten nawrresenat vid Gammelström-Barnsjön. Kunskapsspridning och samverkan Fortsatt arbete inom vattenvårdsförbundet med spridning av information via hemsida och informationsmaterial. tyresö komiim

10(10) Stadsbyggnadstörvaltningens och VA- och renhållnings avdelningens gemensamma synpunkter över förslaget till nytt åtgärdsprogram för Tyresån 2016-2021 Vattenvårdsförbundets arbetsgrupp, med företrädande tjänstemän för kom munerna samt Stockholm Vatten AB har deltagit i arbetet med att ta fram förslaget dli nytt åtgiirdsprogram för perioden 2016-2021, vilket i stort åter speglar de gemensamma synpunkterna på programmet. Stora insatser har hittills lagts ned i arbetet med att behålla och förbättra sjöarnas och vatrendragens vattenkvalitéer inom Tyresån. För de kommande åtgärdsperioderna är det, med en kraftigt växande befolkning, en grannlaga uppgift att inte bara vidmakthålla utan också forbättra sjöarnas vattenkvalitet så att de kan uppnå god ekologisk och kemisk status dli 2027. Upptagna tgirder för innevarande period fram till är 2021 är en god början, men med planerad samhallsutveckling kommer ytterligare ansträngningar att krävas av åtgiirder i bebvggelsenära delar sival som i sjönära lägen inom de ingående kommunerna. tyresö kom nui r4