Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång! Begreppet folkhälsa blir en allt viktigare del i människors vardag. Förr kopplade man oftast hälsa till att inte vara fysiskt sjuk eller ha ett handikapp. Idag står ordet hälsa eller - som vi hellre säger - folkhälsa för ett mycket bredare perspektiv. Det innebär att vi skall må bra; inte bara fysiskt, utan också psykiskt. För att nå detta krävs en samhällsmiljö, som är hälsovänlig och skapar sådana resurser att den individ som behöver stöd får det och vid rätt tillfälle. En god hälsa på lika villkor är ett visionsmål kommunen har att leva upp till. Samhället blir allt bättre på att ta till sig och förmedla vad som kan ge förutsättningar för en bättre folkhälsa. Det är då viktigt att vi i Gislaveds kommun fortsätter vårt aktiva arbete med folkhälsofrågor genom att revidera vår folkhälsoplan. Vårt förslag till folkhälsoplan har som syfte att utifrån ett målmedvetet synsätt vara det redskap, som kan befrämja en bättre folkhälsa. Det vi gör idag, ser vi resultat av i framtiden. Att satsa samhällsresurser på folkhälsa är därför en investering som på sikt gagnar oss alla. Niclas Palmgren Ordförande folkhälsorådet Gislaveds kommun 2
! " # " $ % &'#( ) *+, ) -*-,, ) *,(. &' / *0 -* *- - *& &!'1!*+,!-*!!*2, /!!*& " 3
Folkhälsorådet i Gislaveds kommun har till uppgift att bevaka folkhälsotillståndet och stödja utvecklingen av folkhälsoarbetet i kommunen. Folkhälsorådet står bakom en folkhälsoplan som anger vilka områden som är i fokus i folkhälsoarbetet. Det är en tvärsektoriell plan som omfattar såväl kommunens verksamheter som länets lokala hälso- och sjukvård. För att nå en god folkhälsa bedrivs folkhälsoarbetet med ett brett spektrum av folkhälsoaktörer: näringsliv, föreningsliv, kyrka/samfund samt andra myndigheter och organisationer som är verksamma inom kommunen. Allt folkhälsoarbete i Gislaveds kommun ska genomsyras av ett helhets- och jämlikhetstänkande där vi strävar efter att öka människors delaktighet och inflytande över sina liv och i samhället. Folkhälsoplanen är grundad på kunskaper om befolkningens hälsa i kommunen. Varje år bryts planen ned i konkreta insatser som kontinuerligt följs upp. I Gislaveds kommun kommer folkhälsoarbetet att fokusera på följande tre övergripande målområden: Bra livsmiljöer Goda uppväxtvillkor Hälsosamma levnadsvanor # En god hälsa är betydelsefullt både för individen och för samhället som vi lever i. Att ha en god hälsa innebär att uppleva ett fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, men likväl att känna sig behövd, uppleva tillvaron som meningsfull och att ha kontroll över sitt eget liv. Forskning visar att hälsa är komplext och att flertalet av dagens sjukdomar och hälsoproblem beror på flera samverkande faktorer. Det är därför mer effektivt att inrikta folkhälsoarbetet på så kallade bestämningsfaktorer än på enskilda sjukdomar. Hälsans bestämningsfaktorer finns på olika nivåer. Vårt arv, kön eller ålder kan vi inte förändra. Däremot kan vi själva välja vilken livsstil vi vill ha. Levnadsvanorna påverkas dock av livsvillkoren, de psykosociala resurserna och samhällets utformning. Att arbeta med folkhälsa handlar inte bara om att skapa förutsättningar för en så god hälsa som möjligt i befolkningen, det handlar även om att den ska vara jämlikt fördelad. Genom systematiskt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser på det lokala planet ges befolkningen goda förutsättningar att göra hälsosamma val i sitt liv. 4
Nationellt Folkhälsan har alltid spelat en stor roll för en nations utveckling och överlevnad. 2003 antog Sveriges regering en nationell folkhälsopolitik med elva mål. Målen omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan och det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. De nationella folkhälsomålen är: 1: Delaktighet och inflytande i samhället 2: Ekonomisk och social trygghet 3: Trygga och goda uppväxtvillkor 4: Ökad hälsa i arbetslivet 5: Sunda och säkra miljöer och produkter 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7: Gott skydd mot smittspridning 8: Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9: Ökad fysisk aktivitet 10: Goda matvanor och säkra livsmedel 11: Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Regionalt Landstinget och kommunerna i Jönköpings län antog våren 1998 ett Hälsopolitiskt program för Jönköpings län. Programmet visar på vikten av jämlikhet i hälsa samt olika vägar för att bevara och förbättra hälsan bland länsborna. Lokalt Fokus för folkhälsoarbetet i Gislaved ligger i första hand på de frisk- och skyddsfaktorer som kan utvecklas i den närmaste omgivningen. Att ta fasta på de faktorer som bidrar till hälsa är således centrala, även när syftet är att förhindra olika beteenden som är riskfyllda. Mot bakgrund av att kommun och landsting har ett gemensamt ansvar för befolkningens hälsa togs en gemensam strategi för folkhälsoarbetet i Gislaveds kommun fram år 2004 av Folkhälsorådet. Planen har därefter reviderats och nuvarande plan löper under åren 2009-2012. Folkhälsoplanen har tre övergripande målområden. 5
$ Folkhälsoplanen presenterar folkhälsoarbetets tre övergripande målområdena. Varje målområde beskrivs i korta ordalag och utifrån varje målområde har det satts upp delmål. Varje målområde ligger i linje med de nationella folkhälsomålen. Delmålen definieras och avslutas med förslag på framgångsfaktorer som på olika sätt bidrar till att nå respektive mål. I vår strävan att nå målen i Gislaveds kommun är det av stor vikt att vi i allt folkhälsoarbete har ett helhetsperspektiv, jämlikhetsperspektiv och genusperspektiv på hälsa. För att kunna följa effekterna av folkhälsoinsatserna och den övriga samhällsutvecklingen kommer det årligen att kopplas en handlingsplan till folkhälsoplanen. Handlingsplanen kommer att innehålla konkreta insatser som kontinuerligt följs upp. 6
&'#( Med livsmiljöer avses de omgivningar där människor bor, arbetar och tillbringar sin fritid. Den fysiska livsmiljön omfattar den byggda miljön och naturen däromkring medan motion och rekreation i det fria vidgar begreppet livsmiljö till naturen utanför bebyggelsen. I livsmiljön ingår också de sociala och funktionella faktorer som påverkar livskvaliteten och levnadsomständigheterna. Vi människor rör oss dagligen i olika livsmiljöer och olika grupper i befolkningen har olika behov utifrån ålder och livssituation. Mest beroende av närmiljön är barn, åldringar och funktionshindrade vilket ska beaktas särskilt i folkhälsoarbetet. Vi strävar efter att våra livsmiljöer ska vara stimulerande, trygga, säkra, bullerfria, lättillgängliga och natursköna. Det övergripande målet är att skapa bra livsmiljöer i Gislaveds kommun utifrån fysiska, sociala och funktionella aspekter. 1a) Ökad upplevd trygghet Några av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för människors hälsa är social och ekonomisk trygghet. En stark samhällsgemenskap, där människor bryr sig om varandra, anses vara en bra grund för en god hälsa på lika villkor. Det finns ett tydligt samband mellan folkhälsa, ekonomisk trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och samhörighet i samhället. Det är därför viktigt att våra livsmiljöer utformas så att människor känner sig trygga i sin vardag. Målet är att öka den upplevda tryggheten utifrån ett socialt och ekonomiskt perspektiv hos invånarna i Gislaveds kommun. Tillgång till sociala nätverk Gemenskap mellan olika åldersgrupper och kulturer i samhället Tillgång till stöd och hjälp vid sociala och ekonomiska problem Tillgång till räddningstjänst och polis Tillgång till förvärvsarbete under goda fysiska och psykosociala förhållanden Förskola och skola där alla trivs Tidig upptäckt av barn och ungdomar som känner otrygghet Tillgång till god boendemiljö på äldre dagar 1b) Förebygga skador och olyckor Personskador är ett stort folkhälsoproblem i Sverige. Skador uppstår i trafikmiljön, arbetsmiljön, hem-, skola- och fritidsmiljön. Det är viktigt att skapa miljöer som minskar risken för skador och olycksfall. Skador kan vara en konsekvens av olyckor men även av våld. Genom att jobba för att skadesäkra miljöer kan vi förebygga olycksfall. Förekomsten av våld kan i viss mån påverkas av miljöns utformning. 7
Målet är att förebygga skador och olyckor i Gislaveds kommun. Aktivt arbete för att minska riskerna för arbetsplatsolyckor Brandvarnare i hemmet Tillgång till utbildning i barnolycksfall Fordon med alkolås Samverkan kring trafiksäkerhetsarbete Fallpreventivt arbete för äldre Skyddsronder i förskola och skola samt på arbetsplatser Tillgång till utbildning i första hjälpen Tillgång till Fixartjänst för äldre Alkoholfria miljöer 1c) Goda fysiska och kulturella miljöer Forskning visar att människors vardagsmiljöer har stor betydelse för hälsan. Det har visat sig att möjlighet till rekreation och återhämtning t ex i naturoch grönområden, genom kulturupplevelser eller skapande verksamhet påverkar människors hälsa i stor utsträckning, särskilt förmågan att återhämta sig från stress. Närheten och tillgängligheten till denna rekreation har också en stor betydelse för i vilken utsträckning individen nyttjar den. Det är således av stor vikt att individen har möjlighet att påverka sin närmiljö. En förutsättning för bra grönområden och kulturella upplevelser är en stark och hållbar utveckling. Målet är att bibehålla och skapa fler goda fysiska och kulturella miljöer i Gislaveds kommun. Närhet till varierande och tillgängliga strövområden Tillgång till naturupplevelser för alla Tillgång till kulturella upplevelser för alla Tillgång till när- och spontanidrottsplatser Tillgång till lekplatser Aktivt arbete för att minska miljöpåverkan God infrastruktur för fotgängare och cyklister Bullerfria miljöer 8
&' / Under barn och ungdomsåren grundläggs individens intellektuella, sociala och emotionella kompetenser samt hennes levnadsvanor. Detta kommer att inverka på individens hälsa under resten av livet. Därför är barn och ungdomar en viktig målgrupp i folkhälsoarbetet. Några av de viktigaste bestämningsfaktorerna för denna målgrupps hälsa är familjeförhållanden, skolförhållanden och fritidsförhållanden. Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa och för folkhälsan på sikt. I linje med FN s barnkonvention är det viktigt att värna om alla barns lika rättigheter och värde, genom att ge samtliga barn i Gislaveds kommun möjlighet att växa upp under goda förhållanden. Det övergripande målet är att barn och ungdomar i Gislaveds kommun ska få trygga och goda uppväxtförhållande. 2a) Särskilt stöd till utsatta grupper Nästan hälften av all ohälsa hos barn och ungdomar kan härledas ur de omständigheter under vilka familjen lever. Många barn och ungdomar lever i en utsatt situation och är i behov av särskilt stöd på ett eller annat sätt. Det är därför av stor vikt att skapa fler positiva och stödjande miljöer som bidrar till en bra start i livet vilket främjar en god hälsa hos barn och ungdomar. En avgörande framgångsfaktor för att skapa dessa miljöer är en god samverkan mellan olika aktörer i samhället. Målet är att bibehålla och utöka särskilda stöd till utsatta grupper i Gislaveds kommun. Tidig upptäckt av barn och ungdomar som far illa Tillgång till god barn och skolhälsovård Tillgång till stöd och hjälp vid utsatthet God samverkan mellan olika verksamheter Aktivt integrationsarbete Tillgång till mötesplatser för barn, ungdomar och föräldrar, ex familjecentral Uppsökande arbete bland barn och ungdomar Vuxenengagemang för barn och ungdomar Tillgång till öppenvård Ungdomsmottagning 2b) Föräldrarstöd Barns olika kompetenser utvecklas i samspel med andra människor och här har föräldrarna en central roll både under spädbarnstiden och senare under uppväxten. Stöd till föräldrar ger dem trygghet i sin roll och främjar därför barnens hälsa. Alla föräldrar är i behov av stöd i sitt föräldrarskap och vissa 9
är i behov av extra stöd. Stödet kan vara av ekonomisk eller social karaktär. Stödet bör vara riktat både till fadern och modern. Målet är att stödja föräldrar i Gislaveds kommun på bästa sätt under barns hela uppväxt. Tillgång till bra föräldrautbildningar God samverkan mellan olika verksamheter Starka sociala nätverk runt barn och föräldrar Positiv inställning bland arbetsgivare till jämställd föräldraledighet Tillgång till mötesplatser för föräldrar Goda relationer mellan föräldrar och barns övriga vuxenkontakt 2c) Förskola och skola där barn och ungdomar mår bra I förskolan och skolan når vi alla barn och ungdomar under många år av deras liv. Det är därför av stor betydelse att denna del av uppväxten blir så positiv som möjligt. En förskola och skola där barn och ungdomar mår bra handlar om en helhetssyn på individen, såväl fysisk, psykisk som social. Särskilt viktigt att lyfta fram här är det psykiska och sociala välbefinnandet. Målet är att ha förskolor och skolor i Gislaveds kommun där barn och ungdomar mår bra. Elevdemokrati Hög trivsel och trygghet bland elever och personal Föräldrarengagemang och -inflytande Tillgång till god skolhälsovård Aktivt arbete för att främja goda levnadsvanor Tillgång till stödpersonal i skolan God och kreativ arbetsmiljö för elever och personal Skydds- och allergironder i förskola och skola 2d) Meningsfull fritid Barn och ungdomars dag består till stor del av fritid. Fritiden är ofta organiserad såsom på fritidshem, fritidsgårdar och i föreningsliv, därför är det viktigt att dessa verksamheter håller god kvalitet. Fritiden innehåller även mycket social samvaro. Barn och ungdomar lär sig från tidig ålder hur man fungerar ihop med andra. Genom den sociala samvaron lär de sig om etik och moral, engagemang och aktivering samt om demokrati. Målet är att erbjuda barn och ungdomar i Gislaveds kommun en meningsfull fritid. Rikt och kvalitativt föreningsliv 10
Tillgång till fritidsgårdar med kvalitativt god verksamhet Tillgång till goda ledare Fritidsverksamhet som är utformad för att möta olika behov Tillgång till spontanidrottsplatser Tillgång till bibliotek Öppen och bred ungdomsverksamhet inom föreningslivet Ideellt vuxenengagemang 11
&!'1 Våra levnadsvanor har utvecklats både positivt och negativ fram till början av 2000-talet. Andelen dagligrökare minskar stadigt medan alkoholkonsumtionen och den narkotikarelaterade dödligheten ökar. Övervikt och fetma är idag ett av våra största folkhälsoproblem och ökar i alla åldrar. Sexuellt överförbara sjukdomar visar i många fall en oroande ökning, i synnerhet bland ungdomar. För att påverka ovannämnda trender behöver vi påverka människors levnadsvanor. Detta kan göras genom att stärka individen till att göra bra val och genom att skapa miljöer som underlättar hälsosamma levnadsvanor. För att generera hälsosamma levnadsvanor i Gislaveds kommun ska vi fokusera på ökad fysisk aktivetet, goda matvanor, trygg och säker sexualitet samt minskad droganvändning och minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Det övergripande målet är att invånarna i Gislaveds kommun ska utveckla hälsosammare levnadsvanor. Föräldrars och vuxnas medverkan och attityd är av yttersta vikt när det gäller hälsosamma levnadsvanor. 3a) Ökad fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Med fysisk aktivitet menas all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, till exempel rask promenad. Ytterligare hälsoeffekt kan erhållas om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten Målet är dels att skapa samhälleliga förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet, dels att människor uppmuntras till att vara fysiskt aktiva i Gislaveds kommun. Kunskap om rörelsens betydelse för hälsan Daglig rörelse i förskola och skola Tillgång till motionsanläggningar Av arbetsgivaren subventionerad friskvård Möjlighet att få fysisk aktivitet på recept enligt FaR på Vårdcentralen Möjlighet till rörelse på egna villkor Aktivt föreningsliv Tillgång till spontanidrottsplatser Goda möjligheter till fysisk aktivitet för boende i kommunens särsklida boenden 12
3b) Goda matvanor Maten har stor betydelse för folkhälsan, både i positiv och negativ bemärkelse. Maten är en källa till glädje samtidigt som vad vi äter har stor betydelse för vår hälsa. Våra matvanor har en central roll för flertalet av dagens folksjukdomar så som hjärt- och kärlsjukdom, cancer och fetma. För att i längden må bra är det viktigt att vi äter så omväxlande som möjligt. I en varierad kost bör fokus ligga på att öka intaget av fibrer, frukt och grönt samtidigt som intaget av fett, salt och socker bör minska. Till goda matvanor hör också regelbundna måltider och en trivsam måltidsmiljö. Målet är att förbättra människors matvanor i Gislaveds kommun. Kunskap om matens betydelse för hälsan God kunskap om matlagning Skolelever som äter frukost, skollunch och middag Tillgång till hälsosamt utbud i offentliga miljöer t ex skolcaféer Ökat intag av frukt och grönt samt fibrer Minskat intag av fett, socker och salt Tillgång till hälsosamt utbud på restauranger Tillgång till nyckelhålsmärkta livsmedel Godisfria kassor i livsmedelsbutikerna Tillgång till näringstät mat i kommunens särskilda boenden. 3c) Trygg och säker sexualitet Möjlighet till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. En trygg sexualitet är fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld. Sex är en viktigt faktor i människors liv och har betydelse för lust och livsglädje. Negativa följder av sexualitet, såsom sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter ska motverkas. Mäns och kvinnors livsvillkor påverkas av samhällets formella och informella strukturer och jämställdhetsfrågor måste vara en integrerad del av folkhälsoarbetet för trygg och säker sexualitet. Människor med funktionshinder är i högre grad än andra utsatta för faktorer som kan leda till en sämre sexuell hälsa. Detsamma gäller även för människor med annan etnisk bakgrund. Målet är att alla män och kvinnor i Gislaveds kommun ska ha en trygg och säker sexualitet. Tillgång till personer med specialkunskap inom området t ex. skolsköterska, gynekolog, barnmorska Kunskap om vikten av skyddat sex Ungdomsmottagning 13
Tillgång till sexualundervisning i skolan Bra självkänsla hos barn och ungdomar 3d) Minskad droganvändning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Begreppet droger innefattar tobak, alkohol, narkotika, doping och sniffning. Målet är att minska all form av droganvändning. Fokus ska ligga på tobak, alkohol och narkotika. Tobak är den enskilt största hälsorisken i Sverige. Därför ska insatser göras för att minska tobaksanvändningen. Insatserna ska särskilt riktas till de grupper där största andelen rökare och snusare finns. Tobaken är i många fall en inkörsport till alkohol och andra droger. En överkonsumtion av alkohol medför allvarliga medicinska skador och sociala problem i stor omfattning. Ökar tillgången på alkoholdrycker i Sverige har det visat sig att konsumtionen också ökar. Oroande är att intensivkonsumtionen bland ungdomar har ökat de senaste åren. Bruk av narkotika är viktigt att arbeta mot. Enligt lagstiftning är all befattning med illegal narkotika, inklusive eget bruk, straffbart. Därför ska Gislaveds kommun verka för en nolltolerans mot narkotika. För de allra flesta är spel om pengar ett nöje men för vissa kan det få förödande sociala och ekonomiska konsekvenser. Många människor har i dag svårt att kontrollera sitt spelande och spelandet har fått allvarliga följder. Spelmissbruk är ofta ett dolt missbruk och kan drabba de anhöriga hårt. Målet är att minska skadeverkningar av överdrivet spelande. Kunskap om drogers negativa betydelse för hälsan Skolor med åtgärdsprogram mot droger Föreningar med drogpolicy Tillgång till tobaksavvänjare Rökfria miljöer Tillsyn av tobak enligt tobakslagen Butikspersonal som kontrollerar legitimation Riskbruksprogram inom hälso- och sjukvården Alkolås Tillsyn av alkohol enligt alkohollagen Alkoholfria miljöer Restaurangpersonal utbildad i ansvarsfull alkoholservering Aktivt arbete för att förhindra illegal försäljning samt langning av droger Kunskap om överdrivet spelande och dess negativa betydelse för hälsan Aktivt arbete för att förhindra illegalt spel 14