Stadsledningskontoret Utredningar & rapporter nr 4 Juni 21 Med fokus på Umeå lokala arbetsmarknad Varuproduktion (23 %) Offentligt dominerade tjänster (42 %) Privat dominerade tjänster (34 %) 1 (23) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, oktober 21
Sammanfattning Bakgrund och syfte 3 Umeå LA är minst befolkningsmässigt men har störst utvecklingskraft 5 Kommentarer till befolkningsavsnittet 5 Även sysselsättningsmässigt visar Umeå LA störst utvecklingskraft 6 Kommentarer till sysselsättningsavsnittet 7 Relativt hög förvärvsintensitet trots stort antal studerande 8 Kommentar till avsnittet om förvärvsintensitet 8 Låg andel företagare i Umeå LA både bland män och kvinnor 9 Kommentar till avsnittet om företagande 9 Umeå LA har haft en god lönesummeutveckling 1 Kvinnors och mäns lönesumma 11 Kommentarer till avsnittet om lönesummor och kontrolluppgifter 12 Umeå LA har en relativt begränsad bredd i sin näringsstruktur 13 Branschbredden 13 Kommentar till näringslivsavsnittet 13 Kunskap Umeås starkaste gren 14 Kommentarer till kunskapsavsnittet 15 Komponentanalysen 16 Komponenter i analysen 16 Jämförelsegruppen 16 Kommentarer till komponentanalyen 17 Bilaga 1 18 Vad är en lokal arbetsmarknad? 18 Bilaga 2 19 Regionförstoring 19 Bilaga 3 2 Komponentanalys av sysselsättningsutvecklingen 2 Inledning 2 Komponenter i analysen 2 Strukturkomponenten 2 Regionkomponenten 2 Beräkningsprocessen 21 Bilaga 4 22 Lönesummeutvecklingen inom Umeå LA 22 Kommentarer till bilaga 4 22 Bilaga 5 23 Konstruktionen av branschgrupper 23 Branschbredd 23 Statistiska centralbyrån, Enheten för företags- och registerbaserad statistik, Gunnar Hedin, Björn Tegsjö Referent: Annalena Löfgren, Stadsledningskontoret, tel. 9-16 12 42
Sammanfattning Umeå LA är en medelstor lokal arbetsmarknad (LA) med stark tillväxt sedan snart ett halvt sekel. Endast de tre storstadsdominerade lokala arbetsmarknaderna Stockholm-Solna LA, Göteborgs LA och Malmö- Lunds LA samt Strömstads LA, vars tillväxt drivs på av gränshandeln med Norge, har hittills långsiktigt kunnat konkurrera med Umeå LA. Den egenskap som främst påverkar utvecklingen i Umeå LA är den välutbildade arbetskraften. Där är Umeå LA bäst i Sverige. Umeå LA har en relativt begränsad men god näringsstruktur. Trots att de lokala arbetsmarknaderna i södra Sverige är betydligt större och trots att Umeå LA endast är den fjärde största lokala arbets mark naden i Norrland har de övriga lokala arbetsmark naderna i jämförelsegruppen inte kunnat visa samma tillväxt som Umeå LA. Dominansen av politiskt styrda verksamheter i Umeå LA medför att marknadskrafternas konjunktursvängningar inte är lika tydliga som i övriga lokala arbetsmarknader i jämförelsegruppen. Det är Umeå kommun, som regionalt centrum, som bär upp Umeå LA, eftersom övriga kommuner som ingår i den lokala arbetsmarknaden är små och svaga utvecklingsmässigt. Umeå som kommun har haft en exceptionell befolknings- och sysselsättningsutveckling och tar nu upp kampen med flera syd- och mellansvenska kommuner som t.ex. Jönköping, Örebro och Linköping. Umeå är den största kommunen i Norrland och den elfte största kommunen i landet med cirka 115 invånare. I och med denna snabba utveckling har Umeå avsevärt stärkt sin roll i olika avseenden både i närområdet och i ett nationellt perspektiv. Umeå LA har hittills burits upp av utvecklingen i Umeå kommun men på sikt kanske det behövs ny näring för att komma vidare. Botniabanan ger en möjlighet till att vidga den lokala arbetsmarknaden mot Örnsköldsviks LA, vilken har sitt kännetecken i högteknologisk varuproduktion. En medveten satsning på att öka samarbetet mellan de båda lokala arbetsmarknaderna kan på sikt utveckla en ny stark region i Norrland. Förebilder finns främst i Öresundsregionen och i Östergötland. Bakgrund och syfte Umeå kommun har under det senaste halvseklet haft en jämn och positiv befolknings- och sysselsättningsutveckling. Denna utveckling har pågått sedan mitten på 196-talet, då Umeå universitet grundades. För cirka tjugo år sedan passerade Umeå kommun både Gävle och Sundsvall befolkningsmässigt. Idag har Umeå kommun cirka 2 fler invånare än Sundsvall och Gävle. Umeå tar nu upp kampen med flera syd- och mellansvenska kommuner som t.ex. Jönköping och Linköping. Umeå är den största kommunen i Norrland och den elfte största kommunen i landet med cirka 115 invånare. I och med denna snabba utveckling har Umeå avsevärt stärkt sin roll i olika avseenden både i närområdet och i ett nationellt perspektiv. Utifrån dessa utgångspunkter kommer vi att visa var Umeå kommun tillsammans med sitt närmaste omland idag står i fråga om befolkning, arbetsmarknad och näringsliv. Eftersom studien har fokus på arbetsmarknad och näringsliv är det en fördel att inte enbart utgå från Umeå kommun, utan från hela det område som ingår i kommunens influensområde vad gäller boende och arbete. SCB har delat in Sverige i lokala arbetsmarknader (LA) som var och en omfattar en eller flera kommuner. De lokala arbetsmarknaderna har konstruerats så att varje LA är relativt oberoende av omvärlden med avseende på utbud och efterfrågan på arbetskraft. År 28 fanns 75 lokala arbetsmarknader i Sverige. Läs mer om lokala arbetsmarknader i bilaga 1. Umeå LA omfattar enligt SCB:s indelning, förutom Umeå kommun, de närliggande kommunerna Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Vindeln och Vännäs. I studien jämförs Umeå LA med sju andra lokala arbetsmarknader som har liknande betingelser som Umeå LA. Tre av dessa är de norrländska Gävle LA, Sundsvalls LA och Luleå LA. Övriga är Väste rås LA och Örebro LA i Svealand samt Linköpings LA och Jönköpings LA i Götaland. I studien görs en deskriptiv analys av förhållanden som kan ha medverkat till den positiva utvecklingen i Umeå lokala arbetsmarknad. Utöver befolkningsförhållanden Utredningar och rapporter nr 2, oktober 21 3 (23)
beskrivs sysselsättningens struktur och utveckling, näringslivets struktur samt arbetsstyrkans kunskapsnivå. Lönesumman används för att ge en bild av Umeå LA:s ekonomiska styrka och tillväxt. Med hjälp av komponentanalys görs ett försök att visa hur stor del av den regionala sysselsättningsutvecklingen som beror på branschernas sammansättning i de lokala arbetsmarknaderna och hur stor del som beror på andra regionalt betingade egenskaper. I fem bilagor redogörs för lokala arbetsmarknader, regionförstoring, komponentanalys och den interna strukturen i Umeå LA samt användningen av svensk näringsgrensindelning (SNI) i rapporten. Det statistiska källmaterialet utgår från SCB:s Regi ster baserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). All statistik vid sidan av beräkningen av förvärvs intensitet utgår från personer som har sitt arbete i den lokala arbetsmark naden (arbetsställebefolkning eller dagbefolkning). Diagram 1. Antal invånare 28 i lokala arbetsmarknader 3 25 2 15 1 5 Umeå Sundsvall Gävle Luleå Jönköping Örebro Västerås Linköping 4 (23) Utredningar och rapporter nr 2, oktober 21
Umeå LA är minst befolkningsmässigt men har störst utvecklingskraft Umeå LA har haft mer än dubbelt så stor befolkningsökning som Linköpings LA sedan 197 och tre gånger så stor jämfört med Luleå, Jönköpings och Örebro lokala arbetsmarknader. Procentuellt sett har den varit jämförbar med utvecklingen i Stockholm-Solna LA. Befolkningsutvecklingen i Umeå LA kan karaktäriseras som stabilt starkt positiv under snart ett halvt sekel. Umeå LA och Sundsvalls LA har vardera något mindre än 15 invånare och är därmed de minsta lokala arbetsmarknaderna av de åtta i jämförelsegruppen. Linköpings LA kommer på fjärde plats i landet efter de tre storstadsdominerade lokala arbetsmarknaderna och har drygt 1 fler invånare än Umeå LA. Under perioden 197 29 ökade befolkningen i Stockholm-Solna LA och Umeå LA med 39 respektive 38 procent, vilket var mer än dubbelt så stor ökning jämfört med landet som helhet (16 procent). I den största lokala arbetsmarknaden i jämförelsegruppen, Linköpings LA, uppgick ökningen till 17 procent. I Luleå LA, som är Norrlands största lokala arbetsmarknad, ökade antalet invånare med 13 procent medan befolkningen i Gävle LA och i Sundsvalls LA minskade något under den aktuella perioden. Kommentarer till befolkningsavsnittet Umeå LA är den minsta lokala arbetsmarknaden i jämförelsegruppen med 143 invånare. Den kommer på fjärde plats i Norrland och på nittonde plats i landet. Umeå LA har således en nackdel i att vara liten i förhållande till de lokala arbetsmarknader som man jämför sig med. På den positiva sidan kan nämnas att Umeå LA har haft en exceptionell befolkningsutveckling sedan 197. Procentuellt sett har den varit jämförbar med utvecklingen i Stockholm-Solna LA. Diagram 2. Befolkningsutvecklingen 197 29 i procent i jämförelsegruppens lokala arbetsmarknader 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Umeå Linköping Jönköping Örebro Luleå Västerås Sundsvall Gävle -5 Utredningar och rapporter nr 2, oktober 21 5 (23)
Även sysselsättningsmässigt visar Umeå LA störst utvecklingskraft Umeå LA är en av få lokala arbetsmarknader som genom sin snabba sysselsättningsökning ligger i paritet med den i de tre storstadsdominerade lokala arbetsmarknaderna. Sysselsättningsmässigt är Umeå LA minst av de åtta lokala arbetsmarknader som ingår i jämförelsegruppen. Utöver Umeå LA Diagram 3. Antal förvärvsarbetande i lokala arbetsmarknader 28 12 1 8 6 4 2 Umeå Sundsvall Gävle Luleå Jönköping Västerås Örebro Linköping ingår Gävle LA och Sundsvalls LA i en grupp som 28 hade omkring 7 förvärvsarbetande. Linköpings LA var störst med 113 förvärvsarbetande och även de övriga sydliga lokala arbetsmarknaderna i jämförelsegruppen hade något fler än 1 förvärvsarbetande. Luleå LA var den största lokala arbetsmarknaden i Norrland med 8 förvärvsarbetande. De fyra norrländska lokala arbetsmarknaderna är således syssel - sättningsmässigt relativt små i jämförelse med de sydligare belägna. Sysselsättningsutvecklingen under perio den 199 28 präglas av turbu lens, vilket framgår av diagram 4. Under den ekonomiska recession som ägde rum under åren 1991 1993 minskade sysselsättningen i Sverige med cirka 16 procent. I Umeå LA uppgick minskningen till 13 procent. Umeå LA klarade således recessionen relativt bra. Under perioden Diagram 4. Sysselsättningsutveckling i lokala arbetsmarknader under 199 1993, 1993 2 och 2 28. Procent 15 199 1993 1993 2 2 29 1 5-5 -1-15 -2 Linköping Sundsvall Gävle Västerås Luleå Örebro Jönköping Umeå 6 (23) Utredningar och rapporter nr 2, oktober 21
1993 2 skedde en viss återhämtning i de flesta lokala arbetsmarknader i jämförelsegruppen. Den var störst i Jönköpings LA med en ökning på 12 procent följd av Linköpings LA och Umeå LA med 7,5 procent. I Sundsvalls och Luleå LA kom återhämtningen igång först under -talet. Under -talet utvecklades arbetsmarknaden i Umeå LA mycket positivt både i jämförelse med jämförelsegruppen och med övriga lokala arbetsmarknader i landet. Sysselsättningen ökade med 11 procent, vilket var nästan dubbelt så mycket som ökningen i de tre övriga stora norrländska lokala arbetsmarknaderna. Den positiva utvecklingen under -talet avstannade emellertid under 28. Endast i Stockholm-Solna LA ökade antalet sysselsatta under året med mer än 1 procent. I Umeå LA uppgick ökningen till,3 procent. Orsaken till nedgången var krisen i västvärldens finansiella system. Under 29 sjönk sysselsättningen i riket med cirka 2 procent. Hur fördelningen ser ut på regional nivå kan SCB publicera först i december 21. Sammantaget var det endast Umeå LA och Jönköpings LA i jämförelsegruppen som hade fler sysselsatta 28 än 199 (diagram 5). I Umeå LA ökade antalet sysselsatta under perioden med 3,2 procent och i Jönköpings LA med 2,7 procent. Övriga lokala arbetsmarknader har långt kvar innan de har uppnått 199 års sysselsättningsnivå. Kommentarer till sysselsättningsavsnittet Även sysselsättningsmässigt är Umeå LA en medelstor lokal arbetsmarknad. Den kommer på fjärde plats i Norrland 1 och på artonde plats i riket. Umeå LA tillhör dock en av de få lokala arbetsmarknader i landet som har återhämtat sig sysselsättningsmässigt från 199-talets ekonomiska recession. Läs mer om detta i avsnittet om komponentanalys. Frånsett Luleå LA är de övriga norrländska arbetsmarknaderna i jämförelsegruppen relativt jämnstora. Luleå LA hade en regionförstoring 28, då Kalix och Övertorneå kommuner förlorade sin status som självständigakommuner och införlivades i Luleå LA Diagram 5. Sysselsättningsutvecklingen 199-28 i lokala arbetsmarknader i procent 6 4 2-2 -4-6 -8-1 -12-14 -16 Sundsvall Luleå Gävle Västerås Linköping Örebro Jönköping Umeå Utredningar och rapporter nr 2, oktober 21 7 (23)
Relativt hög förvärvsintensitet trots stort antal studerande Trots sitt stora antal studenter kan Umeå LA anses ligga på en relativt hög förvärvsnivå om man tar i beaktande att Umeå LA är den minsta lokala arbets marknaden med det största antalet studerande på universitet/högskola i jämförelsegruppen. Förvärvsintensiteten, dvs. andelen personer med förvärvsarbete, är ett mått som anger hur stor andel av befolkningen i en viss åldersgrupp som får sin försörjning från förvärvsarbete. SCB anger ofta förvärvsintensiteten för åldersgruppen 2 64 år, det vill säga den åldersgrupp som också i många studier betraktas som den approximativt vanligaste arbetsföra åldern. Regioner med en stor andel vuxenstuderande har oftast en något lägre förvärvsintensitet på grund av att andelen förvärvsarbetande bland studerande är låg. Även en relativt stor inflyttning från utlandet kan påverka förvärvsintensiteten negativt. En tredje faktor, som framför allt berör gränsregioner, är att den officiella statistiken för närvarande inte tar hänsyn till personer som bor i Sverige och arbetar i något av våra grannländer. Dessa personer räknas som ej förvärvsarbetande vilket i statistiken minskar den andel av befolkningen som förvärvsarbetar. För Umeå LA:s del är det framför allt det stora antalet vuxenstuderande som medverkar till att förvärvsintensiteten i Umeå LA inte ligger i topp 3. Övriga två faktorer spelar en mindre roll eftersom andelen personer med utländsk bakgrund är betydligt lägre i Umeå LA än i riket som helhet och att Umeå LA inte har några stora pendlingsströmmar till grannländerna. I diagram 6 kan vi se att de två lokala arbetsmarknader i jäm fö relse gruppen med stora universi tet det vill säga Linköpings LA och Umeå LA ligger i botten med en förvärvs intensitet på 75,6 respektive 76,6 procent. Endast två lokala arbetsmarknader i jämförelsegruppen hade en högre förvärvsintensitet än riksgenomsnittet som låg på 77,5 procent. I Sundsvalls LA var den 79,2 och i Jönköpings LA 81,1 procent. Kommentar till avsnittet om förvärvsintensitet Umeå LA har en förvärvsintensitet som ligger en procentenhet under riksgenomsnittet, vilket innebär en placering som den näst lägsta i jämförelsegruppen. Trots det kan förvärvsnivån i Umeå LA anses ligga på en relativt hög nivå om man tar i beaktande att Umeå LA är den minsta lokala arbetsmarknaden med det största antalet studerande vid universitet/högskola i jämförelse gruppen. Diagram 6. Förvärvsintensitet år 28 i lokala arbetsmarknader (procent) 84 82 8 78 76 74 72 7 68 Linköping Umeå Västerås Luleå Gävle Örebro Sundsvall Jönköping 3) Det är möjligt att mäta studenternas förvärvsintensitet och deras påverkan på förvärvsintensiteten i Umeå LA. En sådan bearbetning ligger dock utanför denna studie. 8 (23) Utredningar och rapporter nr 2, oktober 21
Låg andel företagare i Umeå LA både bland män och kvinnor De förvärvsarbetande delas ofta upp i anställda och företagare. En stor andel företagare brukar betraktas som något positivt som speglar initiativkraft och företagaranda och som även kan leda till större tillväxt i regionen. I begreppet Företagare räknas i detta avsnitt både Egna företagare och Anställda i eget AB. Egna företagare utgörs av enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag som deklarerat ett överskott av aktiv näringsverksamhet. Som Anställda i eget AB klassas delägare i det fåmansaktiebolag 3 där de bedriver sin huvudsakliga verksamhet. Ett viktigt skäl att ha med även Anställda i eget AB i gruppen Företagare är att skillnaden mellan de två ingående grupperna är rela tivt liten. Den största skillnaden har således oftast att göra med i vilken juridisk och skattemässig form man valt att driva sina verksamheter. En jämförelse mellan Umeå LA och övriga lokala arbets marknader i jämförelsegruppen visar att andelen företagare i Umeå LA är relativt låg både för män och för kvinnor. Den totala andelen företagare är 6,8 procent i Umeå LA. Endast Gävle LA har en lägre andel med 6,7 procent. Skillnaderna mellan de åtta lokala arbetsmarknaderna är dock små med en variationsbredd på 2 procentenheter. Linköpings LA med 8,7 procent egna företagare hamnar i topp. Ingen i jämförelsegruppen når upp till rikets genomsnitt som var 12,5 procent för män, 5,5 procent för kvinnor och 9,1 procent för båda könen. Kommentar till avsnittet om företagande Samtliga lokala arbetsmarknader i jämförelsegruppen utgör regionala centra med offentliga funktioner inom bl.a. administration och undervisning. Denna typ av lokala arbetsmarknader får därför i regel relativt låg andel företagare. Umeå LA, som har den största andelen sysselsatta inom offentligt dominerade tjänster, tillhör även de lokala arbetsmarknader som har den lägsta andelen företagare. 3) Ett fåmansaktiebolag är ett aktiebolag där fyra eller färre personer äger så många aktier eller andelar att dessa personer har mer än hälften av rösterna för aktierna eller andelarna i företaget. Diagram 7. Andel företagare (egna företagare och företagare i eget AB) efter kön och lokal arbetsmarknad 28 14 12 Män Kvinnor Totalt 1 8 6 4 2 Gävle Umeå Luleå Sundsvall Jönköping Västerås Örebro Linköping Utredningar och rapporter nr 2, oktober 21 9 (23)
Diagram 8. Lönesummans storlek i löpande penningvärde 23 och 28 i miljarder kronor i lokala arbetsmarknader 35 2 28 3 25 2 15 1 5 Umeå Sundsvall Gävle Luleå Jönköping Örebro Västerås Linköping Umeå LA har haft en god lönesummeutveckling Lönesumman för både kvinnor och för män i Umeå LA har utvecklats positivt mellan 23 och 28 t.o.m. något bättre än för riksgenomsnittet. Lönesumman är främst ett mått som används som en indikator på regional tillväxt. SCB:s lönesummestatistik baseras på de kontrolluppgifter (KU) som arbetsgivare lämnar till anställda och till Skatteverket. I lönesumman ingår endast förvärvsinkomst från tjänst, medan inkomster från näringsverksamhet ligger utanför lönesumman. I detta avsnitt studeras även fördelningen av lönesummor genererade av män respektive kvinnor. Umeå LA hade den minsta lönesumman 28 i jämförelsegruppen med 18,2 miljarder kronor (diagram 7). Linköpings LA hade den största med drygt 3 miljarder. De fyra norrländska lokala arbetsmarknaderna ligger lägst med runt 2 miljarder kronor medan de från södra Sverige ligger på nivån 27 31 miljarder kronor. Tre lokala arbetsmarknader hade en likartad lönesummeutveckling under perioden 23 28 (diagram 8). I Umeå LA, Jönköpings LA och Gävle LA ökade lönesumman med 28 procent. Sundsvalls LA och Linköpings LA hade den svagaste lönesummeutvecklingen i jämförelse gruppen med 21 respektive 24 procent. I riket ökade den med 27 procent. Diagram 9. Lönesummans utveckling i procent 23 28 i lokala arbetsmarknader 3 25 2 15 1 5 Sundsvall Linköping Västerås Luleå Örebro Gävle Jönköping Umeå 1 (23) Utredningar och rapporter nr 2, oktober 21
Diagram 1. Lönesummor i miljarder kronor 28 intjänade av män och kvinnor i lokala arbetsmarknader 2 18 Män Kvinnor 16 14 12 1 8 6 4 2 Umeå Sundsvall Gävle Luleå Jönköping Västerås Örebro Linköping Kvinnors och mäns lönesumma Det är möjligt att särskilja på lönesummor intjänade av män respektive kvinnor i Löne summestatistiken. I dia gram 9 redo visas fördelningen av lönesummor mellan män och kvinnor för de lokala arbetsmarknader som ingår i jämförelse gruppen. Genomgående är männens samlade lönesumma högre än kvinnor nas. Umeå LA har den minsta totala löne summan både för män och för kvinnor. I diagram 1 redovisas kvinnors andel av mäns lönesumma. I Umeå LA var den 71 procent. I jämförelsegruppen var det endast Sundsvalls LA som hade en högre andel. I Gävle LA och Linköpings LA var motsvarande andelar 66 respektive 67 procent. (diagram 1). Vad är det som gör att kvinnornas totala lönesumma endast utgör ca 7 procent av männens? Om vi i stället för de totala lönesummorna redovisar kontrolluppgifter för män och kvinnor och fördelar dem efter storleken på det lönebelopp som står på respektive kontrolluppgift och sätter kvinnors kontrolluppgifter i relation till mäns blir resultatet enligt diagram 11. I Umeå LA och i övriga lokala arbetsmarknader i jämförelse gruppen har kvinnor fler kontrolluppgifter med låga löne inkomstbelopp än män. Det gäller ända upp till 3 kronor. Kontrolluppgifter med belopp över 3 kr (gröna staplar) för kvinnor utgör endast knappt 4 procent av motsvarande antal kontrolluppgifter för män. Ser vi till alla kon trolluppgifter i Umeå LA utgör kvinnornas andel 93 procent av männens. Diagram 11. Kvinnors andel i procent av mäns lönesumma 28 i lokala arbetsmarknader 8 75 7 65 6 55 5 Gävle Linköping Västerås Jönköping Luleå Örebro Umeå Sundsvall Utredningar och rapporter nr 2, oktober 21 11 (23)
Diagram 12 redovisar lönesummans utveckling under perioden 23-28. I Umeå LA var utvecklingen god under perioden både för kvinnor och för män. I jämförelsegruppen hade kvinnorna i Umeå LA och Jönköpings LA den högsta utvecklingen. Även för männen var lönesummans utveckling högst i Umeå LA men då tillsammans med Gävle LA. Sundsvalls LA hade den lägsta utvecklingen både för kvinnor och för män. Kommentarer till avsnittet om lönesummor och kontrolluppgifter Även lönesummans storlek visar att Umeå LA tillhör de minsta ekonomierna i jämförelsegruppen. Tillsammans med Jönköpings LA har dock lönesummans utveckling varit starkast i Umeå LA både för kvinnor och för män i jämförelsegruppen. Den har för dessa två lokala arbets- marknader varit något högre än för riksgenomsnittet som var 29 för kvinnor och 26 procent för män. Om man betraktar varje kontrolluppgift som ett jobb som baseras på en anställning kan man säga att kvinnors anställningar ger mindre i löneinkomst än mäns. Det mest slående är att kvinnor i så liten utsträckning har jobb som ger löneinkomster över 3 kronor. I Sundsvalls LA och Umeå LA är denna andel något högre än i övriga jämförelsegruppen. Den viktigaste förklaringen till de stora skillnaderna mellan den samlade lönesumman för kvinnor och män är således att kvinnor deltidsarbetar i betydligt högre utsträckning än män. Andra faktorer som påverkar resultatet är att kvinnor studerar i högre grad än män och att de i högre utsträckning än män tar ansvar för små barn. 16 14 1 99 999 1 199 999 2 299 999 3 + Totalt 12 1 8 6 4 2 Jönköping Gävle Luleå Västerås Linköping Örebro Umeå Sundsvall Diagram 12. Antal KU 28 för kvinnor i relation till antal KU för män efter den löneinkomst som finns angiven i kronor på resp. kontrolluppgift fördelade efter lokala arbetsmarknader. Diagrammet är konstrue rat så att värden över 1 anger att det finns fler kontrolluppgifter som är utställda på kvinnor än på män. 35 3 25 2 15 1 5 Män Kvinnor Sundsvall Luleå Örebro Västerås Linköping Gävle Umeå Jönköping Riket Diagram 13. Lönesummeutvecklingen för män och kvinnor i procent 23-28 i lokala arbetsmarknader 12 (23) Utredningar och rapporter nr 2, oktober 21
Umeå LA har en relativt begränsad bredd i sin näringsstruktur Näringslivets struktur i Umeå LA är relativt begränsad till sin bredd. Den relativt stora dominansen av politiskt styrda verksamheter innebär mindre påverkan från marknadskrafterna än i övriga lokala arbetsmarknader i jämförelsegruppen. Näringsstrukturen är en av de faktorer som påverkar en regions ekonomiska möj lig heter till utveckling. Den beskrivs här utifrån tre branschgrupper 4 : Varu produktion, Privat dominerade tjänster och Offen tligt dominerade tjänster. Gene rellt kan sägas att i befolkningsmässigt stora loka la arbetsmarknader dominerar tjänste nä ringarna, medan fördelningen i de minsta är relativt jämn mellan de tre branschgrupperna. Offentligt dominerade tjänster är en viktig branschgrupp i Umeå LA, där den 28 svarade för 42 procent av sysselsättningen. Privata tjänster stod för 34 procent och Varu produktion för 23 procent. Umeå LA har den högsta andelen förvärvsarbetande inom Offentligt dominerade tjänster i jämförelsegruppen. Andelen som arbe tade inom Privata tjänster var nästan lika stor i alla lokala arbetsmarknader i jämförelsegruppen. Endast Sundsvalls LA avvek från de övriga med 4 procent. Umeå LA och Sundsvalls LA har den lägsta andelen inom Varuproduktion och Västerås LA och Gävle LA den största andelen. Branschbredden Branschbredd är ett mått som mäter mång falden i näringsstrukturen på lägsta näringsgrensnivå (femsiffernivå). I 28 års Re gi sterbaserade arbets mark nadsstatistik redo visas branschbredden en ligt en ny näringsgrens nomenklatur benämnd SNI 27. I diagram 11 re dovisas bransch bredden dels utifrån den nya indelningen, dels utifrån den tidigare SNI 22. Umeå LA hade 565 detaljgrupper enligt SNI 27, vilket är det lägsta antalet i jämförelsegruppen. Linköpings LA och Örebro LA hade flest med vardera nästan 63 detaljgrupper (se diagram 11). Kommentar till näringslivsavsnittet Umeå LA tillhör de lokala arbetsmarknader i landet som har den största andelen förvärvsarbetande inom Offentligt dominerade tjän ster och ligger därmed även högst i jämförelsegruppen. Närings strukturen i Umeå LA skiljer sig från de storstadsdominerade lokala arbetsmarknaderna i vilka Privat dominerade tjänster spelar en avsevärt större roll för sysselsättningen. Branschbredden i Umeå LA är begränsad i jämförelse med andra lokala arbetsmark nader i jämförel segruppen. Exempelvis har Sund svalls LA, som är endast något större än Umeå LA, betydligt fler detaljgrupper representerade och kan därmed anses ha ett mer diversifierat näringsliv. 5) SNI betyder Svensk näringsgrensindelning, vilken är en svensk variant av EU:s näringsgrensindelning. Antalet branscher på lägsta nivå (detaljgrupper) är 822 enligt SNI 27. I SNI 22 är antalet 777. Läs mer om detta i bilaga 5. Diagram 14. Näringsgrensfördelningen i lokala arbetsmarknader 28 5 4 3 2 1 Diagram 15. Antalet branscher år 28 i lokala arbetsmarknader enligt SNI 27 och SNI 22 64 62 6 Varuproduktion Privat dominerade tjänster Offentlig dominerade tjänster Västerås Gävle Jönköping Linköping Sundsvall Örebro Luleå Umeå SNI 27 SNI 22 4) Varuproduktion omfattar jordbruk m.m., utvinning, tillverkning, energi- och vatten försörjning, avfallshantering samt byggindustri. Privat dominerade tjänster omfattar handel, transporter, kommunikationer, personliga och kulturella tjänster samt finansiell verksamhet och företagstjänster. Offentligt dominerade tjänster omfattar vård, omsorg, utbildning, forskning samt offentlig förvaltning. Läs mer om indelningen i bilaga 5. 58 56 54 52 5 Sundsvall Luleå Örebro Västerås Linköping Gävle Umeå Jönköping Riket Utredningar och rapporter nr 2, oktober 21 13 (23)
Kunskap Umeås starkaste gren Umeå LA:s relativt begränsade storlek och näringsstruktur kompenseras mer än väl av en mycket hög kompetensnivå hos arbetsstyrkan, vilken t.o.m. är högst i landet. Att mäta kunskapsnivån hos arbetskraften i en region ger en bild av dess styrka och förmåga att utvecklas. Det finns flera metoder att mäta kompetensen i företag och organisationer. Ett vanligt sätt är att klassificera företags verksamhet utifrån kunskapsinnehållet i deras varor och tjänster. Exempelvis anses det behövas ett stort mått av kunskap för att kunna framställa högteknologiska produkter och de företag som producerar dessa varor klassificeras därför som kunskapskrävande. Ett företag kan vara högteknologiskt, men verksamheten på det enskilda arbetsstället behöver därför inte kräva kvalificerade yrken. Exempelvis klassificeras elektronikindustrin i Örebro LA som en kunskapsintensiv bransch men i Örebro LA omfattar den relativt enkla arbetsuppgifter, som består i att sätta samman produkter. Det kvalificerade arbetat med att utveckla produkterna sker till största delen utanför Örebro LA. För att komma bort från ovan beskrivna problem har vi valt att mäta kunskapsinnehållet genom att observera utbildningsnivån hos de förvärvsarbetande i respektive branschgrupp 6. Den population som vi utgår från i redovisningen är förvärvsarbetande i åldern 25 64 år. Utbildningsnivå redovisas på följande sätt: Kort utbildning: grundskola eller motsvarande. Medellång utbildning: gymnasium eller motsvarande samt högst två års utbildning på högskola/universitet. Lång utbildning: minst tre års utbildning på högskola/universitet. Diagrammet nedan redovisar sysselsatta efter utbildningsnivå 28. I Umeå LA var drygt 3 procent av arbetskraften långtidsutbildad. Linköpings LA kom på andra plats med 26 procent. Den lägsta andelen i 6) Branschindelningen är densamma som i avsnitten om näringsstruktur och i komponentanalys. Diagram 16. Andel förvärvsarbetande 25 64 år i procent fördelade efter utbildningsnivå och lokal arbetsmarknad 8 Kort Medellång Lång 7 6 5 4 3 2 1 Gävle Sundsvall Jönköping Örebro Västerås Luleå Riket Linköping Umeå 14 (23) Utredningar och rapporter nr 2, oktober 21
Lokal arbetsmarknad (LA) Varuproduktion Lokal arbetsmarknad (LA) Privat dominerade tjänster Lokal arbetsmarknad (LA) Offentligt dominerade tjänster Västerås 15, Umeå 22,7 Umeå 49,3 Linköping 14,6 Linköping 2,3 Linköping 4,3 Riket 12, Riket 2,2 Riket 38,9 Gävle 1,6 Luleå 16,3 Örebro 38,3 Umeå 1,5 Västerås 14,3 Jönköping 37, Luleå 9,2 Sundsvall 14, Luleå 36,8 Jönköping 9, Örebro 13, Gävle 36,1 Sundsvall 8,3 Jönköping 13, Västerås 34,9 Örebro 7,9 Gävle 11,6 Sundsvall 34,2 Tablå 2 Andel sysselsatta i åldern 25 64 år med minst tre års eftergymnasial utbildning fördelade efter bransch i lokala arbetsmarknader och i riket Lokala arbetsmarknader rangordnade efter andel långtidsutbildade branschvis jämförelsegruppen hade Gävle LA, Sundsvalls LA och Jönköpings LA med vardera ca 2 procent. Av övriga norrländska lokala arbetsmarknader har även Luleå LA en relativt hög andel långtidsutbildade. Umeå LA har som nämnts tidigare den högsta andelen sysselsatta med lång utbildning om vi utgår från samtliga branscher. I en uppdelning i tre branschgrupper har Umeå LA den högsta andelen långtidsutbildade framför allt inom Offentligt dominerade tjänster, där nästan hälften av arbetskraften år 28 hade minst treårig högskoleutbildning. Även inom privat dominerade tjänster har Umeå LA en stark position kunskapsmässigt. Endast inom varu produktion ligger utbildningsnivån under riks genomsnittet. Kommentarer till kunskapsavsnittet Umeå LA håller en mycket hög kunskapsnivå i sitt näringsliv, t.o.m. den högsta i landet. Kunskaps nivån i Umeå LA ligger således något högre än i landets huvudstadsregion trots dess många specialistfunktioner. Den lokala arbetsmarknad i jämförelsegruppen som ligger närmast efter Umeå LA är Linköpings LA, som har en något bredare branschmässig kunskaps nivå genom den höga kunskapsnivån inom varuproduktion. Utredningar och rapporter nr 2, oktober 21 15 (23)
Komponentanalysen Umeå LA präglas både av en fördelaktig branschstruktur och att även andra regionala egenskaper varit gynnsamma för en stark sysselsättnings utveckling. Komponentanalysen visar att Umeå LA ligger nära den situation som är kännetecknande för de tre storstädernas lokala arbetsmarknader. Med komponentanalys söker man få svar på frågan varför sysselsättningsutvecklingen varierar mellan regioner. Hur kommer det sig att exempelvis de åtta relativt likartade och jämnstora lokala arbetsmarknaderna som jämförs i denna rapport har haft så olikartad sysselsättningsutveckling. Användningen av komponentanalys är ett sätt att få struktur på frågeställningen genom att särskilja betydelsen av branschstrukturen i regionen från andra egenskaper. Komponenter i analysen Med hjälp av strukturkomponenten kan man se vilken betydelse fördelningen av de sysselsatta på branscher haft på sysselsättningsutvecklingen i en region. Regionkomponentens storlek anger det inflytande på utvecklingen, som kan härledas från alla andra förhållanden i regionen. Beräkningen av komponenternas storlek framgår av bilaga 3. Jämförelsegruppen Diagram 16 visar sysselsättningsutvecklingen för perioden 199-28 i samtliga lokala arbetsmarknader i Sverige fördelade efter strukturkomponentens respektive regionkomponentens betydelse för sysselsättningsutvecklingen. De lokala arbetsmarknader som ingår i jämförelsegruppen har markerats med blå text och blåa pilar. Endast Umeå LA och Jönköpings LA ligger till höger om shiftlinjen, vilket innebär att dessa två lokala arbetsmarknader är de enda i jämförelsegruppen som har haft en sysselsättningsutveckling som varit bättre än rikets. Umeå LA är den enda i gruppen som hade både en positiv strukturkomponent och en positiv regionkomponent. Det innebär att Umeå LA hade en fördelaktig branschfördelning som enligt modellen skulle ge en sysselsättningsökning motsvarande 1,2 procent utöver Diagram 17. Komponentanalys av sysselsättningsutvecklingen 199 28 för samtliga 75 lokala arbetsmarknader 8 % Shiftlinje 6 % Stockholm-Solnas LA Regionkomponent Sundsvalls LA Luleå LA Gävle LA % -35 % -3 % -25 % -2 % -15 % -1 % -5 % % 5 % 1 % 15 % Åsele LA Hagfors LA Hällefors LA Västerås LA Vimmerby LA Flipstads LA Bengtsfors-Dals-Eds LA Örebro LA Riket -2 % Linköpings LA Vetlanda LA -4 % -6 % -8 % -1 % 4 % Malmö-Lunds LA 2 % Strukturkomponent Göteborgs LA Umeå LA Strömstads LA Jönköpings LA Värnamos LA Gislaveds LA 16 (23) Utredningar och rapporter nr 2, oktober 21
genomsnittet för riket. Dessutom föreligger andra positiva förhållanden i Umeå LA, som förklarar ytterligare 3,2 procentenheters positiv avvikelse från rikets utveckling i form av regionkomponenten. De två komponenterna bidrar således tillsammans till att Umeå LA hade en sysselsättningsökning som översteg rikets utveckling med 4,4 procent. Fortsatta framgångar för Umeå universitet och avknoppningar därifrån samt en mycket hög kunskapsnivå på arbetsstyrkan kan vara några av de faktorer som bidragit till i första hand regionkomponentens positiva värde. I övrigt var det endast de tre storstädernas lokala arbetsmarknader tillsammans med Strömstads och Halmstads LA, som låg i den kvadrant, där båda komponenterna är positiva. Jönköpings LA var den andra lokala arbetsmarknaden i jämförelsegruppen med en sysselsättningsökning över riksgenomsnittet. Jönköpings LA var också den enda lokala arbetsmarknaden i gruppen, som låg i kvadranten med en negativ strukturkomponent och en positiv regionkomponent. Trots en något ofördelaktig näringsstruktur har andra regionalt betingade förhållanden lett till att Jönköpings LA sysselsättningsmässigt haft en bättre utveckling än genomsnittet för riket. Örebro LA hade en svagt positiv strukturkomponent och en svagt negativ regionkomponent. Resultatet av detta är att Örebro LA hade en sysselsättningsutveckling som var något sämre än rikets, närmare bestämt - 1,1 procent. Sundsvalls LA och Luleå LA är de två lokala arbetsmarknader i jämförelsegruppen som ligger i samma kvadrant som Örebro LA. De två norrländska lokala arbetsmarknaderna kännetecknas dock av kraftigt negativa regionkomponenter. De relativt svaga positiva strukturkomponenterna räckte inte till för att förhindra att sysselsättningsutvecklingen jämfört med rikets utveckling minskade med 12,1 procent för Sundsvalls LA och 1,2 procent för Luleå LA. Linköpings LA, Västerås LA och Gävle LA hamnade alla i den kvadrant, där både struktur- och regionkomponenten är negativa. För dessa tre lokala arbetsmarknaderna var strukturkomponenterna endast svagt negativa, medan regionkomponenterna skilde sig åt markant. Linköpings LA hade en regionkomponent med värdet - 2,6 procent. Den totala nedgången i sysselsättningen begränsades därmed till - 3,1 procent jämfört med riket. Västerås LA och Gävle LA hade betydligt större negativa regionkomponenter (- 6,9% respektive 7,8%), vilket till stor del bidrog till nedgången i sysselsättningen i Västerås LA med 8 procent och i Gävle LA med nästan 9 procent jämfört med riket. I samma kvadrant finns också flertalet mindre lokala arbetsmarknader i landet. De som klarat sig sämst ur sysselsättningssynpunkt var belägna i Bergslagsområdet och i Norrlands inland. Kommentarer till komponentanalysen Umeå LA:s position i koordinatsystemet i diagram 16 tyder på att Umeå LA i fråga om branschstruktur och andra regionala förutsättningar ligger nära den situation som främst präglar de tre storstädernas lokala arbetsmarknader. En central faktor som kan ha stor betydelse för den starkt positiva regionkomponenten i Umeå LA är att arbetsstyrkan i Umeå LA har den högsta kunskapsnivån i landet. Endast Stockholm-Solna LA når upp till en lika hög nivå. Umeå LA var den enda lokala arbetsmarknaden i jämförelsegruppen, där både strukturkomponenten och regionkomponenten var positiva. I jämförelsegruppen var det endast Umeå LA tillsammans med Jönköpings LA som hade en sysselsättningsutveckling under perioden som var bättre än rikets. Både Sundsvalls LA och Luleå LA hade ungefär lika stora positiva strukturkomponenter som Umeå LA. Att Umeå LA trots detta klarat sig avsevärt bättre än de båda andra har att göra med Umeås starkt positiva regionkomponent i kontrast till de kraftigt negativa regionkomponenterna för de två övriga. Regionkomponenternas variationer visade sig ha större betydelse för sysselsättningsutvecklingen i lokala arbetsmarknader än strukturkomponenten. Regionalt betingade förutsättningar har således större betydelse än sysselsättningens fördelning på branschgrupper. Detta gäller också de åtta lokala arbetsmarknader som ingår i jämförelsegruppen. Utredningar och rapporter nr 2, oktober 21 17 (23)
Bilaga 1 Vad är en lokal arbetsmarknad? Syftet med en särskild gruppering av kommuner i lokala arbetsmarknader är att dela in landet i geografiska områden, som är relativt oberoende av omvärlden med avseende på utbud och efterfrågan på arbetskraft. Indelningen görs varje år med hjälp av statistik över arbetspendlingen mellan kommuner. De kommuner som har en liten andel utpendlare klassas som självständiga centra i en lokal arbetsmarknad. Var och en av de övriga kommunerna förs därefter till den kommun som tar emot flest av deras utpendlare. Samma regler och procentsatser vid indelningen har använts under hela den period som de lokala arbetsmarknaderna tagits fram. De lokala arbetsmarknaderna är således funktionella och kan förändras över tiden beroende på förändringar i pendlingsströmmarnas riktning och styrka. Den största lokala arbetsmarknaden är Stockholm- Solna LA med 2,3 miljoner invånare omfattande 36 kommuner. Därefter följer Göteborgs LA och Malmö- Lund LA med cirka en miljon invånare vardera. Den fjärde största lokala arbetsmarknaden är Linköpings LA med 245 invånare följd av Västerås LA med 227 och Örebro LA med 225 invånare. Dorotea LA är den minsta med knappt 2 8 invånare omfattande endast en kommun. Umeå LA har 143 invånare. Läs mer om lokala arbetsmarknader i SCB-rapporten Lokala arbetsmarknader egenskaper, struktur och utveckling på www.scb.se/rams. Tablå 1. Kommuner som ingår i jämförelsegruppens lokala arbetsmarknader enligt indelning 28 Gävle LA Sundsvall LA Umeå LA Luleå LA Jönköping LA Linköping LA Västerås LA Örebro LA Gävle Härnösand Bjurholm Kalix Jönköping Boxholm Arboga Laxå Ockelbo Sundsvall Nordmaling Boden Mullsjö Kinda Kungsör Lindesberg Sandviken Timrå Robertsfors Luleå Vaggeryd Linköping Köping Askersund Älvkarleby Ånge Umeå Piteå Aneby Mjölby Hallstahammar Hallsberg Hofors Vindeln Älvsbyn Eksjö Motala Sala Kumla Vännäs Övertorneå Nässjö Vadstena Surahammar Lekeberg Åtvidaberg Västerås Nora Ödeshög Örebro 18 (23) Utredningar och rapporter nr 2, oktober 21
Bilaga 2 Regionförstoring Genom att följa indelningarna i lokala arbetsmarknader över tiden får man ett mått på den s.k. regionförstoringen i landet. År 197 fanns det 187 lokala arbetsmarknader i Sverige jämfört med 75 år 28. Det betyder att under perioden 197 28 har en kraftig regionförstoring ägt rum. Diagrammet nedan ger en överblick över de förändringar som förekommit i jämförelsegruppen under perioden 1988 28. Umeå LA och Linköpings LA är de enda lokala arbetsmarknaderna i jämförelsegruppen som inte har haft någon regionförstoring under perioden 1988 28. För Umeå LA:s del är sannolikheten för en utvidgning av den lokala arbetsmarknaden liten eftersom de närmast omgivande lokala arbetsmarknaderna 7 för närvarande är stabila. Det finns därför inget som tyder på att de ska kunna knytas till Umeå LA under det närmaste decenniet. Tillväxten i Umeå LA kommer därför av allt att döma inte att kunna ske genom regionförstoring, utan kommer att vara begränsad till vad som främst händer inom Umeå kommun. Avståndet mellan Umeå tätort och tätorterna i Örnsköldsvik, Lycksele och Skellefteå är mer än 1 km. Botniabanan förväntas knyta Örnsköldsviks LA och Umeå LA närmare varandra arbetsmarknadsmässigt och på lång sikt kan de eventuellt sammansmälta till en gemensam lokal arbetsmarknad om de rätta förutsättningarna skapas. Den andra lokala arbetsmarknaden i jämförelsegruppen som inte har haft någon regionförstoring sedan 1988 är Linköpings LA. Dåvarande Nutek (Tillväxtverket) har gjort den bedömningen att Linköpings och Norrköpings lokala arbetsmarknader kommer att växa samman före 215. Avståndet mellan Norr köpings och Linköpings tätorter är cirka 4 km och de båda kommunerna har medvetet satsat på ett ökat samarbete bland annat i arbetsmarknadsfrågor. Om de båda lokala arbetsmarknaderna slås ihop kommer den nya Linköpings LA att få en befolkning på cirka 425 invånare. 7) Örnsköldsviks LA, Lycksele LA och Skellefteå LA. Diagram 1. Regionförstoring under perioden 1988 28 i lokala arbetsmarknader. I tabellen redovisas antal kommuner per lokal arbetsmarknad för de aktuella åren 9 8 1988 1993 1998 23 28 7 6 5 4 3 2 1 Sundsvall Gävle Luleå Umeå Jönköping Västerås Linköping Örebro Utredningar och rapporter nr 2, oktober 21 19 (23)
Bilaga 3 Komponentanalys av sysselsättningsutvecklingen Inledning I avsnittet om sysselsättningen konstaterades att bland de åtta lokala arbetsmarknaderna i jämförelsegruppen var det endast Umeå LA och Jönköpings LA som hade haft en positiv sysselsättningsutveckling mellan 199 och 28 (diagram 5). Bland övriga lokala arbetsmarknader i gruppen var sysselsättningsutveckling således negativ med mycket stora variationer i utvecklingen. De tre lokala arbetsmarknaderna, vid sidan av Umeå LA, som är belägna i Norrland klarade sig sämst med en sysselsättningsminskning på 1 procent eller mer. Utifrån dessa resultat ligger det nära till hands att gå djupare för att få svar på frågan varför åtta relativt likartade och jämnstora lokala arbetsmarknader haft en så olikartad sysselsättningsutveckling. Ett sätt att försöka få struktur på frågeställningen är att använda sig av komponentanalys (eller shift-share analys). Komponenter i analysen Det har ofta visat sig att regionernas branschsammansättning, mätt som andelen sysselsatta i olika branscher, haft avgörande betydelse för sysselsättningsutvecklingen regionalt. Detta är föga förvånande med tanke på de stora variationerna i sysselsättningsutvecklingen som föreligger mellan branscher på riksnivå. Med hjälp av komponentanalys kan man avskilja effekten av branschfördelning i en region från andra faktorer eller egenskaper som kan påverka sysselsättningsutvecklingen. Med andra ord kan utvecklingen i en region delas upp i två komponenter, strukturkomponent och regionkomponent. Medan strukturkomponenten visar vilken betydelsen fördelningen på branscher har haft på sysselsättningsutvecklingen, anger regionkomponenten storleken på det inflytande som kan härledas från alla andra förhållanden i regionen. Strukturkomponenten Strukturkomponentens värde anger hur stor sysselsättningsförändringen i en lokal arbetsmarknad skulle ha blivit om man enbart tar hänsyn till sysselsättningens fördelning på branscher. Med strukturkomponentenberäknas med andra ord vilken sysselsättningsutveckling en region skulle ha haft om den inom varje bransch eller grupp av branscher varit lika stor som i riket. Regioner med en överrepresentation av branscher som har gått bra i riket och en underrepresentation av branscher som har gått dåligt, får enligt detta resonemang en positiv strukturkomponent. Regionkomponenten Regionkomponenten visar hur alla andra faktorer i den lokala arbetsmarknaden, utöver näringsstrukturen, påverkar sysselsättningsutvecklingen. Komponenten beräknas som skillnaden mellan en regions verkliga sysselsättningsutveckling och den utvecking som anges av strukturkomponenten. Om den verkliga sysselsättningsökningen i en lokal arbetsmarknad är större än vad som beräknats med strukturkomponenten, föreligger således en positiv regionkomponent. Beräkningsprocessen Under perioden 199 28 var sysselsättningsutvecklingen i Sverige mycket ojämnt fördelad mellan de tre branschgrupper som använts i analysen (se tablå 3). Medan sysselsättningen i hela landet minskade 1,2 procent under perioden noteras inom Varuproduktion en kraftig nedgång i sysselsättningen. För sysselsatta inom Offentligt dominerade tjänster konstateras en svag nedgång, medan Privat dominerade tjänster hade en mycket god sysselsättningsutveckling. Slutsatsen är att den regionala fördelningen mellan de tre branschgrupperna skulle kunna vara av stor betydelse för sysselsättningsutvecklingen i de lokala arbetsmarknaderna. Beräkningen av strukturkomponenten har gjorts genom att multiplicera andelen sysselsatta per branschgrupp i den lokala arbetsmarknaden med sysselsättningsutvecklingen i riket för motsvarande branschgrupp. Summan av den procentuella utvecklingen i 2 (23) Utredningar och rapporter nr 2, oktober 21
de tre branschgrupperna ger en preliminär strukturkomponent. Regionkomponenten beräknas därefter som skillnaden mellan den verkliga sysselsättningsutvecklingen och strukturkomponenten i den lokala arbetsmarknaden. För att få fram de definitiva strukturkomponenterna korrigeras varje strukturkomponent med utvecklingen i riket, som var - 1,2 procent under mätperioden. Det innebär att samtliga strukturkomponenter adderas med 1,2 procentenheter. Resultatet av detta blir att både struktur- och regionkomponenterna för hela riket blir noll. Markeringen för riket i koordinat systemet i diagram 13 hamnar därmed i origo. De omräknade strukturkomponenterna speglar inte längre branschfördelningens påverkan på den verkliga utvecklingen. I stället görs jämförelserna med rikets utveckling. Summan av en lokal arbetsmarknads båda komponenter blir därmed lika med sysselsättningens utvecklingen i relation till rikets sysselsättningsutveckling. Branschgrupper Sysselsättningsutveckling i riket 199-28 Varuproduktion - 22,3 % Offentligt dominerade tjänster -,2 % Privat dominerade tjänster 17,4 % Samtliga branschgrupper - 1,2 % Tablå 3. Sysselsättningsutvecklingen i riket i tre näringsgrensgrupper 199 28 Utredningar och rapporter nr 2, oktober 21 21 (23)
Bilaga 4 Lönesummeutvecklingen inom Umeå LA Umeå kommun dominerar väldigt kraftigt Umeå LA. 86 procent av lönesumman i den lokala arbetsmarknaden tjänas in i Umeå kommun. I tablå 1 redovisas lönesumman kommunvis efter kön. Lönesumman hade en god utveckling i Vindelns och Vännäs kommuner under perioden 23 28 (diagram 1). Den ökade med 37 respektive 31 procent, vilket är en bättre utveckling än vad Umeå kommun och riket hade. Även i Nordmalings kommun var ökningen relativt god. I Bjurholms kommun minskade den med 5 procent. I Umeå och Robertsfors kommuner var ökningen något större för kvinnorna medan männen hade något större ökning Vindeln, Vännäs och Nordmaling. I Bjurholm minskade den för männen med 16 procent medan kvinnornas lönesumma ökade med blygsamma 9 procent. Kommentarer till bilaga 4 Lönesummeredovisningen kan vara missvisande i kommuner med mycket hög andel företagare eftersom inkomst av näringsverksamhet inte ingår i lönesumman. I alla kommuner i Umeå LA utom i Umeå kommun är andelen egna företagare betydligt högre än i riket. I Robertsfors kommun är andelen så hög som 35 procent och i Bjurholms kommun är andelen 24 procent (diagram 3). I dessa fall kan lönesummestatistiken som en indikator på i första hand ekonomisk styrka, men även på den ekonomiska utvecklingen bli mindre tillförlitlig och inte ge en fullständig bild av den ekonomiska utvecklingen i kommunen. Den ger inte heller den rätta bilden av inkomstfördelningen mellan män och kvinnor eftersom skillnaden mellan andelen män och kvinnor som är företagare är så stor. För Umeå kommuns och Umeå LA:s del är inte den nämnda påverkan lika påtaglig och lönesumman kan i dessa fall vara en god indikator på den ekonomiska utvecklingen i regionen. Tablå 1. Lönesummans storlek 28 i miljarder kronor efter kön fördelad inom Umeå LA Diagram 1. Lönesummeutvecklingen 23 28 inom Umeå LA 5 4 3 2 1-1 -2 Kommun Lönesumma 28 i miljarder kr Män Kvinnor Båda könen Diagram 2. Andel egna företagare Andel av den totala Nordmaling,34,242,582 3,2 Bjurholm,65,69,135,7 Vindeln,328,215,543 3, Robertsfors,296,237,533 2,9 Vännäs,395,287,682 3,7 Umeå 9,186 6,529 15,716 86,4 Summa 1,61 7,58 18,19 1 3 25 2 15 1 5 Män Kvinnor Båda könen Bjurholm Robertsfors Nordmaling Umeå Vännäs Vindeln Män Kvinnor Total Umeå Vännäs Nordmaling Vindeln Robertsfors Bjurholm 22 (23) Utredningar och rapporter nr 2, oktober 21
Bilaga 5 Konstruktionen av branschgrupper I rapporten redovisas efter bransch i 3 näringsgrensgrupper. Dessa baseras på en näringsindelning från 22 (SNI 22). Det finns även en nyare indelning (SNI 27) som är uppbyggd något annorlunda än SNI 22, vilket gör det svårt att översätta från den ena till den andra. Fördelen med SNI 27 är att den ger en mer detaljerad uppdelning av tjänstenäringarna än de tidigare indelningarna. För den grova branschindelning som tillämpas i rapporten spelar dock inte den finare indelningen någon stor roll. Uppdelningen i de tre branschgrupperna ger en bild av verksamheters karaktär dvs. om de arbetar med produktion eller tjänster. Genom att dela in tjänster i privat dominerade och offentligt dominerade får man ett grovt begrepp om vilka verksamheter som påverkas av marknadens konjunktursvängningar och vilka som i huvudsak påverkas av politiska beslut i riksdag, landsting eller i kommuner. Varuproduktion och Privat dominerade tjänster är marknadsorienterade medan offentligt dominerade tjänster är i huvudsak politiskt styrda. Branschbredd Redovisningen av branschbredd kräver en uppdelning av branscher på finaste nivå (detaljgrupper). Det betyder att den finare indelningen från SNI 27 ger fler detaljgrupper än den från 22. I SNI 27 är antalet detaljgrupper 822 jämfört med 777 enligt SNI 22. Båda alternativen redovisas i diagram 14 eftersom SNI 27 kommer fortsättningsvis helt att ersätta SNI 22 i den officiella statistiken medan SNI 22 är den enda möjligheten att kunna jämföra bakåt i tiden. Näringsgrupper enligt SNI 22 Varuproduktion A+B C+D Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske Utvinning av mineral, tillverkningsindustri E+9 Energi- och vattenförsörjning, avfallshantering F Byggindustri Privat dominerade tjänster G+I H+O exkl 9+P Handel, transport, magasinering; kommunikation Personliga och kulturella tjänster Offentligt dominerade tjänster L+Q Civila myndigheter, försvar, internationella organisationer M+73 Forskning och utveckling; utbildning N Hälso- och sjukvård, socialtjänst; veterinärer Utredningar och rapporter nr 2, oktober 21 23 (23)