Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2012-2013 Värmlands län
Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...1 Sammanfattning...2 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling...4 Näringsgrenar och yrken...9 Utbudet av arbetskraft...17 Öppet arbetslösa och sökande i program...19 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar...23 Yrkesbarometer...29 Om prognosen...29 Källor...29 Diagrambilaga...31
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Värmlands län 1 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Värmlands län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, bristoch överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under våren 2012 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 2013. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen. Definitioner Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, 16-64 år. Ohälsotal: Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. På riksnivå motsvarar varje tiondel i ohälsotalet cirka 600 000 dagars sjukfrånvaro. Outnyttjad kapacitet: Hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företag måste nyanställa. Nettotal: Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus dito minskning. Programdeltagare: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Registerbaserad arbetskraft: används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Säsongsrensning: Säsongsrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie, till exempel antalet lediga platser under en tidsperiod. Säsongsrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Det totala antalet inskrivna arbetslösa: Summan av antalet öppet arbetslösa och programdeltagare. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Värmlands län 2 Sammanfattning Inför det kommande året är de privata företagen i länet relativt optimistiska när det gäller efterfrågan på varor och tjänster. För det närmaste halvåret förväntar sig fyra av tio företag en ökad efterfrågan och endast ett av tio en minskad efterfrågan. Inför vinterhalvåret 2012/2013 är förväntningarna något lägre, men indikerar ändå en betydligt ljusare framtidstro än den man hade inför vinterhalvåret /2012. Osäkerheten kring utvecklingen av de ekonomiska problemen i Europa och vilka följder de kommer att få finns emellertid kvar. Det påverkar i mångt och mycket utvecklingen även på den värmländska arbetsmarknaden. Antalet lediga platser som anmälts till länets arbetsförmedlingar har de senaste månaderna avstannat något i jämförelse med föregående år. Antalet platser är dock fortfarande på en jämförelsevis bra nivå. Företagen uppger den här våren en något större andel outnyttjad kapacitet när det gäller befintlig personal. Det betyder att en viss ökning av efterfrågan på varor och tjänster kan mötas innan nyanställningar behöver ske. Kapacitetsutnyttjandet är emellertid så pass högt att när anställda slutar av olika anledningar bör rekryteringar komma att behövas för att ersätta dessa. De offentliga verksamheterna förutspår en minskad produktion av sina tjänster under det kommande året. Den pågående generationsväxlingen är dock betydligt mer märkbar inom det offentliga området än inom andra områden. Rekryteringar kommer därför sannolikt att behövas för att ersätta medarbetare som går i pension. Rekryteringsproblem finns på den värmländska arbetsmarknaden. Många gånger handlar det om yrken med teknisk inriktning och vårdyrken där en längre eftergymnasial utbildning krävs. Svårighet att rekrytera personal med mångårig erfarenhet finns inom flera hantverksyrken. Antalet sysselsatta ökar under 2013 Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen i länet minskar med 200 personer under 2012 för att därefter öka med 400 personer under 2013. Bedömningen baserar sig dels på de positiva signaler som nu kommer från företagen, dels på den osäkerhet som råder kring den internationella konjunkturen. Arbetskraften minskar något Arbetsförmedlingen gör bedömningen att antalet personer som ingår i arbetskraften minskar med 100 personer per år 2012 och 2013. Den viktigaste förklaringen är ett minskat antal personer i yrkesverksam ålder. Arbetslösheten minskar under 2013 Totalt antal inskrivna arbetslösa bedöms öka med 100 personer under 2012 och därefter minska med 500 personer under 2013.
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Värmlands län 3 Utmaningar på länets arbetsmarknad Många av dem som idag saknar ett arbete har en svag ställning på arbetsmarknaden. Det handlar om personer med högst förgymnasial utbildning, personer med en funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga, äldre arbetssökande, personer födda utanför Europa och ungdomar med bristfällig utbildning. Arbetsförmedlingen och arbetsmarknaden i stort har här angelägna och betydelsefulla utmaningar när det gäller att stötta och underlätta för dessa grupper att få ett arbete.
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Värmlands län 4 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Den återhämtning av konjunkturen som började i slutet av fortsatte fram till och med första halvåret. Därefter skedde under hösten en tydlig inbromsning till följd av den finansiella oron i Europa och USA. Arbetsförmedlingen frågar i sina intervjuer arbetsgivarna hur de bedömer att efterfrågan på varor och tjänster varit det senaste halvåret och vad de tror om det närmast kommande halvåret och halvåret därefter. Vi frågar även om antalet anställda ett år bakåt i tiden och i dagsläget samt deras bedömning av antalet anställda ett och två framåt i tiden. De privata arbetsgivarna får även frågan hur mycket produktionen kan ökas innan nyanställning behöver ske. För de offentliga arbetsställen ställs i stället frågan om någon övertalighet av personal finns i förhållande till budget. För de privata branscherna har efterfrågan det senaste halvåret, totalt sett, varit något lägre än de förväntningar företagen hade i höstas. Då bedömde tre av tio arbetsställen inom privat sektor att efterfrågan på deras varor och tjänster skulle öka och två av tio att efterfrågan skulle minska under kommande sex månader. I vårens undersökning är det fortfarande tre av tio företag som uppger att de haft en ökad efterfrågan, men en högre andel, ett av fyra företag, uppger att de haft en minskning. Att utfallet är lägre än förväntad utveckling gäller främst inom industri och privata tjänster. I byggbranschen är utfallet nära det förväntade. Utvecklingen stämmer väl överens med svaren för riket som helhet. Inför det kommande halvåret förväntar sig fyra av tio företag en ökad efterfrågan, hälften av företagen en oförändrad efterfrågan, och endast ett av tio en minskad efterfrågan. När det gäller efterfrågan 6-12 månader framöver är förväntningarna något lite lägre. Något fler tror för den tidsperioden på en oförändrad nivå och något färre på en ökad efterfrågan. Det är positivare bedömningar än i höstas, och tyder på att företagen nu inte längre är lika avvaktande och tveksamma när det gäller konjunkturen framöver. De värmländska företagens bedömningar stämmer totalt sett väl överens med riksgenomsnittet, med skillnaden att de värmländska företagen är något försiktigare i sin bedömning på längre sikt. Inom branscherna transport och information och kommunikation 1 är företagen dock positivare än riket som helhet för sina respektive branscher. De intervjuade företagen inom personliga och kulturella tjänster 2 är däremot mindre optimistiska än riksgenomsnittet för sin bransch, framförallt när det gäller det närmaste halvåret. I tabell 1 redovisas de privata arbetsgivarnas svar den här våren och vid de två föregående intervjutillfällena. Svaren har omräknats till nettotal, det vill säga andelen arbetsgivare som uppger ökad efterfrågan minus den andel som uppger minskad. Ett positivt värde betyder att fler tror på en ökande efterfrågan än en 1 I området ingår bland annat datakonsultverksamhet, förlagsverksamhet, telekommunikation samt film, video- och TV-programverksamhet. 2 Området innehåller verksamheter inom kultur, nöje och fritid, annan serviceverksamhet samt förvärvsarbete i hushåll.
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Värmlands län 5 minskad och ett negativt värde att fler tror på en minskning. Nettotalen är avsedda att mäta riktning och styrka i utvecklingen och ska inte ses som ett värde för en absolut nivå. För att jämföra företagens bedömningar om framtiden kontra den senaste tidens utveckling är det lämpligt att jämföra kolumnerna senaste 6 månaderna och 6-12 månader framöver då dessa avser samma säsong och därför inte berörs av någon eventuell säsongsvariabel. Vill man följa hur de intervjuades framtidsbedömningar förändrats jämfört med höstens undersökning är det lämpligast att jämföra senaste 6 månaderna för vårprognosen 2012 med kommande 6 månaderna för höstprognosen, då dessa avser samma tidsperiod. Tabell 1: Andelen arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andelen arbetsställen som bedömer minskning (nettotal) Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna 6-12 månader framöver 2012 2012 2012 Jord- och skogsbruk 36 25 12 45-25 29 55 58 24 Byggnadsverksamhet 3 30 0 66-2 40 45 16 16 Industri 43 26-7 50 3 30 48 13 35 Privata tjänster 32 27 13 57 22 34 52 34 36 Totalt 31 27 5 56 12 34 50 26 32 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Lediga platser Antalet anmälda lediga platser kan ses som ett av måtten på konjunkturutvecklingen och näringslivets efterfrågan på arbetskraft. Antalet platser som anmälts till arbetsförmedlingarna i länet det senaste året (juni - maj 2012) uppgår till 16 500. Det är drygt 600 fler än motsvarade period ett år tidigare. Ökning stammar dock från och om man jämför hittills under 2012 (januari maj) med samma period är antalet 500 färre. Noteringarna för de senaste månaderna tyder därmed på att utvecklingen av antalet lediga platser i nuläget inte längre är lika god.
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Värmlands län 6 Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till april 2012 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2012 Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden Kapacitetsutnyttjande En annan viktig indikator när det gäller företagens efterfrågan på arbetskraft är den ökning av produktionen som bedöms kunna ske innan rekrytering av ytterligare personal behövs. Den här våren uppger närmare 70 procent av företagen att de bara har högst 10 procent kapacitetsutrymme kvar innan nyanställning blir nödvändig. Det är ett något lägre kapacitetsutnyttjande än våren. Högst kapacitetsutnyttjande finns inom information och kommunikation 3, men även byggbranschen samt vård och omsorg ligger högt, alla över 80 procent. Inom industrin uppger 70 procent av företagen att de kan öka sin produktion högst tio procent innan nyanställning. Bland de privata vård- och omsorgsföretagen uppger 60 procent av företagen att de inte alls kan öka produktionen utan att rekrytera. Företagens relativt försiktiga bedömning av ökad efterfrågan på varor och tjänster i kombination med det något lägre kapacitetsutnyttjandet gör att antalet nyanställningar på grund av expansion inte kan förväntas bli så högt. Däremot kan antas att kapacitetsutnyttjandet är så pass högt att ersättningsrekryteringar kommer att behövas till följd av generationsväxlingen och den omsättning av personal som alltid finns på arbetsmarknaden. 3 I området ingår bland annat datakonsultverksamhet, förlagsverksamhet, telekommunikation samt film, video- och TV-programverksamhet.
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Värmlands län 7 Tabell 2: Outnyttjad kapacitet i den privata sektorn Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. utan att behöva anställa mer personal. 0 procent 1-10 procent 11-30 procent mer än 30 procent Jord- och skogsbruk 18 47 24 12 Byggnadsverksamhet 39 47 15 0 Industri 13 57 25 5 Privata tjänster 22 43 28 6 Totalt 22 47 25 5 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Rekryteringsproblem Vid vårens intervjuer uppgav drygt en femtedel av de privata arbetsställena som haft behov att rekrytera att de upplevt brist på arbetskraft vid minst en rekrytering de senaste sex månaderna. Det är färre än hösten då motsvarande andel var drygt en fjärdedel. Den här våren är det främst inom områdena information och kommunikation och jord- och skogsbruk som arbetsgivarna uppger att de haft rekryteringsproblem. Flera yrken nämns inom dataområdet bland annat systemerare, programmerare, webutvecklare och nätverkstekniker. Inom jord- och skogsbruk nämns olika typer av maskinförare och skogsarbetare. Inom övriga branscher nämner arbetsgivarna upplevd brist på erfarna bygghantverkare som exempelvis murare och vvs-montörer, olika typer ingenjörer, verktygsmaskinoperatörer, säljare/inköpare och kockar. Jämfört med riket som helhet är andelen företag som upplevt brist vid rekrytering lägre i Värmlands län. I riket anger drygt var fjärde företag en upplevd brist. Inom transportbranschen är den upplevda bristen större i Värmlands län än i riket som helhet. Inom bygg och industri är den däremot lägre än riksgenomsnittet. Inom övriga branscher är situationen mer likartad i länet och i riket. Även inom offentlig sektor uppger drygt en femtedel av arbetsställena att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering. Mest förekommande är det inom landstinget och de mest frekventa bristyrkena är distriktsläkare och specialistläkare, specialistsjuksköterskor (bland annat inom psykiatri) och psykologer. Inom kommunerna nämner man gymnasielärare i praktiska och estetiska ämnen och förskollärare. De intervjuade arbetsställena inom statlig verksamhet anger att de upplevt brist vid rekrytering av jurister och universitetslektorer. På frågan om hur rekryteringarna påverkades av arbetskraftsbristen är det vanligaste svaret bland de privata arbetsgivarna att rekryteringen tog längre tid än normalt eller att man inte lyckades rekrytera. Konsekvensen blev oftast att befintlig personal fick arbeta mer eller att man fick tacka nej till order. Även hos de offentliga arbetsgivarna är det vanligaste svaret när det gäller hur rekryteringen påverkades att man inte lyckades rekrytera eller att rekryteringen tog längre tid än normalt. Den påverkades även på så sätt att man sänkte kraven på utbildning eller erfarenhet. De vanligaste konsekvenserna av bristen som nämns av de offentliga arbetsgivarna är att befintlig personal fick arbeta mer och kvalitén i servicen till allmänheten försämrades.
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Värmlands län 8 Tabell 3: Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret (procent) en en en 2012 Genomsnittligt bristtal, våren - våren 2012 Jord- och skogsbruk 9 30 33 23 Byggnadsverksamhet 19 30 21 27 Industri 22 31 18 21 Privata tjänster 19 22 24 19 Offentliga tjänster 16 28 22 22 Totalt 19 26 22 21 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Diagrambilagan innehåller diagram som visar företagens upplevda brist på arbetskraft inom olika branscher de senaste fem åren. Varsel Antalet personer som är berörda av varsel om uppsägning från arbetsgivare har sjunkit betydligt i omfattning sedan åren med lågkonjunktur och. Under det senaste året (maj april 2012) har närmare 1 100 personer varslats om uppsägning. Under motsvarande period ett år tidigare varslades närmare 1 400 personer. Tillverkningsindustrin stod för en tredjedel av antalet varslade och offentliga verksamheter varslade 125 personer under det senaste året. Alla som varslas blir dock inte uppsagda. Arbetsförmedlingens varselstatistik från tidigare år visar att cirka 80 85 procent av alla varsel om uppsägning verkställs. Alla uppsägningar leder heller inte till arbetslöshet om den som är uppsagd exempelvis går direkt till ett annat arbete, tar pension eller börjar studera. Tabell 4: Antal varslade personer per år År Antal varslade 2002 1 430 2003 2 080 2004 1 900 2005 2 100 2006 620 810 2 740 3 440 1 640 980 2012 (t.om. april) Källa: Arbetsförmedlingen 380
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Värmlands län 9 Näringsgrenar och yrken Sysselsättningen i länet Sysselsättningen i länet har under perioden 2000 till varierat mellan 114 700 () och 121 200 personer (), enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Eftersom den registerbaserade sysselsättningsstatistiken på länsnivå släpar efter finns inga exakta uppgifter efter. Data från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) tillsammans med Arbetsförmedlingens intervjuundersökning indikerar att sysselsättningen ökat under, men att en liten minskning sker under 2012. Minskningen bedöms till 200 personer. Under 2013 däremot bedöms sysselsättningen i länet öka till följd av en förbättrad konjunktur. Ökningen uppskattas till 400 personer. Sysselsättningsutvecklingen bedöms bli starkare i de tre storstadslänen än i övriga landet under 2012 och 2013. För 2012 är det, med några få undantag, där det bedöms bli ökningar av antalet sysselsatta. För 2013 är bedöms sysselsättningen öka i samtliga län. Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan. Kvartal 4 2012 Kvartal 4 2013 Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt -200 400 Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning. Jord- och skogsbruk Värmlands län består till stor del av skogsbygd, Sex procent av länets yta används till jordbruk vilket är lägre än i landet som helhet. Jord- och skogsbruket sysselsätter drygt 3 000 personer vilket är knappt tre 4 procent av samtliga sysselsatta i länet. Andelen småbruk är större i Värmlands län än genomsnittet för riket. Oftast är det företagarna själva och familjemedlemmar som arbetar i företagen. Endast 20 procent av lantbrukarna har anställda i företaget. För det kommande året är de tillfrågade företagen inom jordbruk tämligen optimistiska när det gäller efterfrågan. De allra flesta tror på en oförändrad eller ökad efterfrågan. En utökning av verksamheten innebär ofta åtgärder som ytterligare effektiviserar verksamheten och det innebär att investeringar och ökad produktion sällan ökar antalet anställda. Inom skogbruket är förväntningarna mer dämpade 4 Andel av samtliga förvärvsarbetande i länet per bransch enligt RAMS, dagbefolkning.
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Värmlands län 10 och här förutspår de flesta av de tillfrågade företagen en oförändrad efterfrågan. De bristyrken som nämns är olika typer av maskinförare och skogsarbetare. Det ställs högre krav på den arbetskraft som efterfrågas i takt med att tekniken utvecklas. Medelåldern hos sysselsatta inom jord- och skogbruk är hög och risken finns att många verksamheter avvecklas om intresset att överta verksamheter minskar. Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruket bedöms bli oförändrat under prognosperioden. Industri Industrin sysselsätter cirka 21 000 personer i Värmlands län. Det motsvarar närmare 18 procent av den totala sysselsättningen i länet. Eftersom industriföretagen köper mycket tjänster från andra branscher har de även stor betydelse för sysselsättningen i andra branscher. Industrin är mansdominerad och cirka 80 procent av de sysselsatta är män. Efter att ha befunnit sig i en ökningsfas under och första delen av bromsade industrikonjunkturen in under hösten. Inför det gångna halvåret hade företagen i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning blygsamma förväntningar och förutspådde en i stort sett oförändrad efterfrågan. Den här vårens svar visar att utfallet trots det blivit lägre än förväntat och totalt sett har en liten minskning av efterfrågan skett. För det kommande året är industrins förväntningar mer optimistiska. Fyra av tio företag räknar med en ökad efterfrågan, lite drygt hälften av dem räknar med en oförändrad efterfrågan och färre än ett av tio med en minskad efterfrågan. Framtidstron är något starkare för vinterhalvåret 2012/2013 än för det närmast kommande sommarhalvåret. Sju av tio företag bedömer att de kan öka produktionen med högst 10 procent innan ytterligare personal behöver rekryteras. Det innebär att företagen till viss del har kapacitet att möta den förväntade ökningen av efterfrågan, men man räknar även med en del nyanställningar. Rekryteringar behövs även för att ersätta personal som slutar, exempelvis vid pensionering.
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Värmlands län 11 Diagram 2: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom industrin. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 70 60 50 40 30 20 10 0-10 -20 2012 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar 45 procent av dem som arbetar i industriföretagen i Värmland är sysselsatta inom verkstadsindustrin. Till verkstadsindustrin hör de företag som tillverkar och bearbetar produkter av metall. Stålindustri, gjuterier, metallverk etcetera räknas inte in här. De förväntningar som företagen inom verkstadsindustrin har för det kommande året när det gäller efterfrågan stämmer väl överens med den övriga industrin i Värmland. Verkstadsföretagen räknar med en viss ökning av antalet anställda det kommande året. Massa- och pappersindustrin är en stor arbetsgivare i länets södra delar. De flesta av de tillfrågande företagen förväntar sig en oförändrad eller ökad efterfrågan det kommande året. Antalet anställda förväntas inte öka, men ersättningsrekryteringar kan vara aktuella. Även inom trävaruindustri uppger de flesta av tillfrågade företagen att de förväntar sig en oförändrad eller ökad efterfrågan under det kommande året. Antalet anställda förväntas vara relativt oförändrat. De intervjuade företagen inom livsmedelsindustrin uppger alla att de förväntar sig en oförändrad eller ökad efterfrågan. Antalet anställda bedöms vara oförändrad under det kommande året. Inom stål- och metallframställning svarar nästan alla företag att de väntar sig en oförändrad eller ökad efterfrågan. Ungefär hälften av företagen tror att man kommer att ha något fler anställda om ett år, medan något enstaka företag bedömer att man kommer att vara färre till antalet. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet anställda inom industrin kommer att vara oförändrad under 2012 och därefter öka något under 2013.
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Värmlands län 12 Byggnadsverksamhet Byggbranschen sysselsätter närmare 7 procent (eller drygt 8 000 personer) av samtliga sysselsatta i länet. Det är en klart mansdominerad bransch där männen svarar för mer än 90 procent av sysselsättningen. Inför vinterhalvåret /12 förutspådde branschen en oförändrad efterfrågan. Det stämmer väl överens med det utfall som anges den här våren. Cirka 40 procent av företagen uppger att de haft en oförändrad efterfrågan och för resterade andel är fördelningen jämn mellan de som haft en ökad efterfrågan och de som haft en minskad. Branschen är beroende av säsong och företagens förväntningar inför vinterhalvåret är därför alltid betydligt lägre än inför sommarhalvåret. Inför det kommande halvåret förutspår hälften av företagen en ökad efterfrågan och endast tio procent en minskning. Även för det kommande vinterhalvåret är förväntningarna försiktigt positiva. Det stora flertalet tror på oförändrad efterfrågan, men knappt en fjärdedel av företagen tror på en ökning och få tror på en minskad efterfrågan. Det är betydligt lägre förväntningar än våren, men tyder ändå på en relativt god framtidstro. I Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer för maj 2012 anger byggföretagen otillräcklig efterfrågan som största hinder för verksamheten. Finansiella restriktioner och brist på arbetskraft anges inte som främsta hinder i samma utsträckning som tidigare. Diagram 3: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom byggnadsverksamhet. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 70 60 50 40 30 20 10 0-10 2012 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar ROT-avdraget innebär en fortsatt bra efterfrågan på reparationsarbeten, vilket främst gynnar de mindre byggföretagen. För de större företagen finns bostadsproduktion, byggnation av köpcentrum och etappvis utbyggnad vid Karlstads sjukhus.
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Värmlands län 13 Ett av fem företag anger att de upplevt brist på arbetskraft vid någon rekrytering de senaste sex månaderna. Bristen handlar till stor del om svårigheten att hitta personer med god yrkeserfarenhet inom hantverksyrken som exempelvis murare, vvs-montörer, installationselektriker och anläggningsarbetare. Nyutbildade behöver få en lärlingsplats efter sin utbildning och för elektrikerna är det många gånger svårt att hitta dessa platser. Även när det gäller ingenjörer med inriktning mot bygg och el har man haft svårigheter att rekrytera i de fall man behövt göra det. Sysselsättningen bedöms öka något under 2012 och 2013. Privata tjänster Området privata tjänster är brett och består av olika branscher som handel, hotelloch restaurang, transport samt finansiell verksamhet och företagstjänster. Totalt arbetar cirka 42 000 personer eller drygt 35 procent av alla sysselsatt i Värmlands län i branscher som kan hänföras till privata tjänster. Sysselsättningen påverkas i stor utsträckning av konjunkturen inom industri och bygg. Inom privata tjänster har de förväntningar som företagen hade inför vinterhalvåret /2012 inte infriats till fullo. Det är nu en något mindre andel som anger ger att de haft en ökad efterfrågan och en något större andel som anger att de haft en minskad efterfrågan mot vad som förutspåddes hösten. För det kommande sommarhalvåret 2012 tror drygt fyra av tio företag på en ökad efterfrågan, lite drygt fem av tio på en oförändrad efterfrågan och resterande knappa en av tio tror på en minskad efterfrågan. Företagens optimism sträcker sig även över det kommande vinterhalvåret 2012/2013 med i stort sett samma bedömning som för det kommande halvåret. Företagens bedömningar är gjorda i mars och april och mycket avgörs förstås av hur det osäkra konjunkturläget utvecklar sig. Diagram 4: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom privata tjänster. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 60 50 40 30 20 10 0 2012 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Värmlands län 14 Handel Den ökning av efterfrågan som handeln i länet förutspådde inför det gångna vinterhalvåret har blivit lägre än förväntat. Inför det kommande sommarhalvåret håller man dock i stort sett fast vid samma bedömning som i höstas. Fyra av tio företag förväntar sig en ökad efterfrågan på sina varor under det kommande året och fem av tio förväntar sig oförändrad efterfrågan. Det betyder att endast en av tio förutspår minskad efterfrågan. För vinterhalvåret 2012/2013 är bedömningen av ökad efterfrågan ytterligare något högre. Gränshandeln i länet går bra. Ett nytt köpcentrum har öppnats nära gränsen och ytterligare ett är under byggnation. Fackhandlarna i tätorternas centrum har det många gånger tufft, medan däremot livsmedelshallarna går bättre. Inom handeln finns en högre andel outnyttjad kapacitet än genomsnittligt för alla branscher. Många anställningar har dessutom inte den omfattning i arbetstid som den anställde önskar. Ökningen av antalet anställda bedöms därför bli marginell under 2012 och 2013. Hotell och restaurang samt personliga och kulturella tjänster För hotell- och restaurangbranschen har de förväntningar företagen hade i höstas i det närmaste infriats. En ökad efterfrågan har skett och besöksnäringen har en stark framtidstro. Hälften av de tillfrågade företagen tror på en ökad efterfrågan även det kommande året och knappt något företag tror på en minskad efterfrågan. Trakterna kring Sunne drar många besökare och närheten till Norge gör att många norrmän turistar i länet. Det kommer även många besökare från Danmark, Tyskland och Nederländerna som lockas av Värmlands natur. Karlstads konferenscenter gör stora arrangemang möjliga och de i sin tur genererar övernattningar på hotell och restaurangbesök. Branschen är ofta en ingångsbransch för ungdomar och i syfte att öka antalet anställda har en sänkning av restaurangmomsen skett. I området personliga och kulturella tjänster ingår exempelvis fritidsanläggningar, frisörer och företag som utför hushållsnära tjänster. Delar av området är därmed säsongsbetonad men totalt sett kan sägas att ett flertal av företagen tror på ökad efterfrågan. En viss ökning av antalet anställda förväntas, men inom branscherna finns många deltider och säsongsarbeten. Finansiell verksamhet, företagstjänster samt information och kommunikation De verksamheter som ingår här är försäkrings- och fastighetsbolag, verksamheter inom juridik, ekonomi och teknik, reklambyråer, reseföretag, callcenter, IT-och telecomföretag med flera. Bäst har utvecklingen varit för IT- och telecomföretagen, men även övriga har totalt sett haft en ökat efterfrågan det senaste halvåret. Intervjusvaren visar att framför allt företagen inom IT och telecomområdet har goda förhoppningar om ökad efterfrågan det kommande året, men även övriga förväntar sig en ökad efterfrågan. Många av företagen säljer någon form av tjänst till andra företag och är därför beroende av en positiv efterfrågeutveckling i andra branscher. Bemanningsföretagen ingår i denna bransch och används många gånger som en buffert av exempelvis industriföretagen. Behöver företagen minska sin
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Värmlands län 15 produktion är det i första hand inhyrd personal som avvecklas och när företagen behöver utöka tar man ofta hjälp av inhyrd personal till att börja med. Med tanke på den förväntade ökningen av efterfrågan och en låg andel outnyttjad kapacitet hos personalen, särskilt hos konsultföretagen, görs bedömning att av antalet sysselsatta kommer att öka under det närmaste året. Transport Transportnäringens förväntningar inför vinterhalvåret /2012 var blygsamma och utfallet visar att branschen sammantaget har haft en oförändrad efterfrågan. Inför sommarhalvåret 2012 tror fyra av tio av de tillfrågade företagen på en ökad efterfrågan och drygt fem av tio på en oförändrad efterfrågan. Även för vinterhalvåret 2012/2013 förväntar man sig en ökad efterfrågan, om än något mindre än för sommarhalvåret. Transportnäringen är till stor del beroende av andra branscher som exempelvis industri, bygg och handel. Av de företag som sysslar med persontrafik tror samtliga tillfrågade på oförändrad eller ökad efterfrågan. Drygt hälften av företagen kan öka produktionen högst tio procent innan de behöver rekrytera mer personal och det är därmed en stor andel som kan öka med mer än tio procent. Sysselsättningen i branschen förväntas därför vara i stort sett oförändrad under 2012 och 2013. Offentliga tjänster Den offentliga tjänstesektorn utgör en tredjedel av länets arbetsmarknad och sysselsätter drygt 40 000 personer. Länets största arbetsgivare återfinns bland kommuner och landsting. Området omfattar även ett allt större inslag av privata tjänsteföretag inom utbildning, vård och omsorg. När det gäller offentliga verksamheter har utfallet för de senaste sex månaderna blivit i stort sett det som förväntades i höstas. En majoritet av arbetsställena, 70 procent, har haft en oförändrad tjänsteproduktion. Av resterande finns en liten övervikt för dem som haft en minskning. I bedömningen för det kommande året tror två av tre arbetsställen på en oförändrad tjänsteproduktion och av resterande är det även här fler som tror på en minskning än en ökning. Det är framförallt gymnasieskolan som bedömer minskad verksamhet kommande året. Sysselsättningen inom den offentliga sektorn har under de senaste åren varit i stort sett oförändrad 5 i Värmlands län. bedömning är att antalet anställda kommer att minska något under prognosperioden. Verksamheten inom kommunernas skola, barnomsorg och vård styrs till stor del av demografiska förhållanden. Barnomsorgen är därför ett område där några kommuner räknar med en ökad efterfrågan. Antalet elever i grundskolan är i stort sett oförändrat de närmaste åren, medan gymnasieskolan däremot har ett sjunkande elevantal ytterligare ett antal år. Gymnasieskolorna har dessutom en större konkurrens av friskolorna än grundskolorna har. De kommunala verksamheterna i länet redovisar en övertalighet i förhållande till budget på nästan 150 personer varav hälften är inom utbildningsområdet. 5 Enligt Arbetsförmedlingens enkätundersökningar
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Värmlands län 16 En ökad medelålder bland länets befolkning leder till ett ökat behov av service, omsorg och vård. Detta blir dock svårt att möta med kommunernas och landstingets ekonomiska situation. Resultatmässigt ser 2012 ut att bli ett bra år för kommunerna, till största delen beroende på förväntade återbetalningar av premier på avtalsförsäkringar. Men tillfälliga pengar är svåra att använda till nyanställningar där man binder upp sig för långsiktiga kostnader och används därför i stället till investeringar. SKL (Sveriges kommuner och landsting) är tydliga med att efter 2012 ser det mer bekymmersamt ut för kommunernas ekonomi. De tillfrågade offentliga vårdverksamheterna räknar med något färre antal anställda. Privata aktörer inom området räknar dock med ökningar vilket i viss mån uppväger antalet sysselsatta inom sektorn totalt. De statliga verksamheter som intervjuats väntar sig totalt sett något färre antal anställda. För den offentliga sektorn är generationsväxlingen betydligt mer kännbar än för andra sektorer. Cirka 18 000 av de anställda går i pension under perioden 2012-2025 6. Avgångarna fördelar sig relativt jämnt över åren, men flest går i början av perioden. Det innebär att även om inte verksamheterna ska öka i omfattning kommer ett stort antal rekryteringar att behöva göras för att ersätta de personer som slutar. Diagram 5: Förväntningar om verksamhetsutveckling kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Verksamheter inom kommun, landsting och stat. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 5 0-5 -10-15 -20-25 -30-35 -40 2012 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar 6 Arbetsförmedlingens rapport Generationsväxlingen på arbetsmarknaden Ura :6
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Värmlands län 17 Utbudet av arbetskraft Arbetskraften består av dem som antingen har ett arbete eller söker ett arbete. Till dem som söker arbete räknar Arbetsförmedlingen inskrivna öppet arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Antalet personer som deltar i arbetskraften påverkas av en rad faktorer som befolkningsutvecklingen i olika åldersgrupper, antalet studerande, ohälsa, pendlingsmöjligheter och sannolikheten att få ett arbete. Vid en sammanvägning av de förändringar som väntas ske inom dessa området gör vi bedömningen att antalet personer i arbetskraften minskar med cirka 100 personer per år under 2012 och 2013. Befolkningsutveckling Basen för utbudet av arbetskraft utgörs av befolkningen i de yrkesverksamma åldrarna. I Värmlands län uppgick antalet invånare i åldrarna 16 64 år till drygt 168 000 personer vid årsskiftet /2012. Det är 62 procent av länets hela befolkning och en något lägre procentuell andel än genomsnittet för hela riket. Skillnaden gentemot riket är att Värmland både har en lägre andel under 16 år och en högre andel över 64 år. Antalet personer i de yrkesverksamma åldrarna har minskat med totalt närmare 3 000 personer under åren och en framräkning ger att antalet troligen fortsätter minska med ytterligare cirka 1 000 personer per år de närmaste åren. Värt att nämna är dock att allt fler ser ut att välja att fortsätta arbeta efter 65 års ålder. Det bör medföra att skillnaden mellan antalet som lämnar och tillträder på arbetsmarknaden inte blir lika stor. Värmland är ett av de län som har den högsta medelåldern. Vid årsskiftet /2012 var medelålder 43,5 år vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på 41,1 år. Hagfors kommun har den högsta medelåldern i länet med 47,6 år och Hammarö kommun den lägsta med 40,4 år. Ohälsa Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på antalet frånvarodagar som under en 12-månadersperiod, per person, ersätts från sjukförsäkringen. Talet fortsätter att sjunka i Värmlands län och uppgick i april 2012 till 30,0, vilket kan jämföras med genomsnittet för riket, 27,3. Skillnaden är stor mellan män och kvinnor och i april 2012 var talet 24,5 respektive 35,7 i Värmlands län. Antalet personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning har minskat under det senaste året. Det innebär att fler istället ingår i arbetskraften, där de utgör ett värdefullt tillskott. Oftast behöver dessa personer stöd för att förbättra sina möjligheter till arbete. En del av dem som prövas mot arbetsmarknaden återgår till sjukförsäkringen efter en tid. Pendling Värmland är ett län där det är vanligare att man pendlar ut från länet till ett arbete än tvärtom. Cirka 8 000 7 personer i länet pendlar ut från länet. Det är drygt 3 000 7 Enligt RAMS år
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Värmlands län 18 fler än antalet som pendlar in till länet. Störst utpendling sker till Örebro län, följt av Västra Götalands län och Stockholms län. De flesta som pendlar in till länet kommer från Västra Götalands län, följt av Örebro län och Stockholms län. Det sker även en omfattande utpendling till Norge, främst i de kommuner som gränsar till grannlandet. Totalt pendlade närmare 5 500 personer från Värmlands län till Norge år. Av dessa var drygt 70 procent män. Ungefär en fjärdedel av pendlarna var ungdomar under 25 år. Utbildning En förbättring av konjunkturläget medför att fler personer söker sig till arbetsmarknaden i stället för att studera. När konjunkturen försämras sker det omvända och fler väljer att utbilda sig för att stärka sina möjligheter på arbetsmarknaden. Utvecklingen med ett allt större antal nybörjare från länet vid landets högskolor bröts höstterminen 8 då antalet var färre än föregående hösttermin. Drygt en tredjedel av nybörjarna vid Karlstads universitet kommer från länet. Fler kvinnor än män påbörjar högskolestudier, cirka 60 procent av nybörjarna var kvinnor. Antalet som lämnade gymnasieskolan var som högst för att sedan minska de efterföljande åren. Antalet som söker till eftergymnasiala studier bör dock vara stort även de närmaste åren eftersom många inte söker sig till de högre studierna i direkt anslutning till gymnasiet. Kalenderåret var närmare 4 400 personer inskrivna vid den kommunala vuxenutbildningen och det är 200 fler än under 9. Stor grupp utanför arbetskraften Den andel av befolkningen mellan 16 och 64 år som ingår i arbetskraften, det vill säga är förvärvsarbetande eller inskrivna arbetslösa, uppgår i Värmlands län till cirka 77 procent, enligt RAMS och Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Det betyder att närmare en fjärdedel av befolkningen i de yrkesverksamma åldrarna studerar, är föräldralediga, tar del av sjukförsäkringen eller gör något annat. Andelen män som deltar i arbetskraften är ett par procent högre än den är för kvinnorna. Kvinnorna arbetar dessutom deltid i högre utsträckningen än männen gör. Arbetskraftsdeltagandet inom gruppen utrikes födda är 58 procent och bland svenskfödda personer deltar i Värmlands län 79 procent i arbetskraften. Det innebär att det finns en stor outnyttjad arbetskraftspotential hos den utrikes födda befolkningen, inte minst bland kvinnorna. Att öka utbudet av arbetskraft handlar i hög utsträckning även om en förbättrad integration. 8 Högskoleverkets statistik över nybörjare 9 Skolverket, statistik & analys
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Värmlands län 19 Öppet arbetslösa och sökande i program I kommande avsnitt används begreppet totalt antal inskrivna arbetslösa för den samlade gruppen öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. Arbetslöshetens utveckling Under hösten inleddes en lågkonjunktur som pågick under större delen av. Vid ingången av var arbetslösheten i länet som högst med 12,1 procent av den registerbaserade arbetskraften. Därefter skedde en nedgång av arbetslösheten som fortsatte fram till sommaren. Arbetslösheten var då nere i 8,7 procent. Som en följd av den ekonomiska oron i Europa och USA skedde sedan en uppgång under hösten, men efter årsskiftet /2012 har arbetslösheten åter sjunkit tillbaka och uppgick i maj 2012 till 8,5 procent. Nivån på arbetslösheten bestäms av faktorerna in- och utflöde i arbetslöshet samt hur lång tid varje individ befinner sig i arbetslöshet. Antalet nyinskriva har, till följd av den förbättrade konjunkturen, minskat efter. Under var antalet nyinskrivna i genomsnitt närmare 1 300 personer per månad. För var motsvarande siffra drygt 1 000 personer och för cirka 950 personer. Första kvartalet 2012 var genomsnittet närmare 900 per månad. En del av de arbetslösa har en lång sammanhängande tid i arbetslöshet eller ofta återkommande perioder av arbetslöshet. Exempelvis har antalet som varit utan arbete i mer än 24 månader ökat vid en jämförelse mellan första kvartalen de senaste åren. I slutet av första kvartalet hade knappt 1 300 personer varit utan arbete i mer än 24 månader. För ökar motsvarande siffra till närmare 1 900 personer och för 2012 till närmare 2 100 personer. Antalet arbetssökande som fått ett arbete har minskat under 2012 jämfört med Hittills i år (till och med maj månad) har cirka 9 000 inskrivna arbetssökande fått ett arbete. Under motsvarande period var antalet 10 000. Förutom efterfrågan av arbetskraft påverkar även demografi och säsongseffekter. Detta märks exempelvis i juni då många avslutar en utbildning och söker sig till arbetsmarknaden och i augusti då en del av dem som avslutar sommarjobb skriver in sig hos Arbetsförmedlingen. Utveckling av deltagare i program med aktivitetsstöd Antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program ökade kraftigt under lågkonjunkturen. I mars var antalet som högst. Då deltog närmare 7 400 personer eller 5,8 procent av den registerbaserade arbetskraften i ett program med aktivitetsstöd. När konjunkturen förbättrades sjönk antalet och var som lägst under sommaren med drygt 5 200 personer. Därefter förde den ekonomiska oron i Europa och USA med sig att antalet åter ökade. I april 2012 var antalet drygt 6 800 personer eller 5,3 procent av den registerbaserade arbetskraften. Under resterande delen av 2012 bedöms antalet fortsätta stiga något, för att sedan minska något under 2013. Jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar är de två arbetsmarknadspolitiska program som har klart flest deltagare. Tillsammans har de båda programmen cirka 80 procent av programdeltagarna.
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Värmlands län 20 Under 2012-2015 tillförs ökade resurser för att motverka långtidsarbetslösheten och möta inbromsningen på arbetsmarknaden. Satsningarna inriktas på ökade förmedlingsinsatser, förbättrad uppföljning av jobbsökande och fler programplatser. Tanken är att personer som varit utan arbete under lång tid och andra svaga grupper på arbetsmarknaden ska få bättre stöd. Jobb- och utvecklingsgarantin Jobb- och utvecklingsgarantin syftar till att ge stöd och hjälp till dem som varit frånvarande från arbetsmarknaden under en längre tid. I Värmlands län deltog 3 425 personer i programmet i slutet av maj 2012. Det är ungefär samma antal som ett år tidigare. Under den förbättring av konjunkturen som skedde under och första halvåret sjönk antalet något, men sedan hösten då konjunkturförbättringen bromsade in har antalet åter ökat. Antalet deltagare som ingår i jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas, sysselsättningsfasen, har det senaste året pendlat kring cirka 1 000 personer. I slutet av maj var antalet 1 080 personer. Antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin är jämnt fördelade när det gäller kön. När det gäller fördelningen på utbildningsnivå har drygt en fjärdedel förgymnasial utbildning, drygt hälften en gymnasial utbildning och resterande (cirka en sjättedel) en eftergymnasial utbildning. En jämförelse när det gäller utbildningsnivå visar att det främst är de med eftergymnasial utbildning som minskat sin andel under de senaste åren. Av samtliga som är inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin har andelen som är födda utanför Europa ökat något de senaste åren. En fördelning efter ålder visar att en av sex är under 25 år och en av fyra över 54 år. Ungdomarna har ökat sin andel av samtliga deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin under de senaste åren. I slutet av maj 2012 var 554 ungdomar under 25 år inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin. Jobbgarantin för ungdomar Jobbgarantin för ungdomar syftar, förutom till arbete, även till att motivera ungdomar att påbörja eller återgå till utbildning. Antalet inskrivna i programmet var som högst i mars då 2 350 personer deltog. I maj 2012 var antalet 1 595 personer, relativt jämnt fördelat mellan män och kvinnor. Av dem som är inskrivna i programmet är fördelningen när det gäller utbildningsnivå att 17 procent har en förgymnasial utbildning, närmare 80 procent en gymnasial utbildning och knappt 4 procent en eftergymnasial utbildning. Arbetslösheten minskar Utvecklingen på arbetsmarknaden fortsatte under hösten inte i samma positiva trend som under den första halvan av året. bedömning är utvecklingen av arbetsmarknaden blir svag under 2012 för att därefter bli något bättre 2013. Antalet totalt inskrivna arbetslösa beräknas öka med 100 personer under 2012 och därefter minska med 500 personer under 2013. Det skulle betyda att antalet totalt inskrivna arbetslösa är 11 800 personer sista kvartalet 2013.
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Värmlands län 21 Tabell 6: Totalt antal inskrivna arbetslösa Antal Förändring mot motsvarande kvartal året innan kvartal 4 12 200-7,6% 2012 kvartal 4 12 300 0,8% 2013 kvartal 4 11 800-4,1% Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens struktur Under första kvartalet 2012 uppgick arbetslösheten i länet till 9,8 procent av den registerbaserade arbetskraften. Jämfört med ett år tillbaka är det en minskning med en halv procentenhet. I riket som helhet uppgick arbetslösheten till 8,6 procent det första kvartalet och Värmlands län ligger därmed något över riksgenomsnittet. Variationer finns inom länet. Kommunerna Hammarö och Årjäng hade den lägsta arbetslösheten, båda 7,1 procent av den registerbaserade arbetskraften, och Storfors kommun den högsta med 13,4 procent. Under det gångna året har arbetslösheten minskat med 0,3 procentenheter bland kvinnorna i länet och med 0,5 procentenheter bland männen. Det är en utveckling som är aningen bättre än för riket som helhet. Arbetslösheten är nu åter något högre bland männen än kvinnorna och det beror på den konjunkturmattning som skett inom branscher där männen är överrepresenterade. Bland ungdomarna uppgick arbetslösheten det första kvartalet 2012 till 22,9 procent av den registerbaserade arbetskraften för åldersgruppen 18-24 år. Det är en minskning med 1,6 procentenheter jämfört med samma tidpunkt. Även när det gäller ungdomarna är variationerna stora inom länet. Årjängs kommun har den klart lägsta ungdomsarbetslösheten med 11,1 procent. För Munkfors kommun och Hagfors kommun är motsvarande siffror 34,1 procent och 33,1 procent. En stor del av förklaringen till de lägre siffrorna i Årjäng är den omfattande gränshandeln i kommunen och handeln är ofta en bransch där ungdomar får sitt första arbete. För Värmlands ungdomar finns även en god arbetsmarknad i Norge och många ungdomar väljer att arbeta där en tid för att sedan återvända för fortsatta studier eller arbete i Sverige. Andelen arbetslösa ungdomar är högre i Värmlands län än i riket som helhet. I riket uppgick andelen det första kvartalet 2012 till 17,6 procent av den registerbaserade arbetskraften för åldersgruppen. Bland äldre arbetssökande, 55-64 år, är arbetslösheten ungefär densamma som för ett år sedan och uppgick kvartal 1 2012 till 7,5 procent av den registerbaserade arbetskraften för åldersgruppen. Det är något högre än i riket som helhet. Bland utrikes födda är arbetslösheten betydligt högre än bland inrikes födda. För kvartal 1 2012 uppgick arbetslösheten för utrikes födda till 22,9 procent av den registerbaserade arbetskraften för gruppen jämfört med 8,6 procent för inrikes födda. I riket som helhet är motsvarande siffror 20,2 procent respektive 6,5 procent. Jämfört med ifjol har det skett en ökning med närmare en procentenhet för utrikes födda och en minskning med drygt en halv procentenhet för inrikes födda.