Introduktion till processrätten

Relevanta dokument
Straffprocessrätt 2/18/14. En översiktlig introduktion. Föreläsningens huvudteman. Processrätt. Processtyper och -lagar. Processens funktioner

Rättsmedlen 4/28/14 T4, UU Föreläsningens huvudteman. Rättsmedel. Föreläsning av Eric Bylander den 28 april 2014

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Förvaltningsprocessrätt

OH-bilder till Martin Wallins föreläsning om rättskraft i tvistemål

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om vårdnad m.m.

STAYAC finns inte längre!

Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4)

Remiss: Utkast till lagrådsremiss Dubbelprövningsförbudet och andra rättssäkerhetsfrågor i skatteförfarandet

Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel

- G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

- G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

FRÅGOR OCH SVAR OM RÄTTEGÅNGSKOSTADER. Seminarium med SFIR den 29 april 2019, Henrik Bellander

Allmän förvaltningsrätt. Vad är förvaltningsrätt? Centrala begrepp. Professor Olle Lundin Juridiska institutionen Uppsala universitet

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Svensk författningssamling

Processuell preklusion

Något kort om förhör i rättegång.

Rätten till försvarare vid förhör med misstänkt över 18 år särskilt vid ett frihetsberövande

- G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

Stockholm den 18 december 2014

Rättsskyddsförsäkring

Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för den enskilde att påskynda handläggningen i domstol. Dir. 2007:23

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Hovrättens prövning i familjemål

Skollagen kap 6. Melleruds Kommun

Vem bestämmer om ett alster är upphovsrättsligt skyddat och om intrång föreligger?

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 8 april 2014 Ö

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Cirkulärnr: 2003:3 Diarienr: 2003/0008 Nyckelord: Grupprättegång Handläggare: Förbundsjuristen Helena Bavrell Östblom Sektion/Enhet:

Lagrum: 48 första stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291); 43 kap. 1 skatteförfarandelagen (2011:1244)

SVERIGES ADVOKATSAMFUND

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

betalningsförelägganden bör övervägas ytterligare.

Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen. 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Insynsutredningen (Ju 2007:13) Dir. 2008:103. Beslut vid regeringssammanträde den 11 september 2008

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Yttrande över betänkandet Tidiga förhör nya bevisregler i brottmål (SOU 2017:98)

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Betänkande av Straffrättsutredningen (SOU 2013:38) Vad bör straffas?

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

CIVILPROCESSEN. Bengt Lindell IUSTUS FORLAG

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149]

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2011:861]

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Alternativ tvistlösning

Anders Isgren. Kommersiell Tvistlösning. Kommersiell tvistelösning Advokatens perspektiv Anders Isgren. Advokatens uppgift

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Kommentar till tentamen i processrätt den 17 januari 2017

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

PM Stämningsmål. Inledning

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Ur rättegångsbalken. 8 KAP. Om advokater. [Ändringar införda t.o.m. SFS 2017:1024]

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

I övrigt har Advokatsamfundet ingen erinran mot förslagen i promemorian.

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

JURIDISKA INSTITUTIONEN

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Analogier till brottmål och tvistemål i förvaltningsprocessen

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Sida 1 (7) Internationella enheten Datum Dnr Per Hedvall ÅM 2016/0165. Er beteckning Byråchef Ö R 14.

Sammanfattning. Direktivets syfte. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0035. Till Justitiedepartementet. Ju2007/9590/BIRS

RÄTTEN Hovrättslagmannen Peter Strömberg, referent och protokollförare, samt hovrättsråden Kerstin Norman och Carin Häckter

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Förvaltningsprocessrätt. Ellika Sevelin HT 2017

JURIDISKA INSTITUTIONEN

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Transkript:

Introduktion till processrätten Föreläsning av Eric Bylander den 24 mars 2014 Föreläsningens huvudteman Processrätten definierad Processens funktioner Processuella perspektiv Förväntade studieresultat Processrättsstudierna Seminarieöversikt Processrätt Rättskipningsförfarandets juridik Den rättsliga regleringen av hur rätt skipas (fördelas) Juridikens domstolslära 1

Rättegången ett institutionellt samtal Samtalet (eller diskussionen) syftar till att auktoritativt slutligt avgöra vad som rättsligt skall gälla framöver på grund av sådant som bedöms ha inträffat i det förflutna. Rättegången som institutionellt samtal formernas syfte Samtalets former skall: möjliggöra tillkomsten av ett avgörande, som är tillräckligt välunderbyggt om nödvändigt med (laga) hot eller våld. understödja avgörandets legitimitet (bidra till att upprätthålla förtroendet för rättsväsendet). Processtyper och -lagar Brottmålsprocess (Straffprocess), RB Tvistemålsprocess (Civilprocess), RB Domstolsärenden, lag (1996:242) om domstolsärenden (ärendelagen, ÄL) Förvaltningsprocess, FPL Allmän process Specialprocess Summarisk process Skiljeförfarande, Lagen (1999:116) om skiljeförfarande Verkställighet: Exekutionsrätt, UB (jfr konkurs) 2

Processens funktioner Rättsreglerna får genomslagskraft genom rättskipningen Handlingsdirigering Konfliktlösning (-hantering) Rättsfrid Rättsbildning Kontroll Straffprocessens funktioner Att ge de materiella straffrättsliga reglerna genomslag. Brottsbekämpning Rättssäkerhet står inte nödvändigtvis i motsatsställning till varandra Den fällande domen skall vara materiellt riktig. Processrättsstudierna Läs Kursplanen! Läs Undervisningsplanen! Bli väl förtrogen med litteraturen! Tips: Läs först Rättegång I, sedan V. Läs RB och annan lagtext! 3

Förväntade studieresultat kunna visa kännedom om de processuella grundbegreppen och de allmänna processprinciperna, kännedom om olika rättsliga förfarandens funktioner och huvuddrag, kunskap om RB:s uppbyggnad samt förmåga att tillämpa de viktigaste reglerna om förfarandet i allmän domstol. Förväntade studieresultat kunskap om samspelet mellan processuell och materiell reglering, särskilt på straffprocessens område förmåga att i såväl muntlig som skriftlig form inom föreskrivna tidsramar lägga fram material och argumentation angående processrättsliga problem samt förmåga att relatera rättspolitisk diskussion till rådande reglering, internationell utveckling och pågående reformarbete inom området. Processuell problemlösning behärska de grundläggande processuella begreppen och principerna. inte nödvändigtvis ha kunskap om varje detalj viktigast försöka förstå instituten och deras funktion och att orientera sig i systematiken i främst RB och i Rättegång-serien samt att lära sig använda böckernas innehålls- och sakregister. 4

Processuella perspektiv Vem betraktar processrätten och varför? Hur påverkar perspektivet vad man ser och anser? Ekelöfs perspektiv Inledningen i Ekelöfs Rättegång I en kortfattad sammanfattning av processrättsämnets allmänna del av grundläggande betydelse för förståelsen av Rättegång-serien i övrigt och av den processuella lagstiftningen i stort. bör studeras återkommande och ingående. Rättegång och processprinciper PR 1. Rättegångsseminarium Redovisning av första huvudförhandlingsbesöket samt något om processuella principer. 5

RB-systematik och termer PR 2. Seminarium Rättegångsbalkens systematik och processuella termer Se http://www.processfig.se/ RB round the clock *:;$+'9'%/B,*-./2@123!"#$%&'()*+,-*./+%%'()6 &:%/3+/9#47/3*2"&/;)30349&4 *:;$+'9'%/A,*-./2=12B!"#$%&'()*+,-*./+%%'()*#*820$%3 9+'$%+)&4 *:;$+'9'%/0,*-./01<!"#$%&'()*+,-*./+%%'() *:;$+'9'%/0,*-./=13!"#$%&'()$*+,-*./+%%'()$/&0)&/*12/* $3'%)#03*#4$%34$&/ *:;$+'9'%/2,*-./=312<!"#$%&'()*+,-*./+%%'()*#*-+"/7%%* -!56$((89%./0 4,+56,*'7 *:;$+'9'%/>,*-./0?10@!"#$%&'()$/&0)&/*12/*$3'%)#03*#4$%34$&/!"##$%&'%()*+,$',*-./0123!"#$"%&'($)*+$,-%,./ *:;$+'9'%/=,*-./=21=@ 5/+%%'()6*%#40$/7%% +,-*(;)303/&<=+)#$ *:;$+'9'%/>,*-./031<= 5/+%%'()$/&0)&/*12/*$3'%)#03*#4$%34$&/ *:;$+'9'%/=,*-./=>1==!"#$%&'()6*!#40$/7%% *:;$+'9'%/<,*-./<21=0!"#$%&'()$*+,-*./+%%'()$/&0)&/*12/* $3'%)#03*#4$%34$&/ Funktioner och metod PR 3. Seminarium Processens funktioner och processuell rättstillämpningsmetod Den så kallade Ekelöfska amöban. 6

Jäv PR 4. Seminarium särskild omständighet föreligger, som är ägnad att rubba förtroendet till [domarens] opartiskhet i målet. Forum och kumulation PR 5. Seminarium skola målen handläggas i en rättegång, om de stödja sig på väsentligen samma grund.. Försvararrollen PR 6. Seminarium En advokat skall i sin verksamhet redbart och nitiskt utföra de uppdrag som anförtrotts honom och iaktta god advokatsed... 7

Rättegångskostnadsregler PR 7. Seminarium Part, som tappar målet, skall ersätta motparten hans rättegångskostnad,... justice is open to all like the Ritz Hotel. Straffprocessuella tvångsmedel PR 8. Redovisningsseminarium Att åklagare och polis har straffprocessuella tvångsmedel till sitt förfogande bidrar [ ] till att likställdheten mellan parterna i brottmål blir väsentligt mindre än i tvistemål. Rättegång ännu en gång PR 9. Rättegångsseminarium Redovisning av andra huvudförhandlingsbesöket. 8

Ändring av talan och rättskraft i tvistemål PR 10. Redovisningsseminarium Väckt talan får inte ändras. [ ] Såsom ändring av talan anses inte Dom äge, sedan tid för talan utgått, rättskraft, såvitt därigenom avgjorts den sak, varom talan väckts. [ ] Ej må fråga, som sålunda avgjorts, ånyo upptagas till prövning. Alternativ tvistlösning PR 11. Seminarium Det är angeläget att vidta åtgärder för att stärka medlingens attraktionskraft och att öka användningen av medling och förlikning. Ändring av åtal och rättskraft i brottmål PR 12. Redovisningsseminarium det råder enighet om att de identitetskriterier, som gäller [rättskraft], även skall läggas till grund för bedömningen av motsvarande problem vid ändring av åtal. 9

Kvinnofrid PR 13. Seminarium om var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla, Bevisning PR 14. Redovisningsseminarium Rätten skall efter samvetsgrann prövning av allt, som förekommit, avgöra, vad i målet är bevisat. Det är icke allt sant som sanning är likt. Överklagande PR 15. Redovisningsseminarium den högre domstolen har att ta ställning till såväl rättsfrågor som sakfrågor när det gäller [det] som ett överklagande avser Systemet är [ ] av appelltyp och inte kassationstyp. 10

Summarisk process PR 16. Redovisningsseminarium Det enkla kan bli mycket komplicerat. 11